Yara N-Sensor ger. högre skörd med en jämnare kvalitet. mindre liggsäd och högre tröskkapacitet
|
|
- Henrik Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Yara N-Sensor ger högre skörd med en jämnare kvalitet mindre liggsäd och högre tröskkapacitet bättre kväveutnyttjande av stallgödsel, förfrukt och mull effektivare svampbekämpning, tillväxtreglering och blastdödning en god prognos av proteinhalt och skördevariation möjlighet att behovsanpassa t ex PK efter markkartan
2 1998 var första året vi körde med N-Sensorn i Sverige då hade den en 15 meter lång bom fram på traktorn ändrades detta till en låda på taket med fyra ögon som ser snett ner åt fyra riktningar för att minska effekten av att solen kommer in från sidan kom den traditionella Yara N-Sensor som vi känner den idag. Det finns med än 75 Yara N-Sensorer i Sverige idag 2006 uppgraderas den traditionella Yara N-Sensor till att bli Windowsbaserad Nya Yara N-Sensor ALS med aktivt ljus. Det finns 3 aktiva sensorer i Sverige Utvecklingen av olika tillämpningar i Yara N-Sensor har gjorts i sammarbete mellan POS (PrecisionsOdling i Sverige), Lantmännen och Yara
3 N-Sensor och N-Sensor ALS mäter den aktuella N status grödan genom att mäta och analysera ljuset som reflekteras från grödan. N-Sensor kommersiell produkt sedan 2000 analyserar solljuset som reflekteras från grödan (passivt system utan egen ljuskälla). samtidig mäts solinstrålningen för att korrigera för förändrade ljusförhållanden tex. Moln N-Sensor ALS lanserades som en kommersiell produkt 2006 den är oberoende av omgivande ljus på grund av att den har egen ljuskälla (aktivt system med halogen blixt lampa) agronomiska kalibrering algoritmer är de samma för båda systemen
4
5
6 Yara N-Sensor ser Yara N-Sensor ser både i det synliga ljuset nm och i det nära infraröda. Grafen är ett exempel på tre olika gödslingsnivåer på samma plats. Färg skillnaden mellan gödselnivåerna är mycket mindre i det synliga ljuset än i det nära infraröda.
7 Totala kvävegivans storlek bestäms bl a utifrån kvalitetsmål och förväntad skörd. Vid bedömningen av förväntad skörd tas hänsyn till: Sort: Årsmån: Nya sorter behöver inte mer kväve än gamla för att uppnå en viss skörd Däremot kan nya sorter, t ex Harnesk, ge en högre skörd och av den anledningen behöva mer kväve Kväveoptimum varierar mycket mellan åren Det är inte ovanligt med ett ekonomiskt optimum som ligger 50 kg N över respektive under rekommenderad N-giva! Rekommenderad giva vid en viss skördenivå är alltså ett medeltal för ett antal år med olika förutsättningar och därför endast vägledande
8 Årsmån: Kväveoptimum varierar mycket mellan åren Digrammet visar att ekonomiskt optimum ofta avviker från rekommenderad giva pga årsmånsvariationerna. Det är inte ovanligt med ett ekonomiskt optimum som ligger 50 kg N över respektive under rekommenderad N-giva! Rekommenderad giva vid en viss skördenivå är alltså ett medeltal för ett antal år med olika förutsättningar och därför endast vägledande!
9 Stor variation på kvävetillgång i fältet Normalt sprider vi samma mängd kväve på hög producerande ytor och låg producerande och till och med på hopplösa delar. Det finns alltid variation i markens kväve minneraliseringsförmåga, det kan vara ett tiotal kilo upp till flera hundra kilo kvävevariation. Den sammanlagda mängden kväve som grödan har tillgängligt kan därmed variera inom fältet och mellan åren mellan en kg N/ha. De två nollrutorna på bilderna är från samma fält samma dag. På den nedre syns nästan ingen skillnad mellan nollrutan och fältet runtom. I den andra nollrutan syns ett stort behov av kväve.
10 Omfördelning av kvävet inom fältet Där marken har en hög kvävelevererande förmåga kan man spara på mängden tillförd kväve. Därigenom minskas risken för liggsäd. På dela av fält där jordens kvävelevererande förmåga är lägre kan det behövas en större mängd tillförd kväve för att få optimal skörd. Den största skördeöknings potentialen finns på delar av fältet där skördenivån ligger straks under medelnivå. Genom behovsanpassad kvävetilldelning jämnar man även ut kvalliten på den skördade varan.
11 Efter spridning med N-Sensor får man två kartor. a. En biomassekarta som visar på beståndstäthet i fältet. b. En kvävekarta som visar på det varierande kvävebehovet. 11
12 Gödsling I spannmål och raps har vi främst använt sensorn till huvudgiva och kompletteringsgivan men den går också att använda till tidig bestockningsgiva i höstsädd och höstraps. Till majs finns också en kalibrering för kompletteringsgiva. I halland har man med framgång kört kompletteringsgiva i potatis 5 veckor efter uppkomst.
13 Kalibreringen skall göras i varje fält. Den kan ske på en liten yta med hjälp av egen erfarenhet, KS-mätaren i den aktuella grödan och sorten. Genom att köra med kalibreringen fram och tillbaka på fältet får man fältets medeltal. Det är ett säkert sätt att kalibrera på. Man vet då också hur mycket som kommer att gå åt på fältet.
14 14
15 I figuren ser vi att vid gödsling över ekonomiskt optimum stiger restkvävemängden ganska brant, men under optimum är linjen nästan vågrät. Detta betyder att överoptimal gödsling bör förhindras, medan en underoptimal giva bara ger en marginell effekt i form av minskad utlakning. Att sänka kvävegivorna under ekonomiskt optimum är således ingen effektiv metod för att minska kvävet i Östersjön. I det program som används av Jordbruksverket och Greppa Näringen, STANK in MIND, används sambandet i figuren vid utlakningsberäkningar. 15
16 Genom att en årlig behovsanpassning görs i varje fält med hjälp av kalksalpetermätare eller nitratstickor, blir den genomsnittliga gödslingsnivån betydligt mer optimal. Vissa år behöver man gödsla mer, andra mindre. På en växtodlingsgård bör genomsnittliga givan kunna sänkas med ca 5 kg N/ha. Detta motsvarar en utlakningsminskning på 1 kg N/ha. På en djurgård bör nivån kunna sänkas med ca 20 kg N/ha med en utlakningsreduktion på 4 kg N/ha. En optimal fördelning av kvävet inom fältet med hjälp av Yara N-Sensor har som genomsnitt för ett stort antal försök inneburit en merskörd på 4,4 kg N/ha. Detta bör kunna minska läckaget med 1 kg N/ha. En optimal fördelning av kvävet inom fältet ger ett betydligt jämnare restkväveinnehåll. Det bör kunna minska läckaget med ca 1 kg N/ha på spannmålsgårdar på lerjord och 3 kg N/ha på djurgårdar med lätta och varierande jordar. Om man antar att tekniken att använda Kalksalpetermätare och Yara N-Sensor skulle användas på Sveriges hela höstsädesareal blir effekten relativt stor jämfört med flera av de åtgärder som föreslås av Jordbruksverket. Summan av de tre punkterna ovan har räknats fram i tabellen. Några få kilo per hektar ser kanske inte ser så mycket ut, men sammantaget blir effekten stor. Tekniken att variera och optimera gödslingen inom och mellan fält samt mellan år kan naturligtvis användas också i andra grödor såsom vårsäd och oljeväxter. Summan av den minskade rotzonsutlakningen blir då ännu större. 16
17 Minskning av utsläppen Tabell 1 visar hur mycket växtnäringsutsläppen behöver minska för att vi ska nå målsättningen att Östersjön ska bli opåverkad av övergödning till år Eftersom Sverige redan gjort mycket för att minska utsläppen under senare år, bland annat med hjälp av Greppa Näringen, har vårt utsläppsbeting reducerats med 6834 ton kväve och 30 ton fosfor. Sverige måste alltså minska med ytterligare ton kväve och 229 ton fosfor. 17
18 Skörd Vi kommer till nästa säsong att ha en proteinprognos inbyggd i Yara N- Sensor
19 Behovsanpassad gödsling kan göras på två sätt! Styrning efter karta Skall man styra efter en karta så måste man: 1. skapa en behovskarta på kontoret 2. som man flytta ut i styrdatorn i traktorn som sedan styr spridaren. Styrning efter sensor När man använder en sensor har man inget förarbete med att skapa någon karta. Men man måste däremot: 1. göra en kalibrering av sensorn i fältet. 2. sedan styr sensorn spridaren 3. efter spridningen kan man få ut en karta på resultatet
20 Producera styrfiler före spridning Från markkarteringen räknar man fram vad behovet är på varje markkartetings punkt. Sedan interpolerar man det till ett rutnät över fältet som man exportetar i ett format som passar till den aktuelle styrdatorn man använder. 20
21
22 Omfördela av växtnäringen inom fältet Principen för omfördelning av fosfor är att följa rekomendationen för fosforgödsling beroende på P-AL i det enskilda jordprovet. Där det är ett högt P-AL tal så kan man minska eller till och med låta bli att sprida med fosfor. Där det är ett lågt P-AL tal är det desto viktigare att inte lägga för lite fosfor eftersom det generellt också är där man tar en högre skörd en normalt vilket innebär att man snabbare kommer till en bristsituation än för resten av fältet. En strategi kan vara att lägga en låg medelgiva av fosfor på hela fältet varje år och sedan till grödor som svara bra på fosfor gödsling ge en extra giva P20 enbart på de platser på fältet med låga P-AL tal.
23 Försöken visar att mer skörden för mer fosfor är störst på låga P-AL tal 23
24 Försöken visar att kombi sådd P20 och bredspridd P20 på hösten har mycket god effekt till höstvete på jordar med låga P-AL tal. 24
25 Sprutning Förutom den normala kvävegödslingen i spannmål, oljeväxter och potatis kan vi också använda sensorn till att styra svampbekämpningen av bladmögel och septoria.
26 Diagram förklaring Y-axel Dos 1,0 = 100% eller medeldos, 0,2 = 20% dos av medeldos X-axel Beståndståthet = Biomassa, 8,0 = tätgröda, 4,0 = glesgröda Z-axel Bladnivå 0= övergrödan därefter första andra och tredje bladet. Medel dos Sprutare man 1,0 eller 100% övergrödan i glesgröda (4,0) kommer det ner 0,7 eller 70% till bladnivå 3. Och i tätgröda (8,0) kommer det bara ner 0,2 eller 20% till bladnivå 3. Varierad dos För att få ner samma dos på tredje bladet måste man variera dosen. Vinkel på dos stegringen kan bero på vilken sprutteknik man använder. I exemplet sprutas 1,3 eller 130% dos i tät bestånd för att få ner 0,4 eller 40% av dosen till bladnivå 3. Samtidigt som det räcker med 0,7 eller 70% i det glesa beståndet för att få ner 0,4 till bladnivå 3. Referenser Secher, B. J.M Justering af dosering i forhold til afgrødetæthed et nyt koncept for dosering af svape- og insektmidler. Dansk Planteværnskonference Skadedyr og sygdome. Danmarks Jodbrugsforskning rapport no. 3, Bjerre, K, D Disease Maps and site-specific fungicide application in winter wheat. Proceedings of The 2 nd European Conference on Precision Agriculture, Odense 1999
27 Svampbekämpning på Brandstad gård 2003 För mjöldaggsbekämpning sommaren 2003 användes biomassekartan från sista kvävegödsling samma år. Fältet sprutades två gånger med varierad dos, först med Stereo sedan med Comet. Tillsammans med rådgivaren Dave Servin bestämdes nivå för fältet. Sedan använde vi samma princip för variation som man använt i Danmark dvs. 10% högre biomassa ger 10% högre dos. Vid första sprutningen med Stereo var medeldosen 1 l/ha. Dosen varierades från 0.75 till 1.25 liter/ha. Vid andra sprutningen med Comet var medeldosen 0.6 l/ha. Lantbrukaren Bo Mårtensson kommenterar att det känns helt rätt att göra så här. Man får ut full dos på de tjocka delarna utan att lägga för mycket där det är tunt.
28 Normal N-Sensor spridning!
29 Normal N-Sensor spridning + avvikelsekarta som kan vara en eller flera skördekartor eller en karta med torkkänslighet.
30 Sensor med fastvärdeskarta som tex. kan vara normal sensorspridning i höstvete med insådd vårvete i utvintrade fläckar där man har lagt in en karta med varierande eller fast giva till vårvetet.
31 Tilldelningskarta Styrfilen kan innehålla vad som helst! Tex. N, P, K, Mg, Cu och kalk OSV. Man behöver inte ha på sensorn på taket bara sensor terminalen i hytten med styrfil på ett USB-minne
32
33 Ekonomisk vinst vid använding av Yara N-Sensor i höstvete Här visas det ekonomiska överskottet som lantbrukaren kan uppnå genom att använda Yara N-Sensor för kompletering i höstvete. Normalt så sprids både huvudgiva och kompleteringgiva med sensor och därigenom blir skördeökningen alternativ gödselbesparingen högre än vad försöken visar. Kostnaden är vad det kostnader att äga en sensorn Spridningskostnaden är inte med i denna kalyl (för sprida skall man ju göra ändå). Kostnaden varierar beroende på maskin och fältets storlek etc.
34 Måste finnas comport på baksidan! Igen i Sverige Måste finnas comport på baksidan! Igen i Sverige
35 För att kunna ge en effektiv support under säsong så finns det tekniker utspridda i Sverige. Ansvarig för Yara N-Sensor Knud Nissen Lantmännen PrecisionsSupport Lidköping knud.nissen@lantmannen.com Regionala Yara N-Sensor specialister Fredrik Andersson Växtråd Eskilstuna fredrik.andersson@lantmannen.com Anders Krafft Växtråd Enköping anders.krafft@lantmannen.com Johan Martinsson DataVäxt AB Grästorp jm@datavaxt.se Lars Wijkmark Hushållningssällskapet i Halland Eldsberga lars.wijkmark@vxa.se Per-Anders Algerbo Hushållningssällskapet Malmöhus Bjärred per-anders.algerbo@hush.se
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor
Läs merYara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive
Läs merKnud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Läs mer2014-11-30. Spruta med Yara N-Sensor
Spruta med Yara N-Sensor 1 Spruta direkt med Yara N-Sensor Ställ driftsläget på Sprutning Fungerar som Målstyrd N-gödsling Kan ställa vinkeln på tilldelningen med Faktor Användningsmöjligheter (Danska
Läs merAgronomisk kalibrering av Yara N-Sensor
3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån
Läs merN-Sensor Windows Based Software and N-Sensor ALS News & Updates for 2007
N-Sensor Windows Based Software and N-Sensor ALS News & Updates for 2007 Sensorer och Terminaler 2007 Sensor Hårdvara WTK terminal Windows terminal (Win32 eller WinCE) Classic passive (RNS2000 med MMS1)
Läs merBättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang!
Bättre anpassad kvävegödsling - Försöken visar att det är fullt möjligt, men det kräver engagemang! Gunilla Frostgård Vi kan höja skörden, förbättra kvaliteten och lönsamheten utan att påverka miljön negativt!
Läs merAgronomisk kalibrering
Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4
Läs merINFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.
INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.
Läs merInstruktion till kalkylerna
Knud Nissen, Lantmännen, 2010 Instruktion till kalkylerna Introduktion Greppakalkylen är uppbyggd så att man skall importera (eller kopiera) in X och Y koordinater och markkarteringsvärden. Därefter räknar
Läs merUtlakningsförsöken i Mellby
Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merLjus och färg - Lite teori
Ljus och färg - Lite teori I samband med musik- och ljud-framträdanden pratar vi om akustik, dvs att ljudet färgas av det material som finns i rummet. En fantastisk flygel kan i en bra konsertlokal låta
Läs merLJ-Teknik Bildskärpa
Bildskärpa - Skärpedjup och fokus - Egen kontroll och fokusjustering - Extern kalibrering Bildskärpa, skärpedjup och fokus Brännpunkt och fokus Medan brännpunkt är en entydig term inom optiken, kan fokus
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merHjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merDOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL
Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare
Läs merPå väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS
132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya
Läs mer9-1 Koordinatsystem och funktioner. Namn:
9- Koordinatsystem och funktioner. Namn: Inledning I det här kapitlet skall du lära dig vad ett koordinatsystem är och vilka egenskaper det har. I ett koordinatsystem kan man representera matematiska funktioner
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merBild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken
Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång
Läs merEn ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning.
F5 LE1460 Analog elektronik 2005-11-23 kl 08.15 12.00 Alfa En ideal op-förstärkare har oändlig inimedans, noll utimpedans och oändlig förstärkning. ( Impedans är inte samma sak som resistans. Impedans
Läs merVäxtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp
Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning
Läs merTrycket beror på ytan
Inledning Trycket beror på ytan Du har två föremål med samma massa och balanserar dem på varsin handflata. Det ena föremålet har en mycket smalare stödyta än det andra. Förmodligen känns föremålet med
Läs merAmmoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången.
Ammoniakmätning vid kompostering av hästgödsel i Wången. Hästgödsel en tillgång för alla HELENA ÅKERHIELM OCH STIG KARLSSON Sveriges cirka 300 000 hästar producerar 2 3 miljoner ton gödsel årligen. En
Läs merTAOP86/TEN 1 KOMBINATORISK OPTIMERING MED
Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP/TEN 1 KOMBINATORISK OPTIMERING MED MILJÖTILLÄMPNINGAR för IT Datum: 2 oktober 2013 Tid:.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kaj Holmberg: Optimering.
Läs merGlödlamporna är urfasade
Glödlamporna är urfasade Inom EU har alla matta och klara glödlampor förbjudits. Förbudet innebär att lamporna inte får importeras, men kvarvarande lampor får säljas och användas. Den fortsatta tidplanen
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merAndra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2009
Andra årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 29 Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte i 29. Upplägget
Läs merRegional balans för ekologiskt foder
Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska
Läs merRadhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl
Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning
Läs merBilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige
Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merStatistik 2014 - Förmedlingsprocenten
Statistik 2014 - Förmedlingsprocenten En rapport från Brottsofferjouren Sverige Sofia Barlind statistik@boj.se Förmedlingsprocenten 2008 gjordes för första gången en enkel jämförelse mellan hur många brott
Läs merResanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07
Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merFrågor och Svar - Dräger Alcotest 3000
Frågor och Svar - Dräger Alcotest 3000 Vad skiljer olika alkomätare åt? Dräger kommenterar aldrig konkurrenters produkter. Som riktlinje för dig som konsument finns det dock ett antal saker som brukar
Läs merTräffa rätt med kvävet HÖSTVETE
Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden
Läs merFörord Inledning. Roland Larsson Talangutvecklare, pojk, Skåne och Blekinge Förbundskapten, pojk och junior
Förord Inledning Ett fotbollslag som har ett väl utvecklat passningsspel har stora förutsättningar för att spela bra anfallsfotboll och skapa målchanser. Passningsspelet är fundamentet i fotbollens anfallsspel.
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merGoda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING
Goda råd om STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING Innehåll Sid NÖTGÖDSEL Lyckosam direktmyllning 4 Sid 18 Sid 12 Sid 20 Sid 16 Uppvärderad kväveverkan 6 Sid 8 Sid 6 Sid 10 Sid 4 Högre skörd med radmyllning 8 Sid 24
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merTest av kranspetsvågar i virkesfordon
Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T
Läs merEnergikollen modul 21C
Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merTB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID
TB DEL II BILAGA 3.1 UTREDNING - MÖJLIGHET ATT LÄMNA SID UTREDNING 2011-04-20 01.00 D 2011-006261 2(14) 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BEGREPPET - ATT LÄMNA SID... 3 3 ATT LÄMNA SID VID EN BULLERNIVÅ 70 DB(A)
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merÖstra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps
Bibliografiska uppgifter för Höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2006 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk
Läs merSälj inte ditt frö för billigt!
Sälj inte ditt frö för billigt! Johan Biärsjö och Gunilla Lindahl- Larsson, SFO Intresset för fröodling har ökat betydligt på senaste tiden. Detta är säkert en effekt av att ekonomin i både spannmåls-
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merKällängs Kontrollhönseri
Källängs Kontrollhönseri Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010. Denna tidning, och årsprenumerationer, kan beställas på: tel 018-34 62 54 e-post: elisabeth@secher.pp.se eller på www.fjaderfa.se/prenumerationer
Läs merEn liten skrift om Solohyvelns möjligheter
Från panel till list En liten skrift om Solohyvelns möjligheter Dimensionering och släthyvling av virke En nysågad bräda är plan men har måttavvikelser. Efter torkning till byggtorrt dvs. 15-20% fukthalt
Läs merBäcken 2. Ca 5 år + Uppgift. Bänk = Strand
Bäcken 2 Idé: Sven-Gunnar Furmark Ca 5 år + Bänk = Strand Uppgift Tänk er att ni är på ett uppdrag och måste ta er över en bäck. Ni kan bara ta er över på stockarna. Här ska ni träna på det. Bänk = Strand
Läs merTOPPS projektet. Enkla sätt att bevara ditt vatten rent. TOPPS mål. TOPPS fokusområden. TOPPS aktiviteter. www.topps-life.org
TOPPS projektet TOPPS ett 3-årigt projekt i 15 EU-länder med en lång rad intresserade deltagare. TOPPS är förkortningen av den engelska projekttiteln Train the Operators to Prevent Pollution from Point
Läs merEkologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan
Läs mer7 Använd siffrorna 0, 2, 4, 6, 7 och 9, och bilda ett sexsiffrigt tal som ligger så nära 700 000 som möjligt.
Steg 9 10 Numerisk räkning Godkänd 1 Beräkna. 15 + 5 3 Beräkna. ( 7) ( 13) 3 En januarimorgon var temperaturen. Under dagen steg temperaturen med fyra grader och till kvällen sjönk temperaturen med sex
Läs merNu är höstvetet i axgång
Västra Götaland, vecka 22-23, 16: Till hemsidan Prenumerera Nu är höstvetet i axgång Vid mätningarna 3 juni var höstvetet i DC 45-55. Säsongens sjätte och sista mätning i nollrutorna i området visade att
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merTisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans
Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merBrukarenkät IFO 2014. Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2014 Kvalitetsrapport 2014:02 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät 2014 visar att förvaltningen totalt sett har en mycket god brukarnöjdhet (kundnöjdhet) i alla de områden som berörs i enkäten.
Läs merFöretagsamheten 2014 Östergötlands län
Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma
Läs merSPELREGLER. 2-4 deltagare från 10 år
SPELREGLER 2-4 deltagare från 10 år Fläta samman orden i Alfapet! Med hjälp av bokstavsbrickor och god uppfinningsrikedom bildar ni ord kors och tvärs över spelplanen. Prova gärna spelvarianter där ni
Läs merKvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan
Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merSLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?
SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla
Läs merFöreläsning 7 - Faktormarknader
Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-11-22 Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan på arbetskraft
Läs merNyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.
8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar
Läs merBilaga 8. Pilotkommunernas egna erfarenheter
Bilaga 8 Pilotkommunernas egna erfarenheter 95 Erfarenheter från Luleå kommuns deltagande i IESN-projektet 2009-2011 Miljökontoret i Luleå har deltagit i projektet med sammanlagt elva personer + miljöchefen
Läs merOptimering. Optimering av transportproblem. Linköpings universitet SL. Campusveckan VT2013
Optimering Optimering av transportproblem Campusveckan VT2013 Linköpings universitet SL 1 Optimering - Distributionsproblem Företaget Kulprodukter AB producerar sina kulor vid fyra olika fabriksanläggningar
Läs merKVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN
KVÄVESTYRNING BAKGRUND BL A FRÅN KVÄVEKONFERENS 19 JAN 2015 Odling i Balans, Greppa Näringen, Yara Göte Bertilsson, FramtidsOdling År 2015 Brödvete blev fodervete (och kanske knappt det). Maltkorn blev
Läs merVäxtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.
Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark. Göte Bertilsson Greengard AB bertilsson@greengard.se www.greengard.se http://greengard.wordpress.com
Läs merTillsynssamverkan i Halland - Miljö
Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Tillsynssamverkan i Halland - Miljö Enkät om länets Miljö- och hälsoskyddskontor 27 Kommunrapport - Inledning Under maj-juni
Läs merHär finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004
Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika
Läs merTAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER
Matematiska institutionen Optimeringslära TENTAMEN TAOP88/TEN 1 OPTIMERING FÖR INGENJÖRER Datum: 10 januari 201 Tid: 1.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Kurslitteratur: Kaj Holmberg: Optimering Anteckningar
Läs mer8-1 Formler och uttryck. Namn:.
8-1 Formler och uttryck. Namn:. Inledning Ibland vill du lösa lite mer komplexa problem. Till exempel: Kalle är dubbelt så gammal som Stina, och tillsammans är de 33 år. Hur gammal är Kalle och Stina?
Läs merEkonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage
Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 5 Förberedelse UR-val svenska som andraspråk Klass vad är det? Handledning av Meta Lindberg Attlerud Programmet Klass vad är det? kan visas som inledning till en diskussion om olikheter
Läs merHur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av
Läs mer5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation
Namn:. 5-1 Avbildningar, kartor, skalor, orientering och navigation Inledning Nu skall du studera hur man avbildar verkligheten. Vad skall man göra det för? undrar du eftersom du skall ifrågasätta allt.
Läs merTyresögymnastikens tävlingspolicy
Tyresögymnastikens tävlingspolicy Innehåll 1 Introduktion...1 1.1 Syfte med dokumentet...1 1.2 Definitioner...2 1.3 Referenser...2 1.4 Roller och ansvarsområden...2 2 Bakgrund...2 3 Beskrivning av verksamheten...2
Läs merVÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund
VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet
Läs merLaboration i Maskinelement
Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen
Läs merBibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr
Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk
Läs mer1. Kameran 2. Ljus 3. Motiv 4. Kommunikation 5. Att ta bra bilder 6. Studio
Jonas foto guide är din guide till att bli bättre fotograf. Den går igenom grunderna i fotografi, hur kameran fungerar och annat bra att veta. Denna guide är inriktad främst för fotografering med digital
Läs merInstruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012
Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen
Läs mer1 januari 20 oktober 2015 Inbrott i bostad Lokalpolisområde Norrmalm Stockholm 460 (359) Lidingö 127(110) Siffra inom parentes = fullbordade inbrott
Boendesamverkan Flerfamiljshus, bostadsrättsföreningar, fastighetsbolag och stadsdelsförvaltningar / kommun i samverkan mot olika former av brott i Lokalpolisområde Norrmalm. 1 1 januari 20 oktober 2015
Läs merHur använder jag CropSAT.se?
Hur använder jag CropSAT.se? Börja med att kontrollera att din webbläsare (t.ex. Chrome, Firefox eller Internet Explorer) är uppdaterad till den senaste versionen. Bakgrundskartan som du ser kommer från
Läs merÄGG ÄR KLIMATSMART MAT
ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar
Läs merFotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009
2009-04-05 Sida 1 av 5 Välkommen till fotbollskolan Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig samarbeta. Drivkraften
Läs merLåt dina miljötankar bli verklighet
Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att
Läs merKadmium i potatis. Artikeln följer här. Diagram (och text) finns i slutet. Ur "Växtpressen" (Nr 3/99):
Kadmium i potatis I tidningen "Växtpressen" (Nr 3/99) finns en artikel om kadmium i potatis. Forskaren Kerstin Olsson redovisar resultat från 4 års försök vid Svalöf Weibull AB. Växtpressen, som är en
Läs merSvampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar
Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1
Läs merN-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen
216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merLättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning
Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning Det här har utredningen undersökt Assistansersättningen är till för att ge alla människor möjlighet att vara med i samhället som
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs mer2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna
2012-09-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:6 Nyföretagande i Eskilstuna Enligt Tillväxtanalys,
Läs mer