Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Transkript

1 Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget... 1 Metod... 2 Förutsättningar... 2 Beräkning av resultat... 4 Fosfor... 4 Kemiska växtskyddsmedel... 4 Resultat... 4 Djurproduktion... 4 Växtföljder... 6 Lönsamhet... 7 Känslighetsanalys... 8 Referenser:... 9 Bilaga 1: Sammanställning av maskiner Bilaga 2: Växtföljder Bilaga 3: Prisalternativ för känslighetsanalys Inledning Uppdraget har utförts av Thord Karlsson, institutionen för ekonomi, SLU. Uppdraget I denna rapport redovisas resultatet av ett uppdrag från Region Halland till institutionen för ekonomi, SLU. Uppdraget är att genomföra beräkningar av ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på olika åtgärder för att minska näringsläckage. Resultaten avses användas som ett underlag för SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

2 bedömningar i samband med tillsyn enligt Miljöbalken. Uppdraget ingår som en del i ett LOVAprojekt med inriktning på metodutveckling för att åtgärda övergödningsproblem. Beräkningar ska genomföras på för Halländska förhållanden typiska företag, och omfatta minst följande företag: a) Mjölkkobesättning med 200 kor plus rekrytering (ca 260 DE) och egen foderproduktion b) Företag med integrerad svinproduktion omfattande 260 DE och egen foderproduktion c) Företag med ren slaktsvinsproduktion omfattande 260 DE och egen foderproduktion d) Företag med äggproduktion omfattande 260 DE och egen foderproduktion e) Företag med produktion av slaktkyckling omfattande 260 DE och egen foderproduktion f) Växtodlingsföretag utan stallgödsel omfattande ca 200 ha odlad mark. Odling av framförallt spannmål, men även mindre del specialgrödor såsom t.ex. potatis. Företagsekonomisk kalkyl för företagen ovan ska beräknas för minst följande scenarier: 1. Normal nivå av gödseltillförsel med avseende på föreskriftsmässiga krav och i enlighet med Jordbruksverkets riktlinjer 2. Gödslingsintensitet minskad med 10% 3. Gödslingsintensitet minskad med 20% 4. Gödslingsintensitet oförändrad, krav på skyddszon på 2% av företagets areal 5. Gödslingsintensitet oförändrad, krav på skyddszon på 6% av företagets areal I den företagsekonomiska kalkylen ska även inkomster från en normal uppsättning EU-ersättningar inräknas, t.ex. miljöersättning för skyddszon. Den brukade arealen ska i varje scenario täcka företagets foderbehov. Målet med den efterfrågade tjänsten är att få underlag för bedömning av rimligheten i ställda krav om minskning av näringsläckage i jämförelse med de kostnader som åtgärderna medför för det enskilda företaget. Beräkningen ska redovisas så att tillvägagångssättet om möjligt ska kunna användas för andra typer och storlekar av företag. Den vunna kunskapen kommer att användas i kommunens tillsyn av lantbruk. Uppdraget ingår i Region Hallands LOVA-projekt "Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status" som syftar till att utveckla effektiva, systematiska åtgärder så att näringsbelastningen i de mest belastade vattendragen i Halland minskas så långt möjligt. Projektgruppen består av representanter från Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholms kommuner. Metod Förutsättningar Beräkningar avser omedelbara effekter på företaget lönsamhet vid genomförande av åtgärder enligt anvisningarna. Kostnader som påverkan på fastighetsvärde etc, vid införande av begränsning i nyttjande av marken är inte inkluderat. Begränsningar i gödslingsintensitet påverkar också möjlighet att tillgodogöra sig framtida teknik som nya sorter, eller investeringar i dränering. Beräkningarna kan därför inte användas för beräkning av eventuella ersättningsanspråk. Inte heller är företagets anpassning med grödval och djurhållning till nya förutsättningar inkluderat. I beräkningarna är endast kostnader och intäkter som påverkas av åtgärderna inkluderade. Fast kostnader som byggnader, mark arbete för driftsledning etc. inkluderas inte. Det framräknade 2(15)

3 resultatet är därför inte företagets slutgiltiga resultat. Skillnad i resultat mellan olika scenarion är däremot ett mått som kan användas för att utvärdera de olika scenarierna. Maskiner enligt bilaga 1. Maskinpark är anpassad efter förutsättningar i grundscenariot (normal gödsling) för respektive typföretag. Vid införande av skyddszon ändras inte maskinparkens sammansättning, förutom att betsputs/rotorslåtter köps in. Påverkan av areal för skyddszon på kostnad för maskinunderhåll bedöms vara marginell och underhållskostnaden har beräknats schablonmässigt på maskinernas återanskaffningskostnad. Kostnad för transport (arbete, bränsle) från fält till gårdscentrum beräknas och redovisas som en separat post. I växtodlingsalternativet (alternativ f) har grödor som odlas i stor omfattning i Halland inkluderas. En god växtföljd har också eftersträvats (JO 10 SM 1202, korrigerad version ). Avkastning för olika grödor är enligt normskördar 2012 för Halland (SCB, 2012), förutom för gräsensilage och åkerbete där en högre avkastning har bedömts vara mer relevant. Normskörden för vall är relativt låg, då många extensivt skötta vallar är inkluderade. För majs saknas normskörd och avkastningen uppskattas utifrån försöksresultat. Växelkurs: För gårdsstöd 8,50 kr/euro. I de olika alternativen med djurproduktion, har djurtätheten anpassats så att den kräver en spridningsareal av 166 hektar. Som grundprisalternativ har används det som anges som medelpriser i Agriwise kalkyler. Det innebär medelpris för för viktiga poster som avräkningspriser, foder, gödsel och bränsle. För övriga poster gäller aktuella priser (2011). En känslighetsanalys med priser från ett år med låga spannmålspriser (2005) och ett år med höga spannmålspriser (2011) för alternativ växtodling och slaktsvin är också inkluderat. I känslighetsanalysen är endast avräkningspriser och pris på fodersäd justerade. Produktionsfunktioner Med reducerad gödslingsintensitet har utgåtts från att det menas reducerad mängd kväve (N), som är det ämne som främst påverkar avkastningen. I stallgödsel har endast det direkt växttillgängliga N inkluderats. För stråsäd har produktionsfunktioner publicerade i Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012 använts. Opublicerade produktionsfunktioner har använts för oljeväxter (Albertsson, 2012). För vallodling har utgåtts från äldre försöksmaterial (Kornher, 1982). Avkastningsnivån har sedan anpassats efter nyare försöksresultat (Frankow-Lindberg, 2012). Majs antas ha samma avkastningsfunkton som gräsvall. I potatis antas avkastningen ändras med 50 kg per kg N (Olshäll, 1988). Gödsling av fosfor (P) och kalium (K) anpassas sedan efter den förväntade skördenivån. I växtodlingsalternativet antas att veteodling resulterar i 80% brödvete och 20% fodervete. När N gödslingen minskar med 10% blir andelen 50% brödvete och 50% fodervete. Med 20% reducerad gödsling är det bara möjligt att producera fodervete. I alternativ med djurhållning produceras endast fodervete. Prisskillnad kvarn och fodervete har i bas- och högt pris alternativet satts till 0,10 kr/kg. I alternativ med låga spannmålspriser har en prisskillnad på 0,05 kr/kg använts. 3(15)

4 Kvalitetsförändring i grovfoder på grund av minskad tillförsel av kväve har inte beaktats, då det är svårbedömt och bedöms inte avgörande för utfall. Ersättning för skyddszon (3 000 kr/ha) är inkluderat i skyddszon-kalkylen. Miljöersättningen skyddszon kan inte längre nytecknas. Inom Ersättning för utvald miljö finns dock möjligheten att få ersättning för anpassad skyddszon. Denna ersättning är kr/ha. Skyddszonen fördelas proportionellt på grödor ingående i växtföljden. Beräkning av resultat Intäkter och kostnader sammanställs i en bidragskalkyl för varje produktionsgren. Bidragskalkylerna sammanställs sedan i en driftplan för hela gården. En driftplan är användbar när man vill göra en bedömning av olika alternativs påverkan på hela lantbruksföretaget. För beräkningar har Agriwise Driftplaneringsprogram använts ( I driftplanen (manual som bilaga) kan avstämning göras av egenproducerat foder och av växtnäring i stallgödsel. En flik finns för sammanställning av täckningsbidrag och gemensamma intäkter och kostnader, och en arbets- och kapitalinkomst beräknas. Det är denna arbets- och kapitalinkomst som anges som företagets resultat i denna rapport. Fosfor Gödselintensiteten i beräkningarna styrs av mängden kväve. När mängden tillförd kväve minskar, minskar avkastningen och grödans behov och bortförsel av bland annat fosfor. När skyddsgröda införs minskar också andelen grödor som behöver fosforgödsling. Med de höga djurtätheter som finns i exemplen, ökar risken för överskott av fosfor som tillförs med stallgödsel. För att åtgärda det behöver djurantalet minskas. Detta medför betydande minskning i intäkter för typgårdarna, men dessa kostnader har inte inkluderats i beräkningarna. Kemiska växtskyddsmedel Generellt kan minskad N gödsling leda till mindre behov av främst svampbekämpning. Dels är bestånden inte så täta, dels är den ekonomiska nyttan av bekämpning mindre. Däremot kan behovet av ogräsbekämpning öka, då en glesare gröda ger mer utrymme för ogräs. I beräkningarna har antagits att dessa förändringar tar ut varandra och inga justeringar har gjorts för dessa möjliga förändringar. Resultat Djurproduktion Antal djur i de olika alternativen anpassas så att det inte överstiger krav på spridningsareal av mer än 166 hektar. 4(15)

5 I Jordbruksverkets föreskrift om miljöhänsyn i jordbruket SJVFS 1999:79, anges att på jordbruksföretag med fler än tio djurenheter får antalet djur per hektar tillgänglig areal för spridning av stallgödsel inte vara högre än vad som framgår av tabell 1 nedan. Tabell 1. Högsta tillåtna antal djur per hektar för spridning av stallgödsel Djurart Djur / ha Kor för mjölkproduktion (även sinkor och utslagskor) 1,6 Kvigor, tjurar och stutar 1 år och däröver 4,6 Kalvar under 1 år 5,8 Suggor i produktion 2,2 Slaktsvin 10,5 Värphöns 100,0 Slaktkycklingar 470,0 Källa: SJV, SJVFS 1999:79 Utgångspunkten i beräkningarna var 260 djurenheter för typgården med mjölkkor. Det innebär att det krävs en spridningsareal av 166 hektar. Övriga djurgårdar anpassa efter detta så att alla gårdar har ett djurantal som kräver en spridningsareal på 166 hektar. 5(15)

6 För typgårdarna resulterar det i djurantal enligt tabell 2. Tabell 2. Djurantal i de olika typgårdarna antal (stallplatser) Djurtäthet enligt SJVFS 1999:79 Djur per Arealkrav, hektar ha Typgård/djurslag Mjölkkor Mjölkkor, 9000 kg 211 1,6 131,9 Kalvar 1-6 månader 42 5,8 7,2 Ungdjur, 6-12 månader 42 5,8 7,2 Ungdjur, månader 84 4,6 18,3 164,6 Integrerad svinproduktion Suggor 138 2,2 62,7 Slaktsvin ,5 103,0 165,7 Slaktsvin Slaktsvin ,5 166,0 166,0 Värphöns Värphöns ,0 166,0 Slaktkyckling Slaktkyckling ,0 166,0 Växtföljder Se också bilaga Växtföljder. Syfte med val av grödor A. Mjölkproduktion I första hand producera grovfoder(gräsensilage, bete, majs), resten av arealen som fodersäd (vårkorn och havre) B. Integrerad svinproduktion. Producera fodersäd, 80% vårkorn och 20% havre för suggor och 50% vete, 40% vårkorn och 10% havre för slaktsvin. C. Slaktsvinsproduktion Producera fodersäd för slaktsvin 50% vete, 40% vårkorn och 10% havre. D. Äggproduktion Producera fodersäd för värphöns, ha en lönsam avbrottsgröda (höstraps) och en god växtföljd. E. Slaktkycklingsproduktion Producera fodersäd med max 20% korn för slaktkyckling, ha en lönsam avbrottsgröda (höstraps) och en god växtföljd. 6(15)

7 F. Växtodling En god växtföljd med typiska grödor för Halland. Anpassning av kalkyler Avkastningsnivåer I grundalternativet är avkastningen lika med normskördar 2012 för Hallands län. För grovfoder har en högre avkastningsnivå, enligt Agriwise intensiv vallodling valts, därför att normskörd för vall är relativt låga då en stor del extensiva vallar ingår. En högre avkastningsnivå kan anses bättre stämma överens med de förhållanden som råder på mjölkgårdar. Lönsamhet Det beräknade resultatet (tabell 3) ska täcka företagets återstående gemensamma kostnader, som byggnader och markkostnader. Dessa varierar mycket mellan de olika typgårdarna beroende på vilka byggnader som krävs för driften. Det är i det här sammanhanget inte så intressant med den absoluta lönsamheten, utan hur den förändras i de olika scenarierna. Detta är sammanställt i figur 1. Tabell 3. Resultat för olika typgårdar, kr Grund N-10% N-20% Skyddszo n 2% Skyddszo n 6% A. Mjölkkor B. Integrerad svin C. Slaktsvin D Äggproduktion E Slaktkyckling F. Växtodling För alla typgårdar gäller att lönsamheten försämras mer när intensitet i N gödsling minskas, än när krav på skyddszon införs. Täckningsbidraget 1 för skyddszon är nästan kr/ha, då en ersättning på kr är inkluderad. Lönsamhetsförändring när krav på skyddszon införs är dels en kostnad för att skaffa betesputs/rotorslåtter för skötsel, dels förlorad inkomst från grödor som trängs ut av skyddszonen. Effekten blir därför olika om det är grödor med relativt lågt täckningsbidrag, som stråsäd för avsalu, eller grödor med högre täckningsbidrag, som oljeväxer och potatis. Om det är brist på fodersäd och mer fodersäd måste köpas in (högre pris än avsalu) på grund av krav på skyddszon, försämras också resultatet mer än om det finns tillräckligt med fodersäd för eget bruk. 7(15)

8 Figur 1. Förändring i lönsamhet i olika scenarios jämfört med grundscenario Grund N-10% N-20% Skyddszon 2% Skyddszon 6% Känslighetsanalys I känslighetsanalysen jämförs grundalternativet, medelpriser med ett år med låga avräkningspriser (2005) och ett år med höga avräkningspriser (2011), se bilaga för priser. Endast avräkningspriser och priser på inköpt fodersäd har ändrats. Det är också troligt att priser på insatsvaror som gödsel och bekämpningsmedel ändrats, på grund av ändrad efterfrågan. Vid tidpunkt för införskaffande av insatsvaror är dock produktpriset delvis okänt. Det kan också vara så att ett års höga avräkningspriser driver upp efterfrågan och priser på insatsvaror, men nästa års avräkningspriser blir låga, eller tvärtom. Därför har inte insatsvarornas priser ändrats i beräkningarna. Från känslighetsanalys (figur 2) kan två tydliga trender läsas ut. Vid låga avräkningspriser är skyddszon ett bra alternativ och variationen i lönsamhet mellan scenarierna under dessa två år är betydligt mindre för svingården än den rena växtodlingsgården. Däremot kan lönsamhetsnivån för slaktsvinsgården variera väl så mycket som för växtodlingsgården (tabell 4). 8(15)

9 Figur 2. Avräkningsprisernas påverkan på scenariernas lönsamhet Grund N-10% N-20% Skyddszon 2% Skyddszon 6% Tabell 4. Beräknat resultat för växtodlings- och slaktsvinsalternativet med olika produktpriser Typgård, prissituation Grund N-10% N-20% Skyddszon 2% Skyddszon 6% F. Växtodling F. Växtodling, låga priser F. Växtodling, höga priser C. Slaktsvin C. Slaktsvin, låga priser C. Slaktsvin, höga priser Referenser: Albertsson, B. (2012). In. SJV. Frankow-Lindberg, B. (2012). Vall och grovfoder. Kväveintensitet i långliggande vall med rörsvingelhybrid. In. Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU. Kornher, A. (1982). Vallskördens storlek och kvalitet. Inverkan av valltyp, skördetid och kvävegödsling. Uppsala: SLU. (Grovfoder, Forskning - tillämpning; 1). Olshäll, K. (1988). Gödsling av potatis - sortskillnader och kvalitetspåverkan SLU, Institutionen för växtodlingslära (Seminarier och examensarbeten - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för växtodlingslära SCB (2012). Normskördar för skördeområden, län och riket 2012 JO15SM1201. (Statistiska meddelanden. 9(15)

10 10(15)

11 Bilaga 1: Sammanställning av maskiner Vald maskin Återanskaffningsvärde, kr B. Integrerad A. Mjölkkor svinproduktion C. Slaktsvin D. Äggproduktion E. Slaktkyckling F. Växtodling Växelplog 5-skärig, buren, var.bredd Växelplog 3-skärig, buren, var.bredd Harv, bogserad ca 7 m Harv, buren ca 5 m Bogs. såmaskin 2000 l, 4 m Buren såmaskin 4 m Vält, c:a 9 m Vält, c:a 6 m Kultivator, (fjädr. pinne, efterredskap) buren, 4 m Konstgödselspridare buren, 2500 l, styrdator, 24 m Spruta buren, 1000 l, 12 m Slåtterkross 3,2 m, bogs. centrumdrag Rotorsträngläggare 9-12 m, sidläggande Betesputsare/slagklippare, < 3 m Fälthack m. syrapump, större Tankvagn, styrboggi 18 m Fastgödselspridare, vertikalspr. 12 m Potatissättare 4 rader buren Potatiskupare 4 rader Potatisupptagare, 1- radig, tank, std Traktor 4 WD 70 kw Traktor 4 WD 100 kw Tippvagn 12 ton Tippvagn 12 ton Skördetröska 6,3 m, 200 kw Lastmaskin, midjestyrd, ca 6 ton Lastmaskin, midjestyrd, ca 12 ton SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

12 Summa, exklusive betesputsare för skyddszon Summa inklusive betesputsare för skyddszon (15)

13 Bilaga 2: Växtföljder A. Mjölkproduktion B. Integrerad svinproduktion C. Slaktsvinsproduktion Äggproduktion E. Slaktkyckling F. Växtodling Gröda Areal Areal Areal Areal Areal Areal Grund Höstvete 0,0 60,0 85,0 50,0 50,0 50,0 Vårkorn 41,4 90,0 95,0 50,0 50,0 50,0 Havre 41,3 50,0 20,0 50,0 50,0 30,0 Höstraps 0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 50,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20,0 Åkerbete 49,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Majsensilage 14,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 53,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-10% N Höstvete 0,0 60,0 85,0 50,0 50,0 50,0 Vårkorn 39,6 90,0 95,0 50,0 50,0 50,0 Havre 39,6 50,0 20,0 50,0 50,0 30,0 Höstraps 0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 50,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20,0 Åkerbete 51,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Majsensilage 14,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 55,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-20% N Höstvete 0,0 60,0 85,0 50,0 50,0 50,0 Vårkorn 37,0 90,0 95,0 50,0 50,0 50,0 Havre 37,0 50,0 20,0 50,0 50,0 30,0 Höstraps 0,0 0,0 0,0 50,0 50,0 50,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 20,0 Åkerbete 53,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 13(15)

14 Majsensilage 15,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 57,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2% skyddszon Höstvete 0,0 58,8 83,3 49,0 49,0 49,0 Vårkorn 39,4 88,2 93,1 49,0 49,0 49,0 Havre 39,3 49,0 19,6 49,0 49,0 29,4 Höstraps 0,0 0,0 0,0 49,0 49,0 49,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 19,6 Åkerbete 49,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Majsensilage 14,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 53,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skyddszon 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 6% skyddszon Höstvete 0,0 56,4 79,9 47,0 47,0 47,0 Vårkorn 35,4 84,6 89,3 47,0 47,0 47,0 Havre 35,3 47,0 18,8 47,0 47,0 28,2 Höstraps 0,0 0,0 0,0 47,0 47,0 47,0 Potatis 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 18,8 Åkerbete 49,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Majsensilage 14,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gräsensilage 53,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skyddszon 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0 12,0 14(15)

15 Bilaga 3: Prisalternativ för känslighetsanalys Produkt Grund (medel ), kr/kg låg (2005), kr/kg hög (2011), kr/kg Höstvete, bröd 1,52 0,91 1,80 Höstvete, foder 1,42 0,86 1,70 Vårkorn 1,20 0,82 1,52 Havre 1,07 0,83 1,38 Matpotatis 2,19 1,37 2,68 Höstraps 3,02 2,02 3,87 Slaktsvin 12,26 12,14 14,64 15(15)