MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN"

Transkript

1 MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN Denna manual ska hjälpa Er när ni fyller i mallen för upprättande av älgskötselplan. Det nya materialet ska användas från och med januari Manualen kommer punkt för punkt visa hur älgskötselplanen bör utarbetas och ger råd/tips på hur ni kan inhämta erforderliga uppgifter under arbetets gång. Älgskötselplanen är ett viktigt instrument för hur ni inom älgskötselområdet tänker förvalta älgstammen. I skötselplanen skall det dels anges vilka mål ni har med älgstammen men också hur dessa mål skall nås. Inom större älgskötselområden kan älgstammen och dess förutsättningar variera. Samråd mellan jaktområden och förvaltningsområden är av största vikt. NUVARANDE ÄLGSTAM Punkt 1-5 i älgskötselplanen anger älgskötselområdets uppfattning om hur älgstammen ser ut vid tillfället när planen upprättas. Punkt 6-13 anger den framtida älgförvaltningen. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. Fyra senaste årens avskjutning För att skötselområdet skall ha något grepp om senaste årens utveckling är uppföljning av senaste årens avskjutning viktig. Avskjutningen kan bl.a. förklara varför älgstammen ser ut som den gör. Uppgifter om avskjutningen kan inhämtas från respektive jaktlag eller från länsstyrelsen (rättsenheten). b-f. Aktuell vinterstam För att kunna föra en meningsfull diskussion om målsättningen med älgstammen är det viktigt att man har en någorlunda välgrundad uppfattning om dess nuvarande storlek. Finns det information från spillnings- eller flyginventering skall dessa uppgifter naturligtvis användas. Om så inte är fallet får skötselområdets representanter försöka göra en så kvalificerad bedömning som möjligt. Här följer ett exempel på hur man grovt kan använda avskjutningsstatistik och älgobs för att komma fram till ungefärlig vinterstam. Exempel Inhämta älgobsresultat för senaste jaktåret samt framräknade värden på reproduktionen (kalvar/ko), samt andel tjur (av vuxna). Ta även fram skötselområdets avskjutning den senaste jaktsäsongen. För det egna området sök på a. Fyll i första raden i den tomma tabellen nedan (Jaktresultat) vad som fälldes under senaste jaktsäsongen b. För att stammen skall hålla sig någorlunda oförändrad måste det inom området ha skjutits ungefär lika många älgar som fötts. I det exemplet som anges nedan betyder detta att det innan jakten måste finnas minst 80 kalvar. c. I exemplet ser vi att det enligt älgobsen fanns ca 0,8 kalvar/ko. Ta därför antalet kalvar innan jakt (i exemplet 80 st) och dela med älgobsresultatet ( i exemplet 0,8) och ni får fram ungefär hur många kor/kvigor som fanns innan jakt. Gör alltså så här: 80/0,8=100 st. d. Älgobsen visar också att det finns en viss andel tjurar (i exemplet 0,3 (30 %) andelar tjurar) av vuxna, vilket innebär att den resterande delen utgörs av hondjur (i exemplet 0,7(70 %) ). Ta antalet kor/kvigor innan jakt (100) och dela med älgobsresultatet (0,7). Det resultat man får fram 1

2 av denna beräkning tar man minus antalet kor/kvigor (100) och man får fram det ungefärliga antalet tjurar innan jakt. Gör alltså så här: 100/0,7=143(totalt antal vuxna), =43(antal tjurar) e. Nu vet vi den mycket grovt framräknade stammen innan jakt och vi vet jaktresultatet. Ta nu stam innan jakt minus jaktresultat så får vi fram den preliminära vinterstammen. f. Exemplet har fram till nu inte tagit hänsyn till övrig dödlighet, gör därför så att man på den framräknade preliminära vinterstammen lägger till ca 10 % för kompensation för övrig dödlighet på tjur, ko/kviga och kalv. Gör alltså så här: 23(tjur vinterstam)x1,10=25 osv. Exempel Tjur Ko/kviga Kalv Summa Jaktresultat Stam innan jakt Prel. vinterstam Vinterstam Uppgifter från älgskötselområdet Tjur Ko/kviga Kalv Summa Jaktresultat Stam innan jakt Prel. vinterstam Vinterstam Man måste vara medveten om att denna beräkning är mycket grov, men om man inte har något annat att gå på så är det ändå viktigt att försöka göra en så god bedömning som möjligt. h. Medelålder och medelslaktvikter (skjutna älgar) Att förändra kvalitén på en älgstam genom att förändra det genetiska materialet är en mycket långsiktig process och det är kanske inte heller lämpligt att vi försöker göra sådana förändringar. Det vi i dagligt tal kallar god kvalité i en älgstam är att tjurar har stora horn, korna föder många kalvar och djuren har stor kroppsvikt. För att hålla en god kvalité i en älgstam krävs att älgstammen håller tillräckligt hög ålder, samt att fodertillgången är god. Medelåldern fås genom att kontrollera åldern på de djur som fälls under jakten, genom tandsnittning eller tandslitage. Den avskjutning som görs under hösten kan antas ha ungefär samma ålderssammansättning som den man har kvar i skogen efter jakten. Uppgifter om de skjutna älgarnas ålder kan mot den bakgrunden ge en relativt god bild av stammens ålderssammansättning. Om området inte behärskar detta med åldersbestämning kan man kontakta Jägareförbundet för att få en utbildning i detta. Även slaktvikterna hos de skjutna älgarna kan ge viktig information. Låg slaktvikt på kalv kan tyda på att det råder foderbrist vilket är fallet när det finns för mycket älg i förhållande till betestillgången. Låga slaktvikter på kalvar kan också tyda på att andelen tjurar i stammen är för låg vilket i sin tur leder till att korna blir betäckta först vid andra eller tredje ombrunsten, vilket i sig leder till sent födda kalvar. Att kontrollera vikterna på skjutna 2

3 hondjur kan ge indikationer på om reproduktionen är god eller ej. Vi vet att stora kor föder i snitt fler kalvar än små kor och att en ko i regel måste väga minst 180 kg (slaktvikt) för att orka föda fram två kalvar. Att uppskatta slaktvikter är näst intill omöjligt, därför skall kropparna vägas. Här följer några enkla omräkningstal där det räcker med att endast väga en bog, ett lår eller en kvarts älg för att få fram total slaktvikt. Bogvikt(en bog) x 8,5 = Total slaktvikt Lårvikt(ett lår) x 6 = Total slaktvikt Lårvikt x 5,2 = Total slaktvikt för fjoling Lårvikt x 6,6 = Total slaktvikt för stor tjur ¼ (delat mellan 3:e och 4:e revbenet bakifrån) x 4 = Total slaktvikt Dessa omräkningar är inte lika säkert som totalvägning, men kan vara ett alternativ om inte jaktlaget har möjligheter att väga hel kropp. i. Reproduktion (antal kalvar/hondjur) Förutom ålder och slaktvikt är reproduktionen en viktig värdemätare på älgstammens kvalité. Låg reproduktion kan vara ett tecken på konkurrens om fodret och att korna av den anledningen inte kan växa sig tillräckligt stora för att bli högproduktiva. Eftersom tvillingfödsel är mindre vanligt när korna blir betäckta under ombrunst kan förklaringen även ligga i att det finns för lite tjur. Ytterligare en förklaring kan vara att kornas medelålder är låg. Ett säkert sätt att kontrollera detta är att under jakten samla in livmödrar med äggstockar från alla skjutna hondjur och snitta äggstockarna. För att få ett statistiskt tillräckligt stort material krävs minst 30 livmödrar. Samarbete mellan t ex skötselområden kan alltså krävas för att få tillräckligt många livmödrar. Kontakta Jägareförbundet för utbildning i hantering av livmödrar. Ett annat instrument är att ta information om reproduktion (kalv/ko) från älgobsen. Sök på j. Älgstammen har under de senaste 3 åren Här görs en bedömning hur älgstammen har utvecklats(tätheten) under sista 3 åren. För hjälp till bedömningen kan man se hur avskjutningen varit dessa år, samt inhämta uppgifter från älgobsen (obs/mandag eller obs/mantimme). 2. Vilttrafikolyckorna med älg har de 3 senaste åren Ta inom området reda på hur antalet viltolyckor förändrats de senaste åren. Kontakta vägverket eller polisen för att få erforderliga uppgifter. 3. Övrigt om nuvarande älgstam Om skötselområdet har något ytterligare att ange i skötselplanen vad gäller nuvarande älgstam 4. Bedömd fodertillgång a. Älgskötselområdets uppfattning En förutsättning för god älgvård är att fodertillgången för älgarna är god. Förutom att älgarna mår bättre minskas risken för skogsskador. Det är alltså mycket viktigt att ni har en rättvisande bild på fodertillgången inom området. Ett sätt att inhämta denna kunskap är att utföra betestrycksinventering och där se om olika begärliga växter finns inom området och om de har någon möjlighet att växa till. Om man inte utför 3

4 regelmässig betestrycksinventering måste man ändå ut i fält för att bilda sig en uppfattning om fodertillgången. Eftersom fodertillgången är grunden för hur mycket älg man kan ha inom ett skötselområde är det viktigt att detta görs grundligt, det får alltså inte vara en bedömning som görs från köksbordet. b. Älgförvaltningsområdets uppfattning Rådfråga även Skogsstyrelsen Eftersom denna punkt är så grundläggande för älgvården är det bra att någon sakkunnig som besökt området och som även kan göra jämförelser med andra områden kan ge sin syn på detta och som är ett stöd för skötselområdet vid upprättandet av skötselplanen. De bör i vart fall lämna ett utlåtande för skadenivån samt den framtida fodertillgången. 5. Bedömda skador a. Enligt älgskötselområdet Skadorna på tallskog är Uppskattningen om skadesituationen bör göras med ledning av hur skötselområdets skogsägare ser på saken. Liksom vid bedömning av fodertillgång skall denna bedömning göras antingen med hjälp av någon form av inventering eller vid bedömning i fält. Om skötselområdet vill utföra skadeinventering kan skogsstyrelsen kontaktas vars tjänstemän då kan bistå med utbildning. Skadorna på lövskog är Se punkt 4a. Skadorna på gröda är Uppfattningen om detta skall göras av jordbrukare inom skötselområdet. För att få en objektiv bild av situationen inom områden, jämfört med andra områden, kan LRF, Hushållningssällskapet eller Lantbruksnämnden kontaktas för synpunkter. b. Enligt förvaltningsområdet Rådfråga även Skogsstyrelsen Här ska liksom med fodertillgången skötselområdet inhämta skogsstyrelsens uppfattning ang. skadeläget på skog. 6. Åtgärder för att skapa foder Ange här hur skötselområdet tänker sig skapa foder till älgen i skogs- och jordbruksmark. Detta syftar till att ge älgen goda livsbetingelser, samt hålla skadorna på acceptabel nivå. Kontakta Jägareförbundet eller Skogsstyrelsen för råd. Jämför med punkt 4a och 4b och se om skötselområdet är nöjd med detta eller om man vill göra en förändring. 4

5 7. Åtgärder för att begränsa skador till acceptabel nivå För att långsiktigt motverka allvarliga betesskador är en väl genomtänkt foderstrategi viktig. Foderstrategin är ett komplement till reglering genom avskjutning och ambitionen är att öka lövandelen i skötselområdet. Lämpligt placerade viltåkrar lockar viltet från känsliga områden och minskar skaderisken. Utgörs odling av skadeskänsliga grödor, finns det anledning till speciella skyddsåtgärder såsom stängsling eller dyligt. Var och en måste acceptera visst mått av skada. 8. Åtgärder för att begränsa viltolyckorna Här kan åtgärder som siktröjning och kontakt med Vägverket ang. viltstängsel vara lämpliga åtgärder. Det kan också vara att diskutera med markägarna om lämpliga tider för avverkningar, samt grödaval utmed trafikerade vägar. 9. Övriga synpunkter Om skötselområdet har något ytterligare att ange angående målsättningen med älgförvaltningen inom området anges det här. FRAMTIDENS ÄLGSTAM Punkt 6-13 i skötselplanen anger älgförvaltningens mål för de närmaste 3 åren. 10. Mål med älgstammen a. Älgstammen ska Med hänsyn till de bedömningar/fakta som angetts på sidorna 1-4 skall skötselområdet i denna punkt ange huvudmålet med älgstammens täthet. b. Framtida vinterstam Utifrån punkt 1b och 6a anges vilken älgstam skötselområdet vill ha om 3 år när det gäller könsfördelning och antal. c. Medelålder och medelslaktvikter Jämför med punkt 1c och se om skötselområdet är nöjd med detta eller om man vill göra en förändring. d Reproduktion(antal kalvar/hondjur) Jämför med punkt 1h och se om skötselområdet är nöjd med detta eller om Man vill göra en förändring. e. Om målet varierar inom området anges det här, samt eventuella andra målsättningar. Andra målsättningar kan t ex vara att andelen tjurar utgör minst 40 % av vuxna älgar (kvalitetsmässig målsättning med tjurarna) närmaste årens avskjutning Med punkt 1 (bedömning av aktuell älgstam) och punkt 10 (Målsättning för älgstammens utveckling.) kan man grovt räkna ut hur avskjutningen skall se ut får att nå målet. Här visas ett grovt räkneexempel på hur man kan få fram lämplig avskjutning. a. Lägg in nuvarande vinterstammen(punkt 1b) 5

6 b. Sommarstammen räknas ut så här: Tjurar(vinterstam)+hälften av kalvarna(vinterstam)=tjurar(sommarst.) Ko/Kv.(vinterst.)+hälften av kalvarna(vinterst.)=ko/kv(sommarst.) Varje ko/kv.(vinterst.) föder i snitt 1 kalv=kalv(sommarst.) c. Övrig dödlighet är i exemplet 5% av tjurar och ko/kviga, samt 10% av kalvar i sommarstammen. d. Lägg in lämpligt jaktuttag för att nå målet. e. Sommarstammen övrig. dödlighet jaktuttag = vinterst. år 1 f. Räkna enligt detta system i ytterligare 2 år för att få fram de 3 närmaste årens avskjutning Tjur Ko/Kviga Kalv Totalt Vinterstam år Sommarstam Övrig dödlighet Jaktuttag Vinterstam år Det finns oftast en del osäkerhet i detta. Genom att skaffa bättre information om den egna älgstammen kan prognosen göras säkrare. Data som gör detta säkrare är: Flyginventering eller spillningsinventering + älgobs ger bättre underlag att bestämma vinterstam år 0. Kontroll av livmödrar(äggstockar) för att få ett grepp om hur många kalvar kor och kvigor föder. Samla inom skötselområdet uppgifter på all övrig dödlighet (trafik, funna döda, rovdjur mm) 12. Eventuella regler och arealkrav för tilldelning Överenskommelser inom och mellan områden, exempelvis älgskötselområden, storlicenser och kretsar. 13. Se planen 14. Viktigt att utse en ansvarig för rapportering i viltdata.se E-post. Underskrift av skötselplanen Skötselplanen bör vara förankrad hos både jägare och markägare inom området. Jakträttshavaren har enligt 10 naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2011:7) ansvar att inhämta samtycke från markägaren till samgående i älgskötselområden. 6

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet SKÖTSELPLAN FÖR..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Upprättad 20 Total areal ha Reg. nr. -. -. varav odlat ha Antalet jaktlag i älgskötselområdet st. 1. Bedömning av aktuell älgstam a. De fyra senaste

Läs mer

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län

Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län RAPPORT 13 Utvärdering av förvaltningsplaner för älg i Kronobergs län Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Kronobergs län Rapport -13. Älgförvaltning Kronobergs län Produk on: Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017

Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017 Älgskötselplan område 14-66-06-007, Period 2015-2017 1. Handlingskort för älgskötselplanen Typ av plan Älgskötselplan (nytt älgskötselområde/ny period) Diarieföring av älgskötselplanen Nytt ärende (planen

Läs mer

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)

Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av

Läs mer

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning.

Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Med Älgfrode 3.2 som beräkningsverktyg för förslag på avskjutning. Den här manualen är till för att underlätta för dig som ska planera älgskötseln i ert område de kommande åren. Målet är att öka förståelsen

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte.

Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Protokoll ordinarie älg/kronviltmöte Årsmöte. Roland Svensson hälsar alla mycket välkomna och förklarade mötet öppnat. 1. Val av ordförande och sekreterare. Mötet föreslog och valde Jan Elmeklo som ordförande

Läs mer

Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs

Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs FOO: MAGNUS NYMAN Lokalt Samråd Jägareförbundet ansvarar enligt allmänna uppdraget för att samråden genomförs retsens ansvar att ombesörja kallelse, lokalbokning och att se till att samrådet genomförs

Läs mer

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015 På uppdrag av Holmen Skog har Svensk Naturförvaltning AB u ört en modellberäkning av älgstammens storlek, sammansä ning och utveckling i Örnsköldsviks älgförvaltningsområde

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund

Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna

Läs mer

STADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

STADGAR FÖR ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Svenska Jägareförbundet Mall 2012 1 STADGAR FÖR.. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den.och gäller för de jakträttshavare som genom avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina älgjaktområden till älgskötselområdet

Läs mer

Ny älgförvaltning 2012

Ny älgförvaltning 2012 Ny älgförvaltning 2012 - En introduktion Sveriges Lantbruksuniversitet Många beslut, lagar och regler att följa Beslutas av Detaljeringsgrad Lag Riksdag Lägst Förordning Regering Föreskrift Myndighet Högst

Läs mer

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet

En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det

Läs mer

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen

Att förvalta en älgstam i vargrevir. Gunnar Glöersen Att förvalta en älgstam i vargrevir Gunnar Glöersen Haverö Alvdal Öv Rendal Skrälldalen Atna Engerdal Vinstra Ri ngebu Tenskog Koppang Osdalen Galven Fulufjället Ev en sta d Vona Trysil Bollnäs Våmhus

Läs mer

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde?

Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde. Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Välkommen till en presentation och diskussion om Älgskötselområde Orientering om ny älgförvaltning Sydöstra Gemensamt älgskötselområde? Problem med dagens älgförvaltning Ett komplicerat och svåröverskådligt

Läs mer

Information om nya älgjaktsförslaget och varg

Information om nya älgjaktsförslaget och varg Information om nya älgjaktsförslaget och varg Sv. Jägarförbundet genomför ett antal presentationer av förslaget om nya älgjaktsregler samt aktuella vargfrågor. I vårt område har information genomförts

Läs mer

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt Jaga med Holmen Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen

Läs mer

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg

Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Utveckling av klövviltstammarna och tallskogskador på Halle- och Hunneberg Foto: Jonas Lemel Sammanfattning för åren 2001-2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog AB Rapport 11-2005 Svensk Naturförvaltning

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Älgförvaltningen Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 3 juni 2010 Eskil Erlandsson Mats Wiberg (Jordbruksdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll I

Läs mer

Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning

Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning Älgreproduktion, -forskning & -förvaltning Nytt och gammalt från svensk älgforskning Jägarmöte, Österbotten, 2012 Jonas Malmsten, bitr. statsveterinär, viltpatolog, doktorand Enhet för patologi och viltsjukdomar

Läs mer

Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna

Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna 2009-07-09 Rapport efter genomförd inventering av älg för viltförvaltningsområdet Älvarna Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Pelle Bergs backe 3 Box 1947 791 19 FALUN Tel:

Läs mer

1 Älgskötselområdets namn ska vara älgskötselområde.

1 Älgskötselområdets namn ska vara älgskötselområde. Stadgar/Bestämmelser för. ÄLGSKÖTSELOMRÅDE Antagna den och gällande för de fastigheter eller del av fastighet som genom Avtal om samgående i älgskötselområde anslutit sina fastigheter till För det fall

Läs mer

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012

Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Återrapportering Insamling Öster Malma/ Södermanland 2011/2012 Göran Ericsson, Anne Marie Dalin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö Swedish

Läs mer

Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan. Härjedalen 12-28 mars 2012

Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan. Härjedalen 12-28 mars 2012 Välkomna till informationsmöte Älgförvaltning i samverkan Härjedalen 12-28 mars 2012 Älgförvaltning i samverkan Ledamöter i Härjedalens Älgförvaltningsområde Bo Karlsson, ordf. Sven-Erik Dahlgren Anders

Läs mer

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Anvisningar för älgdatabasen i

Anvisningar för älgdatabasen i Anvisningar för älgdatabasen i Innehållsförteckning 1 Grundläggande struktur...2 2 Användare...2 3 Inloggning för användare...3 4 Så här registrerar du...3 4.1 Länsadministratör lägger upp VFO administratör

Läs mer

Verksamhetsplan år 2006 2016

Verksamhetsplan år 2006 2016 Olofströms Äsko/Kronsko 50301 Verksamhetsplan år 2006 2016 Korrigerad tillsammans med styrelsen som blivet godkänd verksamhetsplan i styrelsen för Olofströms skötselområde gällande Älg och Hjort. Mål Verksamhetsmålet

Läs mer

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde.

Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Inbjudan går till Älgjaktsområdena som ingår i Älgabäckens Älgskötselområde. Måndagen den 28 feb 2011. Avstämningsmöte. Plats: Älgabäcksryds Missionshus kl. 19.00 (öppnar kl. 18.30) Föreläsning av Anders

Läs mer

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011

Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Rapport. Insamling av käkar och reproduktionsorgan i Växjö, Kronoberg 2010/2011 Göran Ericsson, Anne Marie Dahlin och Jonas Malmsten Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 7 Institutionen för Vilt, Fisk

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter varg till länsstyrelserna i det Mellersta rovdjursförvaltningsområdet 1(8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Hamplin, Göte Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @naturvardsverket.se BESLUT 2013-11-28 Ärendenr: NV-06674-13 Enligt sändlista Överlämnande av rätt att besluta

Läs mer

Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning

Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning Projekt: Älgjakt och rovdjursförvaltning Ett samarbete mellan myndigheter och Svenska Jägareförbundet i syfte att: Sprida kunskap om hur vargen påverkar älgstammen och jakten, lokalt och nationellt. Skapa

Läs mer

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet

DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet - HUR BLEV DEN? Göran Bergqvist Nationellt klövviltansvarig Svenska Jägareförbundet NÅGRA MÅL I DEN NYA ÄLGFÖRVALTNINGEN (DET FINNS FLER ) Adaptiv Kostnadseffektiv Markägarsidans inflytande stärkas ÄLGFÖRVALTNINGSOMRÅDEN

Läs mer

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet

VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING. Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet VILDSVINSSYMPOSIUM - INLEDNING Daniel Ligné Riksjaktvårdskonsulent Svenska Jägareförbundet INLEDNING ALLMÄNNA UPPDRAGET Stärka samverkan mellan lantbrukare, markägare och jägare Utarbeta verktyg: inventering,

Läs mer

Kronviltprojektet i Kolmården

Kronviltprojektet i Kolmården Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården

Läs mer

Årsmöte den 11 februari 2010 Eds Sockenstuga

Årsmöte den 11 februari 2010 Eds Sockenstuga Grums Jaktvårdskrets Årsmöte den 11 februari 2010 Eds Sockenstuga Grums Jaktvårdskrets Dagordning årsmöte den 11 februari 2010 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Val av årsmötesfunktionärer

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till

Läs mer

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014

Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje norra ÄFO 2014 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ

Läs mer

Protokoll. Styrelsemöte Osby Norra Älgskötselområde. Osby Naturbruksgymnasium 2008-05-15

Protokoll. Styrelsemöte Osby Norra Älgskötselområde. Osby Naturbruksgymnasium 2008-05-15 Protokoll Styrelsemöte Osby Norra Älgskötselområde Osby Naturbruksgymnasium 2008-05-15 Närvarande: Ej närvarande Jan Axel Axelsson Per Anders Andersson Hans Åke Clarberg Nils Lauritzson Holger Persson

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om jakt efter älg och kronhjort; beslutade den 9 december 2011. Utkom från trycket den 16 december 2011

Läs mer

VILTH ÄR EN DIGITAL HELHETSLÖSNING FÖR JAKT OCH VILTVÅRD

VILTH ÄR EN DIGITAL HELHETSLÖSNING FÖR JAKT OCH VILTVÅRD VILTH ÄR EN DIGITAL HELHETSLÖSNING FÖR JAKT OCH VILTVÅRD Hör av dig till Henrik eller Viktor om du vill diskutera ett upplägg för ert område. Du når Henrik DIN din på henrik.hoffman@vilth.se DIGITALA digitala

Läs mer

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning Slaktmognadsbedömning En enkel handledning Slaktmognad - fettansättning Det är i första hand fettansättningen som avgör om ett djur är slaktmoget eller inte, alltså inte vikt eller formklass. Ett djur

Läs mer

1. Ordföranden Lars Hamrin öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna.

1. Ordföranden Lars Hamrin öppnade sammanträdet och hälsade de närvarande välkomna. Protokoll fört vid sammanträde med Viltvårdsnämnden i Kalmar län den 22 januari 2009 på Landstinget i Kalmar. Närvarande: Ledamöterna Lars Hamrin, Nils-Gösta Jonasson, Lennart Ivarsson t o m nr 4, Åke

Läs mer

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo

Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena

Läs mer

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur Proteinbehov Mjölkraskviga Inkalvning 24 månader Ålder Vikt Proteinbehov Lägsta energikoncentration 3 mån 1 14,6 g rp/mj 11, MJ/kg ts 7-8 mån 2 12,4 1,9 12 mån

Läs mer

C-UPPSATS. Lokal älgförvaltning i Västerbotten

C-UPPSATS. Lokal älgförvaltning i Västerbotten C-UPPSATS 2007:077 Lokal älgförvaltning i Västerbotten En institutionell analys av ramverket som styr älgjakten Louise Nilsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2015/2016

Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2015/2016 1(6) Enligt sändlista Jakttider, könskvotering, rekommendationer för älgjakten samt fällavgift i Västra Götalands län jaktåret 2015/2016 Beslut Länsstyrelsen, genom viltförvaltningsdelegationen, beslutar

Läs mer

Insamling från skjutna/döda älgar jakten 2011/2012:

Insamling från skjutna/döda älgar jakten 2011/2012: 2011-08-31/Växjö Insamling från skjutna/döda älgar jakten 2011/2012: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i samarbete med jägarna i Växjö. Forskningsprojektet

Läs mer

Rapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO

Rapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO 2015-02-14 Rapport efter genomförd inventering av älg för område Strängnäs ÄSO Rapporten visar älgstammens täthet och sammansättning ÄlgFlyg AB Mårensgården, Bengtsbo 179 776 96 Dala-Husby - 2 - Inventeringsområdet

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Stämmohandlingar. 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare

Stämmohandlingar. 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare Stämmohandlingar 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare 1 DAGORDNING Ordinarie höststämma med delägarna i Gällivare allmänningsskog hålles i Västlaestadianska Bönhuset i Gällivare

Läs mer

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING 2006 dikor INLEDNING För att lyckas ekonomiskt i dikalvsproduktionen krävs att korna har god fertilitet och att kalvarna inte bara överlever utan även växer bra fram till avvänjningen. Det förutsätter

Läs mer

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött

Gris, Nöt och Lamm i siffror 2013. En strukturrapport från LRF Kött Gris, Nöt och Lamm i siffror 213 En strukturrapport från LRF Kött Sammanfattning Gris, nöt och i siffror är en strukturrapport från LRF Kött som tar upp och belyser förändringar och trender över strukturerna

Läs mer

YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120

YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120 Jordbruksdepartementet Rättssekreteriatet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Jordbruksdepartementets promemoria (utkast till lagrådsremiss) Älgförvaltningen ; Dnr Jo2010/1120 Sveriges Jordägareförbund har

Läs mer

Förord. Umeå i februari 2004. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten

Förord. Umeå i februari 2004. Eric Andersson. Länsstyrelsen Västerbottens län. Viltvårdsnämnden Västerbottens län. Jägareförbundet Västerbotten Älginventering från flyg i Nordmaling och på Holmön 2004 1 Förord Denna älginventering från flyg har utförts på uppdrag av viltvårdsnämnden i Västerbottens län efter rekommendation av Jägareförbundet Västerbotten.

Läs mer

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden. Minnesanteckningar 1 (10) Minnesanteckningar Betesseminarium Borlänge 21 maj 2014 Inledning Tobias Ekendahl, biträdande projektledare LIFE Foder & Fägring Tobias Ekendahl hälsar välkommen och berättar

Läs mer

Nötköttsproduktion i Frankrike

Nötköttsproduktion i Frankrike Nötköttsproduktion i Frankrike erfarenheter från en studieresa Madeleine Magnusson, LBT - SLU Alnarp Elise Bostad, LBT - SLU Alnarp Anita Persson, LRF Skåne Jämförelser Frankrike Sverige Frankrike Sverige

Läs mer

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar

Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden beslutar 2013-12-02 Dnr 2013.TS0381 Miljöhandläggare Frida Johansson Tfn: 0481-45365 E-post: frida.johansson@nybro.se Teknik och Samhällsbyggnadsnämnden Taxa för upplåtande av jakträtt på kommunens mark samt policy

Läs mer

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER.

ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. ALGEN OCH DESS FODERVÄXTER. Karl J.Johanson och Roger Bergström Institutionen för radioekologi, SLU Box 7031, 750 07 Uppsala och Avdelningen för viltekologi Svenska Jägareförbundets forskningsenhet Box

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004

Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 2004 Preliminär rapport om populationsutveckling och storlek av brunbjörn i Sverige, 24 En rapport till Naturvårdsverket från Skandinaviska Björnprojektet 31 maj 24 Jonas Kindberg Jon Swenson Sven Brunberg

Läs mer

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län 1 / 8 Beslut Datum 2012-01-17 218-2658-2011 Dnr (anges vid skriftväxling) Se sändlista Älgförvaltningsområden i Jämtlands län Bilagor: Karta 1, 2 Beslut Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutar med stöd

Läs mer

Klövvilt och betestryck i Kolmården

Klövvilt och betestryck i Kolmården Kopia till: Håkan Svensson 2010-08-01 Klövvilt och betestryck i Kolmården Hur mycket vilt kan Kolmården föda? Det som kännetecknar skogsmarken i Kolmården, är relativt låga boniteter med inslag av hällar

Läs mer

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström

Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström Institutionen för vilt, fisk och miljö 2010 05 05 Tema vilt och skog Årsrapport GPS älgarna Växjö 2009/2010 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Roger Bergström Anders Hågeryd, Eric Andersson,

Läs mer

Spillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar. G Glöersen, H Johansson

Spillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar. G Glöersen, H Johansson Spillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar Älgobs ( varje år ) + spillningsinventering ( vart annat år ) ger bättre underlag än flyginventering ( vart 5:e år? ) Många

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014

Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Årsrapport GPS-älgarna Norrbotten 2013-2014 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Fredrik Stenbacka, Alina Evans, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Anders Kagervall, Holger Dettki och Jon M Arnemo Sveriges Lantbruksuniversitet

Läs mer

Wiking Gruppen Wiking Webdesign 24h-webhosting Entreprenor.net

Wiking Gruppen Wiking Webdesign 24h-webhosting Entreprenor.net Effektiv administration av älg & viltskötsel områden VILTSYS, är ett databas baserat system framtaget av Wiking Gruppen för en effektiv administration av vilt och älgskötselområden via Internet. Systemet

Läs mer

Regional balans för ekologiskt foder

Regional balans för ekologiskt foder Lantbruksekonomen 3 november 2011 Lars Jonasson, Agr Dr Haraldsmåla gård 370 17 Eringsboda Tel: 0457-46 10 53 Regional balans för ekologiskt foder Tre regionala marknadsbalanser har upprättats för ekologiska

Läs mer

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

AGENDA. Ny älgförvaltning from 2012. Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Överkalix 20150331 AGENDA Ny älgförvaltning from 2012 Historisk avskjutning Norrbotten Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix Planer/avskjutning Överkalix ÄSO Älgbetesinventering Skogsbrukets mål skogsskador

Läs mer

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 Handledning Indata via Webb - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar 2014-08-04 www.vxa.se I Innehållsförteckning 1 Kapitel 1 Provmjölkning 1 Steg 1 Ny provning...

Läs mer

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com

Utfodringspraxis Uppsala sep 2014. Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodringspraxis Uppsala sep 2014 Carin Clason CoA Ab carinclason@gmail.com Utfodring för bättre miljö och klimat-stämmer bra med att sikta mot bättre lönsamhet! Gör rätt från början Sätt mål för produktionen

Läs mer

Klövvilt på framsidan: Rådjur, foto Magnus Nyman. Älg, foto B. Röken. Dovhjort, foto Mia Kjällander.

Klövvilt på framsidan: Rådjur, foto Magnus Nyman. Älg, foto B. Röken. Dovhjort, foto Mia Kjällander. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Viltförvaltningsdelegationen (VFD) i Östergötland ska enligt 3 förordning om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2009:1474), besluta om övergripande riktlinjer för skötsel av älg-,

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag

Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Lägesrapport för projektet Färre arbetsskador inom lantbruksföretag Bakgrund IVL har, i samarbete med JTI, erhållit anslag från SLF för en förstudie, som syftar till att lägga grunden för ett projekt med

Läs mer

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN:

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Umeå/Luleå 2006-05-10 FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN: Delrapport Arjeplogs kommun 2005/2006 Rapporten avser perioden 12/02-05 till 27/03-06 och omfattar positioner från 40 älgar, varav 2 sköts under

Läs mer

Nicklas Eriksson Roger Johansson Anders Gustafsson Jens Andersson Roger Lundström. Oskar Burström

Nicklas Eriksson Roger Johansson Anders Gustafsson Jens Andersson Roger Lundström. Oskar Burström Jägareförbundet Umeå 1 Styrelsemöte Plats och tid: Jägarna, tisdag 6 Maj 2014 Närvarande: Ulf Lundgren Nicklas Eriksson Anders Gustafsson Jens Andersson Roger Lundström Adjungerade: Christer Zakrisson

Läs mer

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet

Jaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet 1 Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet Jani Körhämö, Finlands viltcentral 2015 2 Förord Jaktledarens grundkunskaper är ett utbildningsmaterial

Läs mer

Ersättningar, regler och typfall

Ersättningar, regler och typfall Ersättningar, regler och typfall Sammanställning enligt Rikspolisstyrelsens och Naturvårdsverkets föreskrifter www.viltolycka.se Ansvarig utgivare: Nationella viltolycksrådet D nr: POA-226-7276/12 Produktion:

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Eftersök av trafikskadat vilt

Eftersök av trafikskadat vilt Ds 2008:35 Eftersök av trafikskadat vilt Jordbruksdepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll...5 Författningsförslag...7 Förslag till lag om ändring i jaktlagen (1987:259)...7 Förslag till

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

LOKAL ÄLGSKÖTSEL (LÄS)

LOKAL ÄLGSKÖTSEL (LÄS) LOKAL ÄLGSKÖTSEL (LÄS) Utvärdering av ett försök att förvalta älgen Kjell Wallin, Mats Vikberg, Hans Jernelid, Jonas Lemel och Hans von Essen. 2003 Del 1 Slutrapport för hela projektet Del 2 Slutrapport

Läs mer

Kommittén utgörs av följande personer:

Kommittén utgörs av följande personer: 1 Sven Svensson Kometvägen 17, 10 tr 183 48 Täby Tel. 08-755 74 19 DANDERYDS VILTVÅRDSKOMMITTÉ VERKSAMHETSRAPPORT 2015 01 01-2015 12 31 Telefonnumret (journumret) till kommittén är: 0760644593 Kommittén

Läs mer

Övning 2 - Frågesport

Övning 2 - Frågesport Övning 2 - Frågesport Denna övning är en frågesport som kan utföras på många olika sätt, individuellt eller i lag. Några förslag ges nedan. Övningen passar grupper på 1-20 elever. Syfte: Frågesporten syftar

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011

Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen

Läs mer

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion

Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Årsrapport GPS-älgarna Växjö 2013/2014: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Anders Hågeryd, Eric Andersson, Åke Nordström, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, Navinder Singh,

Läs mer

Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011.

Denna serie rapporter utges av Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö vid Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå med början 2011. Årsrapport SYDÄLG Öster Malma 2014/2015: Rörelse, hemområden och reproduktion Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Jimmy Pettersson, Eric Andersson, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Lars Edenius, A Alina Evans,

Läs mer

Vildsvinen på språng in i markerna

Vildsvinen på språng in i markerna Vildsvinen på språng in i markerna Vildsvinen ökar med 13 procent om året och sprider sig till nya områden. De nya djuren innebär både risker och möjligheter. I Halland samarbetar man om en gemensam strategi.

Läs mer

Insamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar

Insamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar NRM 2009 Bilaga 2A Insamling av prover från och uppgifter om fällda knubbsälar Prover och uppgifter från knubbsälar som skjutits vid skyddsjakten eller med enskilda tillstånd kommer att användas vid studier

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter björn, varg, lo och järv till vissa länsstyrelser 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 gote.hamplin @naturvardsverket.se 2014-06-02 Ärendenr: NV-03681-14 Se sändlista Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt

Läs mer

Ordinarie årsstämma Tallträsk-Öravans Viltvårdsområde 2010-03-23.

Ordinarie årsstämma Tallträsk-Öravans Viltvårdsområde 2010-03-23. 4 Ordinarie årsstämma Tallträsk-Öravans Viltvårdsområde 2010-03-23. 1. Till att leda dagens förhandlingar valdes Ulf E Nilsson. Som sekreterare för mötet valdes Mats-Erik Ågrahn och till justeringsmän

Läs mer

BASINSAMLING 2013-14, Växjö. Grundinfo (NA=info saknas) Kön (M=tjur F=ko/kviga) Ålder enl M1 (orange=svår läst) Födelse år Taggantal Slaktvikt (kg)

BASINSAMLING 2013-14, Växjö. Grundinfo (NA=info saknas) Kön (M=tjur F=ko/kviga) Ålder enl M1 (orange=svår läst) Födelse år Taggantal Slaktvikt (kg) BASINSAMLING 2013-14, Växjö Grundinfo (NA=info saknas) Kön (M=tjur F=ko/kviga) Ålder enl M1 (orange=svår läst) Födelse år Taggantal Slaktvikt (kg) Skott/döds datum ID (Blå=studieälgar) Information (jaktlag,

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:58

Regeringens proposition 2011/12:58 Regeringens proposition 2011/12:58 Eftersök av vilt vid sammanstötning med spårbundna fordon Prop. 2011/12:58 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 december 2011 Fredrik

Läs mer

Unikt tillfälle. Accepterat pris: 15 500 000 kr. Försäljningssätt: Anbud oss tillhanda senast 2015-09-01.

Unikt tillfälle. Accepterat pris: 15 500 000 kr. Försäljningssätt: Anbud oss tillhanda senast 2015-09-01. Unikt tillfälle PITEÅ BONDÖN 1:1 En av Piteås unikaste fastigheter är till salu. Skogsfastighet om 718 ha, produktiv skogsmark uppgår till 594 ha med ett virkesförråd om 27 200 m³sk. Egen licensjakt. Förutom

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer