Älgförvaltningsområden i Jämtlands län

Transkript

1 1 / 8 Beslut Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Se sändlista Älgförvaltningsområden i Jämtlands län Bilagor: Karta 1, 2 Beslut Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutar med stöd av 3 c jaktförordningen att indela länet i 6 älgförvaltningsområden, enligt karta 1. Denna indelning träder ikraft och skall tillämpas från och med jaktåret Strömsund/Sollefteå Hammerdal/Ragunda Östersund/Sundsvall Väst-Jämtland Beg Härjedalen Karta 1 de sex älgförvaltningsområdena Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd jamtland@lansstyrelsen.se

2 2 / 8 Bakgrund och utgånspunkter Enligt Proposition 2009/10:239 Älgförvaltningen, ska Länsstyrelsen besluta om indelning av länets älgjaktmark i älgförvaltningsområden. För varje älgförvaltningsområde bör länsstyrelsen utse en älgförvaltningsgrupp som består av tre representanter för markägarna och tre för jakträttshavarna. Dessa utses efter förslag av markägarnas och jägarnas organisationer. I Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län bör en företrädare för rennäringen ersätta en av jägarrepresentanterna i förvaltningsgruppen. Denne bör utses efter förslag av Sametinget. Utgångspunkten för älgförvaltningsområdena ska, enligt propositionen, vara älgens rörelsemönster i landskapet och att området ska omfatta en i huvudsak egen älgstam. För att kunna ta hänsyn till de resurssystem som påverkas av älgen och beakta viktiga allmänna intressen bör därför förvaltningen ske över större områden. Sådana områden bör också kunna skapa ökade möjligheter att kostnadseffektivt ta fram de underlag i form av bl.a. inventeringar som är nödvändiga för en adaptiv förvaltning. Med utgångspunkt från en älgindivids hemområde uppnås 80 procent av en egen stam vid en areal om hektar i södra Sverige och till mer än hektar i norra Sverige. Vidare, bör indelningen av förvaltningsområden i första hand utgå från principer om naturliga barriärer där älgstammen i idealfallet är avskärmad från andra förvaltningsområden genom exempelvis större vägar eller vattendrag. Dock måste också administrativa överväganden beaktas för att skapa en förvaltning som kommer att fungera i praktiken. Områdena bör så långt det är möjligt vara sammanhängande. För att tillgodose önskemålet om sammanhängande områden bör älgförvaltningsområden kunna vara länsöverskridande eftersom indelningen i älgförvaltningsområden bör ha förutsättningar att hållas stabil över en lång tid. Inom ett län bör antalet älgförvaltningsområden inte vara alltför stort. Ett stort antal områden skulle försvåra länsstyrelsens möjligheter till uppföljning av älgförvaltningsområdenas arbete. I vissa län har markägare tillsammans med Svenska Jägareförbundet påbörjat en samverkan inom större områden. Dessa skulle kunna vara en utgångspunkt för diskussionen kring bildandet av älgförvaltningsområden. Det är dock länsstyrelsens uppgift att, efter samråd med berörda intressegrupper, fastställa gränserna för områdena. En naturlig utveckling är att områdena i framtiden också kan vara en utgångspunkt för förvaltningen av andra klövviltarter än älg.

3 3 / 8 Motivering Markägare och jägare har sedan 2001 arbetat med ett förslag till indelning av jämtland och västernorrland i älgsamverkansområden. Arbetsgruppen bestod av ledarmöter som företrädde jägarna och markägarnas/skogsnäringens intressen. Deras arbete mynnade ut i ett förslag på 8 älgsamverkansområden, där Öviksprojektet varit vägledande i det fortsatta arbetet. Förslaget var ute på bred remiss och förankrades hos både jägare och markägare. I Västerbotten och Västernorrland har SLU genomfört flera undersökningar om älgars rörelsemönster. Undersökningarna visar att i inlandet och fjällregionen så vandrar älgarna i huvudsak längs älvdalarna i sydöstligt riktning och sedan tillbaka. De rör sig som regel långa sträckor i förhållande till kustpopulationer av älg. Kustpopulationerna av älg är mer stationära men rör sig kortare sträckor. Rörelserna vid kusten har ofta utseendet av en solfjäder, d.v.s. älgarna sprider sig åt alla håll (se bilaga karta 2). För att ta hänsyn till älgarnas rörelsemönster i landskapet och fånga upp den problematik som förvaltning av vandringsälg medför, måste därför ett älgförvaltningsområde i Jämtlands inland och fjällregion vara stort. Enligt projektet Älg i Mittskandia krävs ett område på över tre miljoner hektar om man skall förvalta en avgränsad älgpopulation. Att använda sig av utgångspunkten en älgindivids hemområde, vid indelning av förvaltningsområden, är därför inte tillämpbart i Jämtlands inland och fjäll. Normalstorleken på ett hemområde under hösten är ca 3000 ha för hondjur och 5000 ha för tjurar. Hemområdena kan även förskjutas något mellan september och oktoberjakten, beroende på älgens val av föda. Länsstyrelsens bedömning är att i områden där en älgpopulation genomför regelbundna, säsongsmässiga, förflyttningar bör förvaltningsområdet anpassas så att älgpopulationen under hela året befinner sig inom samma förvaltningsområde. Dessa sex förvaltningsområden beaktar på ett bra sätt problematiken med vandrande älg och täcker in älgarnas vandringsmönster enligt den kunskap vi i dagsläget har från de olika märkningsprojekten (se bilaga karta 2). Länsstyrelsen har kommit fram till att idealfallet när det gäller gränsdragningen mellan olika förvaltningsområden är naturliga barriärer som skall avskärma de olika älgstammarna. Länsstyrelsen uppfattning är att det för Jämtlands del tagits största möjliga hänsyn till naturliga barriärer, såsom större vägar eller vattendrag vid gränsdragningen. I vissa fall har administrativa överväganden fått råda eftersom de ändå överensstämmer med älgarnas huvudsakliga rörelsemönster längs älvdalarna. De administrativa övervägandena som Länsstyrelsen beaktat är flera. Till att börja med innebär indelningen i dessa sex förvaltningsområden att den nuvarande indelningen av länets jaktvårdskretsar går att utnyttja även i fortsättningen. Skogsstyrelsen älgbetesinventering, ÄBIN, inom halva länet varje år. Dessa områden följer gränsdragningen för förvaltningsområdena. Datainsamlingen kan med fördel fortsätta enligt denna indelning för att få tillgång till en lång och sammanhängande tidsserie av data. Länsstyrelsen har också tagit fasta på att ett mindre antal, större, områden gör det möjligt att på ett kostnadseffektivt sätt inventera bl.a. älgtätheten. Detta kommer att vara ett nödvändigt hjälpmedel för att skapa en adaptiv älgförvaltning som är i balans med betesresurserna.

4 4 / 8 En ytterligare fördel som diskuterats är att möjligheten är större att bemanna förvaltningsområdena, med kompetenta och motiverade personer, om förvaltningsområdena är få till antalet. I detta avseende har dock en nackdel lyfts fram och det är att arbetsbördan för de grupper som bemannar Väst-jämtlands och Härjedalens förvaltningsområdena kan komma att bli betungande. Det är dock en farhåga som nödvändigtvis inte behöver bli verklighet om älgskötselområden bildas i tillräcklig utsträckning. I Jämtland skall rennäringen beaktas och samebyarnas jakt införlivas i det nya systemet. Det kan därför vara en fördel att en samebys jaktområde inte omfattas av flera förvaltningsområden. Enligt karta 1 i bilagan illustreras att de Väst-jämtland, Berg och Härjedalen förvaltningsområdena består av samebyar där samebyn ingår med områden även i ett annat förvaltningsområde. Det behöver av detta skäl inte innebära några större problem med denna gränsdragning. Det kan däremot ses som ett ytterligare argument till att inte dela upp länet i flera små förvaltningsområden. Huruvida det skulle vara lämpligt att något förvaltningsområde skulle omfatta marker över länsgränsen in i Västerbotten, har Länsstyrelsen kommit fram till att så inte är fallet i dagsläget. Det finns vissa indikationer på älgvandringar från Strömsund/Sollefteå förvaltningsområdet och upp i Västerbotten. I ett märkningsprojekt i Västernorrland märktes älgar norr och nordväst om Junsele. Denna märkning illustrerar en viss älgvandring in i Västerbotten, i trakterna kring Dorotea. Märkningen visar däremot att majoriteten av de märkta älgarna håller sig på den Jämtländska sidan om länsgränsen och således i deras förvaltningsområde. Den alternativa gränsdragningen i detta avseende skulle följa Ångermanälven till Åsele och vidare upp till Vilhelmina och Malgomajsjön och i så fall ingå i Strömsund/Sollefteå förvaltningsområde. Denna alternativa gränsdragning fångar visserligen upp de älgar som delas med Västernorrland och Jämtland men innebär att andra älgar avskärs från Västerbottens Sydvästra förvaltningsområde. Den alternativa gränsdragningen har i dagsläget därför inga större fördelar som motiverar att detta alternativ bör väljas. Samtal har förts med samtliga angränsande län om lämpligheten att ha gränsöverskridande förvaltningsområden och både tjänstemän på de olika länsstyrelserna, markägare och jägareförbundet är överens om att i uppstartsfasen för den nya älgförvaltningen är det bäst att hålla sig till denna föreslagna gränsdragning. Länsstyrelsen har också uppfattningen att i en adaptiv förvaltning får inte gränsdragningen för älgförvaltningsområdena låsas och ligga orubbliga för all framtid. Visar det sig att en särskild gräns måste justeras, efter att ny kunskap och information kommit fram, så bör detta vara möjligt. Blir det också tydligt i framtiden att förvaltningen inte fungerar i praktiken bör det finnas möjligheter att revidera ett förvaltningsområdes utseende. Trots detta är målsättningen att de sex förvaltningsområdena skall hållas stabila över en lång tid.

5 5 / 8 Behandling av frågan i Jämtlands viltförvaltningsdelegation Frågan om indelning av länet i förvaltningsområden har skickats ut till samtliga ledamöter i viltförvaltningsdelegationen i form av detta beslutsförslag, inför viltförvaltningsdelegationens sammanträde den 10 maj Vid mötet föredrogs ärendet och synpunkter beaktades. Beslut i ärendet fattades vid sammanträde den 16 juni Det ankom på Länsstyrelsen att fatta vidare beslut som erfordras för bildande av älgförvaltningsområden i Jämtlands län. Beslutet om älgförvaltningsområden skall tillämpas från och med jaktåret Britt Bohlin Landshövding Urban Johansson Jakthandläggare

6 6/8 Bilagor Karta 1 de sex älgförvaltningsområdena

7 Karta 2 med älgmärkningsprojekt och vandringsstudier 7 / 8

8 8 / 8 Sändlista Landshövdingen Länsrådet Landstinget i Jämtland, Polismyndigheten i Jämtland län, Svenska Jägareförbundet Mitt Norrland, Övergård 213, Sollefteå Jägarnas Riksförbund LJ, Jämtlands län Svenska naturskyddsföreningen länsförbund i Jämtlands län, Svenska Rovdjursföreningen, Ornitologiska föreningen Jämtland/Härjedalen Friluftsfrämjandet, Jämtland/Härjedalen Jämtlands/Härjedalen Orienteringsförbund, Lantbrukarnas Riksförbund, Länsförbundet i Jämtland Företagarna Jämtland, SCA Skog AB, Stora Enso Holmen Skog AB Person Invest Norrskog, Box 133, Kramfors Fastighetsverket Svea Skog AB, Storsjöstråket 15, Östersund, Norra Skogsägarna, Viktoriaesplanaden 23, Örnsköldsvik Sametinget, Box 90, Kiruna