Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över Finansdepartementets promemoria om avdragsrätt vid representation Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget I remissen föreslås ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200) och i inkomstskattelagen (19999:1229). Enligt gällande rätt är avdragsrätten för mervärdesskatt vid representationsmåltider begränsad till att högst uppgå till mervärdesskatten på beloppet 90 kronor. Vid tillämpningen av regleringen medges däremot högre avdrag eftersom beloppsgränsen inte är förenlig med EU-rätten. Avseende inkomstskatten sker idag uppdelningar mellan avdragsgill och icke avdragsgill representation med anledning av att utgifter för lunch, middag eller supé inte får överstiga 90 kronor per person och måltid. I remissen föreslås ändringar av avdragsrätten för representation avseende både mervärdesskatt och inkomstskatt. Förslaget avseende mervärdesskatt är att avdraget högst får uppgå till mervärdesskatten på 300 kronor per person och tillfälle. Förslaget avseende inkomstskatten är att slopa avdragsrätten för måltidsrepresentation men att utgifter för enklare förtäring som inte kan anses ersätta en måltid och är av mindre värde fortfarande ska vara avdragsgillt. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Av remissen framkommer att syftet med förslaget avseende avdragsrätten för mervärdesskatt är att uppnå en reglering avseende representationsavdrag vid måltider eller liknande som är förenlig med EU-rätten samt att underlätta tillämpningen. Det framkommer vidare att syftet med förslaget avseende avdragsrätten för inkomstskatten är att åstadkomma en reglering som fungerar praktiskt tillsammans med regleringen av mervärdesskatt. Därmed vill förslagsställaren även åstadkomma eftersträvad förenkling genom att exempelvis minimera uppkomsten av gränsdragningsfrågor eller tillämpningsproblem. Regelrådet anser att motiveringen till syftet med förslaget är bristande. Enligt Regelrådet kan förslagsställarens användning av ordet förenkling vara missvisande. Regelrådet finner därmed att förslagsställarens redovisning av syftet med förslaget är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av konsekvensutredningen framgår att alternativ till den föreslagna regleringen har övervägts men att de har bedömts innebära större förändringar än vad som är nödvändigt för att lösa det uppkomna EU-rättsliga problemet samt för att åstadkomma förenkling. Det framgår vidare att förslaget som anges i remissen om 500 kronor som underlag för mervärdesskatteavdrag riskerar att medföra gränsdragningsproblem samt konflikter med EU-rätten. Av remissen framgår även alternativa lösningar till förslaget om slopad avdragsrätt för måltidsrepresentation i inkomstbeskattningen. Det anges att en helt slopad rätt till avdrag för representation vid inkomstbeskattningen ger upphov till gränsdragningsproblem avseende regleringen om att alla utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster får dras av som kostnad. Förslagsställaren uppger därför att övervägande skäl talar för att en begränsning av avdragsrätten för representation inte sträcks ut mer än nödvändigt. Enligt Regelrådet framkommer det avseende förslaget om avdragsrätt för mervärdesskatt tillräcklig redovisning om alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Avseende förslaget om slopad avdragsrätt i inkomstskatten saknar Regelrådet däremot en redovisning av effekter om ingen reglering kommer till stånd vilket är en brist. Regelrådet finner därmed att förslagsställarens redovisning avseende alternativa lösningar är godtagbar men att redovisningen avseende effekter av om ingen reglering kommer till stånd är bristfällig. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av konsekvensutredningen framgår att en förändring krävs bland annat på grund av EU-rättsliga skäl. Av remissen framgår att nuvarande reglering i mervärdesskattelagen inte är förenlig med rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Det framgår vidare att mervärdesskattedirektivet inte innehåller några harmoniserade avdragsbegränsningar. Vilket har resulterat i att medlemsstaterna i unionen får behålla de avdragsbegränsningar som gällde vid anslutningen till EU enligt artikel 176 i mervärdesskattedirektivet. Det framgår även av EU-domstolens rättspraxis att ändringar enligt artikel 176 godtas om de medför att medlemsstaterna minskar tillämpningsområdet för en avdragsbegränsning. EU-rätten tillåter däremot inte att nationella avdragsbegränsningar utvidgas vilket innebär att avdragsrätten inskränks, oavsett om det beror på lagstiftning eller myndighetspraxis. Av remissen framgår även att av dåvarande Riksskatteverkets rekommendationer medgavs avdrag för representation utanför hemmet för måltid med högst 300 kronor per person och tillfälle respektive 200 kronor vid intern representation. Sverige har sedan dess sänkt beloppsgränsen för avdrag avseende lunch, middag eller supé till 90 kronor i lagstiftningen. Av remissen framgår vidare att enligt Skatteverkets ställningstaganden får avdrag för mervärdesskatt vid representation göras enligt de beloppsgränser som gällde vid inkomstbeskattningen år 1995 eller Avseende slopat avdrag för representation i inkomstbeskattningen framgår av remissen att det inte finns några EU-rättsliga skäl för att genomföra förändringen. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av remissen framkommer att förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari Detta mot bakgrund av att mervärdesskattereglerna ska bli förenliga med EU-rätten och för att förenklingen ska bli tillämplig så snart som möjligt. Av konsekvensutredningen framgår att förslagen inte bedöms föranleda några speciella informationsinsatser. Det framgår vidare att förslagen kan leda till mindre engångskostnader Postadress Webbplats E-post 2/5

3 för Skatteverket för att huvudsakligen informera företag och personal men att några särskilda informationsinsatser inte borde behövas. Regelrådet saknar en motivering till behov av speciella informationsinsatser eftersom enskilda företag och särskilt små företag kan ha ett behov av speciella informationsinsatser. Regelrådet finner därmed att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar men att redovisningen avseende behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår att det saknas närmare uppgifter om antal berörda företag och inom vilka branscher de finns. Detta eftersom att någon specificering inte sker för representationskostnader i allmänhet eller avdrag för måltidsrepresentation i deklarationerna. Förslagsställaren bedömer dock att förändringarna kommer att beröra ett stort antal företag i många olika branscher som har utgifter för måltidsrepresentationer. Det framgår vidare att avdragsrätten avseende mervärdesskatt inte kommer att beröra verksamheter som saknar avdragsrätt för mervärdesskatt, vilket till exempel är företag inom finans- och försäkringsbranschen, privat vård- och omsorg, friskolor m.m. Regelrådet kan ha förståelse för svårigheten att redovisa utförliga uppgifter om berörda företag utifrån antal, storlek och bransch med anledning av förslaget som helhet. Regelrådet finner därmed att motiveringen är tillräcklig i detta fall. Enligt Regelrådet saknas däremot en redovisning avseende de indirekt berörda företagen utifrån antal, storlek och bransch vilket exempelvis kan vara restauranger, men även redovisningsbyråer och revisorer. Enligt Regelrådet är saknaden av uppgifter om restauranger en brist som påverkar hela konsekvensutredningen. Regelrådet finner med anledning av detta att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Av konsekvensutredningen framgår att förslaget medför att endast en beloppsgräns kommer att tillämpas vid avdrag för mervärdesskatt vid måltidsrepresentationer. Detta innebär att företagen inte behöver förhålla sig till flera olika beloppsgränser och de behöver därmed inte bedöma vilken av de nu tillämpliga beloppsgränserna som skulle vara aktuella. Det framgår även att behovet av att dela upp den samlade kostnaden på olika beloppsgränser borde minska. Enligt förslagsställaren innebär det en förenkling för företagen och leder till minskad administration i samband med representationsutgifter. Av konsekvensutredningen framgår även att slopandet av avdragsrätten för måltidsrepresentation vid inkomstbeskattningen i praktiken innebär att det blir ytterligare en mindre beloppsgräns att förhålla sig till. Därmed kommer inte heller uppdelningar mellan avdragsgill respektive inte avdragsgill representation behöva ske vilket enligt förslagsställaren kan ge minskad administration för företagen i samband med utgifter för måltidrepresentation. Det framgår vidare att representationskostnader eller avdrag för måltidsrepresentation inte specificeras i deklarationerna. Förslagsställaren har därför med hjälp av Tillväxtverkets Regelräknaren gjort uppskattningar av den minskade administrativa bördan. Förslagsställaren har genom uppskattningar av antalet tillfällen med måltidsrepresentation, genomsnittlig tidsåtgång och lönekostnader för den administrativa hanteringen bedömt att de administrativa kostnaderna förväntas minska med Postadress Webbplats E-post 3/5

4 miljoner kronor. Det framgår även att intervallet speglar olika antaganden avseende ovanstående parametrar. Regelrådet ser det som positivt att förslagsställaren har gjort ett försök att uppskatta den administrativa kostnadsminskningen som kan uppkomma till följd av förslagen. Enligt Regelrådet hade det dock varit önskvärt med en redovisning av de olika antaganden som har gjorts avseende antalet representationstillfällen, genomsnittlig tidsåtgång och lönekostnader vid beräkningarna samt en fördelning avseende respektive förslag. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet Av konsekvensutredningen framgår att den skattemässiga betydelsen av företagens minskade avdragsrätt för representation bedöms vara begränsad. Det framgår vidare att ett avdrag för en representationsmåltid minskar med nuvarande regler det beskattningsbara resultatet med 90 kronor per måltid och deltagare. Därmed förväntas det enligt förslagsställaren att det beskattningsbara resultatet ökar med 90 kronor per måltid vilket betyder knappt 20 kronor mer i bolagsskatt (90 x 0,22 = 19,80). Det framgår även att förslagen bedöms öka skatteintäkterna med 640 miljoner kronor införande året och därefter 980 miljoner årligen med anledning av den minskade avdragsrätten i inkomstbeskattningen där utökad avdragsrätt för mervärdesskatt är beaktat i total beloppen. Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren gör bedömningen att skatteintäkterna väntas öka med 640 miljoner kronor införandeåret och därefter med 980 miljoner kronor årligen. Denna intäkt för staten borde enligt Regelrådets mening innebära en kostnad dels för företagen men även för kommuner, myndigheter med flera, för motsvarande summa. Detta anser Regelrådet att borde ha redogjorts tydligare av förslagsställaren där även en uppdelning avseende i vilken mån kostnaden utgörs av en kostnad för företagen borde framkommit. Regelrådet saknar därmed en fullständig kostnadsangivelse för företag. Regelrådet saknar även en redogörelse avseende eventuella kostnadsbesparingar till följd av den höjda avdragsrätten för mervärdesskatt vilket kan komma att utöka möjligheten att göra avdrag vid intern representation. Slutligen saknar Regelrådet en redovisning avseende påverkan på företagens verksamhet genom förändrade möjligheter för representation och därmed även förändrade förutsättningar för marknadsföring gentemot sina affärsförbindelser. Regelrådet finner därmed att förslagsställarens redovisning av förslagets andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet är bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Förslagsställaren uppger att förändringen avser avdragsrätten för en omkostnad i företagens verksamhet. Det uppges vidare att företag inom samma bransch kommer att påverkas på ett liknande sätt av den utökade avdragsrätten för mervärdesskatt och den minskade avdragsrätten vid inkomstbeskattningen. Förslagsställaren bedömer därför att förslagen inte har någon påverkan av betydelse för konkurrensen. Regelrådet saknar en redovisning avseende hur förslaget påverkar företag i Sverige som konkurrerar med internationella företag med anledning av begränsade möjligheter att använda sig av representation för att inleda och bibehålla affärsförbindelser. Regelrådet gör däremot bedömningen att avsaknaden av en sådan redogörelse inte utgör en allvarlig brist i detta fall. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Regelrådet kan konstatera att det i konsekvensutredningen saknas en redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden vilket är en brist. Om förslagen inte medför någon påverkan på företagen i andra avseenden ska det anges och motiveras i konsekvensutredningen. Enligt Regelrådet går det inte att utesluta att förslagen kan påverka företag i andra avseenden exempelvis genom att mervärdesskattefria verksamheter inte längre har möjlighet att dra av mervärdesskatten vid måltidsrepresentation i inkomstdeklarationen. Regelrådet finner därmed att förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är bristfällig. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Förslagsställaren uppger att kostnaden för att följa reglerna kan relativt sett vara större för små företag och att förenklingen som föreslås anges vara viktiga inte minst för dem. Förslagsställaren gör bedömningen att särskilda hänsyn till små företag inte är nödvändig vid utformningen av förslaget. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om förslagsställaren hade redovisat en utförligare motivering till särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Detta med anledning av att det inte går att utesluta att den slopade avdragsrätten för måltidsrepresentation i inkomstbeskattningen kan minska de små företagens möjligheter till att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Regelrådet finner likväl att förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet anser att redovisningen avseende bland annat förslagets överensstämmelse med EU-rätten och särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande håller en god kvalitet men att konsekvensutredningen framförallt brister i redovisningen avseende berörda företag samt förslagets andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet. Regelrådet anser också att det hade varit behjälpligt om informationen i remissen hade redovisats i konsekvensutredningen enligt dispositionen i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet finner vid en sammantagen bedömning att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 14 april I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Claes Norberg, Lennart Renbjer, Lars Silver och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Katarina Porko. Pernilla Lundqvist Katarina Porko Ordförande Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5