Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Boverket Box Karlskrona Yttrande över Boverkets förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Remissen innehåller även förslag till allmänna råd, vilka inte omfattas av Regelrådets granskning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller två förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anläggningar. Remissen innehåller två separata förslag till ändringar i de aktuella föreskrifterna. Det ena författningsförslaget avser ett antal ändringar i föreskrifterna när det gäller i vilken utsträckning som de krav som gäller för nya anordningar ska gälla även vid ändring av befintliga anordningar. Detta gäller krav på skydd mot överbelastning samt krav på belysning i hisschakt och manöverutrymmen. En bestämmelse som reglerar i vilken utsträckning det är möjligt att göra avsteg från gällande krav vid ändring av befintliga anordningar föreslås justeras så att det blir möjligt att anpassa kravnivåerna även till förutsättningarna hos andra byggnadsverk än byggnader. Det föreslås också ändringar när det gäller tidpunkter för återkommande besiktningar. Således föreslås beträffande hissar, rulltrappor och rullramper att tidpunkten för den första återkommande besiktningen senareläggs från ett och ett halvt år till två år efter det att den första besiktningen slutfördes utan allvarlig anmärkning. När det gäller linbanor och bergbanor föreslås att de årliga återkommande besiktningarna ska vara mer omfattande vart femte år. Slutligen föreslås på ett flertal ställen i föreskrifterna kompletteringar och andra justeringar av hänvisningar till Boverkets och andra myndigheters föreskrifter och standarder. Remissen innehåller också förslag till nya bestämmelser med kvalifikationskrav för ackrediterade kontrollorgan, som föreslås träda i kraft den 1 januari Det anges i remissen att de krav som enligt förslaget ska ställas i Boverkets föreskrifter i allt väsentligt ska överensstämma med de krav som för närvarande ställs i Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) särskilda föreskrifter (STAFS 1999:5) för ackrediterade kontrollorgan Typ A (besiktningsorgan) för kontroll av lyftanordningar, transportanordningar m.m. som kommer att upphöra vid utgången av år I konsekvensutredningen Postadress Webbplats E-post 1/6

2 anges att ändringarna inte kommer medföra någon påverkan på berörda företags administrativa eller andra kostnader, konkurrensförhållanden eller förutsättningar i övrigt eftersom reglernas materiella innehåll i allt väsentligt överensstämmer med Swedacs hittills gällande motsvarande regler. Regelrådet delar denna uppfattning och det här aktuella yttrandet kommer därför att i det följande endast behandla det förstnämnda förslaget om i vilken utsträckning krav på nya anordningar ska gälla även vid ändring av befintliga anordningar. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Det anges att Boverket har flera syften med de föreslagna ändringarna. Ett flertal ändringar anges syfta till en ökad säkerhet för dem som använder anordningarna. Andra ändringar anges syfta till ökad tydlighet om föreskrifternas innehåll för dem som ska tillämpa regelverket. Slutligen anges ett flertal ändringar syfta till att korrigera inaktuella hänvisningar m.m. Regelrådet finner beskrivningen av syftet med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen anges att Boverket bedömer att de ovan nämnda syftena inte kan uppnås genom informationsåtgärder utan att det bör ske genom bindande regler. Något alternativt sätt att införa bindande regler som skärper säkerhetskraven och kraven på besiktning anges inte finnas, eftersom det är Boverket som har bemyndigats att meddela föreskrifter om krav på säkerhet och hälsa för aktuella anordningar. Om de föreslagna ändringarna inte skulle genomföras anges att det skulle finnas risk för att vissa ur säkerhetssynpunkt angelägna åtgärder aldrig skulle komma att utföras på befintliga hissar. Regelrådet kan konstatera att även om det är helt riktigt att ändringar i de aktuella föreskrifterna måste föreslås av den myndighet som har bemyndigats att meddela föreskrifter på området innebär detta inte nödvändigtvis ett hinder för att de föreslagna ändringarna i föreskrifterna hade kunnat utformas på något annat sätt än det som Boverket föreslagit. Det är således Regelrådets uppfattning att det sätt som Boverket beskriver alternativa sätt att utforma de aktuella föreskrifterna på i konsekvensutredningen är något snävt. Regelrådet finner likväl redovisningen av alternativa lösningar och effekter om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Det anges att de föreslagna ändringarna bedöms vara förenliga med EU:s regelverk. När det gäller kraven på bättre skydd mot överbelastning och bättre belysning i hisschakt anges att sådana krav är obligatoriska avseende nya hissar enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/16/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om hissar (hissdirektivet). De krav som föreslås vid ändring är inte strängare än vad som gäller för nya anordningar. Mot denna bakgrund anges att kraven inte kan anses skapa handelshinder. Vidare anges att de föreslagna kraven är en komplettering av tidigare ändringar i hissföreskrifterna som Boverket gjorde år 2006, med anledning av en Postadress Webbplats E-post 2/6

3 rekommendation från EU-kommissionen om att höja säkerheten i befintliga hissar. När det gäller föreslagna ändringar i intervall för återkommande inspektioner anges att detta inte regleras på EU-nivå. Slutligen anges att Boverket avser anmäla ändringsförslagen till EU-kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Ändringarna föreslås träda i kraft den 20 april Skälet till detta val av tidpunkt anges vara att Boverket under hösten 2015 kommer att utarbeta ytterligare förslag till ändringar i hissföreskrifterna. Dessa kommande förslag avser sådana ändringar som krävs för att införliva Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/33/EU om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om hissar och säkerhetskomponenter till hissar (nya hissdirektivet) som ska vara genomfört senast den 20 april Boverket finner det lämpligt att låta de nu föreslagna ändringarna träda i kraft samtidigt med dessa senare ändringar, för att minimera antalet ändringar i föreskrifterna, vilket verket bedömer underlättar för tillämparna. Det anges att behovet är störst av information inriktad mot hisstillverkare, företag som utför ombyggnader av befintliga hissar, kontrollorgan, ägare av linbaneanläggningar, fastighetsägare och kommuner. Det anges även bl.a. att branschorganisationer bedöms som en lämplig kanal för informationen om kraven på hissar och skidanläggningar. Det bedöms att fastighetsägare blir den svåraste målgruppen att nå med information. Regelrådet anser att konsekvensutredningen hade kunnat förtydligas om det även hade framgått hur Boverket avser att hantera de särskilda utmaningar som anges finnas med att nå ut med information till fastighetsägarna. Regelrådet finner likväl redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att Hissförbundet, som är ett av de förbund som ingår i Teknikföretagens branschorganisation, har 25 medlemsföretag inom hissområdet. Av dessa anges att tolv sysslar med tillverkning av nya hissar och försäljning av sådana tillverkade utomlands. Dessa företag installerar nya hissar, tillverkar ofta även vissa delar till hissar och bygger normalt även om befintliga hissar och gör service på hissar. Vidare anges det finnas fem företag som tillverkar vissa delar till hissar men inte hela hissar, och några av dessa företag bygger även om hissar. Resterande åtta företag anges vara verksamma mest med ombyggnader och service, men kan även ha försäljning av vissa hissdelar. När det gäller företag som bygger om hissar anges att dessa är betydligt fler än det 20-tal företag som nämnts ovan som medlemmar i Hissförbundet. Boverket uppskattar att det rör sig om företag, varav många har en lokal verksamhet. Det anges vara svårt att få fram en mer exakt siffra, eftersom de större företagen har flera lokalkontor och även står för en stor del av antalet ombyggnader. Normalt kräver aktuella åtgärder att hissen besiktigas efter ombyggnaden, s.k. revisionsbesiktning. Under de senaste åren har sådana besiktningar genomförts i större antal än normalt (7200 år 2013) p.g.a. att vissa hissar omfattades av ett retroaktivt förbättringskrav på korgdörrar, anges det i Postadress Webbplats E-post 3/6

4 konsekvensutredningen. Boverket uppskattar att antalet revisionsbesiktningar under de närmaste åren kommer att bli ca 4000 per år, vilket anges vara mer normalt. Vidare anges det finna ca 20 fristående hisskonsulter i landet. Sådana konsulter hjälper fastighetsägare med att bl.a. ta fram anbudsunderlag inför ombyggnader, värdera offerter och föreslå lämpliga ombyggnadsåtgärder. Det anges inte finnas någon statistik som visar hur många fastighetsägare som äger byggnader i vilka det finns hissar. Enligt statistik från Hissförbundet fanns det år 1995 ca personbefordrande hissar med hisskorg. Av dessa var det som var 20 år eller äldre. Boverket ser inget skäl att tro annat än att situationen skulle vara densamma idag. När det gäller skidanläggningar anges att Svenska Skidanläggningars Organisation (SLAO) har 225 medlemsanläggningar. Alla anläggningsägare anges emellertid inte vara medlemmar i denna organisation, vilket enligt Boverket innebär att antalet ägare borde vara större. I konsekvensutredningen refereras även till uppgifter från SLAO när det gäller vilka aktörer som äger och/eller driver skidanläggningar. Det anges att 38 procent av alla skidanläggningar ägs av kategorierna privat, firma eller bolag och att samma kategorier aktörer driver 45 procent av alla anläggningar. Kommuner eller stiftelser äger 31 procent av alla anläggningar och driver 11 procent. Föreningar, klubbar eller organisationer äger 31 procent av alla anläggningar och driver 44 procent. När det gäller besiktningsföretag anges att det finns åtta ackrediterade sådana varav samtliga är verksamma inom området portar. Sju av dem anger också vara verksamma inom området hissar och fyra inom området skidliftar. Två av de åtta besiktningsföretagen anges vara betydligt större än de två andra. Regelrådet konstaterar följande. Uppgifter om hur stora företagen är finns enbart för några kategorier av företag och är inte i något fall kvantifierat. Det är inte heller helt klart för Regelrådet utifrån den information som ges hur många aktörer på området skidanläggningar som är företag, även om det tydligt nog framgår att några är det och det förefaller som att de är i majoritet bland de aktörer som driver anläggningar. Trots dessa brister finner Regelrådet att det i konsekvensutredningen överlag ges en relativt utförlig och informativ bild av vilka branscher som berörs av förslagen och vad för slags verksamhet de aktuella företagen har. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Det anges att kraven på bättre skydd mot överbelastning och bättre belysning i hisschakt vid ändring av befintliga hissar medför en viss tidsåtgång för dem som måste vidta åtgärder för att uppfylla kravet. När åtgärderna väl är genomförda anges att kraven inte medför någon ytterligare tidsåtgång i framtiden. Någon administrativ kostnad för denna tidsåtgång har inte beräknats. När det gäller kraven på skidanläggningar anges det nya kravet medföra en extra tidsåtgång på ca tio timmar vid den mer omfattande besiktningen vart femte år. Regelrådets definition av administrativa kostnader är att det avser kostnad för den tid som läggs ned för att upprätta, lagra och överföra information. Det är enligt Regelrådets uppfattning inte helt klart om den tidsåtgång som beskrivs i konsekvensutredningen avser sådana arbetsuppgifter. Såvitt Regelrådet kan bedöma bör det vara så att när besiktningarna genomförs kommer det att ställa krav på de verksamma Postadress Webbplats E-post 4/6

5 inom de företag vars hissar eller anläggningar besiktigas att ta fram information. Någon beräkning av kostnader för dessa insatser finns inte i konsekvensutredningen. Mot denna bakgrund finner Regelrådet redovisningen av påverkan på administrativa kostnader bristfällig. Andra kostnader och påverkan på verksamhet Boverket bedömer att högst 500 hissar årligen kommer att beröras av kraven på bättre skydd mot överbelastning. Installation av ett överlastskydd anges kosta kr. Förbättringsåtgärder avseende belysning anges för 800 hissar leda till en sammanlagd kostnad per år mellan 4 och 8 miljoner kr, beräknat utifrån en kostnad mellan 5000 och kr (beroende på utförandet) per enskild hiss. Med en uppskattad timdebitering på 1000 kr för besiktning blir den extra kostnad som skidanläggningars ägare måste betala för besiktningen vart femte år kr. Utöver den kostnaden anges att det finns kostnader för lastning och lossning av provlasten, vilket anläggningsägaren anges kunna göra med egen personal. Detta beräknas ta ca sex timmar för fyra personer, vilket anges leda till en kostnad på ca 5000 kr. Sammantaget anges kostnaden per anläggning för den extra omfattande besiktningen bli kr vart femte år. Slår man ut kostnaden på årsbasis anges kostnaden bli per år. I konsekvensutredningen anges vidare att det bedöms vara i genomsnitt 16 anläggningar per år som kommer att genomgå en utökad besiktning. Enligt Regelrådets beräkning borde då den totala kostnaden för alla anläggningar som får utökad besiktning ett genomsnittligt år bli kr. Det anges också att eftersom de mer omfattande besiktningarna är mer tidskrävande, kan de leda till längre driftsstopp, vilket kan leda till intäktsbortfall. Vidare anges att återkommande besiktningar om möjligt görs under barmarkssäsongen, vilket begränsar intäktsbortfallet, även om anläggningarna under den tiden används för att transportera fjällvandrare m.fl. Regelrådet finner redovisningen av förslagets påverkan på företags andra kostnader och verksamhet godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att kraven på bättre skydd mot överbelastning och bättre belysning i hisschakt vid ändring av befintliga hissar är konkurrensneutrala eftersom de påverkar alla fastighetsföretag oavsett storlek. Vidare anges att samma regler gäller för de företag som utför åtgärderna, oberoende av dessa företags storlek. Det anges vidare att kravet på mer omfattande återkommande besiktningar kommer att vara mer ingripande mot större anläggningsföretag än mindre anläggningsföretag, eftersom de mindre företagen ofta bara har släpliftar och mer sällan stolliftar eller andra mer tekniskt komplicerade anläggningar. Regelrådet ser inga skäl att ifrågasätta analysen när det gäller kraven på linbaneanläggningarna. Däremot konstaterar Regelrådet att det inte är säkert att kraven avseende hissar är konkurrensneutrala enbart för att det är samma krav som ställs på fastighetsföretag och andra företag oavsett hur stora dessa företag är. Enligt Regelrådets uppfattning kan det vara så att större företag generellt sett har lättare att hantera administrativa krav än mindre företag som ska uppfylla samma krav, vilket exempelvis kan bero på att de större företagen har större personella resurser. I detta avseende menar Regelrådet således att den analys som görs i konsekvensutredningen kan vara felaktig. Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Inget anges om förslagets påverkan på företagen i andra avseenden. Om den föreslagna regleringen inte påverkar företagen i andra avseenden ska detta anges och motiveras i konsekvensutredningen. Regelrådet finner redovisningen av förslagets påverkan på företagen i andra avseenden bristfällig. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det anges att de föreslagna förändringarna inte missgynnar små företag. Som skäl för detta anges att de mindre företagen antingen inte berörs alls, som exempelvis i fallet med kraven på bättre skydd mot överbelastning vid ändring, eller påverkas mindre, som i fallet med återkommande besiktningar av linbanor och bergbanor, där det typiskt sett är vanligare att det är större företag som har sådana anläggningar som berörs. Regelrådet finner, av samma skäl som redovisades i stycket ovan om påverkan på konkurrensförhållanden, att det finns risk att analysen är felaktig när det gäller den påverkan som kraven på hissar kan ha. Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att konsekvensutredningen i flertalet avseenden håller en tillräcklig kvalitet. När det gäller några aspekter finns brister. Det gäller exempelvis analysen av effekter på administrativa kostnader och konkurrensförhållanden. De aktuella bristerna är emellertid inte av tillräckligt allvarlig karaktär för att Regelrådet ska anse att konsekvensutredningens kvalitet som helhet är otillräcklig. Sammantaget finner Regelrådet att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 26 augusti I beslutet deltog Lennart Palm, ordförande, Leif Melin, Claes Norberg och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Per Högström. Lennart Palm Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6