Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Skatteverket Stockholm Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till Skatteverkets föreskrifter om personalliggare och förslag till Skatteverkets föreskrifter om identifikationsnummer för en byggarbetsplats. I remissen anges att det sedan 2007 finns en skyldighet för näringsidkare i vissa branscher att löpande föra en personalliggare. Ursprungligen omfattade kravet restaurang- och frisörbranscherna. Den 1 april 2013 utvidgades lagstiftningen till att även omfatta tvätteribranschen. Vidare anges att genom författningsändringar som träder i kraft den 1 januari 2016 kommer även byggbranschen att omfattas av bestämmelserna. För byggbranschen kommer till skillnad från övriga berörda branscher att gälla att personalliggare ska föras elektroniskt. Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en arbetsplats utgör verkställighetsföreskrifter till reglerna om personalliggare i skatteförfarandelagen och skatteförfarandeförordningen. Det anges att de nya bestämmelserna ska tillämpas på byggarbetsplatser i Sverige. Byggherren ska anmäla till Skatteverket att byggverksamhet ska påbörjas och tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras. Den som bedriver byggverksamhet ska löpande dokumentera identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten. Skatteverket ska kunna göra oannonserade kontrollbesök på byggarbetsplatsen för att kontrollera personalliggaren. Undantag från dessa skyldigheter ska gälla om byggherren är en fysisk person som inte i sin näringsverksamhet utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Även byggarbeten där den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan antas uppgå till högst fyra prisbasbelopp undantas från regleringen. Vidare anges det finnas ett behov av verkställighetsföreskrifter, bl. a. avseende vissa krav på den elektroniska utrustningen, för att Skatteverkets kontroll ska kunna genomföras effektivt och för att syftet med elektroniska personalliggare i byggverksamheter ska kunna uppfyllas. I förslaget till föreskrifter om personalliggare finns förslag till gemensamma regler för handhavandet av personalliggare, som avser samtliga branscher. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 De föreslagna bestämmelserna reglerar bl.a. vilket format informationen som förs in i personalliggaren ska ha, att annan text än namn och sifferuppgifter ska vara på svenska samt förtydliganden om hur ändringar i personalliggaren ska utföras. Det finns även regler som enbart avser personalliggare i restaurang-, frisör- och tvätteriverksamheter. Dessa motsvaras av vad som har gällt enligt tidigare föreskrifter som ersätts med de nu föreslagna. Slutligen finns förslag till bestämmelser som enbart gäller byggverksamhet. Enligt dessa ställs krav på att personalliggaren på byggarbetsplatser ska vara elektronisk och att den ska innehålla uppgift om byggarbetsplatsens identifikationsnummer. Vidare finns bestämmelser som reglerar funktionaliteten hos den elektroniska personalliggaren, ställer krav på att information ska kunna föras in m.m. Det ingår också bestämmelser om att personalliggare ska logga åtgärder när de vidtas och att tidpunkten för detta ska framgå i ett visst angivet format. Vidare krävs att personalliggare inom byggverksamheter ska ha en funktion som möjliggör omedelbar kontroll av de åtgärder som utförts inom ett visst tidsintervall. Det anges att syftet med denna regel är att Skatteverket ska kunna utföra en kontroll av bevarandekravet. Därutöver finns bestämmelser om hur en samlad personalliggare ska vara utformad. Den ska ha en funktion som gör att Skatteverket kan välja ut en enskild bedrivare av byggverksamhet och erhålla uppgifter om vilka som varit inskrivna för dennes räkning. När det gäller förslaget till föreskrifter om identifikationsnummer för byggarbetsplatser anges följande. Bestämmelserna fastställer vilket antal tecken identifikationsnumret ska ha, och vilken typ av tecken det ska bestå av. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Syftet med föreskrifterna anges vara att utforma de tekniska krav som ska ställas på personalliggare och deras handhavande. Regelrådet finner redovisningen av förslagets syfte godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I remissen anges att det i propositionen Minskat svartarbete i byggbranschen (prop. 2014/15:6) framgår att det vid utformningen av skatteförfarandelagen och skatteförfarandeförordningen förutsatts att det kommer att föreligga ett behov av ytterligare reglering. Det bedömdes inte som lämpligt att i lag precisera de tekniska krav som ska ställas på personalliggare och dess handhavande, utan detta förutsattes utföras i förordning eller Skatteverkets föreskrifter. Vidare anges att Skatteverket i de aktuella föreskrifterna har utformat de tekniska funktionskrav som bedöms nödvändiga för att en effektiv kontroll ska kunna utföras och att ramen för föreskrifternas utformning begränsas av bemyndigande i skatteförfarandeförordningen. Alternativet till det aktuella förslaget bedömer Skatteverket vara att i föreskrifter eller allmänna råd mer i detalj reglera hur den elektroniska personalliggaren hos byggverksamheter ska vara utformad. Skatteverket bedömer att de föreslagna, mindre detaljreglerande föreskrifterna är ändamålsenliga och leder till att lagens syfte nås. Verket bedömer att mer detaljreglering avseende tekniska funktionskrav skulle kunna leda till ökade kostnader och ge negativa effekter avseende konkurrenssituationen på marknaden för elektroniska personalliggare. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Regelrådet finner redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I remissen anges att regeringen i proposition 2014/15:6 gjort bedömningen att det föreslagna kontrollsystemet inte strider mot EU-rätten och att Skatteverket hänvisar till denna bedömning. Vidare anges att de föreslagna föreskrifterna kan påverka den fria rörligheten för både varor och tjänster. Det anges att för varor kan rörligheten påverkas genom att de funktionskrav som ställs på personalliggarna kan innebära en begränsning när det gäller vilka som kan tillverka och sälja sådana personalliggare. Föreskrifterna anges påverka tjänsters rörlighet genom de krav som ställs på att de som bedriver byggverksamhet löpande ska föra en liggare och genom att de som är verksamma för deras räkning ska skriva in sig i denna liggare. Skatteverket gör bedömningen att det inte kan uteslutas att föreskrifterna måste anmälas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet). Skatteverket avser att anmäla föreskrifterna till den europeiska kommissionen. Däremot bedömer Skatteverket att föreskrifterna inte utgör sådana föreskrifter som ska anmälas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (anmälningsdirektivet). Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Det föreslås att Skatteverkets förslag till föreskrifter ska träda i kraft i samband med att ändringarna i skatteförfarandelagen ska börja gälla, från och med den 1 januari Vidare anges att Skatteverket under andra halvåret 2016 kommer att genomföra riktade informationsinsatser mot berörda företag m.fl. som kommer att beröras av de nya reglerna. Regelrådet finner redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Det anges att regeringen i prop. 2014/15:6, baserat på uppgifter från Sveriges Byggindustrier, uppskattat att det finns ca företag i byggbranschen. Denna uppgift bedömer Skatteverket överensstämmer väl med uppgifter från Statistiska Centralbyrån om att det 2013 fanns företag med SNI-koderna 41, 42 eller 43. Vidare anges att företag med SNI-kod 41, 42 och 43 sammantaget hade anställda under samma år. Av de företagen hade högst 199 anställda medan 61 företag hade fler än 199 anställda. Det sistnämnda sextiotalet företag hade totalt anställda. Därutöver anges att Sveriges Byggindustrier har uppskattat att av de företagen berörs av reglerna samt att av dessa använder det frivilliga systemet ID 06 och för dessa anges den nya reglerna inte medföra några nya administrativa kostnader. För ca företag kommer de nya reglerna att medföra ökade administrativa kostnader, enligt förslagsställaren. Vidare anges att föreskrifterna också omfattar de ca företag inom restaurang- och frisörsbranscherna samt de ca 300 tvätteriföretag som redan omfattades av krav på personalliggare när propositionen lämnades. Postadress Webbplats E-post 3/5

4 Regelrådet finner redovisningen av berörda företag godtagbar. Yttrande Vårt Dnr Ert Dnr Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I remissen hänvisas till den bedömning som gjordes i propositionen om tillkommande administrativa kostnader till följd av nya krav i lag och förordning. Dessa kostnader uppskattades till mellan 400 och 602 miljoner kr per år. Vidare anges att förslaget till nya föreskrifter inte medför några ökade administrativa kostnader i förhållande till de kommande ändringarna i lag och förordning. Regelrådet konstaterar att det inte motiveras varför de föreslagna föreskrifterna inte bedöms medföra några ökade administrativa kostnader i förhållande till de kommande ändringarna i lag och förordning. Skatteverkets bedömning av föreskrifternas ringa betydelse för administrativa kostnader kan vara riktig, men Regelrådet kan inte utifrån underlaget sluta sig till att så är fallet. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på administrativa kostnader bristfällig. Andra kostnader Det anges att kostnaderna för den utrustning som krävs för att föra den elektroniska liggaren ingick i de kostnader som beräknats för ändringar i lag och förordning. Vidare anges att vissa system behöver kompletteras med en funktion som möjliggör en omdedelbar kontroll av de åtgärder som utförts inom ett visst tidsintervall och några urvalsfunktioner när det gäller uppgifter om näringsidkare och verksamma. Skatteverket bedömer att dessa tillkommande krav är av begränsat omfång och därför kommer att ha ringa påverkan på den kostnadsberäkning som gjordes i propositionen eller som följer av de krav som ställs i skatteförfarandeförordningen. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på andra kostnader godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att byggbranschen har väl dokumenterade problem med svartarbete och att för företag inom branschen idag är problemet att konkurrens är, eller riskerar att bli, snedvriden genom det utbredda svartarbetet. Vidare anges att regleringen syftar till att minska svartarbetet och är därmed en åtgärd för att återupprätta en god konkurrens inom byggbranschen. Det anges att det finns skäl att anta att regleringen kommer att få en positiv effekt på löneredovisningen inom byggbranschen, vilket således skulle förbättra konkurrensen inom branschen. Därutöver anges att marknaden för elektroniska personalliggare påverkas av hur Skatteverket utformar sina föreskrifter. Skatteverket bedömer att de föreslagna föreskrifterna öppnar upp för olika tekniska lösningar och att detta skapar förutsättningar för största möjliga konkurrens. Regelrådet finner att det inte är helt tydligt i konsekvensutredningen om det som Skatteverket beskriver som en återupprättad god konkurrens i byggbranschen antas ske till följd av de föreslagna föreskrifterna eller till följd av tidigare beslutade ändringar i lag och förordning. Eftersom Skatteverket i samband med beskrivningen av dessa effekter gör hänvisningar till prop. 2014/15:6 som berörde förslaget till lagändring, tolkar Regelrådet redovisningen som att det är en samlad effekt av det föreslagna regelverket som avses. Det skulle ha förbättrat konsekvensutredningens kvalitet ytterligare om detta hade angetts tydligt. Det faktum att text som inte utgör sifferuppgifter eller namn ska vara på svenska skulle enligt Regelrådets uppfattning eventuellt kunna ha någon effekt på konkurrensförhållanden Postadress Webbplats E-post 4/5

5 mellan företag som har sin hemvist i Sverige respektive sådana som kommer från andra länder. Det hade förbättrat konsekvensutredningens kvalitet om detta skulle ha berörts. Regelrådet finner likväl redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Skatteverket bedömer att den föreslagna regleringen i övrigt inte kommer att påverka företagen. Regelrådet anser att detta kan vara en riktig bedömning men att den borde ha motiverats, om än i korthet. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på företagen i andra avseenden bristfällig. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det anges att reglerna i skatteförfarandelagen undantar särskilt små arbetsplatser och byggarbetsplatser där byggherren är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra projekterings- byggnads-, rivnings- eller markarbeten och detta i sig anges kunna ses som ett hänsynstagande gentemot små företag. Småföretagens villkor anges därmed ha beaktats vid utformningen av den överordnade lagstiftningen. Skatteverket bedömer inte att några särskilda hänsyn i övrigt är nödvändiga. Vidare anges att storleken på de löpande administrativa kostnaderna står i direkt proportion till hur många anställda ett företag har och kostnaderna enligt bedömningen som regeringen gjorde i prop. 2014/15:6 anges vara små. Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att konsekvensutredningen håller tillräckligt god kvalitet i flertalet avseenden. Det finns aspekter som med fördel kunde ha redovisats tydligare, dit hör exempelvis påverkan på de berörda företagens kostnader. Regelrådet finner emellertid att mycket talar för att den samlade påverkan som de föreslagna föreskrifterna ger upphov till, utöver den effekt som redan beslutad överordnad lagstiftning kan väntas få, inte är alltför omfattande. Konsekvensutredningen kan ses som proportionerlig i omfattning och innehåll givet denna förutsättning. Mot denna bakgrund finner Regelrådet sammantaget att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 24 juni I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Leif Melin, Eleonor Kristoffersson och Samuel Engblom. Ärendet föredrogs av Per Högström. Pernilla Lundqvist Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5