Yttrande över Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76)

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Socialdepartementet Stockholm Yttrande över Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter (SOU 2015:76) Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt i förordningen (2008:193) om statligt tandvårdsstöd, förordningen med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och förordningen (2009:1174). Utredningen föreslår ett antal åtgärder för att stärka patientens ställning, bland annat ska prisjämförelsetjänsten förstärkas och alla vårdgivare ska ansluta sig. Jämförelser ska kunna göras baserat på faktiskt debiterade priser. Det föreslås också att en nationell patientenkät ska genomföras. Utredningen föreslår ett antal åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av stödet. Försäkringskassan ska göra en mer systematisk uppföljning och rapportering av felaktiga utbetalningar av tandvårdsstöd. Det föreslås också en förstärkning av nuvarande sanktionsmöjligheter mot vårdgivare som inte fullgör sina skyldigheter och utökade krav på vårdgivare för att få ansluta sig till Försäkringskassans elektroniska system. Vårdgivaren ska uppge om personer med ett väsentligt inflytande över verksamheten varit anslutna tidigare. Utöver dessa förslag lämnas även förslag som rör utökad samverkan mellan berörda myndigheter, kommande utredningsuppdrag m.m. Regelrådets yttrar sig enbart över de delar av remissen som bedöms kunna få effekter av betydelse för företag. I remissen ingår även en delredovisning från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket av uppdrag att säkerställa prisjämförelsetjänst för tandvård. Eftersom denna rapport inte innehåller något författningsförslag omfattas den inte av Regelrådets granskning och berörs inte ytterligare i detta yttrande. Postadress Webbplats E-post 1/6

2 Skälen för Regelrådets ställningstagande Yttrande Vårt Dnr Ert Dnr Syftet med förslaget Syftet med de förslag som lämnas anges bl.a. vara att stärka patienternas ställning och att motverka felaktiga utbetalningar av tandvårdsstödet. Regelrådet finner redovisningen av syftet med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen finns inte någon samlad jämförelse av alternativ till de förslag som utredningen lämnar. Däremot finns resonemang om alternativa lösningar i andra delar av betänkandet, i anslutning till de enskilda förslagen och det är även möjligt för Regelrådet att sluta sig till att om ingen ändrad reglering skulle komma till stånd blir effekten av dagens situation, som är utförligt beskriven, kommer att bestå. Regelrådet finner att det skulle ha förbättrat konsekvensutredningens kvalitet om det i denna hade funnits en samlad och systematisk genomgång av alternativa lösningar som övervägts för att nå syftet med förslagen samt en tydligare redovisning av effekter om ingen reglering kommer till stånd. Inte desto mindre finner Regelrådet att betänkandet som helhet innehåller tillräcklig information för att det ska vara möjligt att bilda sig en uppfattning om alternativa lösningar. Regelrådet finner redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen saknas en redogörelse för förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Inte heller i andra delar av betänkandet finns någon sådan redogörelse. Regelrådet finner att även om det står klart att utredningens förslag har nationell bakgrund så ska en redovisning av hur det förhåller sig till EU-rätten finnas med. Om utredningens bedömning är att det saknas kopplingar till europeisk lagstiftning så bör detta anges och motiveras. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten bristfällig. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen anges inget om särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande. I betänkandets kapitel om ikraftträdande och övergångsbestämmelser anges att de förslag som läggs ska införas så snart som möjligt, dock senast den1 juli När det gäller vårdgivares anslutning till en prisjämförelsetjänst föreslås en övergångsbestämmelse enligt vilken samtliga vårdgivare som redan är anslutna till Försäkringskassans elektroniska system för statligt tandvårdsstöd måste vara anslutna till en sådan tjänst senast den 1 juli Tidpunkten anges vara motiverad av att vårdgivarna måste få rimlig tid att ansluta sig. Behov av informationsinsatser till berörda företag berörs däremot inte vare sig i konsekvensutredningen, eller i betänkandets övriga delar. Postadress Webbplats E-post 2/6

3 Regelrådet finner redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande godtagbar. Regelrådet finner redovisningen av behov av speciella informationsinsatser bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen saknas beskrivning av berörda företag. I betänkandets fjärde kapitel anges emellertid följande. Privattandvården består av drygt 2000 vårdgivare med ca 3500 mottagningar. Praktikertjänst anges vara den största privata aktören på tandvårdsområdet och utför ca en tredjedel av all vuxentandvård i Sverige. Vidare anges att tandvården kännetecknas av många mindre företag men att det även har skett en etablering av tandvårdskedjor. Det anges också att den del av vuxentandvården som är ersättningsberättigande enligt statligt tandvårdsstöd omsätter ca 16 miljarder kr och att den privata tandvården har ökat sin omsättning med ca 42 procent sedan Sedan 2009 anges att den privata tandvården har ökat sin marknadsandel med knappt en procent i förhållande till folktandvården. Vidare anges att branschorganisationen Privattandläkarna har drygt 1300 medlemsföretag med knappt 2800 kliniskt verksamma tandläkare och att merparten av medlemmarna är småföretagare. Det hade enligt Regelrådets uppfattning varit önskvärt om det i konsekvensutredningen hade funnits en tydlig hänvisning till beskrivningen av berörda företag i det fjärde kapitlet. Regelrådet finner också att beskrivningen av de berörda företagens storlek med fördel hade kunnat vara tydligare, exempelvis med uppgift om ungefärligt antal företag i olika storleksklasser, antingen grupperade efter omsättningens storlek eller efter antal anställda. Den befintliga beskrivningen ger emellertid information om att det finns skillnader i storlek och, såvitt Regelrådet kan förstå, att majoriteten av företagen är mindre företag. Regelrådet finner sammantaget redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges att förslag till en nationell patientenkät inte innebär några ökade administrativa kostnader för företagen. För vissa vårdgivare, som idag genomför egna patientenkäter, anges att den nationella patientenkäten innebär att de egna enkäterna inte behöver göras. Detta anges i sin tur innebära minskade kostnader för dessa vårdgivare. När det gäller förslag om en förstärkt prisjämförelsetjänst anges att priser baserade på registeruppgifter, som vårdgivarna redan rapporterat till Försäkringskassan i anslutning till den utförda tandvården, medför minskad administration för företagen jämfört med dagens hantering. Vidare konstateras att den föreslagna prisjämförelsetjänsten kräver anslutning till HSA-katalogen och att ca 40 procent av de privata vårdgivarna redan är anslutna till HSA. Det anges att HSA-anslutning beräknas kosta 5000 kr per vårdgivare och år. Slutligen anges att det ytterst är vårdgivaren som avgör hur denne vill klassificera sig och att det behövs ett gemensamt arbete mellan tandvården och andra aktörer för att diskutera principerna för klassificering och rapportering m.m. samt att detta är en kostnad som i huvudsak belastar tandvårdens centrala organisationer, t.ex. Privattandläkarna. Vidare anges i konsekvensutredningen att utökade krav på vårdgivare som vill ansluta till det statliga tandvårdsstödet enbart ska gälla nya vårdgivare. Kraven på anslutning till prisjämförelsetjänsten gäller emellertid alla, inom en övergångsperiod, vilket medför en viss ökad administration. Det gäller framför allt redovisning av personer i ledande ställning inom bolaget, vilka eventuellt tidigare har varit vårdgivare Postadress Webbplats E-post 3/6

4 eller verksamma hos en vårdgivare som tidigare varit ansluten till Försäkringskassans elektroniska system. Förslaget innebär att kretsen av personer som Försäkringskassan ska inhämta uppgifter om utvidgas något, framför allt avseende vissa personer som, på annat sätt än genom en ledande ställning har ett väsentligt inflytande över verksamheten. Det anges att det rör sig om en engångsvis ökad administrativ kostnad. Det är enligt Regelrådets uppfattning positivt att den administrativa kostnaden för anslutning till HSA per vårdgivare anges. Det borde enligt Regelrådets uppfattning också ha varit möjligt för utredningen att ange den uppskattade totala kostnaden för företag för detta. Såvitt Regelrådet kan förstå borde den uppgå till knappt 4 miljoner kr, om man utgår från att 60 procent av Privattandläkarnas 1300 medlemsföretag får en kostnad på 5000 kr per företag och år. Regelrådet konstaterar att det inte finns någon uppgift om vad den engångsvisa ökade administrativa kostnaden för uppgifter om personer med väsentligt inflytande över verksamheten uppgår till, vare sig per företag eller totalt. Regelrådet finner att beräkningen av ökade administrativa kostnaderna är ofullständig. Bristen är mindre allvarlig eftersom det finns uppgifter om vissa kostnadsförändringar och att påverkan på de administrativa kostnaderna sammantaget, såvitt Regelrådet kan förstå, förväntas bli förhållandevis begränsad. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på företagens administrativa kostnader godtagbar. Andra kostnader och verksamhet Det anges att om vårdgivare ska lämna uppgift om HSA-id i samband med rapportering av utförd tandvård kommer det att krävas IT-utveckling av de journalsystem idag inte kan hantera HSA-idbegreppet. Det anges vidare att en sådan utveckling kommer att krävas för journalsystem från sex av de åtta leverantörer som Försäkringskassans IT-system idag kan kommunicera med och att utvecklingskostnaden inte har kunnat beräknas samt att den sannolikt kommer att tas ut genom höjda avgifter för vårdgivarna. Det anges att eftersom kostnaden sprids på alla mottagningar förväntas den bli mindre omfattande. När det gäller värdesäkring av beloppsgränserna i högkostnadsskydd och allmänt tandvårdsbidrag (ATB) anges att konsekvenserna för vårdgivarna beror på hur mycket och på vilket sätt konsumtionen påverkas vid justering av beloppsgränserna. Det förväntas inga beteendeeffekter som påverkar omsättning eller lönsamhet på tandvårdsmarknaden. En effekt som förslaget bedöms kunna få för vårdgivarna är att det initialt kan krävas marginellt mer tid att informera och förklara för patienterna vad förändringen innebär. Förslaget väntas påverka små och stora vårdgivare i proportion till deras patientantal, anges slutligen. Det anges att de av utredningens förslag som syftar till att motverka felaktiga utbetalningar kan komma att innebära vissa ökade kostnader för vårdgivare. Förslag om en mer träffsäker förhandsprövning där det ska gå att begränsa Försäkringskassans förhandsprövning så att den endast avser en viss behandlare hos vårdgivaren anges innebära att relativt få vårdgivare kommer att bli föremål för sanktioner. Förslaget innebär inte att vårdgivaren ska nekas ersättning utan att det först ska kontrolleras om vården är ersättningsberättigande innan den genomförs. Kontrollen anges innebära att vården inte får utföras förrän Försäkringskassan har godkänt den. Vårdgivaren kan då komma att förlora patienter som inte vill vänta på besked från Försäkringskassan. Regelrådet konstaterar att det helt saknas beräkningar av de ovan beskrivna kostnadsförändringarna. Detta är enligt Regelrådets uppfattning en väsentlig brist. Även om det är möjligt att exempelvis förslagen för att motverka felaktiga utbetalningar får begränsade effekter skulle det, såvitt Regelrådet kan förstå, kunna finnas en icke obetydlig effekt i form av ökade avgifter för de privata vårdgivarna. Att de kostnadsmässiga effekterna för företagen i detta avseende inte finns tydligare beskrivna är den mest betydelsefulla bristen i utredningens redovisning av påverkan på företagens andra kostnader. Den redovisning som finns av effekter på företagens verksamhet är däremot relativt tydlig. Postadress Webbplats E-post 4/6

5 Regelrådet finner redovisningen av påverkan på företagens andra kostnader bristfällig. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på företagens verksamhet godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges, som refererats ovan, att värdesäkringen av beloppsgränser inte förväntas påverka omsättning eller lönsamhet på tandvårdsmarknaden samt att den marginellt ökade tid som anges behöva ägnas åt att informera patienter vad förändringen innebär kommer att påverka små och stora företag i proportion till deras patientantal. Vidare anges att förslag om kontroll före utbetalning vid misskötsamhet hos vårdgivaren skulle kunna leda till att marknaden rensas något och att seriösa företag ges en bättre konkurrenssituation. Regelrådet hänvisar till redan framförda synpunkter om att beskrivningen av företagens storlek hade kunnat förbättras och menar att storleken hos berörda företag också kan ha betydelse för hur påverkan på konkurrensförhållanden kommer att bli. Emellertid finner Regelrådet också att som helhet är det tydligt att utredningen har gjort en insats för att beskriva påverkan på konkurrensförhållanden och den information som finns är värdefull. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges inget om påverkan på företagen i andra avseenden. Regelrådet vill framhålla att om bedömningen är att påverkan på företagen i andra avseenden saknas, ska detta i princip anges och motiveras i konsekvensutredningen. Regelrådet finner emellertid ingenting som tydligt talar för en sådan påverkan och finner därmed bristen mindre allvarlig. Regelrådet finner redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges inget om särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regelrådet finner att det borde ha varit möjligt att ange de överväganden och bedömningar som har gjorts i detta avseende och att det är en brist att så inte har skett. Regelrådet finner redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att konsekvensutredningen håller tillräcklig kvalitet i flera avseenden. Det gäller exempelvis redovisningen av förslagets syfte, alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd och påverkan på administrativa kostnader samt konkurrensförhållanden. Emellertid finner Regelrådet också att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten saknas helt liksom av om särskilda hänsyn till små företag tagits vid reglernas utformning och att redovisningen av förslagets påverkan på andra kostnader är otillräcklig. Inte minst det sistnämnda är en allvarlig brist eftersom effekten på företagens andra kostnader såvitt Regelrådet kan förstå skulle kunna vara betydande. Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Sammantaget finner Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 20 januari I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Per Högström. Pernilla Lundqvist Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6