Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Transportstyrelsen Väg- och järnvägsavdelningen Box Borlänge Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändring i föreskrifter (TSFS 2009:59) om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret och Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:28) om nationellt typgodkännande av fordon Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Transportstyrelsen föreslår ändringar i föreskrifter till följd av ändringar i Kommissionens förordning (EU) 1230/2012 av den 12 december 2012 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 avseende krav för typgodkännande av vikter och mått för motorfordon och släpvangar till dessa fordon och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG. Förordningen är direkt tillämplig i medlemsländerna, men införandet av ett nytt begrepp faktisk vikt, gör att ändringar behöver göras i två föreskrifter. Ändringarna avser föreskrifter (TSFS 2009:59) om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret och Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:28) om nationellt typgodkännande av fordon och innebär att den registrerade tjänstevikten ska baseras på uppgift om fordonets faktiska vikt. Enligt förslagsställaren har hittills vikt i körklart skick legat till grund för uppgiften om tjänstevikt. Enligt förslaget ska vikt i körklart skick istället registreras som en egen uppgift i vägtrafikregistret. Både faktisk vikt och vikt i körklart skick ska anges på tillverkarens EU-intyg om överensstämmelse som ska medfölja varje fordon som tillverkats i enlighet med EU-typgodkännandet. Uppgifter från intyget ska registreras i vägtrafikregistret, enligt Transportstyrelsens föreskrifter om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret. Utöver införandet av faktisk vikt, ändras även hänvisningar i bilaga 1 i föreskrifter TSFS 2009:59. Begreppet typintyg tas även bort i samma föreskrift. Slutligen föreslås en ändring av Vägverkets föreskrifter (VVFS 2003:28) om nationellt typgodkännande av fordon, för att förtydliga vilken vikt som ska anges under punkt 13 vid nationellt typgodkännande. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Skälen för Regelrådets ställningstagande Yttrande Vårt Dnr Ert Dnr Syftet med förslaget Förslagsställaren uppger i sin konsekvensutredning att syftet med regleringen är att ge de som använder fordon bättre möjligheter att lasta trafiksäkert och lagligt. Ett annat syfte är, enligt regelgivaren, att få registrerade uppgifter om fordons tjänstevikt som bättre överensstämmer med definitionen av tjänstevikt samt att få mer korrekta uppgifter om fordons vikt i körklart skick. Uppgifterna behövs, enligt förslagsställaren, för att Transportstyrelsen ska kunna rapportera fordons koldioxidutsläpp till EU-kommissionen på föreskrivet sätt. Regelrådet kan konstatera att förslagsställarens redovisning av förslagets syfte är godtagbart. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Förslagsställaren anger riktlinjer som alternativ till reglering när det gäller att komma till rätta med problemet att uppgifter om vikt i körklart skick inte lämnas på ett enhetligt sätt till EU. Transportstyrelsen uppger att valet av riktlinje istället för föreskrifter inte nödvändigtvis löser problemet, eftersom riktlinjer är frivilliga. Risken finns också, enligt förslagsställaren, att fordonsägarna, i tron om att de har tillgång till en viktuppgift som motsvarar vad fordonet väger, överlastar fordonet, vilket innebär en trafiksäkerhetsrisk. Valet av riktlinjer skulle, enligt förslagsställaren, dessutom bryta mot Transportstyrelsens praxis, där myndigheten som regel använder sig av föreskrifter. Som regleringsalternativ uppger förslagsställaren att tjänstevikten baseras på vikt i körklart skick istället för faktisk vikt. För att allmänheten ska ha tillgång till ett viktbegrepp för att kunna beräkna fordonets lastkapacitet, definieras ett nytt viktbegrepp, faktisk vikt, i föreskrifterna om fordonsuppgifter i vägtrafikregistret (TSFS 2009:59). Faktisk vikt som anges i intyg om överensstämmelse ska, i regleringsalternativet, registreras som faktisk vikt i vägtrafikregistret. Transportstyrelsen uppger att regleringsalternativet kan skapa förvirring för fordonsägarna, då både tjänstevikt och faktisk vikt kommer att förekomma i vägtrafikregistret och på fordons fordonsspecifikationer, samtidigt som definitionerna är snarlika. Förslagsställaren bedömer emellertid att förslagens konsekvenser för berörda företag blir desamma, oavsett vilket regleringsalternativ som väljs. Förslagsställaren uppger att om föreskrifterna lämnas oförändrade, kommer uppgiften om tjänstevikt även fortsättningsvis att baseras på vikt i körklart skick. Underlaget till koldioxidrapportering till EU kommer då fortsättningsvis att vara oklart och inte enhetligt för alla fordonstillverkare och fordonsimportörer. Fordonsägarna kommer, enligt förslagsställaren, heller inte att ges bättre förutsättningar att lasta fordonen lagligt. Regelrådet kan konstatera att förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överenstämmelse med EU-rätten Förslagsställaren uppger att enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 443/2009 om utsläppsnormer för nya personbilar, ska uppgifter om bland annat fordons vikt i körklart skick samt koldioxiduppgifter för alla nyregistrerade fordon i Sverige rapporteras till EU-kommissionen från och med den 1 januari Den föreslagna ändringen av viktuppgifterna gör, enligt förslagsställaren, att Transportstyrelsen kommer att kunna rapportera uppgifterna till EU-kommissionen så som det föreskrivs genom förordning nr 443/2009. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Regelrådet kan konstatera att Sverige till följd av ändringen i Kommissionens förordning 1230/2012 inte är tvingat till att genomföra ändringar avseende viktklasserna, men att regleringen bland annat kommer att underlätta för Sverige i rapporteringen av fordons koldioxidutsläpp till EU. Regelrådet kan konstatera att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EUrätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Förslagsställaren uppger att tidpunkten för ikraftträdandet är vald för att överensstämma med datumet för då vägtrafikregistret är justerat för att ta emot viktuppgiften i körklart skick. Förslagsställaren uppger likväl att både BIL Sweden och Swetics medlemsföretag anser att de behöver sex månader för att genomföra förändringarna i sina rapporteringssystem till vägtrafikregistret och utbilda sin personal. Förslagsställaren uppger även att EU-kommissionen kräver att medlemsstaterna rapporterar in korrekta uppgifter från och med den 1 januari Transportstyrelsen uppger att förutsättningarna för att genomföra rapporteringen kommer att finnas på plats först den 1 mars Regelrådet kan konstatera att det av konsekvensutredningen inte framgår vilken tidpunkt för ikraftträdande som föreslås, men att förutsättningarna för rapporteringen till EU kommissionen finns först den 1 mars Av Transportstyrelsens remiss framgår att synpunkter på remissen ska ha inkommit senast den 4 maj. Regelrådet kan samtidigt konstatera att förslagsställaren i författningstexten uppger att tidpunkt för ikraftträdande är den 1 maj, det vill säga innan synpunkterna ska ha inkommit till myndigheten, vilket, enligt Regelrådet, inte förefaller rimligt. Det är vidare Regelrådets uppfattning att med tanke på den korta tiden till ikraftträdandet, borde förslagsställaren redovisat sina skäl till att inte planera några informationsinsatser för berörda företag. Regelrådet kan konstatera att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Förslagsställaren uppger att de företag som berörs är de som ägnar sig åt fordonsimport, fordonstillverkning och fordonsbesiktning. Enligt konsekvensutredningen finns det 30 fordonstillverkare och fordonsimportörer samt 8 företag inom fordonsbesiktningen. Eftersom förslagsställaren inte redovisar de berörda företagens storlek, anser Regelrådet att redovisningen är bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Regelgivaren uppger att företag som ägnar sig åt fordonsimport, fordonstillverkning och fordonsbesiktning kommer att påverkas av förslaget, genom att de kommer att behöva uppdatera arbetsrutiner för hantering av ytterligare en uppgift till vägtrafikregistret. I regelgivarens beräkning av förslagets kostnader, har även andra kostnader som inte är att betrakta som administrativa räknats in. Dessa kostnader består i materialkostnader för investering av nya informationssystem alternativt för uppdatering av redan befintliga system. Förslagsställaren uppger att företagen inom fordonsimport och fordonstillverkning kommer att få en kostnad på omkring kronor per företag och att företag inom fordonsbesiktning kommer att få en kostnad på omkring kronor per företag. Kostnaderna för Postadress Webbplats E-post 3/5

4 företagen inom fordonsbesiktningen består, enligt förslagsställaren, i kostnader för analys, utveckling, utbildning och driftsättning av de IT-driftstöd som företagen använder. Totalt för båda branschernas alla företag beräknas kostnaden bli cirka 1.7 miljoner kronor, vilket förslagsställaren uppger är en engångskostnad. Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren inte redovisat de administrativa kostnaderna för förslaget separat, vilket är en brist. Regelrådet finner det ändå sannolikt att den administrativa engångskostnaden som, enligt konsekvensutredningen, främst består i en uppdatering av arbetsrutiner, då en ny uppgift ska hanteras i vägtrafikregistret samt för fordonsbesiktningsbranschen även vissa eventuella administrativa engångskostnader för analys och utveckling, torde utgöra en mindre del av den totala engångskostnaden. Trots avsaknaden av en separat beräkning av de administrativa engångskostnaderna, finner Regelrådet att förslagsställarens redovisning är godtagbar Andra kostnader Som framgår av Regelrådets konstaterande ovan, har förslagsställaren inte redovisat de administrativa respektive andra kostnaderna var för sig, vilket Regelrådet redan konstaterat är en brist. Regelrådet finner det emellertid sannolikt, vilket också framgår av resonemanget ovan, att de materiella kostnaderna i form av investering i nya IT-system eller uppdatering av redan befintliga system, torde utgöra en större del av den totala engångskostnaden. Regelrådet anser, att det trots avsaknaden av en separat kostnadsredovisning, går att få en rimlig bild av fördelningen mellan de administrativa och de materiella engångskostnaderna. Av konsekvensutredningen framgår att skattelagstiftningen använder tjänstevikt i sin beräkning av skattebefrielse för miljöbilar. Det framgår vidare att den föreslagna regleringen kommer att medföra att fler bilar kommer att kunna klassas som miljöbilar, vilket medför att de kommer att skattesubventioneras under fem år. Regelrådet ifrågasätter om detta är en följd av den föreslagna regeländringen eller om lagändring krävs i aktuell skattelagstiftning. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets andra kostnader är bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Av konsekvensutredningen framgår att konkurrensförhållandena för de berörda företagen inte bedöms påverkas, eftersom alla företag kommer att påverkas på samma sätt. Regelrådet anser att även om samma regler gäller för mindre som större företag, kan ett förslag ändå påverka konkurrensförhållandena företagen emellan. Regelrådet har vid muntlig kontakt ställt frågan till Transportstyrelsen om hur storleksordningen ser ut för fordonsbesiktningsbranschen och fått ett muntligt svar om att fordonsbesiktningsföretag kan ha allt från 5 till omkring 200 anställda. Regelrådet saknar en redovisning av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena ställd i relation till företagens storlek och eventuella hänsyn till mindre företag. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Regelgivaren gör bedömningen att regleringen inte kommer att påverka företagen i andra avseenden. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Regelrådet har i sin granskning heller inte kunnat identifiera något som skulle påverka företagen i andra avseenden och finner av denna anledning att förslagsställarens redovisning är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Förslagsställaren gör bedömningen att det inte finns behov av speciell hänsyn till små företag, men uppger att mindre företag kommer att påverkas mer än större företag. Av konsekvensutredningen framgår att förslagsställaren har varit i kontakt med branschorganisationerna som påpekat att det faktum att mindre företag kommer att påverkas mer än större företag, inte kommer att medföra några problem för medlemsföretagen. Regelrådet anser att förslagsställaren borde ha redovisat hur och i vilken grad de mindre företagen kommer att påverkas jämfört med de större. Eftersom förslagsställaren i sin konsekvensutredning heller inte redovisar storleken på företagen, är det inte möjligt att få en bild av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag. Regelrådet finner att förslagställarens redovisning av särskilda hänsyn till små företag är bristfällig. Sammantagen bedömning Såvitt Regelrådet kan bedöma krävs det en ändring i aktuell skattelagstiftning för att fler bilar ska kunna klassas som miljöbilar, varför Regelrådet anser att den föreslagna regleringen i Transportstyrelsens föreskrifter inte kan påstås ha några konsekvenser i form av skattelättnader. Regelrådet kan vidare konstatera att uppgifter om företagens storlek saknas i förslagsställarens konsekvensutredning, liksom uppgifter om konkurrensförhållanden och om hur förslaget påverkar de mindre företagen. Regelrådet anser även att förslagsställaren borde redogjort för varför myndigheten inte ser behov av några särskilda hänsyn till dessa företag. Regelrådet anser att avsaknaden av nämnda uppgifter gör att det inte går att få en realistisk uppfattning om förslagets konsekvenser för berörda företag, varför Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet kan även konstatera att uppgifter om förslagets överensstämmelse med EU-rätten återfinns spridda under flera rubriker, vilket försvårar läsbarheten. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 29 april I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Lennart Palm och Eleonor Kristoffersson. Ärendet föredrogs av Annika LeBlanc. Pernilla Lundqvist Ordförande Annika LeBlanc Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5