Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansinspektionen Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Remissen innehåller även förslag till allmänna råd, vilka inte omfattas av Regelrådets granskning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till nya föreskrifter om verksamhet med bostadskrediter, samt följdändringar i ett antal andra föreskrifter. Föreskriftsförslaget om verksamhet med bostadskrediter innehåller bland annat bestämmelser om vad ansökan ska innehålla, om krav på verksamheten, ägar- och ledningsprövning samt krav på personalens kunskap och kompetens. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Den 4 februari 2014 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU av den 14 februari 2014 om konsumentkrediter som avser bostadsfastighet och om ändring i direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (bolånedirektivet). Det anges att bolånedirektivets syfte är att uppnå en effektivare inre kreditmarknad, förbättrad finansiell stabilitet inom EU och ett starkare konsumentskydd på bolånemarknaden. Vidare anges det att bolånedirektivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna har möjlighet att införa mer omfattande regler för att skydda konsumenter inom det område direktivet avser att reglera. Den 14 juli överlämnade regeringen, i proposition 2015/16:197 Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden, förslag till riksdagen på hur bolånedirektivet ska genomföras i svensk rätt. I propositionen föreslås att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter som kompletterar den kommande lagen om verksamhet med bostadskrediter. Förslagsställaren bedömer att det troligen kommer innebära att regeringen, när riksdagen har antagit dess lagförslag, bemyndigar Finansinspektionen att meddela föreskrifter i anslutning till den nya lagen. Det anges i remissen att Finansinspektionens syfte med föreskrifterna är att bidra till att genomföra bolånedirektivet i svensk rätt genom att använda de bemyndiganden som inspektionen väntas få för att fylla ut och komplettera lagens bestämmelser på ett sätt som stärker konsumentskyddet. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Regelrådet finner att redovisningen av bakgrund och syfte med förslaget är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I remissen finns det ingen redovisning av alternativa lösningar. Däremot anges det att det behövs bindande regler i form av föreskrifter från Finansinspektionen för att genomföra samtliga av bolånedirektivets näringsrättsliga bestämmelser i svensk rätt i enlighet med avsikterna i prop. 2015/16:197, Stärkt konsumentskydd på bolånemarknaden. Vidare bedömer Finansinspektionen att en mycket begränsad del av regleringen kan meddelas genom allmänna råd exempelvis när det gäller regler av mer administrativ art. Det anges i remissen att när föreskriftsförslaget togs fram så var utgångspunkten att i huvudsak komplettera och tydliggöra de krav som lagstiftaren föreslår i lagen om verksamhet med bostadskrediter. Enligt förslagsställaren ska det dock noteras att bolånedirektivet är ett minidirektiv och därför föreslår förslagsställaren i vissa fall regler som går utöver direktivets ordalydelse, som till exempel förslaget att företag som får tillstånd enligt den nya lagen ska omfattas av det så kallade bolånetaket. Finansinspektionen bedömer dock att de delar där reglerna avviker från direktivets ordalydelse i allt väsentligt kan härledas till det så kallade hederlighetskravet i bolånedirektivet. 1 Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med en tydligare redovisning av vilka alternativa lösningar som har övervägts samt motivering till valet av det aktuella regelförslaget. Mot bakgrund av att de lagförslag och lagändringar som föreslås är huvudsakligen direktivnära bedömer Regelrådet att avsaknaden av en redogörelse över alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd inte utgör en allvarlig brist. Regelrådet finner att redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av remissen framgår att syftet med förslaget är att Sveriges regler ska överensstämma med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/EU av den 14 februari 2014 om konsumentkrediter som avser bostadsfastighet och om ändring i direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010 (bolånedirektivet). Vidare anges det att bolånedirektivet huvudsakligen är ett minimidirektiv, vilket ger Sverige möjlighet att behålla eller införa striktare bestämmelser för att skydda konsumenterna. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av konsekvensutredningen framgår det att föreskrifterna föreslås träda i kraft samtidigt som lagen, dvs. den 1 januari 2017 med vissa övergångsbestämmelser. En av dessa bestämmelser medger, för företag som före den 20 mars 2014 hade påbörjat verksamhet som avses i lagförslaget, ett visst anstånd med att uppfylla kraven på kunskap och kompetens för sin personal senast den 1 januari Hederlighetskravet i artikel 7 i bolånedirektivet ställer krav på att kreditgivare, kreditförmedlare eller utsedda representanter agerar hederligt, rättvist, transparent och professionellt när de sätter samman kreditprodukter, beviljar, förmedlar eller tillhandahåller rådgivningstjänster för krediter och kompletterande tjänster och när de genomför ett kreditavtal. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Enligt Regelrådet saknas det en redovisning av förslagsställarens bedömning och motivering av behov av speciella informationsinsatser. Med tanke på att föreskrifterna föreslås träda i kraft relativt snart anser Regelrådet att det kan finnas skäl att informera berörda företag i god tid för att de ska ha möjlighet att anpassa sig till förändringarna. Regelrådet finner att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar men att redovisningen av behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Det anges i remissen att de företag som berörs är företag som bedriver verksamhet som innefattar kreditgivning, kreditförmedling och rådgivning om bostadskrediter till konsumenter. Finansinspektionen gör bedömningen att cirka ett tiotal företag som redan är verksamma på marknaden kommer att behöva söka tillstånd enligt den nya lagen. Det handlar främst om kreditförmedlare som redan i dag har tillstånd att bedriva verksamhet. Dock anges det att Finansinspektionen har svårt att uppskatta storleken på dessa företag då den rapportering som Finansinspektionen får ännu inte är heltäckande. Det finns även företag som ansökt om tillstånd för verksamhet med viss kreditgivning till konsumenter och där Finansinspektionen fortfarande handlägger ärendet. Det anges att kreditinstituten däremot är undantagna från kravet på tillstånd enligt lagförslaget. I deras verksamhet med kreditgivning, kreditförmedling och rådgivning i fråga om bostadskrediter ska dock delar av lagförslaget och de föreslagna föreskrifterna tillämpas. Framförallt är det bankaktiebolag och sparbanker som hanterar bolån, som kreditgivare eller kreditförmedlare. Det finns omkring 90 sådana bolag, av totalt 130 kreditinstitut. När det gäller kreditinstituten är de av varierande storlek och till olika grad specialiserade på bostadskrediter. De åtta största aktörerna, Danske bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar bank, Nordea, SBAB, SEB, Skandiabanken och Swedbank, står tillsammans för ungefär 95 procent av den totala utestående bolånevolymen och utgör därmed nästan hela marknaden. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt med en redovisning av storleken på de kreditförmedlare som berörs av förslaget. En sådan information torde inte ha varit svårt för förslagsställaren att ta fram då det endast handlar om ett tiotal företag enligt Finansinspektionens bedömning. Med tanke på att förslagsställaren ändå ger en övergripande bild av vilka och hur många företag som berörs anser Regelrådet att avsaknaden av en sådan redogörelse inte utgör en brist. Sammantaget finner Regelrådet att redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Det anges bland annat i konsekvensutredningen att för de företag som i dag lämnar, förmedlar och ger råd om bostadskrediter till konsumenter, innebär den nya lagen att företagen på nytt får ansöka om tillstånd om de ska fortsätta med sådan verksamhet. Kostnaden för en kreditgivare eller en förmedlare, som redan har tillstånd enligt lagen om viss kreditgivning (2014:275), att sammanställa en komplett ansökan om tillstånd för verksamhet med samtliga handlingar som anges i andra kapitlet i föreskriftsförslaget beräknas uppgå till mellan cirka och kronor (70 80 timmar x kronor). Detta är en engångskostnad. Vidare anges det att kostnaden för ett nytt företag att sammanställa en komplett ansökan om tillstånd att driva verksamhet med bostadskrediter, som innehåller samtliga handlingar som anges i andra kapitlet i föreskriftsförslaget, beräknas bli mellan och kronor. Detta är också en engångskostnad. Det beräknas dessutom ta Postadress Webbplats E-post 3/5

4 timmar att göra ansökan. Det anges också att föreskriftsförslaget exempelvis innehåller nya krav på att företag som lämnar råd om bostadskrediter ska ha fastställda interna regler för rådgivning. Föreskriftsförslaget ska även tillämpas av kreditinstituten. Kostnaderna för företagen ligger i att upprätta interna regler för rådgivning. Finansinspektionen uppskattar att det kan ta företagen cirka 10 timmar att upprätta en intern regel om rådgivning. Kostnaden för det beräknas vara kronor (10 timmar x kronor), vilket är en engångskostnad. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och verksamhet Det anges bland annat att kravet på kunskap och kompetens kommer att beröra cirka anställda. Finansinspektionen bedömer att de allra flesta anställda redan har den kunskap och kompetens som krävs och att det därmed för många företag kommer att bli frågan om kontroll av befintliga kunskaper snarare än omfattande utbildningsinsatser. För de berörda företagen uppkommer sedan kostnader för själva kunskapskontrollen. Beroende på hur företaget väljer att kontrollera kunskapen tillkommer en kostnad för detta. Förslagsställaren uppskattar denna kostnad till kronor per anställd. Finansinspektionen bedömer dock att den stora kostnaden för företagen är den förlorande arbetstiden och resorna till testlokalerna för de anställda. Till detta kommer även utbildningsinsatser och utbildningsmaterial för de anställda. Enligt beräkningar från Bankföreningen kan den sammanlagda kostnaden för licensiering av en anställd, inklusive förlorad arbetstid, komma att hamna på kronor per anställd. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets påverkan på företagens andra kostnader och verksamhet är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Det anges i konsekvensutredningen att Finansinspektionen bedömer att reglerna om bostadskrediter inom EU kommer harmoniseras i samband med bolånedirektivet, vilket leder till att företagen konkurrerar på lika villkor. De harmoniserade reglerna leder till att fler företag kommer att kunna bedriva gränsöverskridande verksamhet, vilket sannolikt kommer att innebära en ökad konkurrens på den svenska marknaden. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Det anges i konsekvensutredningen att de föreslagna föreskrifterna innebär något högre kostnader, främst administrativa, för kreditgivarna och kreditförmedlarna. Det anges vidare att de ökade kostnaderna kan komma att påverka konsumenterna genom en högre prisnivå generellt. Dock gör Finansinspektionen bedömningen att det samhällsekonomiska intresset väger tungt av ett högt konsumentskydd. Regelrådet finner med anledningen av detta att redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det anges i konsekvensutredningen att förslaget kan komma att bli särskilt betungande för små företag med begränsade resurser. En skillnad mellan ett större och ett mindre företag är ofta att ett mindre företag behöver skaffa den kompetens som reglerna kräver. Ett större företag har ofta redan den kompetensen inom organisationen. För ett mindre företag kan det innebära att personalstyrkan kan behöva förstärkas eller att kompetenser behöver upphandlas externt. Vidare anges det att både lagförslaget och föreskriftsförslaget har sitt ursprung i ett EU-direktiv som syftar till att harmonisera regelverken för bostadskrediter. Detta gör att det finns begränsade möjligheter att anpassa regelverket efter företagsstorlek. Kravet att de interna reglerna ska vara anpassade efter bolagets verksamhet ger dock utrymme för en viss form av proportionalitet till gagn för mindre bolag. Regelrådet gör följande bedömning. Beskrivningen av hur förslaget kan påverka företag olika beroende på deras storlek är under omständigheterna tydlig och utförlig. Det är värdefullt att dessa aspekter har övervägts och redovisas tydligt, även om handlingsutrymmet när det gäller utformningen av reglerna är begränsat. Regelrådet finner att redovisningen av särskilda hänsyn till små företag är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren inte redovisar behovet av speciella informationsinsatser, men att övriga delar av konsekvensutredningen redovisas på ett godtagbart sätt. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 5 oktober I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Noxy Midonzi. Pernilla Lundqvist Ordförande Noxy Midonzi Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5