Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Myndigheten för yrkeshögskolan Box Västerås Yttrande över Myndighetens för yrkeshögskolans föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll för utbildning som leder till allmän behörighet lågspänning inom elinstallation eller allmän behörighet inom elinstallation Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll för utbildningar som leder till allmän behörighet lågspänning inom elinstallation och föreskrifter om nationellt likvärdigt innehåll för utbildning som leder till allmän behörighet inom elinstallation. Förslaget innebär att för utbildning inom yrkeshögskolan som leder till allmän behörighet lågspänning inom elinstallation samt inom elinstallation, ska alla studerande vid utbildningens slut ha uppnått de kunskaper, färdigheter och kompetenser som redovisas i föreskrifternas bilagor. Kursernas mål ska även följa av bilagorna till föreskrifterna. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av konsekvensutredningen framgår att behörighetsregelverket i grunden syftar till att förebygga risk för skador på person och egendom till följd av bristfällig eller felaktig installation av elektriska starkströmsanläggningar. Det anges att behörighetskrävande elinstallationer får utföras självständigt endast av den som meddelats behörighet som elinstallatör. För att meddelas behörighet som elinstallatör finns krav i Elsäkerhetsverkets föreskrifter på vilken utbildning och praktik som ska ha genomförts. Av konsekvensutredningen framgår vidare att på grund av att Skolverket år 2010 tog bort PUN011 som gymnasial utbildning, har utbildningsanordnare under en period rekommenderats att följa Skolverkets utbildningsplan för Elinstallation allmän behörighet (PUN001). Detta anges ha inneburit att utbildningar trots att de inte omfattas av tillsyn, kan genomföras och leda till behörighet. Förslagsställaren anger att om utbildningar som leder till allmän behörighet inom elinstallation får nationellt likvärdigt innehåll kan Elsäkerhetsverket ändra behörighetsföreskrifterna på så sätt att endast utbildningar som regleras av föreskriften leder till allmän behörighet inom elinstallation. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Regelrådet anser att konsekvensutredningens kvalitet hade förbättrats genom en närmare problembeskrivning utifrån gällande rätt för att därmed tydliggöra syftet med förslaget. Regelrådet finner att redovisningen av bakgrund och syfte med förslaget är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av konsekvensutredningen framgår att om man inte föreskriver om nationellt likvärdigt innehåll finns risker såsom att utbildare som inte står under någon form av tillsyn riskerar att försämra elsäkerheten samt den enskilde studentens rättssäkerhet. Det anges även att det inte blir tydligt för de som går utbildningen om den leder till behörighet och att elsäkerhetsverket kan få svårt att nå fram med nya kunskapsmål för framtida teknikskiften inom elinstallationsområdet. Regelrådet saknar redovisning av alternativa lösningar till förslaget. Mot bakgrund av den inte fullt tydliga problembeskrivningen går det inte på förhand att utesluta att förslaget kan nå sitt syfte genom andra regleringsmetoder. Om förslaget är av sådan karaktär att det inte finns eller är möjligt med några alternativa lösningar ska det anges och motiveras i konsekvensutredningen. Regelrådet finner att redovisningen av alternativa lösningar är bristfällig men att redovisningen avseende effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av konsekvensutredningen framgår bedömningen att den förelagda föreskriften/regleringen inte går utöver eller strider mot sådana skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Regelrådet anser att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är kortfattad. Ytterligare uppgifter hade kunnat beröra eventuell EU-reglering som kan ha beröringspunkter med förslaget eller ett explicit angivande om att förslaget behandlar ett område som inte berörs av EU-rätten. Regelrådet finner likväl att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av konsekvensutredningen framgår att det är viktigt att se över behovet av ikraftträdandebestämmelser och att föreskriften träder ikraft efter att beslut om att ingå i yrkeshögskolan har expedierats men innan nästkommande ansökningsomgång öppnar. Det framgår vidare att om föreskriften utfärdas är det viktigt att information når de utbildningsanordnare som idag bedriver sådana utbildningar. Det anges även vara viktigt att informationen görs tillgänglig för aktörer som överväger att ansöka om att få bedriva utbildningar inom yrkesområdet. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om behov av speciella informationsinsatser hade utvecklats ytterligare. Detta genom exempelvis angivande av vilka informationskanaler som föreslås användas samt vem som bör ansvara för informationsinsatserna. Regelrådet finner att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår att de som är direkt berörda av en föreskrift om nationellt likvärdigt innehåll för utbildningar inom yrkeshögskolan som leder till allmän behörighet inom elinstallation är de utbildningsanordnare som avser ansöka om att bedriva sådana utbildningar. Det anges även att bland de som för närvarande bedriver yrkeshögskoleutbildningar som leder till allmän behörighet inom elinstallation finns både privata och offentliga utbildningsanordnare. Regelrådet saknar uppgift om antal och storlek på berörda utbildningsanordnare. Det framgår inte heller om det är mer förekommande med statligt organiserade utbildningsanordnare eller privata aktörer. Det går inte heller att på förhand utesluta att företag som skickar personal på utbildning inom elinstallation påverkas av förslaget. Av remissen som helhet går det dock att utläsa att det är dels utbildningsanordnare, dels elinstallatörbranschen som berörs av förslaget. Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag utifrån antal och storlek är bristfällig men att redovisningen avseende bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Förslagsställaren har i konsekvensutredningen bedömt att regleringen inte får effekter av större betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Det anges att utbildningsanordnare påverkas av en föreskrift/reglering genom att de, när de ansöker om att bedriva utbildning, måste göra vissa förändringar i utbildningens innehåll. Förslagsställaren bedömer dock att förslaget inte kommer att påverka företagens kostnader för genomförandet av utbildningen. Det anges att för utbildningsanordnare som ansöker om att bedriva utbildning som leder till allmän behörighet inom elinstallation uppstår inga påtagliga konsekvenser. Det anges vidare att en konsekvens för dem blir, för att kunna ingå i yrkeshögskolan att de måste anpassa sina kursplaner och sin utbildningsplan till det som står i föreskriften ifall de ansöker om att bedriva en utbildning som leder till allmän behörighet inom elinstallation. Regelrådet saknar kvantifiering av förslagets administrativa kostnader eller i vart fall en mer utförlig motivering till varför kvantifiering inte har bedömts vara möjligt eller nödvändigt. Det är inte möjligt att på förhand utesluta att förslaget medför initiala administrativa kostnader till följd av exempelvis förändringar i kursplaner och eventuella kurskoder. Regelrådet vill även upplysa att eftersom uppgifter saknas om antal berörda utbildningsanordnare skulle det inte heller vara möjligt att redovisa förslagets totala administrativa kostnader. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets administrativa kostnader är bristfällig. Andra kostnader och verksamhet Förslagsställaren har bedömt att regleringen inte får effekter av större betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Förslagsställaren bedömer även att förslaget inte kommer att påverka företagens kostnader för genomförandet av utbildningen, eller deras konkurrensförmåga i förhållande till andra aktörer som kan konkurrera om statsbidrag eller särskilda medel för att få bedriva utbildningarna. Regelrådet konstaterar att redovisningen av förslagets andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet är ytterst kortfattad. Regelrådet har efter inkomna uppgifter från en remissinstans blivit Postadress Webbplats E-post 3/5

4 uppmärksammad på följande. I förslaget förlängs den utbildning som krävs för att söka behörighet hos Elsäkerhetsverket som elinstallatör. Den förlängda utbildningen medför höjda kostnader vad avser förlorad arbetsinkomst och höjda kursavgifter för företag som önskar skicka medarbetare på utbildning utan statsbidrag. Enligt Regelrådet tyder detta på att den ytterst kortfattade redovisning som skett i konsekvensutredningen, till följd av bedömningen av att förslaget inte har effekter av större betydelse för företag, är otillräcklig. Om förslaget kan ha effekter av betydelse för företag ska ytterligare uppgifter och konsekvenser avseende berörda företag redovisas i konsekvensutredningen, vilket även kan innefatta indirekt berörda företag. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet är bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Förslagsställaren bedömer att förslaget inte kommer att påverka företagens konkurrensförmåga i förhållande till andra aktörer som kan konkurrera om statsbidrag eller särskilda medel för att få bedriva utbildningarna. Regelrådet kan utefter den kortfattade beskrivningen inte bedöma förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag. Det går inte att utesluta att förslaget kan medföra höjda etableringströsklar eller att förslaget medför ökade krav som kan resultera i att det blir svårare för mindre utbildningsanordnare att kvarstå på marknaden. Därtill saknas en närmare redogörelse avseende förslagets påverkan på konkurrensförhållandena mellan de utbildningsanordnare som erhåller respektive inte erhåller statsbidrag. Regelrådet finner att redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Av konsekvensutredningen framgår ingen redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden. Regelrådet kan mot bakgrund av den ytterst kortfattade redogörelsen av berörda företag samt förslagets påverkan på företagens kostnader och verksamhet inte med säkerhet utesluta att förslaget även kan påverka företagen i andra avseenden. Regelrådet anser därmed att avsaknaden av en redovisning är en brist. Regelrådet finner att redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är bristfällig. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Av konsekvensutredningen framgår ingen redovisning avseende särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Enligt Regelrådet går det inte att utesluta att förslaget medför konsekvenser som är särskilt betungande för de förhållandevis mindre utbildningsanordnarna eller för de företag som önskar utbilda sin personal. Eftersom det helt saknas uppgifter om storlek på berörda företag i konsekvensutredningen, liksom kvantifiering av de förväntade ekonomiska effekterna, är det inte möjligt för Regelrådet att göra en bedömning om det finns något behov av särskilda hänsyn till små företag. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Regelrådet finner därmed att redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är bristfällig. Sammantagen bedömning Om förslaget kan få effekter av betydelse för företag ska en konsekvensutredning innehålla ytterligare uppgifter om konsekvenser för berörda företag. Att en bedömning skett att förslaget inte medför effekter av större betydelse utan en utförlig motivering som klargör bedömningen är inte tillräckliga skäl för att inte redovisa dessa uppgifter. Regelrådet kan inte utifrån redovisade uppgifter i konsekvensutredningen bedöma förslagets konsekvenser för företag och därmed är det otydligt om förslaget innebär effekter av betydelse eller inte. Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 18 januari I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg, Lennart Renbjer och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Katarina Porko. Pernilla Lundqvist Ordförande Katarina Porko Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5