Yttrande över Boverkets rapport 2015:28 Åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över Boverkets rapport 2015:28 Åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Regeringen har uppdragit Boverket att föreslå åtgärder som kan undantas från krav på bygglov i planoch bygglagen (2010:900) (PBL) rörande bl.a. vissa mindre byggnader, anläggningar och tillbyggnader, tillfälliga byggnader och byggnadsverk, ändring av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial mot gård samt plank och murar. En komplettering av uppdraget gjordes efter en tid vilket innebar att även kravet på bygglov för vinterförvaring av fritidsbåtar, husvagnar och husbilar skulle utredas. Boverket presenterade sin rapport i juli 2015 och den innehåller förslag på att bygglov inte längre ska krävas för en rad olika byggnader och ändring av byggnader. Undantagen, av vilka flertalet är begränsade till att inte gälla för särskilt värdefull bebyggelse enligt 8 kap. 13 PBL, rör sig bl.a. om: fasadändringar på fasader eller tak som inte har en stor allmän påverkan, mindre tillbyggnader i form av balkonger, burspråk och uppstickande byggnadsdelar på fasader eller tak som inte har en stor allmän påverkan, vissa transformatorstationer, fristående väderskydd och mindre byggnader containrar med en liten omfattning som placeras på industriområden förvaring av säsongskaraktär för två stycken fritidsbåtar, husvagnar eller husbilar placerade på tomter i omedelbar närhet till ett en- och tvåbostadshus. I sin rapport föreslår Boverket vidare att bygglovsplikten ska tas bort för fasadändringar och mindre tillbyggnader på fasader och tak som inte har stor allmän påverkan. Istället ska kommunerna ges möjlighet att i detaljplan eller områdesbestämmelser återinföra bygglovsplikten för alla typer av miljöer. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Regeringens uppdrag samt tilläggsuppdrag finns tillagda som bilagor till Boverkets rapport. Av dessa framgår bl.a. att regeringen anser att kraven på bygglov i PBL inte bör vara mer långtgående än vad som är motiverat utifrån samhällets behov av att säkerställa att bebyggelse och bebyggda miljöer utvecklas på ett lämpligt och hållbart sätt. Vidare framgår det att regeringen bedömer att det finns anledning att överväga om det finns skäl att införa lättnader i kravet på bygglov. I den del av rapporten som tar upp förslagens konsekvenser framgår inte tydligt vad som är syftet med förslaget. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Regelrådet anser att det av Boverkets rapport inte tydligt framgår vad som är det bakomliggande problemet som föranleder de föreslagna åtgärderna och vad de syftar till att uppnå. Så som det är beskrivet får Regelrådet uppfattningen att Boverket fått i uppdrag att undersöka möjlighet till lättnader från krav på bygglov i vissa fall och att myndigheten sedan föreslagit sådana lättnader. Implicit framgår det enligt Regelrådet att syftet med förslagen är förenkling men detta hade kunnat framgå tydligare i rapporten. Vidare saknas utförligare resonemang om de eventuella problem som föreligger och vad lättnaderna ska uppnå samt för vem enligt Regelrådet. Regelrådet finner beskrivningen av syftet med förslaget bristfällig. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av regeringens uppdrag till Boverket framgår det tydligt, även om det inte är uttömmande, vilka områden myndigheten fått i uppdrag att undersöka möjligheten för undantag från kravet på bygglov. En alternativ lösning som beskrivs i rapporten men som Boverket bedömer inte ska föreslås är att ett separat anmälningsförfarande skulle till för de åtgärder som föreslås undantas från krav på bygglov. I övrigt finns det inte beskrivet alternativa lösningar till de förslag som Boverket presenterar i rapporten. Inte heller framgår det vad effekten blir om ingen reglering kommer till stånd. Regelrådet inser att Boverket fått ett tydligt uppdrag att undersöka möjligheten att på vissa områden lätta på kravet på bygglov och att myndigheten därför inte utrett andra områden. Däremot hade Regelrådet velat se beskrivningar av hur myndigheten resonerat kring alternativa utformningar av de förslag som presenteras. Exempelvis föreslås flera gränsvärden rörande vissa byggnaders tillåtna storlek för att kunna omfattas av undantaget från bygglov utan att det framgår varför valda gränsvärden är de mest lämpliga. Regelrådet finner beskrivningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd bristfällig. Förslagets överenstämmelse med EU-rätten Enligt det uppdrag som Boverket fick ska de förslag som myndigheten presenterar vara i överensstämmelse med EU-rätten. Någon närmare precisering av vilka särskilda regelverk som avses ges inte i uppdragsbeskrivningen. Det anges i avsnittet Konsekvenser i Boverkets rapport att förslagen till undantag från krav på bygglov generellt bedöms överensstämma med gällande EU-rätt. Inte heller här ges någon närmare beskrivning av vilka EU-rättsliga regelverk Boverket bedömer att förslaget är i överensstämmelse med eller på vilket sätt dessa eventuellt kan påverka de förslag som tagits fram. Det är Regelrådets uppfattning att ett konstaterande likt det Boverket presenterar att ett förslag är i överensstämmelse med EU-rätten inte är tillräckligt för ett godtagbart omdöme. Regelrådet vet utifrån rapporten inte vilka regelverk från EU som Boverket ansett vara relevanta att kontrollera eller på vilket sätt dessa regelverk eventuellt kan påverka svensk lagstiftares möjlighet att reglera på området. Så som Regelrådet tolkar innehållskravet formulerat i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning rör det sig inte enbart om ett konstaterande av om svensk föreslagen regel stämmer överens med EU-rätten då detta är en självklarhet och eventuell överträdelse kan leda till fällande dom för fördragsbrott i EU-domstolen. Snarare innebär kravet att förslagsställaren ska redogöra för relevant EU-rätt som man behöver förhålla sig till i utredningsarbetet och beskriva på vilket sätt det eventuellt påverkar förslaget. Regelrådet finner beskrivningen av överensstämmelsen med EU-rätten bristfällig. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Vad gäller datum för ikraftträdande framgår detta inte av Boverkets rapport. Inte heller Näringsdepartementet som remitterar rapporten anger något ikraftträdandedatum. Av författningsförslagen framgår det att en övergångsbestämmelse ska gälla som bl.a. innebär att den äldre lydelsen av PBL 9 kap. 2, 5 och 8 ska fortfarande gälla i områden med detaljplaner eller områdesbestämmelser som har bestämts efter ikraftträdandet i PBL. Det finns i avsnittet konsekvenser i rapporten redogjort för det särskilda behovet av informationsinsatser till följd av förslagen. Dessa insatser anges behöva gå ut till kommuner, allmänheten och enskilda byggherrar. Exempelvis anges att byggherrar behöver bli informerade om det ökade ansvar de kommer att ha för att på egen hand uppfylla kraven i PBL och gällande detaljplan eller områdesbestämmelse, när åtgärderna inte längre kräver bygglov. Regelrådet saknar ett angivet datum för ikraftträdande. Därmed kan Regelrådet därför inte, trots att en övergångsbestämmelse föreslås, bedöma om det funnits anledning att ta särskild hänsyn till valet av ikraftträdandedatum. Avseende beskrivningen om behovet av speciella informationsinsatser anser Regelrådet att detta på ett tillfredsställande sätt framgår av Boverkets rapport. Regelrådet finner beskrivningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande bristfällig. Regelrådet finner beskrivningen av behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch De företag som berörs anges i första hand bestå av byggherrar och fastighetsägare. I vissa fall anges också tillverkare av vissa material eller aktörer inom handelsbranschen kunna beröras av förslagen. De berörda företagen är inte närmare angivna i deras antal eller storlek. Avsaknaden av information om antalet företag som berörs och vilken storlek de har är en allvarlig brist enligt Regelrådet. Även om det kan vara förenat med svårigheter att närmare beskriva de företag som berörs menar Regelrådet att det hade gått att ge en beskrivning av den svenska byggbranschen med företagsstrukturer och antal aktörer. Det saknas också motivering i rapporten till varför information om berörda företag inte tagits med. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån antal och storlek bristfällig. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån bransch godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa och andra kostnader De avsnitt i Boverkets rapport som tar upp konsekvenserna av förslagen är strukturerade på ett sätt så att det först presenteras allmänna konsekvenser av förslagen och att sedan konsekvensen för vart och ett av förslagen beskrivs. Allmänt anges att byggherrar till största delen berörs genom att de i högre grad behöver kunskap om att de krav som ställs enligt PBL och enligt detaljplaner och områdesbestämmelser ska uppfyllas även när åtgärden inte kräver bygglov. Vidare anges att de behöver mer kunskap om hur kraven uppfylls för det enskilda byggnadsverket och att det vid osäkerhet kan bli så att byggherrarna mer frekvent än idag behöva utnyttja möjligheten att ansöka om frivilliga bygglov. Det anges också att ökad kunskap kommer att behövas hos byggherrarna för att bedöma vilka områden som utgör särskilt värdefulla områden i och med att dessa innebär en begränsning för när undantag från bygglov gäller. Tillverkare av vissa material eller aktörer inom handelsbranschen anges allmänt beröras genom att de får ökade möjligheter att sälja produkter som tidigare nekats i Postadress Webbplats E-post 3/5

4 bygglovsprövningar i vissa sammanhang. För vart och ett av förslagen anges sedan kortfattat vad konsekvenserna blir för byggherrar och övriga berörda företag. Det rör sig t.ex. om förenklingar då bygglov inte behöver sökas för vissa byggnationer men också ökade krav på byggherrarna att veta vilka krav som gäller enligt PBL och hur de ska uppfyllas. Konsekvenserna är inte uppdelade i administrativa och andra kostnader och några beloppsmässiga beräkningar av vad förslagen innebär för företagens kostnader framgår överhuvudtaget inte. Det anges heller inte uttryckt i ord förändringarnas storlek eller betydelse för företagen. Regelrådet finner det positivt att Boverket i sin rapport strukturerat sin beskrivning av konsekvenserna så att varje förslag utreds. Däremot är innehållet i beskrivningarna så pass kortfattade och allmänt hållna att Regelrådet inte kan bedöma storleken på, eller betydelsen av, de konsekvenser förslagen får. Regelrådets utgångspunkt är att kostnadsförändringar ska vara beskrivna i monetära termer där det är möjligt. Boverket har i sin rapport inte heller visat varför beloppsmässiga beskrivningar inte gjorts. Regelrådet hade exempelvis önskat en utförligare beskrivning av den förenkling undantaget från bygglov innebär för byggherrarna samt att detta tydligare hade ställts i relation till de ökade kunskapskrav som ställs. Enligt Regelrådet hade det också varit värdefullt med information, eller i vart fall uppskattningar, om antalet bygglovsansökningar för sådana ärenden förslaget rör som inkommer till olika kommuner tillsammans med uppskattningar om tidsåtgång för dessa ansökningar. Slutligen vill Regelrådet anmärka att det saknas beskrivningar om eventuella avgifter som kan tas ut av företag i samband med handläggning av bygglovsansökan. Regelrådet finner beskrivningen av hur berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet påverkas bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Om och i så fall hur konkurrensförhållandena för berörda företag påverkas framgår inte av rapporten. Om någon påverkan på berörda företags konkurrensförhållanden inte föreligger anser Regelrådet att utgångspunkten är att det ska framgå och motiveras. Regelrådet bedömer att det inte kan uteslutas att Boverkets förslag kan få konkurrensmässiga effekter och saknar därför beskrivning härom. Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Hur föreslagen reglering påverkar företagen i andra avseenden än det som redan angivits ovan framgår inte av rapporten. Om någon påverkan i andra avseenden inte föreligger anser Regelrådet att utgångspunkten är att det ska framgå och motiveras. Regelrådet bedömer att det inte kan uteslutas att Boverkets förslag kan påverka företagen i andra avseenden och saknar därför beskrivning härom. Regelrådet finner beskrivningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden bristfällig. Särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det framgår inte av rapporten om någon särskild hänsyn tagits till små företag vid reglernas utformning. Inte heller framgår det om några behov av särskild hänsyn identifierats men inte kunnat tas. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Regelrådet anser att utgångspunkten är att det ska framgå huruvida det finns behov av särskild hänsyn och hur detta eventuellt gått att tillmötesgå. Regelrådet bedömer att det inte är osannolikt att det i aktuellt fall kan finnas sådana behov och saknar därför beskrivning härom. Regelrådet finner beskrivningen av om särskild hänsyn tagits till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet har bedömt att flertalet av beskrivningarna i Boverkets rapport innehåller brister. Särskilt vill Regelrådet nämna den kortfattade redogörelsen av berörda företag och sättet det förklaras vilka konsekvenser förslaget får för företagens kostnader. Även om konsekvensutredningen är välstrukturerad är dess innehåll för allmänt hållet och saknar helt beloppsmässiga beräkningar eller uppskattningar. Regelrådet finner sammantaget att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 2 december I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Lennart Palm, Eleonor Kristoffersson, Sofie Rehnström och Ebba Sjögren. Ärendet föredrogs av Gustaf Molander. Pernilla Lundqvist Ordförande Gustaf Molander Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5