Yttrande över Boverkets förslag till ändring i verkets föreskrifter om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Boverket Box Karlskrona Yttrande över Boverkets förslag till ändring i verkets föreskrifter om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Remissen innehåller även förslag till allmänna råd, vilka inte omfattas av Regelrådets granskning. Innehållet i förslaget Boverkets remiss innehåller förslag på ändringar i föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) (EKS). Eurokoder är ett europeiskt system som utgör gemensamma verifieringsmetoder för bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk. EU-medlemskapet förutsätter att Sverige använder systemet vilket fungerar så att varje land anpassar regelverket om eurokoderna till nationellt beslutad säkerhetsnivå och till inhemska klimatologiska, geologiska och andra relevanta förutsättningar. Under senare år har svenska bestämmelser successivt anpassats till eurokoderna för att möjligöra användningen i Sverige. I dagsläget omfattar dock inte Boverkets föreskrifter alla eurokodsdelar och därför föreslås nu att fem nya sådana införlivas. De fem eurokoddelarna som föreslås i föreskrifterna är (I) torn och master av stål, (II) skorstenar av stål, (III) pålar och spont av stål, (IV) brandteknisk dimensionering av murverk och (V) förenklade dimensioneringsmetoder för murverk. Förutom anpassningen till de fem ovan nämnda eurokoderna föreslås också ändringar av befintliga regler om utförandekontroll, brandskydd, snölast, minimiarmering och högt förspända skruvförband av stål. Vissa ytterligare kompletteringar och förtydliganden föreslås också vilket bland annat innebär krav på en övergripande beskrivning av byggnadsverkets bärförmåga i ett särskilt dokument kallat konstruktionsdokumentation. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Så som det beskrivs i konsekvensutredningen till förslaget framgår det att det pågått en successiv anpassning av de svenska reglerna till eurokoderna. I det aktuella fallet är det fem hittills ännu ickeanpassade koder som genom förslaget ska införlivas. Det anges att Sverige genom medlemskapet i EU förutsätts använda eurokoderna för att inte handelshinder ska uppstå från svensk sida när det gäller Postadress Webbplats E-post 1/5

2 byggtjänster och byggprodukter. Det framgår vidare att Boverkets förslag syftar till att förbättra och förtydliga funktionskraven och de allmänna råden i EKS så att färre dimensioneringsfel och fel i utförandet uppkommer. Det anges att det ska bli lättare att tillämpa reglerna i praktiken. Vidare anges det att ändringarna syftar till att minska kostnaderna i de delar där införlivandet av eurokoder kan ha lett till fördyrningar utan att det varit avsikten. De nya reglerna om dokumentation som föreslås anges syfta till att bättre hänsyn ska tas till brukandefasen och till de ändringar som eventuellt görs under ett byggnadsverks användningstid. Regelrådet finner beskrivningen av syftet med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Vad gäller alternativa lösningar beskrivs det mycket kortfattat i konsekvensutredningen. Det anges att det i föreskrifterna väljs säkerhetsnivå och övriga nationella val samt att det förslag som presenteras i remissen anses vara nödvändigt för att systemet ska vara så heltäckande som möjligt. Det framgår vidare att Sverige genom EU-medlemskapet är skyldig att tillåta användandet av eurokodsystemet men att det också är möjligt att använda andra beräkningsmodeller för verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet så länga det kan visas att minst lika hög säkerhet mot brott uppnås som den som föreskrivs i EKS. Om förslaget inte kommer till stånd beskrivs effekterna som att det försvårar funktionen och konkurrensen på den inre marknaden. Redogörelsen ger enligt Regelrådet inte någon klar bild av vilka alternativa lösningar som funnits och diskuterats samt vilka anledningarna var till varför Boverket inte gick vidare med dem. Regelrådet finner att beskrivningen är bristfällig. Förslagets överenstämmelse med EU-rätten Det finns i konsekvensutredningen inte något enskilt avsnitt som beskriver förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Det framgår dock av konsekvensutredningen att Sveriges medlemskap i EU förutsätter användandet av eurokoderna och att genom förslaget införlivas ytterligare fem sådana koder in i det svenska regelverket. I det inledande avsnittet till regelförslaget finns det beskrivet den EU-rättsliga bakgrunden till systemet med eurokoder och den svenska anpassningen. Det hade enligt Regelrådet varit önskvärt om konsekvensutredningen innehöll ett avsnitt där förslagets överensstämmelse med EU-rätten beskrivits. Som nämnts i avsnittet ovan finns det på en annan plats i remissen sådan beskrivning och Regelrådet hade velat se en hänvisning mellan konsekvensutredningen och denna del. Regelrådet finner att beskrivningen, trots angivet önskemål, är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Det framgår av konsekvensutredningen att föreslagna regeländringar ska träda i kraft den 1 januari En övergångsbestämmelse på ett år föreslås vilket innebär att för byggnadsverk för vilka bygglov har sökts eller anmälan har gjorts före den 1 januari 2017 kan äldre föreskrifter tillämpas. Det anges att det är vanligt med övergångsregler på ett år med hänsyn till byggprocessers utsträckning i tid och att en ettårig övergångsbestämmelse av Boverket ansetts som lämpligt även i detta fall. Det framgår vidare att Boverket kommer att genomföra särskilda informationsinsatser till byggsektorn via bland annat sin webbplats och via nyhetsbrev. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Regelrådet finner att beskrivningen i konsekvensutredningen är godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Boverkets föreslagna föreskrifter anges i konsekvensutredningen beröra samtliga bygg- och entreprenadföretag som åtar sig bygg-, installations-, och konstruktionsarbeten, tillverkare, byggprodukttillverkare, byggherrar, projektörer och andra aktörer som är verksamma inom byggsektorn. Utöver dessa kan även utbildnings- och informationsföretag beröras av ändringarna. I störst utsträckning anges företag verksamma inom konstruktionsrelaterad projektering av byggnadsverk beröras av förslaget. Genom att använda sig av uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) beskrivs det i konsekvensutredningen att antalet företag verksamma inom byggentreprenad år 2014 uppgick till ca Drygt hälften av dessa anges bestå av enmansföretag. Antalet specialiserade bygg- och anläggningsentreprenörer uppges vara drygt , vilket också är en uppgift som kommer från SCB. Storleken på dessa företag beskrivs inte. Vidare beskriver Boverket genom information från sex olika intresseorganisationer antalet företag samt antalet anställda inom respektive organisation. Någon tydligt beskrivning av storleken på dessa företag ges inte i konsekvensutredningen. Det hade enligt Regelrådet varit önskvärt att Boverket kommenterat informationen från intresseorganisationerna i avseendet huruvida statistiken ger en heltäckande bild av de berörda. En utförligare beskrivning av storleksförhållandena bland de berörda företagen hade enligt Regelrådet också varit önskvärd då till exempel den statistik som presenteras från intresseorganisationerna enbart beskriver antalet anställda för hela sektorer. Det framgår inte heller varför enbart två företagsgrupper beskrivs genom uppgifter från SCB när det angivits att även andra företagsgrupper berörs. Regelrådet finner beskrivningen av de berörda företagen bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Det anges i konsekvensutredningen att någon större ökning i fråga om tidsåtgång och administrativa kostnader inte förutses uppkomma på grund av förslaget. Att en övergripande dokumentation av byggnadsverkets bärförmåga (konstruktionsdokumentation) införs som ett krav är dock något som enligt Boverket möjligen kan leda till högre administrativa kostnader. Boverket anger också inläsning av de nya reglerna som något som kan kräva viss tid och därmed viss kostnad. I och med att förslaget enligt Boverket ämnar göra reglerna tydligare och mer lättförståeliga anges det också att förslaget bidrar till att minska företagens administrativa kostnader. Beskrivningar som anger de administrativa kostnaderna i monetära belopp finns inte i konsekvensutredningen och det ges heller ingen information till varför några sådana beräkningar inte gjorts. Det är Regelrådets uppfattning att beskrivningen av förändrad tidsåtgång och förändrade administrativa kostnader för berörda företag hade kunnat göras mer utförlig. Främst är det konsekvenserna av det nya dokumentationskravet som Regelrådet anser borde ha getts mer utrymme. T.ex. framgår det inte tydligt av konsekvensutredningen vad dokumentationen består av eller vem som ska föra den. I författningskommentaren till bestämmelsen anges att dokumentationen övergripande ska beskriva konstruktionens verkningssätt, laster, gällande regler och andra relevanta uppgifter. Vidare framgår det att de uppgifter som ska ingå i det samlade dokumentet redan idag samlas in och att det tillkommande momentet främst består i att redovisa uppgifterna i ett samlat dokument. Denna information anser Regelrådet hade varit önskvärd i konsekvensutredningen. Regelrådet finner beskrivningen, trots ovan angivna önskemål, godtagbar. Postadress Webbplats E-post 3/5

4 Andra kostnader Av konsekvensutredningen framgår Boverkets resonemang kring de ekonomiska effekterna av förslaget. Det framhålls att ändringarna kan innebära både ökade och minskade kostnader och att kostnadsförändringarna kan uppstå för flera olika aktörer. Vissa av de ekonomiska konsekvenserna anges vara svåra att värdera i monetära termer och då görs enligt konsekvensutredningen en ansats att beskriva förändringarna genom mer generella resonemang. I konsekvensutredningen finns ett avsnitt där mer betydande ekonomiska konsekvenser till följd av förslaget redovisas. Det rör sig om kostnadsminskningar till följd av ändrade regler om standarder som möjliggör besparingar i material och byggkostnad. Dessa besparingar beskrivs genom förklarande text och exempel där även monetära belopp ingår samtidigt som det anges viss osäkerhet vid några av kostnadsminskningarna. En av dessa beskrivningar rör de ekonomiska konsekvenserna av ett författningsförslag medan övriga beskriver effekter av nya eller ändrade allmänna råd. Vad gäller de eventuellt ökade kostnaderna i och med förslaget anges inte något mer om detta i konsekvensutredningen. Det är enligt Regelrådet tydligt att Boverket gjort en viss ansats att först på ett översiktligt plan beskriva kostnadsförändringarna till följd av reglerna och sedan i särskilda avsnitt mer ingående beräkna och ge exempel på hur kostnaderna för företag påverkas. Den mer ingående beskrivningen omfattar dock endast kostnadsminskningar och Regelrådet saknar därmed utförligare beskrivningar av de eventuellt ökade kostnaderna som nämns i konsekvensutredningen eller i vart fall en tydligare motivering till varför sådana inte ansetts nödvändiga. Det exempel som ges hade enligt Regelrådet också kunnat kopplats mer till berörda företag så att det beskrivits i något större utsträckning hur kostnadsförändringarna påverkar företagen. Regelrådet finner beskrivningen bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges det att ändringarna kommer att skapa tydligare regelverk som torde innebära att konkurrensen sker på ett mer likartat sätt. Vidare anges att ett huvudsyfte med systemet med eurokoder är att främja konkurrensen inom tjänstesektorn i Europa och att systemet även förenklar för utomeuropeiska företag att ta sig in på den svenska markanden. Den ökade konkurrensen bedöms av Boverket kunna leda till lägre priser. Slutligen framgår det också att införandet av eurokoder kan innebära svårigheter för små företag att hålla sig kvar på marknaden till följd av de kostnader som införandet medför. Systemet med eurokoder har dock funnits i fyra år och det anges att mindre justeringar eller införlivande av nya koder inte bör leda till större kostnadsökningar. I och med att det är ett syfte med eurokoder att främja konkurrensen mellan medlemsstater anser Regelrådet att det hade varit önskvärt med mer information kring utländska företags verksamheter på den svenska marknaden och hur det kan komma att påverkas av förslaget. Även hur svenska företag påverkas av den ökade konkurrensen utifrån borde enligt Regelrådet kunnat belysas utförligare. Regelrådet finner, trots ovan nämnda önskemål, att beskrivningen i konsekvensutredningen godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Det framgår av konsekvensutredningen att Boverket bedömer att ändringarna i EKS inte medför någon annan påverkan för företag. Regelrådet finner inga skäl till att ifrågasätta Boverkets bedömning i detta fall. Regelrådet finner beskrivningen i konsekvensutredningen godtagbar. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges det att syftet med EKS är att säkerställa samhällets miniminivåer vad gäller krav på byggnader. Därför kan enligt Boverket någon särskild hänsyn till små företag inte tas vid reglernas utformning. Däremot framgår det att svensköversatta eurostandarder kostnadsfritt kan laddas ner via internet och att det är något som är särskilt viktigt för små företag med mindre intäkter. Regelrådet finner beskrivningen godtagbar. Sammantagen bedömning Boverkets konsekvensutredning innehåller sådana beskrivningar som Regelrådet i de flesta fall anser som bristfälliga. Detta gäller t.ex. beskrivningarna av alternativa lösningar och hur de andra kostnaderna påverkas. I dessa fall framför Regelrådet önskemål om mer utförligare beskrivningar. Vissa avsnitt i konsekvensutredningen är däremot beskrivna på ett godtagbart sätt och häribland märks bl.a. förändringen av de administrativa kostnaderna. Den sammantagna bedömningen är att Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 27 maj I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Lennart Palm, Samuel Engblom och Claes Norberg. Ärendet föredrogs av Gustaf Molander. Pernilla Lundqvist Ordförande Gustaf Molander Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5