Skogsskador i Region Nord året 2013

Transkript

1 Skogsskaderapport Region Nord för (9) Datum Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg och Clas Fries Skogsskador i Region Nord året 2013 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens åtta distrikt i Region Nord (omfattande Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall även via kontakter med andra skogliga organisationer. Distriktens uppgifter har sedan sammanställts av den regionala skadesamordnaren för skogsskador i Region Nord (Clas Fries). Denna samlade beskrivning av skogsskador inom Region Nord kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga två regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Skogsskadeåret 2013 i Region Nord kännetecknas av två svåra stormar som fällt omkring eller drygt 10 miljoner skogskubikmeter. I övrigt har inte några nya och mer omfattande skador drabbat regionen. Å andra sidan finns fortfarande tre betydande orosmoln som är svåra att hantera, men på olika sätt (se vidare längre fram i rapporten): älgskadorna på tallungskog, vilka tycks ha tilltagit till mycket höga nivåer i stora delar av Norrbottens och Västerbottens län, och den mycket svaga konkurrenssituationen för rönn, asp och sälg på grund av älgbete törskateangreppen i yngre tallskog, särskilt svåra i norra Norrbottens län men som finns i hela Region Nord den växande populationen granbarkborre i Västernorrland och Jämtland (främst östra delarna), i kombination med att mycket gran som fälldes av stormen Ivar sannolikt kommer att bli kvar i skogen i samma område under 2014 I denna rapport redovisas skadorna grupperade på följande sätt: Väderleksbetingade skador Däggdjur Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen (9) Svampskador Insektsskador Övriga skador Väderleksbetingade skador Följande väderleksbetingade skador har drabbat Region Nord: Stormen Hilde (16-17 november i sydvästra Västerbottens län och norra Jämtland) Stormen Ivar (12-13 december med största skadorna i södra Jämtland och Medelpad, samt i norra Hälsingland). Snöbrott (i Norsjö kommun och västra Skellefteå kommun). Någon form av frostskada med avgång i plantskog (på många håll i Västernorrland och Jämtlands län, från kust till fjäll). Stormen Hilde Skogsstyrelsens och skogsbrukets gemensamma bedömning var att Hilde fällde cirka 3,5 miljoner m3sk. Hårdast drabbades skogarna i Västerbottens län och nordligaste Jämtland (se karta i bilaga). Fördelningen mellan kommunerna var ungefär: Strömsund 1 Åsele Dorotea Vilhelmina Lycksele Fem mest drabbade kommuner Övriga kommuner TOTALT 1000 m 3 sk Procent Bland övriga drabbade kommuner kan nämnas Skellefteå med ca m 3 sk stormfälld volym. Bedömningen är att mer än 90 % av det stormfällda virket är tall. Framförallt skadades mycket gallringsskog, främst nyligen gallrade bestånd men även bestånd som gallrats för uppemot 10 år sedan. Vindriktningen var västlig. Det betyder att västexponerade lägen, inklusive hyggeskanter mot väst drabbades värst. Flera observerade att gran tycktes klara sig bättre än tall. Under upparbetningen av det stormfällda virket gjorde flera bedömningen att volymen 3,5 milj. m 3 sk är något överskattad. Hilde registrerades för nytt svenskt rekord i medelvind, 47 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen, 1036 m ö h. Det blev även nytt svenskt rekord för högsta byvind för november månad med 56 m/s. Det tidigare rekordet var 55 m/s i Tarfala den 7 november I inlandet var den högsta byvinden under 1 I kartan i bilagan anges m 3 sk för Strömsund. Det har bedömts vara något överskattat varför den uppskattade stormfällda volymen sänkts till m 3 sk.

3 Skogsstyrelsen (9) Hilde 29 m/s i Vilhelmina och Frösön. Medelvind är medelvärdet av vinden under 10 minuter, medan byvind mäts under 2 sekunder. (Källa: Stormen Ivar Skogsstyrelsens och skogsbrukets gemensamma bedömning var att Ivar fällde cirka 8 miljoner m 3 sk. Störst skador förorsakade stormen i Medelpad och Jämtlands län utom i de nordligaste delarna. Kommunerna Ragunda, Bräcke och Berg drabbades särskilt hårt (se karta i bilaga). Svåra skador finns också i Ångermanland upp till Ådalen och i norra Gävleborgs län. Fördelningen mellan landskapen och länen var ungefär: 1000 m3sk Procent Landskapet Jämtland Landskapet Härjedalen JÄMTLANDS LÄN Landskapet Medelpad Landskapet Ångermanland VÄSTERNORRLANDS LÄN Landskapet Hälsingland GÄVLEBORGS LÄN TOTALT Andel gran som fälldes av Ivar har ännu inte slutligt utvärderats. Det kan göras först efter det mesta av uppröjningsarbetet är klart. Ca 1,5 månader efter stormen uppskattades andelen gran till ca 60 % i Västernorrlands län, ca 40 % i Jämtlands län och ca 30 % i Gävleborgs län (den drabbade nordligaste delen). Liksom stormen Hilde var vindriktningen hos Ivar västlig. Det betyder att västexponerade lägen, inklusive hyggeskanter mot väst drabbades värst. Vindbyar under Ivar var i allmänhet kraftigare än under Hilde en månad tidigare, medan stormen Dagmar (annandag jul 2012) var ungefär jämlik med Ivar i styrka (se tabell med högsta byvind (m/s) under Dagmar, Hilde och Ivar): Dagmar Hilde Ivar Delsbo Börtnan Torpshammar Frösön Junsele Föllinge Åsele

4 Skogsstyrelsen (9) Under Ivar noterades nya rekord för högsta byvind i Börtnan i Jämtland med 30 m/s och i Torpshammar i Medelpad med 25 m/s. Delsbo i Hälsingland tangerade sitt gamla rekord från 2001 med 29 m/s. De allra kraftigaste vindbyarna noterades i fjällen, där Blåhammaren hade 46 m/s och Flatruet 41 m/s. Öster om fjällen var den högsta byvinden 35 m/s i Mattmar i Jämtland. (Källa: Snöbrott De enda rapporterade snöbrottsskadorna 2013 i Region Nord har inträffat i norra Västerbottens län: Snöbrott rapporteras från Norsjö kommun och västa delarna av Skellefteå kommun. Ojämnt med skador, men bitvis stora arealer och volymer. Grov uppskattning m 3 sk. På en del ställen inträdde föryngringsplikt. Två mil nordväst om Malå (Holmsjö) blev 13 ha gallringsskog totalskadad i januari Beståndet var en 50-årig tallskog 460 m ö h, gallrad 2008 och gödslad Någon form av frostskador med avgång i plantskog På många håll i Västernorrlands och Jämtlands län, från kust till fjäll, observerades under vår och försommar (2013) skadade granplantor. Skadorna var främst på granplantor satta sensommaren och hösten Vid kontakt med en av plantskolorna meddelades att de fått rapporter om liknande skador från många håll. Några av Skogsstyrelsen besiktigade stora hyggen hade % skadade plantor (gulbruna i toppen eller helt döda). Oftast fanns några gröna skott kvar längst ner på plantorna vilket bör göra att många överlever. Skadorna såg ej ut som vanliga vårfrostskador (se foton). Eventuellt höstfroster eller frosttorka våren Plantorna kan ha varit dåligt invintrade eller hanterats ovarsamt innan de höstplanterades. Foto Jörgen Sundin.

5 Skogsstyrelsen (9) Skador av däggdjur Älg Skador av älg finns i alla distrikt i Region Nord. Älgbetesinventeringen (ÄBIN) genomfördes 2013 i hela Västerbottens län och i Norrbottens län i de sex kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala, Övertorneå, Överkalix och Jokkmokk. I Jämtlands län och Västernorrlands län ÄBIN-inventerades älgförvaltningsområdet Strömsund/Sollefteå år I både Norrbottens och Västerbottens län har färska skador på tallhuvudstammar (enligt ÄBIN-metodiken) successivt ökat från en nivå på ca 4 % åren kring 2006 och 2007, till i medeltal ca 8 % för inventeringarna Vid inventeringen efter vintern 2012/2013 nåddes de rekordhöga nivåerna 13 % i Norrbottens län (medeltal för Älgförvaltningsområdena (ÄFO) 1, 2 och 6) och 12 % i Västerbottens län. Inom fyra av totalt nio inventerade ÄFO i de båda länen är andelen tallhuvudstammar med färska skador över 10 %, i ÄFO 1 i Norrbottens län (Kiruna och Gällivare västra) så högt som 18 %. Lägsta notering av de nio ÄFO som inventerats är över 7 %, vilket är en skadenivå som sannolikt på ett betydande sätt påverkar skogsproduktionen. Eftersom endast färska skador registreras i ÄBIN kommer andelen älgskadade tallhuvudstammar att bli väsentligt större innan tallarna växt ur älgfarlig höjd (ca 2-4 ggr större). Till vänster: Andel tallhuvudstammar i ungskog med medelhöjd hos huvudstammar 1-4 m med färska älgskador i tre av sex älgförvaltningsområden i Norrbottens län. Procent enligt älgbetesinventeringen. ÄBIN-inventering vår-försommar Till höger: Tidsserien för hela länet för perioden

6 Skogsstyrelsen (9) Till vänster: Andel tallhuvudstammar i ungskog med medelhöjd hos huvudstammar 1-4 m med färska älgskador i de sex älgförvaltningsområdena i Västerbottens län. Procent enligt älgbetesinventeringen. ÄBIN, inventering vår-försommar Till höger: Tidsserien för hela länet för perioden Det regionala sektorsmålet för Norrbottens och Västerbottens län tillsammans som skulle uppnåtts senast år 2010 var högst 3 % färska älgskador enligt ÄBIN-metodiken, dvs avsevärt lägre än den faktiska skadenivån för regionen som helhet. I ÄFO Strömsund/Sollefteå (består av delområdena Sollefteå, Ramsele, Strömsund och Frostviken) resulterade ÄBIN i att 19,8 % hade av tallarna i ungskog med medelhöjd 1 4 m hade färska skador, dvs skador från bete vintern 2012/2013. Andel huvudstammar av tall med färska skador var 20 % i område Sollefteå, 15 % i Ramsele, 8 % i Strömsund och 31 % i Frostviken, dvs ett medeltal på ca 18 %. Kronhjort och rådjur I Nordmalingsområdet finns rapporter om ökade skador av kronhjort. Skador på plantskog från rådjur rapporteras allt oftare. Det kommer från såväl markägare som yrkesverksamma. Sork Vid ingången av 2013 var sorkförekomsten i Region Nord låg. Från delar av Västerbottens län (Umeå och Skellefteå distrikt) kom under hösten 2013 och vintern 2013/2014 rapporter om ökande mängder sork. Från Offerdals socken i Norra Jämtland fanns rapporter hösten 2013 om hygglig sorkförekomst. Förjulsvintern med lite snö och temperaturväxlingar kring noll grader har med tanke på sorkpopulationens utveckling varit gynnsam (med det avses att det varit dystert för sorken). (Vintern 2010/2011 inträffade omfattande och svåra skador av sork på plantskog upp ca 7 års ålder i stora delar av nuvarande Region Nord, sannolikt de mest omfattande sedan 1970-talet. Tyngdpunkten var i Jämtlands och Västerbottens län där exempelvis omplanteringsbehovet i Västerbottens län bedömdes till ca 20 milj. plantor.)

7 Skogsstyrelsen (9) Svampskador Törskatesvamp Angrepp av törskatesvampen på plant- och ungskog, men även gallringsskog, med tall uppvisar sedan ett tiotal år en tydlig nord sydlig gradient i region Nord. De areellt mest omfattande och svåra angreppen finns i norr (främst i norra Norrbottens län, särskilt nordöstra), betydande angrepp finns i södra Norrbotten, måttliga angrepp i Västerbottens län och spridda angrepp i Jämtlands län. Från Västernorrlands län har inte rapporterats någon törskate på yngre tall. Skadesamordnaren i Norra Norrbottens distrikt anger att östra delarna av länet är fortsatt hårt drabbat. Mycket möjligt finns mer angripen ungskog än något tidigare år. Även yngre och äldre G1-or var angripna. Det verkar inte ha haft någon större betydelse om beståndet planterats, varit sått eller självföryngrat. Törskatesvampen har drabbat rakt över. I Södra Norrbottens distrikt har vissa områden mer skador än andra men dessa områden har också tidigare varit hårdare drabbade. Törskaten verkar inte ha spridit sig något och skadeläget verkar vara samma som tidigare år. Från Västerbottens finns rapporter om angrepp norr om Skellefteå nära länsgränsen mot Norrbottens län (Fällforsområdet) och från Norrbyberg (Stöttingfjället, Lycksele). Flera punktvisa observationer finns från länet. I västra Jämtland tycks pågå ett inte tidigare uppmärksammat angrepp av törskate. Yngre tallgallringsskog har drabbats men inte i någon större omfattning. Från Södra Jämtlands distrikt rapporteras en möjlig ökning av angreppen. Det finns spridda inrapporteringar från distriktet. (Törskatesvampen har inventerats 2007, 2008 och 2012 inom ramen för Nationellt Riktad Skadeinventering, knuten till Riksskogstaxeringen. Resultat och uppgifter om svampens ekologi samt skogsskötsel för att reducera skadeverkningarna (finns tyvärr lite att göra) finns tillgänglig på: Gråbarrsjuka Gråbarrsjuka angriper yngre tallskog, färgar barren grå (mot violett) och sätter ner tillväxten under något till några år. Angripna bestånd bör skötas normalt. Angrepp rapporteras från alla distrikt inom Region Nord. Det uttrycks från flera som mer eller mindre rikligt i hela distriktet. Kustlandet tycks ha mindre angrepp än längre västerut. Från Skellefteå och Södra Lapplands distrikt anges att områden som är flera hundra hektar fått angrepp, bland annat i Malåtrakten och på Stöttingfjället. Från Norra Jämtland anges att tallkulturer på typisk granmark tycks ha drabbats mest.

8 Skogsstyrelsen (9) Granrost Angrepp rapporteras från Norra Norrbottens distrikt, främst en bit innanför kusten. I Södra Norrbotten och Skellefteå distrikt finns angrepp men i liten omfattning. Vissa områden i västra Jämtland har kraftiga angrepp. Knäckesjuka Enda rapporten om knäckesjuka är från Södra Lapplands distrikt där det finns skadade bestånd i Åsele/Dorotea, dock ej mer än normalt. Insektsskador Granbarkborre Från Norrbottens och Västerbottens län finns inga rapporter om skador av granbarkborre på ståndskog. Inte heller från Jämtlands län. I hela Västernorrlands distrikt visar den så kallade kantinventeringen på ökade skador på stående skog. Både i Jämtland och Västernorrland pekar man på risken för ytterligare uppbyggnad av granbarkborrepopulationen under 2014 eftersom det sannolikt kommer att ligga mycket gran kvar stormen Ivar, men i viss mån också efter Hilde. Mycket granbarkborre 2014 kan leda till omfattande angrepp på ståndskog 2015 och framåt. Röd, nordlig eller vanlig tallstekel Från Skellefteå distrikt rapporteras angrepp i tallungskog i Åsträsk. Övriga skador Snöskoter Ett i huvudsak nordsvenskt problem är skador av körning med snöskoter på plant- och ungskog. Det finns inga siffror på den areella omfattningen och och hur svåra skadorna blivit i enskilda fall, men det finns många rapporter från såväl markägare som yrkesverksamma. Helt klart är snöskoterkörning i plantoch ungskog ett betydande problem som det vore mycket bra om det gick att komma till rätta med.

9 Skogsstyrelsen (9) Bilaga till Skogsskador i Region Nord 2013