Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

Transkript

1 Ske mus dnr 14/2011 Utsikt mot sydost från platsen för planerade verk nr 1 i Fjällboda. Foto Lage Johansson. Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda Jörns socken, Skellefteå kommun Lage Johansson Skellefteå museum

2

3 Gothia Vind AB Att Christer Nilsson Industrivägen 30 Dnr 14/ Skellefteå Bilaga: Vindkraft och kulturlandskap RAPPORT: kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda, Jörns sn, Skellefteå kommun Administrativa uppgifter Skellefteå museums dnr: 72/2009 Finansiär: Gothia Vind AB Kommun: Skellefteå (fastigheterna Sälgliden 1:1, Jörnsmarken 3:20, Jörns-Fjällboda 1:5 och 1:6, Fjällboheden 1:5, 1:6 och 1:23, Gråliden 1:3)) Kartblad: 23K3c Socken: Jörns socken Uppdrag: landskapsanalys och kulturvärdesinventering för MKB Sammanfattning Vid fältinventeringen påträffades två lämningar, som båda bedöms som kulturhistoriska lämningar: 1. Gränsröse, ca 0,5 m i diameter. Bestående av 5 stenar, 0,15-0,35 m. En större mittsten. ID: GRÖSE. Koordinater SWEREF: N / E Stolprest, avbruten stolpe med diametern 0,15 m, omgiven av 6 st stenar, 0,2-0,4 m st. ID: STLP. Koordinater SWEREF: N / E

4 Fjällboheden Karta över norra Västerbotten med Fjällboheden markerat. Bakgrund På uppdrag av Gothia Vind AB har en kulturvärdesinventering i fält genomförts samt en landskapsanalys. Arbetet ska ingå i miljökonsekvensbeskrivning i ansökan för att bygga 12 st vindkraftverk i området. Syfte Kulturvärdesinventeringens syfte är att konstatera om det finns tidigare okända forn- eller kulturlämningar i området, som kan beröras vid vindkraftsetableringen. Metod En landskapsanalys grundad på kart- och arkivstudier gjordes innan fältinventeringen. Fältinventeringen omfattar en yta kring varje planerat verk av ca 1 ha. (En yta 100 x 100 m med verket i centrum.) Planerade vägsträckningar och vägbreddningar inventeras till en bredd av 50 m. Undersökningsytan är totalt ca 44,5 ha. Metoder vid fältinventeringen är okulärbesiktning och provstick med jordsond.

5 Områdeskarta med planerade verk och vägar. Gulmarkerade vägsträckningar har inventerats, samt 1 ha runt varje verk. Landskapsanalys Fjällboda Som del i kulturvärdesutredningen inför vindkraftetablering på fastigheter tillhöriga Fjällboda, Fjällboheden, Jörnsmarken, Gråliden och Sälgliden i Jörns socken, Skellefteå kommun, har en landskapsanalys genomförts, baserad på kartmaterial, arkivmaterial, litteratur och databasinformation. Topografi och kulturhistorisk status Fjällboda by ligger på meters höjd ö h, ca 50 km NV om Skellefteå. Byn tillhör Jörns socken och Skellefteå kommun. De planerade vindkraftverken ligger på m ö h, både norr och öster om bykärnan, som närmast ca 600 m från bebyggelsen. Fjällboda är beskrivet i Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram, Våra kulturmiljöer (2006), som en bevarandevärd bebyggelse- och odlingsmiljö. Områdets karaktär beskrivs som välbevarade jordbruksgårdar på odlingsmark av god hävd. Fjällboheden ligger vid vägen Österjörn-Kåge, ca 1 km S om Fjällboda och på betydligt lägre höjd, ca m ö h. Ett område i norra Fjällboheden (1:5) är registrerat i Ängs- och betesmarksinventeringen i Västerbottens län som låglänt slåtteräng.

6 Det rödskrafferade området är den utpekade kulturmiljön i Skellefteås kommuns kulturmiljöprogram. Fornlämningsstatus I området finns inga registrerade fornlämningar i fornminnesregistret. Röjningsrösen har registrerats i projektet Skog och Historia, och ska föras in i registret. Bebyggelsens etablering Nybygget Fjällboda anlades 1823 av kronobonden Nils Andersson i Jörn. Länsstyrelsen beslutade i en resolution den 10 januari 1823 att hålla syn på platsen. Synen genomfördes den 26 augusti 1823 av vice länsman Nils Clausén, med två nämndemän som biträden. Bostaden utsynades i sydvästra änden av Fjällboliden (Fjälabodliden) vid kyrkvägen. Platsen låg tre kvarts mil öster om Jörn, väster om Häbbersliden. Området var tidigare avbränt, och där växte tallskog. Jordmånen beskrevs som finare och grövre jordblandad sandmylla, platsen var något stenig och hade av dälder och grovor som lutade mot söder. Åkermarken uppgick till tre tunnland. Ett tunnland åkermark fanns vid Grådalen (senare nybygget Gråliden) som låg drygt två kilometer sydost om Fjällboda. På platsen växte tall och gran. Nybygget Fjällboheden grundades 1854 av Zackarias Eriksson i Slyberget. Byanamnet Platsen där nybygget Fjällboda utsynades hette Fjälabodliden. Namnet Fjällboda anses inte komma från vare sig fjäll eller fäbod, vilket är vanligt med namn som innehåller bod eller boda. I stället kan det vara ordet fjöl eller fjäl i betydelsen bräda. Någon fäbod har inte funnits men möjligen en fjälabod, som skulle avse en bod byggd av bräder. Namn med fjälabod finns på flera håll i Västerbotten och Jämtland.

7 Planerade verk i förhållande till röjningsrösen i Fjällboda. Röjningsrösena är markerade med stjärnor. Markanvändning Läget högt i dalsluttningen var avgörande för etableringen eftersom det motverkade frostens effekter på odlingen (s.k. lidläge). Ängsslåttern var livsviktig för att nybyggarna skulle kunna få fram vinterfoder till sina djur och på de flesta myrar intill gårdarna bedrev man slåtter. Vid Fjällboda fanns ängar för höslåtter vid Bergmyran, nordost om bostaden. Den var utsynad under Jörns nybygge. Vid utsyningen bedömdes myren kunna ge sex skrindor hö. På Degermyran, också utsynad under Jörns nybygge, fanns tio skrindor hö. Vid myren fanns en mor som efter sex dagars röjning ansågs kunna ge en halv skrinda hö. Bergmyran har senare varit åkermark och är hävdad på 1959 års ekonomiska karta. På kartan finns ett tiotal lador markerade på åkermarken. Stor-Degermyran är också hävdad åkermark på 1959 års karta, med flera lador. Kring bebyggelsen i Fjällboda finns mindre tegar och betesmark. Några odlingsrösen finns registrerade norr om bebyggelsen, och ett söder om odlingarna på Bergmyran. Vid Jörnsvägen ligger några större inägor. Sydväst om väg 867 mot Jörn ligger Nymyran och Nymyrdammet. Vid utsyningen bedömdes att ett röjningsland mellan Mellanmyran och Nymyrbäcken kunde ge en tredjedels skrinda hö. Namnet tyder på att man har dämt upp bäcken för att främja gräsväxten på myren för slåtter. Laga skifte i Fjällboda fastställdes 1893 och i Fjällboheden I Fjällboda utgjordes byn mark av 5 ha tomter och åker, 92 ha äng och 17 ha odlingsmark, samt 842 ha avrösningsjord (ej uppodlad mark). I Fjällboheden var marken 3 ha tomter och åker, 33 ha äng och 19 ha odlingsmark. Avrösningjorden var 485 ha. Ett samiskt flyttningsstråk gick från Mausjaur, till Sandträsk, Stenbacken, Petikträsk, Mossarotträsk, Högheden fram till Fjällboda. Några samiska kulturspår finns sedan tidigare inte registrerade i området.

8 Den äldsta gården i Fjällboda, Foto Seth Jansson, Skellefteå museum. Övriga värden Tre område vid Bergmyrslyet, Storslyet och Dalslyet har registrerats som sumpskog med naturvärden (kärrskog) i Skogsstyrelsen riksinventering. Om sumpskog, se SNormalPage.aspx?id=13528 I östra delen av Fjällboda finns ett område med slåttermark som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen för Västerbottens län. Fjällboda och Fjällbodheden ligger inom ett riksintresseområde för rennäring inom Mausjaurs sameby. Vägar Nybygget uppges ligga vid kyrkvägen, dvs. en stig mot sockenkyrkan i Skellefteå. År 1892 bildades Jörns socken efter att ha varit kapellag i Norsjö församling sedan Österjörns kyrka byggdes på 1850-talet, innan dess fanns ett kapell. Jörn fick väg på 1850-talet. Resultat av fältinventeringen 1. Gränsröse, ca 0,5 m i diameter. Bestående av 5 stenar, 0,15-0,35 m. En större mittsten. ID: GRÖSE. Koordinater SWEREF: N / E Stolprest, avbruten stolpe med diametern 0,15 m, omgiven av 6 st stenar, 0,2-0,4 m st. ID: STLP. Koordinater SWEREF: N / E Antikvarisk bedömning Båda de ovan nämnda lämningarna bedöms som kulturhistorisk lämningar.

9 Lämning 1. Gränsröse. Lämning 2. Stolprest.

10 Källor och litteratur Ekonomiska kartan 1959, kartblad 23K3c. Fornminnesregistret på Generalstabens karta 1902, blad NORSJÖ. Karta och beskrivning av Laga skifte, Fjällboda Karta och beskrivning av Laga skifte, Fjällboheden Lassila, Mauno: Vägarna inom västerbottens län. Umeå Lundström, Ulf: Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet. Del 2. Kulturens frontlinjer 54. Skellefteå Lundström, Ulf: Nybyggesnamn i Byskeälvens och Kågeälvens dalgångar i norra Västerbotten. C-uppsats, Inst. för litteraturvetenskap och nordiska språk. Umeå universitet Skogens pärlor, Skogsstyrelsens Internetsida, Våra kulturmiljöer. Kulturmiljöprogram för Skellefteå kommun Ängs- och betesmarker i Västerbottens län. Inventeringsrapport. Länsstyrelsen Västerbotten Skellfteå den 18/ Lage Johansson antikvarie, kulturmiljövårdsavdelningen Skellefteå museum Box SKELLEFTEÅ tel: e-post: lage.johansson@skellefteamuseum.se

11 Datum Dnr 14/2011 BILAGA till kulturvärdesinventering Fjällboda Vindkraft och kulturlandskap Kulturlandskapet utgörs av spåren av människans samspel med naturmiljön. Alla landskap har en mer eller mindre tydlig historisk dimension, såväl i fråga om mänskligt påverkade som naturliga förändringar. Kulturvärdena i landskapet kan sammanfattas på följande sätt: Ett sammanfattande namn för de spår av människors livsföring och tankevärld som vi kan fi nna i eller i anslutning till den fysiska miljön, oavsett om de återfi nns som objekt, sammanhållna kulturmiljöer, landskapsavsnitt eller t. ex. ortnamn. ( ) För att förstå och rätt kunna värdera ett område behöver vi sätta in det i ett större sammanhang; se om det är unikt eller inte och identifi era dess särskilda karaktärsdrag. Kulturmiljöns värde kan beskrivas på olika sätt. Vi talar om viktiga betydelsebärare och tidstypiska funktioner och system, kontinuitet, övergripande strukturer och regional särart. (Kulturvärden och MKB. Riksantikvarieämbetet 1997.) Påverkan på kulturmiljövärden kan delas in i två typer: dels finns värden på marken som vi värderar högt, exempelvis fornlämningar; dels finns värden som har med landskapets karaktär att göra, som påverkas av uppförda anläggningars visuella och audiella effekter. Den första typen av påverkan kan man kalla påverkan på de vetenskapliga värdena i kulturmiljön. Dessa värden kan vara förhållandevis lätta att bevara, genom att t. ex. undvika en placering som skadar lämningar i miljön. Pedagogiska värden, som ger oss möjlighet att förstå samspelet människa-miljö, samt upplevelsevärden, som har att göra med landskapets karaktär och människans föreställningar kring det, är svårare att beskriva och bevara. Ett nytt och främmande inslag i ett ålderdomligt landskap kan göra att dess kvaliteter inte kan uppfattas på grund av förändringar i landskapets karaktär. Frågorna som bör ställas inför varje enskilt fall av ingrepp är: 1. störs möjligheten att få veta (vetenskapligt värde)? 2. störs möjligheten att förstå (pedgogiskt värde)? 3. störs möjligheten att få uppleva (upplevelsevärde)? Vid uppförande av vindkraftverk kan man räkna med påverkan på omgivningarna i varierande grad. I Riksantikvarieämbetets fallstudie kring vindkraft bedömer man att vindkraftanläggningar särskilt starkt kan påverka karaktären hos ålderdomliga landskap. Där bör inte vindkraft etableras. I landskap med tydlig kontinuitet över lång tid bör inte vindkraft etableras så att karaktären förändras negativt. Landskap som har förändrats under 1900-talets senare hälft bedömdes vara mest lämpade för vindkraft.

12 Kulturmiljöer i Fjällboda och omgivningar Några riksintressen för kulturmiljövården finns inte i Fjällbodas omgivningar. I övrigt redovisas kulturmiljöer som utpekas i följande program: Västerbotten genom tiderna. Del 1. Kulturmiljöer av riksintresse. Länsstyrelsen, meddelande 2/1991. Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram, Våra kulturmiljöer, Västerbottens program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden, Det värdefulla odlingslandskapet, Ängs- och betesmarker i Västerbottens län. Inventeringsrapport. Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Inventeringsrapport 1. Fjällboda, bebyggelsemiljö och odlingslandskap. Område i Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram och i inventeringen Ängs- och betesmarker i Västerbottens län. Välhävdade gårdar med hävdad betes- och odlingsmark samt slåttermarker. Avstånd till planerade vindkraftverk m. 2. Österjörn, bebyggelsemiljö. Område i Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram. Präglas av kyrkan och kyrkomiljön. Avstånd till planerade vindkraftverk ca 8 km. 3. Selsliden, bebyggelsemiljö. Område i Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram. Variationsrik jordbruksbebyggelse. Avstånd till planerade vindkraftverk ca 8 km. 4. Kågedalen. Område i Skellefteå kommuns kulturmiljöprogram och i Det värdefulla odlingslandskapet. Odlingslandskap som visar på älvdalarnas betydelse för jordbrukets lokalisering. Rikt på fornfynd. Avstånd till planerade vindkraftverk ca 7,5 km. 5. Väg 876 Stavaträsk-Österjörn. Utpekad i Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och Västerbottens län. Äldre väg som ombyggts som AK-arbete. Upplevelsemässiga och pedagogiska värden. Avstånd från planerade verk ca 2 km Kartan med utpekade kulturmiljöer med röd skraffering.

13 Påverkan på kulturmiljöer Vid ett byggande av vindkraftverken sker en eventuell störning av de omgivande kulturmiljöerna i första hand visuellt, från platser där verken kan ses. I Danmark bedömer man att anläggningar om 40 m höjd glider under horisonten vid ett avstånd om 1,2 mil vid låga kuster och i Sverige bedömer Riksantikvarieämbetet att ett avstånd av 1,5 mil behövs för att inte vindkraftverken ska ta uppmärksamheten från ett känsligt kulturlandskap. (Sveriges kust- och skärgårdslandskap. Riksantikvarieämbetet 2003). Samtliga här redovisade miljöer ligger inom det avståndet och de planerade verkens höjd är 300 m eller mer. Den största påverkan förväntas ske på området i Fjällboda, med ett avstånd mindre än en km från verken. De värden som påverkas är i första hand upplevelsevärdena. Den kuperade terrängen och växtligheten kan dock medverka till att minska påverkan. Området Kågedalen kan påverkas i viss grad i fråga om upplevelsevärden, pga. verkens höga höjd och den siktlinje man har västerut i Kågedalen. Dock torde påverkan vara måttlig pga. avståndet och topografin. Övriga områden torde inte påverkas mer än marginellt av vindkraftverken. Lage Johansson antikvarie, kulturmiljövårdsavdelningen Skellefteå museum Box SKELLEFTEÅ tel: Följande sidor visar FOTOMONTAGE FRÅN GOTHIA VIND AB:

14 Fotopunkt: Fjällboda, mot norr Fotopunkt: Fjällboda, riktning mot Lillbergsmyran

15 Fotopunkt: Nyträsket, mot väster.

16 Skellefteå museum Nordanå Box Skellefteå Tel