Den gamla prästgården i Västra Ryd

Transkript

1 Rapport 2012:49 Arkeologisk utredning etapp 1 Den gamla prästgården i Västra Ryd Rydsnäs 1:24 Västra Ryds socken Ydre kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Den gamla prästgården i Västra Ryd Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Sammanfattande åtgärdsförslag Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Beskrivning av registrerade ÖM-nummer Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Den arkeologiska utredningen föranleddes av att Ydre kommun planerar en campingplats inom fastigheten Rydsnäs 1:24 i Västra Ryds socken och Ydre kommun. Vid utredningen framkom två fornlämningar i form av en färdväg (ÖM 1) och en gårdstomt (ÖM 2). Färdvägen är ca 180 m lång och har i nordöst hålvägskaraktär. ÖM 1 skall enligt traditionen i bygden vara del av den väg som löpte mellan den gamla prästgården och Västra Ryds kyrka. Gårdstomten är efter Västra Ryds gamla prästgård, som troligen etablerades på 1200-talet och flyttades till nuvarande läge i mitten av 1800-talet. Förutom grunden efter prästgården registrerade ytterligare fyra grunder och en jordkällare. Vidare finns även stenmurrester och möjligen ytterligare någon osäker husgrundsrest. Rickard Lindberg antikvarie 2

5 Teckenförklaring Utredningsområde FMIS yta FMIS linje!( FMIS punkt Västra Ryd Västra Ryd 195 Västra Ryd 26:1 Västra Ryd 70:1!(!( Västra Ryd 164:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Den arkeologiska utredningen föranleddes av att Ydre kommun planerar en campingplats inom fastigheten Rydsnäs 1:24 i Västra Ryds socken och Ydre kommun. Den planerade campingplatsen berör områden som är intressanta ur fornlämningssynpunkt. Uppdragsgivare var Ydre kommun vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för utredningen samt utformningen av rapporten var antikvarie Rickard Lindberg. Ansvarig för den antikvariska bedömningen och kvalitetssäkring var antikvarie Anders Persson. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Exploateringsområdet ligger norr om Rydsnäs samhälle, ca 600 m nord-nordöst om Västra Ryds kyrka, på en udde och en del av västra stranden av sjön Östra Lägern. Utredningsområdet är ca 4,5 ha stort och består av åkermark, strandpartier och skogsmark. Inom området finns idag inga registrerade lämningar men en anmälan om fornlämningsförekomst inkom till Länsstyrelsen i augusti Enligt anmälan skall det inom utredningsområdet finnas spår efter en äldre prästgård, något som bekräftas av antikvarisk personal från Östergötlands museum som varit på platsen (Feldt, Persson och Svarvar muntligen). Prästgården finns också markerad på en geometrisk avmätning från år 1699 (D141-45:1). Prästgården skall ha övergivits under 1850-talet i samband med eller strax innan den nuvarande kyrkan uppfördes. Den nuvarande kyrkan i Västra Ryd uppfördes under 1880-talet (Filén 1960:529f). Den äldre kyrkan låg dock inom samma område som dagens kyrka och kommer således inte att påverkas av den nu aktuella exploateringen. Området runt Västra Ryds kyrka är utvald av Länsstyrelsen som särskilt bevarandevärd kulturmiljö, K20 Ydre kommun (Natur och Kultur 1986). K20 påverkas inte direkt av den planerade campingen. I närområdet ligger två fornlämningar i form av fossil åker med ca 70 respektive ca 60 röjningsrösen (RAÄ 194 och 195). Dessa påträffades vid en tidigare av Östergötlands museum utförd arkeologisk utredning (Ternström 2004). De två områdena med fossil åker ligger m sydväst om utredningsområdet. Vidare finns en begravningsplats i form av en pestkyrkogård ca 350 m söder om utredningsområdet (RAÄ 26:1). Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var att ge en bild av de kända forn- och kulturlämningarnas karaktär och belägenhet samt påvisa sedan tidigare ej kända forn- och kulturlämningar inom det aktuella området. Utöver detta skulle presumtiva lägen, så kallade utredningsobjekt (objekt), för fornlämningar att redovisas. Några objekt fastställdes dock inte inom området. Åtgärdsförslag kom att lämnas på de platser inom utredningsområdet där fornlämningarna är belägna. Resultatet från den arkeologiska utredningen skall utgöra underlagsmaterial i den fortsatta besluts- och planeringsprocessen. Figur 3. Utredningsområdet på udden. Foto från söder, Anders Persson ÖM. 4

7 Metod och dokumentation Utredningen kom att innehålla tre huvudmoment: Kart- och arkivstudier Fältinventering Sammanställning av resultaten i rapportform Utredningen inleddes med en kart- och arkivgenomgång. Kartstudierna med tyngdpunkt på äldre kartmaterial syftar till att ge en kulturhistorisk bakgrundsbild av landskapet samt ge underlag och stöd för lokalisering av sedan tidigare ej registrerade lämningar inom utredningsområdet. Kart- och arkivstudierna omfattade följande moment och källmaterial. Lantmäteriets digitala arkiv Riksantikvarieämbetets Fornminnesregister (FMR)/Informationssystemet om fornminnen (FMIS) Östergötlands museums topografiska arkiv & bibliotek Arkeologiska rapporter SOFI digitala ortnamnsregistret Efter utförda kart- och arkivstudier gjordes en inventering i fält inom området. Inventeringsinsatserna inriktades på såväl fornlämningar som senare tiders kulturlämningar. Dokumentationen bestod av inmätning med DGPS mot digitala fastighetskartan och upprättande av beskrivning som följer RAÄ/ FMIS nomenklatur beträffande lämningstyper m m. Nypåträffade lämningar numrerades löpande, efter preliminär nummerserie (ÖM-nr). Lämningarna, som redovisas efter utförd utredning, indelas i kategorier efter dess typ och status. Uppdelningen är gjord efter en bedömning av dess kulturhistoriska värde. Här följer en definition av aktuell kategori. Fast fornlämning. Registrerad fast fornlämning med fornlämningsnummer (RAÄ-nr), utmärkt på ekonomiska kartan eller nyupptäckt fast fornlämning upprättad efter preliminär nummerserie (ÖM-nr). Fast fornlämning är skyddad enligt Lag om kulturminnen (SFS 1988: 950). Resultat och tolkning Vid utredningen framkom två fornlämningar i form av en färdväg (ÖM 1) och en gårdstomt (ÖM 2). Färdvägen är ca 180 m lång och har i nordöst hålvägskaraktär. ÖM 1 skall enligt traditionen i bygden vara del av den väg, kallad Prestavejen, som löpte Figur 4. Prestavejen. Foto från öst, Anders Persson ÖM. 5

8 mellan den gamla prästgården och Västra Ryds kyrka. Vägen fortsätter därför sannolikt utanför nuvarande begränsning mot söder och kyrkan. Vägen finns inte utritad på den äldsta kartan över området från år 1699 men den löper utanför en hägnadsfålla som finns markerad på kartan. På 1699 års karta löper vägen mellan prästgården och kyrkan samma sträckning som dagens befintliga väg. Detta betyder sannolikt att Prestavejen inte längre utgjorde huvudväg mellan prästgården och kyrkan under slutet av 1600-talet och att vägen således troligen är äldre. Vidare framkom en gårdstomt efter Västra Ryds gamla prästgård, ÖM 2. Prästgården skall troligen ha etablerats på 1200-talet och flyttades till sitt nuvarande läge i mitten på 1800-talet. Dateringen till 1200-talet av etableringen av prästgården grundar sig på uppgifter från den tvist under 1600-talet mellan Västra Ryds socken och släkten Oxenstierna. I tvisten hänvisas till Teckenförklaring Utredningsområde Figur 5. Utdrag ur geometriska avmätningen från år 1699 (LSA D141-45:1) med prästgården och utredningsområdet markerade. Skala 1:

9 ett redan då försvunnit donationsbrev som skall ha varit något över 400 år vid tiden (Åkerman 1988:168f, Rääf 1865:69 och Broccman 1760:364f). Det äldsta skriftliga belägget av Västra Ryds socken som finns bevarat är från år 1383 då kyrkoherden Sven bevittnade ett gåvobrev (Filén 1960:530). Det finns uppgifter i det äldre kartmaterialet som studerats att prästgården har flyttats eller åtminstone varit planerat att omlokaliseras inom området. På konceptkartan (05-vry-5) till den geometriska avmätningen från år 1699 ligger boningshuset för prästgården norr om det läge där huset är ritat på den renritade kartan (D141-45:1). Detta kan betyda att en flytt av boningshuset var planerad eller under uppförande vid konceptet och att det blev det nya, södra, läget som utritades på den geometriska avmätningen. Det finns också skriftliga källor som beskriver att en stuga uppfördes år 1690 i Rydsnäs (Åkerman 1988:169). Om eller hur flytten sedan genomfördes går ej med säkerhet att fastställa. Hundra år senare, på en rågångsbestämning från 179, finns dock två boningshus med sadeltak och skorstenar utritade på kartan. Husen är utritade på både det norra och södra läget från 1699 års karta (D141-34:1). Noterbart är dock att på konceptkartan till 1798 års karta saknar det södra boningshuset skorsten vilket gör tolkningen av byggnadens funktion svårare och vägen till prästgården löper fortfarande mot det norra huset (05-vry-40). På grunden efter Prästgården finns idag ett torp från slutet av 1800-talet uppfört. Förutom grunden efter själva prästgården registrerades ytterligare fyra grunder och en jordkällare. Vidare finns i södra delen av området även sten- och murrester och möjligen ytterligare någon osäker husgrundsrest med en källargrop i väster. Möjligen är dessa murrester indelning för trädgårdsland men det är även hit som prästgården skall ha flyttat (se ovan) och det går således inte att utesluta att det här finns ytterligare spår av byggnader Teckenförklaring ÖM ÖM2 Utredningsområde Västra Ryd 194 ra Ryd 195 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 6. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med ÖM 1 och 2 markerade. Skala 1:

10 I sjökanten i norra delen av gårdstomten finns två ankringsplatser för mindre båtar som ter sig anlagda. I östra delen av udden noterades en vall i strandkanten. Vallen bedömdes ha naturligt ursprung. I västra delen av området som idag utgörs av hagmark finns åkerstrukturer och några röjningsrösen. Dessa bedömdes ha ringa antikvariskt värde och har inte registrerats. Ternström, C Fossil åker i Rydsnäs. Prästgårdsudden, Västra Ryds socken, Ydre kommun Östergötland. Arkeologisk utredning, etapp 1. Östergötlands länsmuseum, Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2004:37. Åkerman, F Ydre härads gårdar. Sammanfattande åtgärdsförslag Undertecknad bedömer att de två nypåträffade fornlämningarna främst bör skyddas från exploatering och lämnas tillbörligt skyddsområde. Om detta inte är möjligt bedömer undertecknad att vidare arkeologiska åtgärder i form av en arkeologisk förundersökning är nödvändig. Fortsatta arkeologiska åtgärder kräver beslut enligt Kulturminneslagen (SFS 1988:950). Beslut om tillstånd fattas av Kultur- och samhällsbyggnadsenheten vid Länsstyrelsen Östergötland. Akter från Lantmäterimyndighetens arkiv, Lantmäteristyrelsen arkiv och Rikets allmänna kartverks arkiv Arealavmätning Rydsnäs. LMA 05-vry-5. Geometrisk avmätning Rydsnäs. LSA D141-45:1. Rågångsåtgärd Lägernäs 1, 2, 3, 4. LMA 05- vry-40. Rågångsbestämning Lagmansryd nr 1-2. LSA D141-34:1. Referenser Tryckta källor Broccman, C-F [1993]. Beskrivning över de i Östergötland befi ntliga städer, slott, sockenkyrkor, socknar, säterier, överoffi cersboställen, järnbruk och prästgårdar mm. Linköping Filén, T Ydreboken. Linköping Natur och kultur Miljöer i Östergötland. Naturvårdsplan och kulturminnesvårdsprogram. Länsstyrelsen i Östergötlands län Linköping. Rääf, L F Ydre härad i Östergöthland; kyrkliga förhållanden m m, del 4. Linköping. Övriga källor Feldt, Ann-Charlott. Muntligen. Antikvarie, Östergötlands museum. Fornminnesregistret. Informationssystemet om fornminnen (FMIS). Persson, Anders. Muntligen. Antikvarie, Östergötlands museum. SOFI digitala ortnamnsregistret. Svarvar, Kjell. Muntligen. Antikvarie, Östergötlands museum. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv, Västra Ryds socken. ID Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk Åtgärdsförslag bedömning ÖM 1 Färdväg Kyrkstig Fast fornlämning Bevaras alternativt arkeologisk förundersökning ÖM 2 Gårdstomt Prästgård Fast fornlämning Bevaras alternativt arkeologisk förundersökning 8

11 Tekniska uppgifter Lokal Rydsnäs 1:24 Socken Västra Ryd Kommun Ydre Län och landskap Östergötland Fornlämning ÖM 1 och ÖM 2 Ekonomiskt kartans blad 64F 0a NO Koordinater n/e / Koordinatsystem SWEREF 99 TM Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 1 Östergötlands museums dnr 304/12 Museets projektnummer Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Ydre kommun Ydre kommun Rickard Lindberg Anders Persson Fältarbetstid Fynd Foto Analyser Nej Digitalt Nej Grafik Rickard Lindberg Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2012:49 Östergötlands museum 9

12 Bilaga 1. Beskrivning av registrerade ÖM-nummer ÖM 1 Lämningstyp: Färdväg Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning Terräng: Ligger i gräns mellan hagmark och skogsmark Beskrivning: Färdväg/kyrkstig, 180 m lång, 2-2,5 m bred. Ställvis med hålvägskaraktär i NÖ med ett djup av intill 0,3 m. Vägens SÖ och Ö sida kantas av en stenmur, ställvis välbyggd och välbevarad, 1-1,3 m bred och 0,1-0,4 m hög. Skalmursteknik med 0,2-0,7 m stora stenar, enstaka intill 1 m stora. Vägen skall enligt tradition kallats Prestavejen och varit väg mellan kyrkan och prästgården i Västra Ryds socken. Vägen har därför ursprungligen fortsatt mot söder utanför den uppmätta sträckan. Vägen finns inte utritad på den äldsta kartan över området från år På den kartan finns en annan väg utritad som väg mellan kyrkan och prästgården. Detta betyder sannolikt att Prestavejen inte längre utgjorde huvudväg mellan prästgården och kyrkan under slutet av 1600-talet och att vägen således troligen är äldre. I NÖ står en informationsskylt om vägen och den närbelägna Västra Ryds gamla prästgård (ÖM 2). Skylten är uppsatt av Västra Ryds hembygdsförening. Figur 7. Prestavejen och stenmuren. Foto från nordöst, Anders Persson, ÖM. 10

13 ÖM 2 Lämningstyp: Bytomt/gårdstomt Antikvarisk bedömning: Fast fornlämning Terräng: Svagt N slutande tomtmark och hagmark. Hagmarken är beväxt med bla ek, al, alm och hassel. Beskrivning: Gårdstomt efter Västra Ryds gamla prästgård, 135x (Ö-V), bestående av 1 grund efter prästgård, 4 husgrunder, 1 jordkällare samt stenmursrester. Prästgårdsgrund, 22x11 m (NÖ-SV), i N, Ö och delvis i V-NV kallmurad till en höjd av 1-1,6 m. I NÖ en källargrop ca 4x4 m stor och 0,3-0,5 m djup, fylld med tegelpannor. Idag bebyggd med ett torp som uppförts i slutet av 1800-talet och beväxt med syrener. Strax V därom ligger husgrund, ca 10x6 m (NV-SÖ) och 1-1,2 n hög. Kallmurad i N. I övrigt svåravgränsad åt S. Sentida rök inbyggd i NÖ. Beväxt med syrener. Ca 20 m öster om prästgårdsgrunden finns husgrund, ca 22x17 m (N-S), syllsten i N och Ö, övertorvad i Ö. Saknar avgränsning i S och V. N därom finns husgrund, ca 6x5 m (Ö-V), syllsten i N och Ö. I övrigt oklar begränsning. Ca 65 m åt ÖSÖ, husgrund ca 10x7 m stor. Raserad syllsten i Ö, bra hörn i NÖ. Förhöjt bottenplan. Ca 40 m ÖSÖ om prästgårdgrunden, jordkällare ca 12x9 m (NNÖ-SSV). Innermått 5x3,5 m och 1,5 m djup. V sidan utgörs av bergvägg. I Ö större stenblock. Igenrasad svalgång. Ca m S om prästgårdsgrunden finns stenmursrester i en svacka. Möjligen indelning för trädgårdsland? Möjligen finns även ytterligare en husgrund med i V källargrop. I sjökanten i norr finns två ankringsplatser för mindre båtar som ter sig anlagda. Prästgården skall enligt uppgift etablerats på 1200-talet och var i bruk fram till 1850-talet då prästgården flyttades till det nuvarande läge. Uppgifter finns i det äldre kartmaterialet att boningshuset har flyttats inom området alternativt har prästgården varit bebyggd med mer än ett boningshus. Figur 8, ovan: Del av prästgårdsgrunden. Foto från nordväst, Anders Persson, ÖM. Figur 9, t h: Jordkällaren. Foto från norr, Anders Persson, ÖM. 11

14 12

15

16 Den arkeologiska utredningen föranleddes av att Ydre kommun planerar en campingplats inom fastigheten Rydsnäs 1:24 i Västra Ryds socken. Vid utredningen framkom två fornlämningar i form av en färdväg (ÖM 1) och en gårdstomt (ÖM 2). Färdvägen är ca 180 m lång och har i nordöst hålvägskaraktär. Gårdstomten är efter Västra Ryds gamla prästgård, som troligen etablerades på 1200-talet och flyttades till nuvarande läge i mitten av 1800-talet. ISSN Rapport 2012:49