VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET

Transkript

1 RAPPORT 2015:10 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VÄRMEKULVERT I NUNNEKLOSTRET RAÄ 14, 16, 21 KV ÖRTAGÅRDEN 1:1 VADSTENA STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

2

3 Värmekulvert i Nunneklostret Innehåll Sammanfattning Inledning Arkeologisk bakgrund Syfte och metod Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum genomförde 2014 en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Örtagården 1:1, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Arbetet föranleddes av schaktning för att frilägga en värmekulvert mellan Klosterhotellets norra gavel och klostermuseets västgavel. Vid undersökningen framkom enbart omrörda jordlager. Tre kvadratiska tegelstenar påträffades i jordmassorna. De kan eventuellt vara äldre golvtegel. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Vadstena 9: Vadstena 16:1 Vadstena 22:1 Vadstena 14:1 Vadstena 17:1 Vadstena 2:1 Vadstena Vadstena 28:1 28:1 Vadstena 28:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 18:1 Vadstena 20:1 Vadstena 29: Vadstena 34:1Vadstena 7:1 Vadstena 21:1 Vadstena 5:1 Vadstena Vadstena 5:1 6:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 5:1 Vadstena 4:1 Vadstena 8: Vadstena 15:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum genomförde 2014 en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Örtagården 1:1, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Schaktningen gjordes i direkt anslutning till byggnadsminnet Vadstena kloster RAÄ 16 belägen inom RAÄ 21, Vadstena medeltida stadslager. Arbetet föranleddes av schaktning för att frilägga en värmekulvert mellan Klosterhotellets norra gavel och klostermuseets västgavel. Uppdragsgivare var Statens fastighetsverk vilka även stod för de arkeologiska kostnaderna. Arbetet utfördes i augusti 2014 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och för rapportarbetet var undertecknad. Arkeologisk bakgrund Orten Vadstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000:59ff). I samband med klosteretableringen växte staden och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring detta undersöktes på och 1960-talen (Andersson 1972a). Vid undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). Kungsgården bestod av en huvudbyggnad, som i dag utgörs av den norra längan som inrymmer klostermuseet, samt två flygelbyggnader vilka idag motsvaras av läget för klosterhotellet och trossboden. På gårdsplanens södra sida fanns ytterligare en byggnad och söder om platsen för den senare tillkomna klosterkyrkan fanns två byggnader som av den heliga Birgitta benämns som det lilla respektive det östra stenhuset. Gården kan eventuellt ha varit befäst med en jordvall i söder (Andersson 1972a). Den kungliga gården ska enligt en källa från slutet av 1300-talet inte ha utgjort ett äldre kronogods. Det var istället en kunglig privat egendom vilken förvärvats genom köp och böter. Mellan 1250 och 1275 uppfördes en palatsbyggnad i tegel. Byggnaden, byggt efter kontinentala förebilder, var för sin tid ett enastående hus. Den var avsedd som kungligt residens med möjligheter för fest och representation (Fritz 2000:59ff). År 1369, det vill säga drygt 20 år efter det att kungsgården donerades till Birgitta, gav hon order om att bygget av det nya klostret skulle påbörjas. Enligt klosterdiariet ska gården då ha legat öde och bestått av ruiner. Den bilden motsägs dock av Ivar Anderssons undersökningar av byggnaderna. Arbetet med klosterbygget fortsatte sannolikt ända fram till den stora invigningen Vid denna tid hade dock den heliga Birgittas kloster varit i bruk sedan länge (Andersson 1972a). I samband med reformationen fördrevs munkarna från klostret Nunnorna fick dock, av olika anledningar, bli kvar till 1595 och året därpå stängdes klostret definitivt. Sannolikt stod husen mer eller mindre oanvända fram till år 1641 då en genomgripande ombyggnad inleddes. Delar av klosterbyggnaderna revs och de återstående delarna av nunneklostret byggdes om till krigsmanshus. De kvarvarande delarna utnyttjades bland annat som trädgårdsmästarbostad och bostad för Gustav Vasas son, hertig Magnus. Senare kom även dessa delar att ingå i krigsmanshuset (Andersson 1972a, Hillbom & Söderberg 1980). År 1783 upphörde verksamheten som krigsmanshus och byggnaderna stod öde fram till dess att munkklostret 1795 byggdes om till kurhus och därefter lasarett. Nunneklostret förvandlades till korrektionshus, d v s fängelse. Från år 1827 fram till år 1951 brukades byggnaderna som hospital under benämningen Birgittas sjukhus. Därefter har verksamheter som folkhögskola och vandrarhem bedrivits i lokalerna (Andersson 1972a, Hillbom & Söderberg 1980). Det aktuella ledningsschaktet var, som ovan nämnt, placerat i vinkeln mellan Klosterhotellets norra gavel och klostermuseets västgavel, byggnader som tidigare ingått i nunneklostret. Byggnadenar hörande till Vadstena kloster har dokumenterats vid flera tillfällen. Mest omfattande är Ivar Anderssons ovan nämnda undersökningar på och 1960-talen (Andersson 1972a). Vid denna undersökning dokumenterades bl a en latringång strax invid platsen för det aktuella schaktningsarbetet. Vidare ska där även funnits ett eldningshus uppfört 1827 (Andersson 1972b:Pl 10). Mindre ingrepp i och dokumentation av murverk har även skett i samband med renoveringar på Klosterhotellet (Feldt 2003) och grävningar på Gräsgården (Feldt 2002). Ett mindre antal arkeologiska undersökningar av kulturlager har även utförts inom klosterområdet. Bland dessa kan nämnas ledningsdragningar för fjärrvärme från klosterkyrkan till Vätterns strand då ostörda kulturlager påträffades 0,4 m under markytan strax väster om klosterkyrkan. (Magnusson 2011). 4

7 Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämningen berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet undersöktes och dokumenterades avseende karaktär, omfattning och om möjligt datering. Vid undersökningen skulle följande frågeställningar beaktas: Finns bevarade äldre murverk på platsen och går dessa då att koppla till kända byggnadsetapper på anläggningen? Går det att fastställa hur Bjälbopalatsets/klostrets grundläggning ser ut? Finns det lämningar som kan kopplas till verksamheter vid klostret eller palatset? Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i samband med schaktningsarbetena. Resultat Friläggandet av värmekulverten innebar att en yta om 3,5 x 2,0 m schaktades upp. Krönet på kulverten framkom på 0,4 m djup. Vid undersökningen framkom enbart omrörda jordlager. Tre kvadratiska tegelstenar påträffades i jordmassorna. De var 25x25 cm stora och 7 cm tjocka. På en av tegelstenarna återfanns kalkbruk (på en sida). Eventuellt kan teglet vara äldre golvtegel. De uppvisade dock inte någon sliten/polerad sida vilket talar emot att de använts i ett golv. Kulverten var uppbyggd av gjutna cementblock och fyra kalkstenshällar. Hällarna uppvisade sågmärken på ena sidan men hade förutom detta inte några spår efter bearbetning. Referenser Andersson, I. 1972a. Vadstena gård och kloster. 1. Text. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala. Andersson, I. 1972b. Vadstena gård och kloster. 2. Planscher. Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala. Feldt, A-C Bland fjärdeklassare och klostermurar. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2002:88. Feldt, A-C Dolda murar på Klosterhotellet. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljöavdelningen. Rapport 2003:108. Fritz, B Det medeltida Vadstena. I: 600 år i Vadstena. Vadstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Hillbom, E- L & Söderberg, U Munkklostret i Vadstena. Undersökning och restaurering Föreningen Gamla Vadstena. Småskriftserien nr 25. Vadstena. Magnusson, M Nygamla lämningar vid Klosterhotellet. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Rapport 2011:73. Figur 3. Den undersökta ytan sedd från norr. Foto Emma Karlsson, Östergötlands museum. 5

8 Tekniska uppgifter Fastighet Örtagården 1:1 Socken/stad Vadstena Kommun Vadstena Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 16, 21 Digitala fastighetskartans blad 64E 7j NV Koordinatsystem SWEREF 99 TM Höjdsystem - Mätteknik Manuell inprickning Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl ÖM dnr 141/14 ÖM projektnr ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Statens fastighetsverk (via Wilund Arkitekter & Antikvarier AB) Statens fastighetsverk Projektledare Emma Karlsson Biträdande projektledare - Personal - Fältarbetstid Fynd Foto Analyser Nej Digitala Nej Grafik Emma Karlsson Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:10 Östergötlands museum 6

9 7

10 8

11

12 Östergötlands museum genomförde 2014 en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Örtagården 1:1, Vadstena stad och kommun, Östergötland. Arbetet föranleddes av schaktning för att frilägga en värmekulvert mellan Klosterhotellets norra gavel och klostermuseets västgavel. Vid undersökningen framkom enbart omrörda jordlager. Tre kvadratiska tegelstenar påträffades i jordmassorna. De kan eventuellt vara äldre golvtegel. ISSN Rapport 2015:10