VATTEN OCH AVLOPP TILL KALLE MÄ PIPAS STUGA

Transkript

1 RAPPORT 2014:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING VATTEN OCH AVLOPP TILL KALLE MÄ PIPAS STUGA RAÄ 14 KV RYGGÅSSTUGAN 7 SÖDERKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN MATS MAGNUSSON

2

3 Vatten och avlopp till Kalle mä pipas stuga Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I december 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med schaktning för vatten- och avloppsledning från Drothemsgatan och in i kv Ryggåsstugan 7 i Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Arbetet utfördes på uppdrag av Hans Winblad, Söderköping. Utmed schaktet påträffades en efterreformatorisk stenläggning och en trolig syllstensrad. Vidare framkom ett sedan tidigare känt raseringslager med kalkbruk, sten och tegelsten som sannolikt härrör från franciskanerkonventets bogårdsmur. Mats Magnusson avdelningschef Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Söderköping 19:1 Söderköping 14:1 Söderköping 15:1 Söderköping 8:1 Söderköping 13: Söderköping 20 Söderköping 4:1 Söderköping 12:1-2 Söderköping 7: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde under december 2013 en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband schaktning för vatten- och avloppsledning. Ledningarna skulle dras från befintlig stam i Drothemsgatan och in i huset i kv Ryggåsstugan 7, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Totalt omfattade schaktet ca 6 löpmeter och var ca 0,6 m brett och 0,6-1,1 m djupt. Den arkeologiska förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Hans Winblad, Söderköping. För de arkeologiska kostnaderna svarade Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för den arkeologiska förundersökningen och utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är belagt i det skriftliga källmaterialet från mitten av 1200-talet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå Östersjön och Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara detsamma som under medeltiden med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp. Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Vintervadskvarteren i väst-sydväst och Hagakvarteren i öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Vintervadskvarteren. Söderköpings äldsta stadslämningar bör kunna återfinnas i området närmast Rådhustorget och längs de därifrån utgående vägarna/vattenlederna. Drothemsgatan utgår från Rådhustorget och löper i sydvästlig riktning förbi både platsen för det forna franciskanerkonventet och Drothems kyrka. Vid undersökningar i Drothemsgatan har man kunnat konstatera att den understa gatunivån är som yngst från 1250-talet och att medeltida bebyggelse legat utmed gatan (Zerpe 1996; Hörfors 1991, 2007). Utmed kvarteret Ryggåsstugan har två nivåer av kavelbrogator påträffats. Vidare har vad som tolkats som franciskanerkonventets bogårdsmur framkommit ca 0,5 m utanför tomtgränsen (Hörfors 2007). Söderköpings franciskanerkonvent är det äldsta på svenska fastlandet och det näst äldsta i Sverige, endast Visby är äldre. Konventet i Söderköping anlades redan Det stängdes på 1520-talet av Gustav Vasa. Det sista omnämnandet av franciskaner på platsen är från 1529 då konventet definitivt var stängt. Byggnaderna revs och enligt traditionen återanvändes byggnadsmaterialet på Stegeborg (Broberg & Hasselmo 1978). Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av en schaktningsövervakning, var att kulturlager och anläggningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Resultatet från förundersökningen skulle även kunna ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet samt utgöra ett underlag för uppdragsgivarnas framtida planeringsarbeten. Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med schaktning för VA-ledningen. Det 6 löpmeter långa, 0,6 m breda och 0,6-1,1 m djupa schaktet grävdes med maskin. Påträffade anläggningar grävdes för hand och dokumenterades med digitalfotografering och beskrivning. Inga fynd tillvaratogs. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Resultat Schaktningen tog sin början i Drothemsgatan för att där försöka finna anslutningarna för vattnet och avloppet. Det visade sig snart att det endast var förberett för vattenanslutning och därför tillkallades kommunens entreprenadföretag för att gräva fram och montera en anslutning för avloppet. Detta ledde till att det grävdes ett större schakt i Drothemsgatan samtidigt som det grävdes ett smalt schakt in på tomten till Ryggåsstugan 7. Grävningen i Drothemsgatan berörde endast det äldre VA-schaktet. 4

7 Teckenförklaring Syllstenar Raseringslager Stenläggning Schakt Figur 3. Adresskartan över Söderköping med schakt och anläggningar markerade. Skala 1:200. 5

8 Längs schaktet in på tomten framkom en stenläggning ca 0,1-0,3 m under markytan. Stenläggningen bestod av 0,08-0,40 m stora stenar som låg mycket ojämnt. Stenläggningen tycktes ta slut mot en syllstensrad i schaktets sydöstra del. Syllstenarna var i storleken 0,3-0,5 m och låg i en nordöst-sydvästlig riktning ca 0,2 m under markytan. Området sydöst om syllstensraden var stört av en nedgrävd elkabel. Stenläggningen är troligtvis från tiden efter uppförandet av ryggåsstugan på tomten. Stugan antas vara från slutet av 1700-talet. Från tomtgränsen mot Drothemsgatan och ca 1,5 m in på tomten fanns, på ett djup av ca 0,45-0,60 m, ett raseringslager bestående av kalkbruk, tegelstenar, tegelkross och stenar. Raseringslagret fortsatte djupare än det maxdjup som schaktet här nådde på 1,1 m. Detta raseringslager iakttogs och dokumenterades även vid nedläggandet av VA-ledningar vintern (Hörfors 2007). Raseringslagret tolkas som lämningarna efter den bogårdsmur som omgett konventsområdet. Figur 4. Stenläggningen mot ÖSÖ. Foto Mats Magnusson, ÖM. Figur 5. Raseringslagret i schaktväggen, mot NNÖ. Foto Mats Magnusson, ÖM. 6

9 Referenser Broberg B & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Rapport. Riksantikvarieämbetet. Hasselmo M Vintervadsgatan. Söderköping, Östergötland. Preliminär rapport. Riksantikvarieämbetet UV Uppsala. Hörfors, O Kv Ryggåsstugan 6/Drothemsgatan 5. Arkeologisk förundersökning, Söderköpings stad, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. Hörfors, O Tre undersökningar i Drothemsgatan. Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands länsmuseum, rapport 2007:92. Linköping. Zerpe, L Drothemsgatan. Medeltida kulturlager. Söderköping, Östergötland. UV Linköping, rapport 1996:57. Stadsarkeologiskt register, Söderköping. 7

10 Tekniska uppgifter Kvarter Ryggåsstugan 7 Stad och kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 14 Fastighetskartans blad 64F 8h SO Koordinater (n/e) / Koordinatsystem SWEREF99 TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Bertha Ekstrand Amaya Länsstyrelsens beslut ÖM dnr 436/13 ÖM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Hans Winblad, Söderköping Länsstyrelsen Östergötland Projektledare Mats Magnusson Personal - Rapportarbete Mats Magnusson Fältarbetstid Totalt undersöktes Ca 6 löpmeter Fynd - Foto Digitala Analyser - Grafik Mats Magnusson Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:8 Östergötlands museum 8

11

12 I december 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med schaktning för vatten- och avloppsledning från Drothemsgatan och in i kv Ryggåsstugan 7 i Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Utmed schaktet påträffades en efterreformatorisk stenläggning och en trolig syllstensrad. Vidare framkom ett sedan tidigare känt raseringslager med kalkbruk, sten och tegelsten som sannolikt härrör från franciskanerkonventets bogårdsmur. ISSN Rapport 2014:8