Fjärrvärmeanslutning i kv Bagaren

Transkript

1 Rapport 2013:75 Arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeanslutning i kv Bagaren RAÄ 14 Kv Bagaren 3, Bielkegatan och Söderköping 6:3 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Fjärrvärmeanslutning i kv Bagaren Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Källor Tekniska uppgifter Omslagsbild: Utsnitt ur 1779 års stadskarta som visar hur ledningen berör tomt 84, en delvis bebyggd kyrkoåker med både manhus och laugårdshus samt Tokebrunnsgärdet. Akt LMS D111-1:16. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med schaktning för fjärrvärme på en drygt 30 m lång sträcka från stamledningen direkt norr om Bielkegatan och in till bostadshuset i kv Bagaren 3 i Söderköping utförde Östergötlands museum i oktober 2013 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktet grävdes ned till ett djup av 0,8-1,0 m. Med undantag för fragmentariskt bevarade lager som dokumenterades när stamledningen lades ner 1999, berördes endast sentida bärlager och schaktfyllningar. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2

5 Söderköping 19:1 Söderköping 16:1 Söderköping 15:1 Söderköping 8:1 Söderköping 13: Söderköping 14: Söderköping 18:1 Söderköping 5: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Under oktober 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med schaktning för fjärrvärme i Söderköpings stad och kommun. Övervakningen gällde schaktning för en anslutning från stamledningen direkt norr om Bielkegatan och in till bostadshuset i kv Bagaren 3, söder om Bielkegatan. Undersökningsområdet är beläget i den sydöstra utkanten av RAÄ 14, Söderköpings medeltida stadslager och schaktet anslöt till den fjärrvärmeledning som lades ner längs Bielkegatan 1999 (Claèsson och Feldt i manus). Förundersökningen utfördes i form av en schaktningsövervakning efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var E.ON Värme Sverige AB som även stod för de arkeologiska kostnaderna. Schaktningen omfattade ett ca 30 m långt, 0,6-2,0 m brett och 0,8-1,0 m djupt schakt. Fält- och rapportarbete har utförts av undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är känt från mitten av 1200-talet i det skriftliga källmaterialet. Redan under och 1100-talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå såväl Östersjön som Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara det samma som under medeltiden med vissa förskjutningar samt att en hel del mindre gränder har försvunnit under årens lopp (ibid). Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Vintervadskvarteren i väst-sydväst samt Hagakvarteren i öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Vintervadskvarteren. Söderköpings äldsta lämningar återfinns i området närmast åarna (ibid). Det nu aktuella området är beläget i den sydöstra utkanten av den medeltida staden. Ledningssträckan berör tomt 84 på 1779 års stadskarta samt Tokebrunnsgärdet. Tomt 84 utgjordes 1779 av en delvis bebyggd kyrkoåker med både manhus och laugårdshus. Tidigare utförda undersökningar i området Anslutningsledningen utgick från den fjärrvärmeledning som lades ner i Bielkegatan sommaren 1999 och som då förundersöktes (Claèsson & Feldt i manus). Vid förundersökningen konstaterades att den aktuella undersökningssträckan låg i den medeltida stadens utkant och delvis berörde stadens åkrar. Huvuddelen av påträffade kulturlager innehöll fynd som gav dateringar till och 1700-talen. Under kulturlagren framträdde enstaka äldre anläggningar i form av avfallsgropar, diken och stolphål. På den del av schaktsträckningen från 1999 som den nu aktuella ledningen anslöts till framkom såväl kulturlager som ett raseringslager. Undergrunden, som här består av lera, uppträdde på 0,8-1,0 m djup under markytan. Vid nämnda förundersökning tillvaratogs lösfynd i form av yngre rödgods, stengods, fajans och bearbetad kalksten i området. Vid undersökningar i Nybrogatan strax väster den aktuella ledningsdragning har lämningar efter en kavelbro och en rustbädd påträffats (Tesch 1978). I Karl Knutssons gata, längre västerut, har äldre stenlagda gator framkommit. Där har den äldsta gatunivån daterats till 1200-talets andra hälft. Därefter har nya gatubeläggningar lagts, två eller tre gånger, under medeltid (Tesch 1981). Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att styra markingreppet så att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. I samband med förundersökningen skulle om möjligt nedanstående frågeställningar särskilt beaktas: På 1779 års kartbeskrivning omnämns bebyggelse i området. Finns det spår av bebyggelse i schaktsträckningen och kan dess etablering dateras? Går det att urskilja en stadsgräns eller tomtgränser? Finns det spår efter verksamheter som bedrivits i området? 4

7 Metod och dokumentation Förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning, vilken utfördes i samband med det planerade arbetet. Schaktet dokumenterades genom digital fotografering och manuell inmätning. Inga föremål togs tillvara. Undersökningsresultat Inledningsvis schaktades stamledningen som grävdes ner 1999 fram och frilades utmed en 4 m lång sträcka. Därefter inleddes schaktningen inne på tomten till kv Bagaren 3 och fortsatte sedan tvärs över Bielkegatan. Schaktet grävdes ned till ett djup av 0,8-1,0 m. Det visade sig att största delen av sträckningen var störd av diverse ledningsschakt samt frischakt för bostadshuset. Med undantag för fragmentariskt bevarade lager, som dokumenterades när stamledningen lades ner 1999, berördes endast sentida bärlager och schaktfyllningar Teckenförklaring Schakt 2013 Schakt 1999 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med schaktsträckningarna markerade. Skala 1:

8 Figur 4. Stamledningen som lades ner 1999 framschaktad i oktober Foto mot öster Ann-Charlott Feldt, ÖM. Figur 5. Schaktning vid bostadshuset i kv Bagaren 3. Foto mot söder Ann-Charlott Feldt, ÖM. 6

9 Källor Broberg, B. & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, rapport. Göteborg. Claèsson A & Feldt A-C. i manus. Genom Söderköpings medeltida bakgårdar - en arkeologisk förundersökning för en ny fjärrvärmeledning i Söderköping. S:t Larsgatan Bielkegatan - Barnhemsgatan Skönbergagatan samt kvarteren Bagaren, Engelbrekt, Mjölnaren, Smeden, S:t Nicolaus och Timmermannen, RAÄ 14, Söderköping, Östergötland. Rapportmanus Östergötlands museum. Tesch S Arkeologisk kontroll VA-schakt medeltid Nybrogatan Söderköpings stad Östergötland RAÄ Rapport. Uppsala Tesch S Arkeologisk undersökning Karl Knutssonsgatan Söderköping Östergötland. Rapport RAÄ UV Stockholm Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt D111-1:16. Karta över Söderköpings stad Simon Petter Löfgren. 7

10 Tekniska uppgifter Fastighet Bielkegatan, Söderköping 3:63 och kv Bagaren 3 Stad och kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 14 Ekonomiska kartans blad Fastighetskartan blad Koordinater (N/E) Koordinatsystem (8G 6g Söderköping) 64F 8h SO / (mittpunkt) SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Bertha Ekstrand Amaya Östergötlands museums dnr 273/13 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig E.ON Värme Sverige AB E.ON Värme Sverige AB Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Ann-Charlott Feldt Fältarbete Totalt undersöktes ca 30 m 3 Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Ann-Charlott Feldt Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:75 Östergötlands museum 8

11

12 I samband med schaktning för fjärrvärme tvärs över Bielkegatan och in till bostadshuset i kv Bagaren 3 i Söderköping utförde Östergötlands museum i oktober 2013 en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Med undantag för fragmentariskt bevarade lager som dokumenterades redan när en stamledning lades ner 1999, berördes endast sentida bärlager och schaktfyllningar. ISSN Rapport 2013:75