NYA ANSLUTNINGAR AV OPTOFIBER I SÖDERKÖPING

Transkript

1 RAPPORT 2014:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NYA ANSLUTNINGAR AV OPTOFIBER I SÖDERKÖPING RAÄ 14 KV GULDSMEDEN 1 OCH KV S:T NICOLAUS 6 SÖDERKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANN-CHARLOTT FELDT

2

3 Nya anslutningar av optofiber i Söderköping Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Tidigare utförda undersökningar i området Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Källor Tekniska uppgifter Omslagsbild: Schaktet i kv Guldsmeden 1. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med schaktning för optofiberledningar på en 15 m lång sträcka i kv Guldsmeden 1 och en 24 m lång sträcka i kv Sankt Nicolaus 6 i Söderköping utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning. Schaktningen skedde i tomtmark från befintlig optoledning i intilliggande gatumark. Schakten grävdes till 0,25-0,60 m djup. I kv Guldsmeden 1 framkom omrörda kulturlager på ca 0,25 m djup, innehållande bl a yngre rödgods. I kv Sankt Nicolaus 6 berördes endast sentida fyllnadsmassor. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Söderköping 19:1 Söderköping 16:1 Söderköping 14:1 Söderköping 18:1 Söderköping 5:1 Söderköping 17:1 Söderköping 3: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdena markerade. Skala 1:

6 Inledning Under december 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för optofiberledningar i Söderköpings stad och kommun. Arbetet gällde schaktning för anslutningar från stamledningar i Nybrogatan och Barnhemsgatan, in i kv Guldsmeden 1 och kv Sankt Nicolaus 6. Undersökningsområdet är beläget inom, respektive i, den östra utkanten av RAÄ 14, Söderköpings medeltida stadslager. Förundersökningen utfördes i form av en schaktningsövervakning efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Telia Sonera Skanova Access AB via Eltel Networks AB. Telia Sonera Skanova Access AB stod för de arkeologiska kostnaderna. Schaktningen omfattade en 15 m lång sträcka i kv Guldsmeden 1 och en 24 m lång sträcka i kv Sankt Nicolaus 6. Schaktningen skedde i tomtmark och grävdes till 0,25-0,60 m djup. Fält- och rapportarbete har utförts av undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är känt från mitten av 1200-talet i det skriftliga källmaterialet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå såväl Östersjön som Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara det samma som under medeltiden. Dock har det skett vissa förskjutningar och dessutom har en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp (ibid; Harrisson 2012). Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Vintervadskvarteren i väst-sydväst samt Hagakvarteren i öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Vintervadskvarteren. Söderköpings äldsta lämningar återfinns i området närmast åarna (ibid). De nu aktuella områdena är belägna inom respektive i den sydöstra utkanten av Hagakvarteren. Tidigare utförda undersökningar i området Vid en förundersökning i kv Guldsmeden 8, strax väster om det nu planerade schaktet, påträffades kulturlager på ca 0,40 m under markytan (Lindgren-Hertz 1989). Kulturlagren omfattade bl a en stenläggning, träkonstruktioner i form av syllstockar och en kavelbro samt brandlager. Vid en undersökning i kv Nicolaus framkom förutom kulturlager även en brunn som kunde dateras till senmedeltid och en bäck (Ohlsén i manus). Dessutom påträffades stora mängder skärvor av yngre rödgods. Dessa tolkades på grund av den stora mängden som avfall från en närbelägen keramikverkstad som varit i bruk under senare delen av 1500-talet. Ytterligare en undersökning i samma kvarter visade att kulturlager uppträder på ca 0,6 m djup (Feldt 2005). Vid undersökningar i Nybrogatan har lämningar efter en kavelbro och en rustbädd påträffats (Tesch 1978). Vid en förundersökning i Bielkegatan har lämningar härrörande till den medeltida stadens utkant och stadens åkrar undersökts (Claèsson & Feldt i manus). Huvuddelen av påträffade kulturlager innehöll fynd som gav dateringar till och 1700-tal. Under kulturlagren framträdde enstaka äldre anläggningar i form av avfallsgropar, diken och stolphål. Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att styra markingreppet så att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. I samband med förundersökningen skulle om möjligt nedanstående frågeställningar särskilt beaktas: På vilket djup under mark uppträder kulturlager i områdena? Kan kulturlagren påvisa vilka verksamheter som bedrivits i området? Finns det ytterligare spår efter keramiktillverkning i området? 4

7 Metod och dokumentation Förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning, vilken utfördes i samband med det planerade arbetet. Schakten dokumenterades genom digital fotografering och manuell inmätning. Inga föremål togs tillvara. I kv Guldsmeden 1 handgrävdes inledningsvis två 0,40 x 0,40 m stora provgropar ner till ett djup av ca 0,50 m. Därefter handgrävdes hela schaktsträckan på ca 15 löpmeter, varav 8 löpmeter grävdes under schaktningsövervakning. Schaktet grävdes ner till ett djup av 0,25-0,35 m och med en bredd av 0,25-0,30 m. I kv Sankt Nicolaus 6 handgrävdes tre 0,40 x 0,50 m stora provgropar ner till ett djup av 0,40 x 0,50 m. Därefter bedömdes att schaktet kunde grävas ner till 0,50 m djup utan ytterligare arkeologiska insatser. Undersökningsresultat Vid grävningen av två provgropar i kv Guldsmeden 1 framkom ett mörkt omrört kulturlager på ca 0,25 m djup under gräsmattan. Invid den stensatta gången, längs bostadshuset, berördes endast ett grusigt lager ända ner till 0,50 m djup. Vid den efterföljande schaktningsövervakningen valde man att förlägga ledningen på 0,25-0,35 m djup och kunde därmed undvika att beröra kulturlagren. I kv Sankt Nicolaus 6 öppnades tre provgropar som grävdes ner till 0,40-0,50 m djup. Endast sentida fyllnadslager berördes ner till detta djup varför ledningsschaktningen bedömdes kunna utföras utan ytterligare arkeologiska insatser. Figur 3. Schaktet i kv Guldsmeden 1. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. 5

8 Teckenförklaring Provgrop Schakt opto Figur 4. Schaktsträckningen i kv Guldsmeden 1 med provgroparna markerade. Skala 1:400. Källor Broberg B. & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, rapport. Göteborg. Claèsson A & Feldt A-C. i manus. Genom Söderköpings medeltida bakgårdar - en arkeologisk förundersökning för en ny fjärrvärmeledning i Söderköping. S:t Larsgatan Bielkegatan - Barnhemsgatan Skönbergagatan samt kvarteren Bagaren, Engelbrekt, Mjölnaren, Smeden, S:t Nicolaus och Timmermannen, RAÄ 14, Söderköping, Östergötland. Rapportmanus Östergötlands museum. Feldt A-C Sökschakt i Söderköpings medeltida utkant. Kv S:t Nicolaus Söderköping. Rapport 2005:94. Östergötlands länsmuseum. Harrison D En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Stockholm. Lindgren-Hertz L Arkeologisk förundersökning. Kv Guldsmeden 8, Söderköping, Östergötland Rapport. Östergötlands länsmuseum. Ohlsén M. i manus. Kv Nicolaus, Söderköping. Arkeologisk förundersökning Rapportmanus och arbetsmaterial. Östergötlands museum. Tesch S Arkeologisk kontroll VA-schakt medeltid Nybrogatan Söderköpings stad Östergötland RAÄ Rapport. Uppsala. 6

9 Teckenförklaring Provgrop Schakt opto Figur 5. Schaktsträckningen i kv Sankt Nicolaus 6 med provgroparna markerade. Skala 1:400. 7

10 Tekniska uppgifter Fastighet kv Guldsmeden 1 och kv Sankt Nicolaus 6 Stad och kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 14 Ekonomiska kartans blad 8G 6g Söderköping Fastighetskartan blad 64F8hSO Koordinater (N/E) / resp / Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Östergötlands museums dnr 364/13 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Telia Sonera Skanova Access AB/Eltel Networks AB Telia Sonera Skanova Access AB Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Ann-Charlott Feldt Fältarbete Totalt undersöktes ca 10 löpmeter Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Ann-Charlott Feldt Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:3 Östergötlands museum 8

11

12 I samband med schaktning för optofiberledningar på en 15 m lång sträcka i kv Guldsmeden 1 och en 24 m lång sträcka i kv S:t Nicolaus 6 i Söderköping utförde Östergötlands museum i december 2013 en arkeologisk förundersökning. Schaktningen skedde i tomtmark från befintlig optoledning i intilliggande gatumark. I kv Guldsmeden 1 framkom omrörda kulturlager på ca 0,25 m djup, innehållande bl a yngre rödgods. I kv S:t Nicolaus 6 berördes endast sentida fyllnadsmassor. ISSN Rapport 2014:3