Fjärrvärme i Storgatan norr om Smala gränd

Transkript

1 Rapport 2013:33 Arkeologisk förundersökning Fjärrvärme i Storgatan norr om Smala gränd RAÄ 14 Storgatan 4 och 5 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Fjärrvärme i Storgatan norr om Smala gränd Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Tidigare utförda undersökningar i området Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Källor Tekniska uppgifter Omslagsbild: Schaktsträckningen sedd från söder. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med schaktning för fjärrvärme på en ca 20 m lång sträcka i Storgatan i Söderköping utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktet grävdes till 0,8-1,0 m djup. Schaktningen omfattade sentida bärlager till Storgatan. Fast fornlämning i form av kulturlager berördes inte av arbetet och kvarligger under aktuellt schaktdjup. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2

5 Söderköping 19:1 Söderköping 15:1 Söderköping 8:1 Söderköping 13:1 Söderköping 14:1 Söderköping 12: Söderköping 20 Söderköping 4:1 Söderköping 12:2 Söderköping 7: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Under maj 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning i samband med schaktning för fjärrvärme till Storgatan 4 och 6 i Söderköpings stad och kommun. Undersökningsområdet är beläget centralt inom RAÄ 14, Söderköpings medeltida stadslager och schaktet utgjorde en fortsättning åt nordväst på den fjärrvärmeledning som lades ner mellan Hagatorget och Smala gränd året innan (Magnusson 2012). Förundersökningen utfördes i form av en schaktningsövervakning efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var E.ON Värme Sverige AB som även stod för de arkeologiska kostnaderna. Schaktningen omfattade ett 21 m långt, 1,0 m brett och 0,8-1,0 m djupt schakt. Fält- och rapportarbete har utförts av undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är känt från mitten av 1200-talet i det skriftliga källmaterialet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå såväl Östersjön som Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara det samma som under medeltiden med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp (ibid). Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Hospitalskvarteren i väst-sydväst samt Hagakvarteren i öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Hospitalskvarteren. Söderköpings äldsta lämningar återfinns i området närmast åarna (ibid). Tidigare utförda undersökningar i området Det nu aktuella området är beläget i anslutning till kv Väktaren, strax söder om den medeltida hamnen och inom ett område med mycket kraftiga kulturlager med en mäktighet av 2-3 m. Storgatan och omgivande kvarter har varit föremål för arkeologiska insatser av varierande omfattning vid flera tillfällen. Schaktet ansluter till det fjärrvärmeschakt som grävdes våren 2012 längs Storgatans östra sida, från Hagatorgets nordvästra hörn, fram till och en kort bit in på Smala gränd (Magnusson 2012). Då schaktet endast grävdes till ca 0,8 m djup vid undersökningen berördes endast moderna bärlager och schaktfyllning i frischaktet till byggnaden i kv Postiljonen. Inne i Smala gränd, närmast byggnaden i kvarterets sydvästra hörn påträffades en äldre (sannolikt tidigmodern) syllstensgrund, direkt under asfalten. Den befintliga byggnaden, som inrymmer en bokhandel, är uppfördes Ute i gränden framkom en delvis bevarad stenläggning på 0,65 m djup. Vid ledningsarbeten i Storgatan utförda 1959 påträffades en medeltida gatubeläggning i form av en kavelbro i anslutning till det nu planerade schaktet (Broberg & Hasselmo 1978:37). Längre norrut, vid en besiktning av ett ledningsschakt mellan husen i kv Garvaren 1 påträffades år 1960 lämningar efter en kavelbro på 1,5 m djup (Lindahl 1960). Den sektion som dokumenterades visar på mer än 1,4 m tjocka kulturlager under ca 0,5 m tjocka fyllnadslager. Vid samma tillfälle togs en provgrop upp strax intill det södra huset. I provgropen påträffades en träkonstruktion på 1,05 m djup. I rapporten hänvisas även till en grävning utförd 1936 då en gatukonstruktion påträffades. I kvarteret Garvaren, strax nordväst om det aktuella schaktet, har flera arkeologiska undersökningar utförts. Dessutom finns där en medeltida källarstuga belägen utmed Storgatan. Den murade källarvåningen uppfördes troligen redan under eller 1300-talet. Den reser sig ca 2 m över mark och har ca 1,5 m tjocka murar samt inrymmer ett tunnvälvt rum, vars golv ligger ca 1 m under nuvarande marknivå. Den timrade överbyggnaden tillkom på 1700-talet och inrymmer en bostadslägenhet (Bebyggelseregistret). Vid nybebyggelse på platta utmed Gamla Skolgatan i kv Garvaren 9, strax nordväst om det nu aktuella schaktet, genomfördes en förundersökning och en 4

7 slutundersökning. Vid dessa berördes endast de kulturlager som låg högre upp än 1 m under aktuell gatunivå (Hörfors & Tagesson 1992:21ff). De undre lämningarna på denna nivå, d v s på ca 1 m djup, bedömdes höra till tal. På denna nivå fanns bl a lämningar efter en eller eventuellt två byggnader. Över de medeltida lämningarna fanns ställvis bevarat yngre lämningar av bl a smidesverksamhet. Söder om förundersökningsområdet har flera undersökningar genomförts som påvisat kraftiga kulturlager med välbevarat organiskt material, flera konstruktionsnivåer med mycket rikt fyndmaterial. Bland dessa kan nämnas undersökningar i kv Köpmannen (Broberg 1994, Lindeblad & Menander 2000), Hagatorget (Magnusson 2008, 2009 och 2011, Björkhager 2012) och kv Postiljonen (Lundholm 1962). Vid dessa undersökningar uppträdde kulturlager på 0,4-0,8 m under markytan. Sammantaget kan konstateras att det i schaktets närområde finns kraftiga kulturlager med medeltida lämningar. På tomtmark uppträder dessa på drygt 0,5 m djup under markytan. I gatumark i Storgatan är utschaktningsgraden högre och kulturlager uppträder först på nivåer djupare ner än 0,8 m under mark. Hur djupt de sträcker sig är oklart då inga schakt grävts ner till undergrunden på den aktuella sträckningen Figur 3. Schaktsträckningen. Skala 1:

8 Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att styra markingreppet så att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. I samband med förundersökningen skulle nedanstående frågeställningar särskilt beaktas: Finns det spår efter kavelbroar, stenläggningar eller byggnader som går att koppla till lämningar som tidigare påträffats? Finns det spår efter att någon form av hantverk bedrivits i anslutning till Storgatan? Metod och dokumentation Förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning, vilken utfördes i samband med det planerade arbetet. Schaktet dokumenterades genom digital fotografering och manuell inmätning. Inga föremål togs tillvara. Undersökningsresultat Schaktet grävdes till 0,8-1,0 m djup på Storgatans östra sida från Storgatan 7 vid Smala gränd, till Storgatan 5, nästan fram till Smedgränd. Ett stick gjordes till Storgatan 4 på gatans västra sida. Sammanlagt var schaktsträckan ca 20 m lång. Schaktningen omfattade sentida schaktfyllnader och bärlager till Storgatan. På ca 0,3 m djup fanns ett 0,2-0,3 m tjockt lager av stenkross/sprängsten. Detta lager hade tillkommit i mitten av 1900-talet som förstärkning av gatan för att den skulle klara av tung trafik. Fast fornlämning i form av kulturlager kvarligger under aktuellt schaktdjup och berördes inte av arbetet. Figur 4. Schaktet i Storgatan sett från sydöst. I fyllnadslagren framträder ett kraftigt lager med stenkross/sprängsten. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 6

9 Källor Tryckt material Björkhager V Knivigt läge vid Hagatorget. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 14, Hagatorget, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapport 2011:70. Östergötlands museum. Broberg B Kvarteret Köpmannen i Söderköping. Arkeologiska provundersökningar, Kvarteret Köpmannen 1, Söderköping, Östergötland. Rapport UV Linköping 1994:72. Riksantikvarieämbetet. Broberg, B. & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, rapport. Göteborg. Övrigt material Bebyggelseregistret Id= # Lindahl A Skrivelse med tillhörande ritning ställd till till Riksantikvarieämbetet den 6 oktober 1960 angående iakttagelse vid ledningsschaktning mellan husen på adressen Storgatan 2 i kv Garvaren 1, Söderköping. Arkivhandling. Östergötlands museum. Hörfors O & Tagesson G Kv Garvaren 1 och 9. Fornlämning nr 14, Söderköpings stad, Östergötland. Arkeologisk utredning, förundersökning slut- och efterundersökning. Rapport dnr 480/91. Arkivhandling, Östergötlands länsmuseum. Lindeblad K & Menander H Trehundra år i Hagan. Arkeologiska undersökningar i kv Köpmannen 5 och Storgatan. RAÄ 14, Söderköping, Östergötland. Rapport RAÄ UV Öst 2000:36. Riksantikvarieämbetet. Lundholm K Arkeologisk undersökning i kv Postiljonen. Rapport. Arkivhandling. Östergötlands museum. Magnusson M Gator på djupet. Schaktning för brunnnar och dagvatten på Storgatan och Skönbergagatan vid Hagatorget. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 14, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapport 2008:131. Östergötlands länsmuseum. Magnusson M Hagatorget runt - Fjärrvärme i Söderköping. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 14, Hagatorget, Åpromenaden, Karl Knutssonsgatan, Storgatan och kv Guldsmeden, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapport 2009:45. Östergötlands länsmuseum. Magnusson M Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd. Arkeologisk förundersökning. RAÄ 14, Storgatan och Smala gränd, Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapport 2012:35. Östergötlands museum. 7

10 Tekniska uppgifter Fastighet Storgatan 4, 5 och 7 Stad och kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 14 Ekonomisk kartans blad 8G 6g Söderköping Fastighetskartan blad 64F8hSO Koordinater (N/E) / Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Östergötlands museums dnr 152/13 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig E.ON Värme Sverige AB E.ON Värme Sverige AB Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Ann-Charlott Feldt Fältarbete Totalt undersöktes ca 20 m 3 Foto Digitala bilder Fynd - Analyser - Grafik Ann-Charlott Feldt Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:33 Östergötlands museum 8

11

12 I samband med schaktning för fjärrvärme på en ca 20 m lång sträcka i Storgatan i Söderköping utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Schaktet grävdes till 0,8-1,0 m djup. Schaktningen omfattade sentida bärlager till Storgatan. Fast fornlämning i form av kulturlager berördes inte av arbetet och kvarligger under aktuellt schaktdjup. ISSN Rapport 2013:33