Avlopp till Garvaregården

Transkript

1 Rapport 2013:30 Arkeologisk förundersökning Avlopp till Garvaregården RAÄ 14 kv Garvaren 1 Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Avlopp till Garvaregården Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Undersökningsresultat Tolkning och slutsatser Källor Tekniska uppgifter Bilaga 1. Ritning Omslagsbild: De två fynden från undersökningen. Foto Lasse Norr. Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I samband med grävning för anslutning av en befintlig byggnad till avloppsnätet inom kv Garvaren 1 i Söderköpings stad och kommun utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Ett 8,0 x 0,6-1,5 m stort och 1,6 m djupt schakt grävdes med maskin för att söka den befintliga avloppsstammen inom fastigheten. Då schaktet förlades till den norra/nordvästra delen av tomten, i närheten av Åpromenaden och Storån kom huvudsakligen sentida utfyllnadslager att beröras. Intakta, feta kulturlager av medeltida karaktär med tydliga träkonstruktioner framkom på 1,6 m djup. Dessa lämnades orörda. Det övre utfyllnadslagret var ca 0,9 m tjockt och utgjordes huvudsakligen av matjord, medan det undre lagret var 0,7 m tjockt och innehöll rikligt med byggnadsavfall i form av äldre handslaget tegel, murbruk, stenar samt enstaka djurben och skärvor av porslin/fajans. Fynd i detta undre utfyllnadslager kunde datera dess tillkomst till årtiondena runt år Tillsammans med resultat från tidigare genomförda undersökningar i området ger förundersökningen en bild av de planeringsarbeten som utförts längs Storån. Ann-Charlott Feldt 1:e antikvarie 2

5 Söderköping 19:1 Söderköping 14:1 Söderköping 15:1 Söderköping 8:1 Söderköping 13: Söderköping 20 Söderköping 4:1 Söderköping 12:1 Söderköping 12:2 Söderköping 7: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Under april 2013 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i samband med anslutning av den s k Garvaregården, i kv Garvaren 1 i Söderköpings stad och kommun, till en på fastigheten befintlig avloppsledning. Undersökningsområdet är beläget centralt inom RAÄ 14, Söderköpings medeltida stadslager, och fastigheten ingår i byggnadsminnet Garvaregården. Förundersökningen utfördes i form av en schaktningsövervakning efter beslut av Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Tommy Johansson, Söderköping, och Länsstyrelsen Östergötland svarade för de arkeologiska kostnaderna. Schaktningen kom att omfatta ett 8 m långt, 0,6-1,5 m brett och 1,6 m djupt schakt. Fält- och rapportarbete har utförts av undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är känt från mitten av 1200-talet i det skriftliga källmaterialet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå såväl Östersjön som Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara detsamma som under medeltiden med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp (ibid, Harrisson 2012). Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Hospitalskvarteren i väst-sydväst samt Hagakvarteren i öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Hospitalskvarteren. Söderköpings äldsta lämningar återfinns i området närmast åarna (ibid). Figur 3. Schaktet i kv Garvaren sett från sydväst. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. 4

7 Kvarteret Garvaren Kvartersnamnet Garvaren har sin grund i den omfattande läderbearbetning som ägt rum i området. I Garvaregården bereddes hudarna i öppna kar ute på gårdsplanen och bearbetades vidare i nu rivna byggnader inne på gården. De färdiga hudarna såldes sedan i butikslokalen mot Storgatan, där Karlssons läderhandel fanns kvar ända in på 1950-talet. Byggnaden uppfördes omkring år 1800 av liggande timmer i en våning. Förutom butikslokalen inrymdes där garvarmästarens kontor och bostad (Bebyggelseregistret). På samma fastighet finns en källarstuga belägen utmed Storgatan. Denna är medeltida med en murad och välvd bottenvåning samt timrad övervåning. Den murade källarvåningen uppfördes troligen redan under eller 1300-talet. Den reser sig ca 2 m över mark och har ca 1,5 m tjocka murar. Den inrymmer ett tunnvälvt rum, vars golv ligger ca 1 m under nuvarande marknivå. Den timrade överbyggnaden tillkom på 1700-talet och inrymmer en bostadslägenhet. Lusthuset i trädgården uppfördes omkring (ibid). Bebyggelsen Garvaregården är byggnadsminne, där de tre byggnadsminnesförklarade byggnaderna representerar olika epoker; högmedeltid, 1700-tal, omkring år 1800 och sent 1800-tal. Tillsammans utgör byggnaderna en omistlig del av stadsmiljön i centrala Söderköping (Länsstyrelsen Östergötland). Tidigare utförda undersökningar i området Kvarteret Garvaren och dess närområde har varit föremål för arkeologiska insatser vid flera tillfällen. Vid en besiktning år 1960 av ett ledningsschakt mellan husen i kv Garvaren 1 påträffades lämningar efter en kavelbro på 1,5 m djup (Lindahl 1960). Den sektion som dokumenterades visar på mer än 1,4 m tjocka kulturlager under ca 0,7 m tjocka fyllnadslager. Vid samma tillfälle togs en provgrop upp strax intill det södra huset. I provgropen påträffades en träkonstruktion på 1,05 m djup. I rapporten hänvisas även till en grävning utförd 1936 då en gatukonstruktion påträffades. I samband med en arkeologisk utredning 1991 inom den södra delen av kv Garvaren 1, konstaterades att kulturlager framträder på 0,30-0,55 m djup under sentida matjordslager (Tagesson 1991). Denna utredning följdes av en förundersökning och en slut- och efterundersökning (Hörfors & Tagesson 1992). Vid förundersökningen grävdes för en värmekulvert mellan Åpromenaden och en planerad byggnad utmed Gamla Skolgatan. Det nu aktuella schaktet korsar detta schakt. Direkt i anslutning till Garvaregårdens sydvästvägg påträffades kulturlager på ca 0,5 m djup och schaktningen avbröts, varpå ett nytt schakt grävdes inom nedgrävningen för en äldre VA-ledning. Söder om Garvaregården påträffades kulturlager med minst tre husgrunder och stenläggningar. Vid nybebyggelse på platta utmed Gamla Skolgatan i kv Garvaren 9 genomfördes en förundersökning och en slutundersökning. Vid dessa berördes endast de kulturlager som låg högre upp än 1 m under aktuell gatunivå (Hörfors & Tagesson 1992:21ff). De undre lämningarna på denna nivå, d v s på ca 1 m djup, bedömdes höra till talen. På denna nivå fanns bl a lämningar efter en eller eventuellt två byggnader. Över de medeltida lämningarna fanns ställvis bevarat yngre lämningar av bl a smidesverksamhet. I den västra delen av kv Garvaren, strax intill S:t Laurenti kyrkogård, grävdes 1990 ett schakt för telekabel. Där berördes endast sentida fyllnadsmassor men kulturlager tangerades ställvis i schaktet på 0,4 m djup (Tagesson 1990). I den intilliggande Åpromenaden har en strandskoning av sten längs med Storån påträffats (Broberg & Hasselmo 1978:37). Syfte Syftet med den arkeologiska förundersökningen var primärt att styra markingreppet så att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Resultatet av förundersökningen är avsett att fungera som underlag för länsstyrelsen i bedömningen av kunskapspotentialen inför eventuella kommande beslut och för uppdragsgivaren i dennes vidare planering. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställningar särskilt beaktas: Finns det spår efter kavelbroar eller byggnader? Finns det spår efter äldre strandskoningar eller andra strandnära konstruktioner såsom t ex brofästen? Finns det spår efter att någon form av hantverk bedrivits på tomten? 5

8 Metod och dokumentation Förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning, vilken utfördes i samband med det planerade arbetet. Fast fornlämning som påträffades dokumenterades med inmätning, handritning och fotografering. Inga naturvetenskapliga analyser genomfördes. Tillvaratagna fynd förvaras i Östergötlands museums klimatanpassade magasin i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning. Museet har för avsikt att begära föremålen fyndfördelade till sina samlingar. Undersökningsresultat Schaktet grävdes från Garvaregårdens sydvästra gavel 8 m rakt ut åt sydväst. Schaktet var ca 1,6 m djupt och bredden varierade mellan 0,6 och 1,5 m. Längden på schaktet berodde på att den befintliga avloppsledningen på fastigheten skulle sökas fram. Senare visade det sig att den inte hade den riktning över tomten som först antagits utan passerade i nordväst-sydöstlig riktning endast ett par meter sydväst om den gavel som schaktet utgick från Lantmäteriverket MS2008/ Figur 4. Schaktöversikt. Skala 1:500. 6

9 Då schaktet förlades till den norra/nordvästra delen av tomten, i närheten av Åpromenaden och Storån kom huvudsakligen sentida utfyllnadslager att beröras. Det övre utfyllnadslagret var ca 0,6-0,9 m tjockt och utgjordes huvudsakligen av matjord, medan det undre lagret var 0,7-0,8 m tjockt och innehöll rikligt byggnadsavfall i form av äldre (medeltida?) handslaget tegel, murbruk och stenar samt enstaka djurben och skärvor av porslin/fajans. Bland fynden i detta undre lager fanns en skärva från ett fat eller tallrik av porslin med blå blomsterdekor på brättet och diamantbården mot spegeln. Skärvans ursprung har kunnat fastställas till Kina och dess datering till perioden omkring Sannolikt har fatet ingått i en större servis och importerats av Svenska Ostindiska Companiet (Nilsson Schönborg 2013). Ett annat fynd i lagret är ett lock till en porslinsask som innehållit Flora s Odontine, ett tandblekningsmedel som var i bruk runt sekelskiftet Just den aktuella typen av ask förekommer med Odontine från flera olika utländska fabrikanter under tiden Den aktuella asken har innehållit ett tandblekningsmedel tillverkat vid Tekniska Aktiebolaget Flora i Gävle. Fynden har en dateringsmässig spridning men de yngre fynden visar dock att det undre utfyllnadslagret inte kan ha tillkommit förrän under årtiondena runt år Under det undre utfyllnadslagret, på ca 1,60 m djup, framkom intakta, feta kulturlager av medeltida karaktär med välbevarat trä som sannolikt ingår i olika konstruktioner. Från ca 3 m ut från husväggen och fram till schaktets slut i sydväst fanns ett fett brunt kulturlager med träbitar/brädor orienterade i schaktets längdriktning. Längst i sydväst breddades schaktet och där framkom kantställda träplankor som inramade ett lager av blålera. Denna konstruktion framkom på 1,20 m djup. De påträffade kulturlagren och träkonstruktionerna lämnades orörda utan någon närmare undersökning då de inte kom att beröras av ledningsschaktningen, vilket även innebär att deras funktion inte kunde fastställas. Figur 5. Schaktet i kv Garvaren sett från sydöst med rådhuset och Rådhustorget skymtande i bakgrunden. Foto Ann-Charlott Feldt, Östergötlands museum. Tolkning och slutsatser Tillsammans med resultat från tidigare genomförda undersökningar i området ger förundersökningen en bild av de planeringsarbeten som utförts längs Storån. Den aktuella tomten har haft en flack sluttning ner mot ån. Någon gång omkring år 1900 genomförs stora planeringsarbeten i kvarteret då det undre, 0,7-0,8 m tjocka utfyllnadslagret tillkommer. Sannolikt rivs någon äldre byggnad vid detta tillfälle med tanke på de mängder av byggnadsavfall som fanns i lagret. Ytterligare en planering av kvartersmarken har utförts då de övre matjordslagren tillkom. Denna utfyllnad har sannolikt skett i samband med att garveriet och läderhandeln lades ner på 1950-talet. Sammanlagt har marken höjts 1,2-1,6 m i denna del av kvarteret under ett drygt århundrade. Längre söderut i kvarteret är de sentida utfyllnaderna inte lika påtagliga. Ca 8 m söder om Garvaregården är utfyllnaderna fortfarande 1,0-1,2 m tjocka. Närmare Storgatan, mellan Garvaregården och den medeltida källarstugan är de ca 0,7 m och i sydöst på platsen för det hus som uppfördes utmed Gamla Skolgatan 1993 i kv Garvaren 9 är de endast 0,4-0,5 m tjocka (Lindahl 1960, Hörfors & Tagesson 1992) Då inte de äldre kulturlagren, utan endast sentida utfyllnader, berördes av arbetet har inte de inför förundersökningen uppställda frågeställningarna kunnat besvaras närmare. Dock kan det konstateras att det finns spår av olika träkonstruktioner på 1,2-1,6 m djup. 7

10 Källor Broberg, B. & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, rapport. Göteborg. Harrison D En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Stockholm. Hörfors O & Tagesson G Kv Garvaren 1 och 9. Fornlämning nr 14, Söderköpings stad, Östergötland. Arkeologisk utredning, förundersökning slut- och efterundersökning. Rapport dnr 480/91. Arkivhandling, Östergötlands länsmuseum. Digitala källor Bebyggelseregistret Id= # Länsstyrelsen Östergötland, Byggnadsminnet Garvaregården se/ostergotland/sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen/ bm_soderk%c3%b6ping/pages/garvaregarden.aspx Lindahl A Skrivelse med tillhörande ritning ställd till till Riksantikvarieämbetet den 6 oktober 1960 angående iakttagelse vid ledningsschaktning mellan husen på adressen Storgatan 2 i kv Garvaren 1, Söderköping. Arkivhandling. Östergötlands museum. Nilsson Schönborg G Uppgift via E-post rörande datering av påträffat kinesiskt porslin. Tagesson G Kv Garvaren, Söderköping, Östergötland. Antikvarisk kontroll. Rapport dnr 629/90. Arkivhandling. Östergötlands museum. Tagesson G Kv Garvaren 1, Söderköping, Östergötland. Arkeologisk utredning. Rapport dnr 480/91. Arkivhandling. Östergötlands museum. Fynd Antal Föremål Typ Material Lager Anmärkning C4649:1 1 Kärl Lock D-gods L5 Lock till en porslinsask som innehållit Flora s Odontine, ett tandblekningsmedel som var i bruk runt sekelskiftet Tryckt text: Flora s ODONTINE - yppersta medel för erhållande af hvita tänder. Odontine stärker tandköttet, verkar antiseptiskt och har en angenäm smak och innehåller inga för tänderna skadliga beståndsdelar.- Tekniska Aktiebolaget Flora - Gefle. C4649:2 1 Kärl Fat D-gods L5 Vitt gods med ljust gråblå botten och mörkblå blomdekor på insidan samt ljust gråblå utsida. 8

11 Tekniska uppgifter Fastighet kv Garvaren 1 Stad och kommun Söderköping Län och landskap Östergötland Fornlämning RAÄ 14 Ekonomisk kartans blad 8G 6g Söderköping Fastighetskartan blad 64F8hSO Koordinater (N/E) / Koordinatsystem SWEREF 99TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Östergötlands museums dnr 134/13 Östergötlands museums konto Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Tommy Johansson, Söderköping Länsstyrelsen Östergötland Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Fältarbete Totalt undersöktes ca 13 m 3 Foto Digitala bilder Fynd ÖLMC4649 Analyser - Grafik Renritning Grafisk form Ann-Charlott Feldt Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:30 Östergötlands museum 9

12 i i i i Dnr 134/13:1 Bilaga 1. Ritning 4 Trä 3 i 2 Trä Vattenledning i i i i Profil 0 2 i i i i i i i i i i i i i i i i i i 1 i i i 2,5m N 1 i i V / / / / / / / / / / / i / / 1. Brun matjord 2. Lerig matjord 3. Blålera 4. Brun lerig kulturjord 5. Fyllnadslager med tegel, murbruk, stenar i matjord 6. Fett brunt kulturlager med träbitar/brädor orienterade i schaktets längdriktning kv Garvaren m Söderköpings stad och kommun, Ög RAÄ 14 Plan- och profilritning Skala 1:50 resp 1:20 Dnr 134/ Ann-Charlott Feldt Renritning Lasse Norr

13

14 I samband med grävning för anslutning av en befintlig byggnad till avloppsnätet inom kv Garvaren 1 i Söderköpings stad och kommun utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning. Då schaktet förlades till den norra/nordvästra delen av tomten, i närheten av Åpromenaden och Storån kom huvudsakligen sentida utfyllnadslager att beröras. Intakta, feta kulturlager av medeltida karaktär med tydliga träkonstruktioner framkom på 1,6 m djup. Det undre utfyllnadslagret innehöll rikligt med byggnadsavfall i form av äldre handslaget tegel, murbruk, stenar samt enstaka djurben och skärvor av porslin/fajans. Fynd i detta undre utfyllnadslager kunde datera dess tillkomst till årtiondena runt år ISSN Rapport 2013:30