Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd

Transkript

1 Rapport 2012:35 Arkeologisk förundersökning Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd RAÄ 14 Storgatan och Smala gränd Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Fjärrvärme längs Storgatan och in i Smala gränd Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I maj 2012 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med schaktning för fjärrvärme utmed Storgatan och en kortare sträcka av Smala gränd i Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Arbetet utfördes på uppdrag av E.ON Värme Sverige AB. I Smala gränd påträffades en efterreformatorisk husgrund utmed grändens nordvästra sida samt en stenläggning. Mats Magnusson antikvarie 2

5 Söderköping 19: Söderköping 15:1 Söderköping 8:1 Söderköping 13:1 Söderköping 14:1 Söderköping 12:1 Söderköping 12:2 Söderköping 20 Söderköping 4:1 Söderköping 7: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 64F 8h SO, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde under maj 2012 en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband schaktandet för en fjärrvärmeledning som skulle ansluta till befintlig ledning vid Hagatorget. Undersökningen berörde delar av Storgatan och Smala gränd i Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Totalt omfattade schaktet ca 41 löpmeter och var ca 0,8 m brett och 0,8 m djupt. Den arkeologiska förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var E.ON Värme Sverige AB som även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för den arkeologiska förundersökningen och utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är belagt i det skriftliga källmaterialet från mitten av 1200-talet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå Östersjön och Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara det samma som under medeltiden med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp. Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Vintervadskvarteren i västsydväst samt Hagakvarteren i östsydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Vintervadskvarteren. Söderköpings äldsta stadslämningar bör kunna återfinnas i området närmast Rådhustorget och längs de därifrån utgående vägarna/vattenlederna. Till detta område hör det nu aktuella undersökningsområdet. Vid grävning för avlopp 1928 framkom rester efter kavelbrogator utmed en del av den aktuella schaktsträckningen (Broberg & Hasselmo 1978). En bättre dokumenterad undersökning utfördes 1998 i Storgatan, i höjd med Hagatorget, då breda, äldre gator i trä och sten framkom (Magnusson 2008) revs större delen av bebyggelsen i kv Postiljonen och vid de arkeologiska undersökningarna som gjordes påträffades kavelbroar, byggnader, en strandskoning och en mängd fynd i de flera meter tjocka kulturlagren. Bl a framkom gatubeläggningar i flera nivåer längs Västra Hagagatans sträckning, med timmerhusbebyggelse in mot kv Postiljonen. I kvarterets nordöstra del, vid Åpromenaden, påträffades rester efter en strandskoning och bryggor (Lundholm 1962). Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av en schaktningsövervakning, var att kulturlager och anläggningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. Resultatet från förundersökningen skulle även kunna ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet samt utgöra ett underlag för uppdragsgivarnas framtida planeringsarbeten. Metod och dokumentation Den arkeologiska förundersökningen genomfördes som en schaktningsövervakning i samband med schaktning för fjärrvärmeledning. Det ca 41 m långa, 0,8 m breda och 0,8 m djupa schaktet grävdes med maskin. Påträffade anläggningar grävdes för hand och dokumenterades med digitalfotografering och beskrivning. Inga fynd tillvaratogs. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Resultat Schaktet grävdes från huslivet till fastigheten kv Väktaren 1 vid Smala gränds nordvästra sida. Direkt under asfalten framkom en husgrund bestående av stenar i storleken 0,2-0,6 m i diameter vilka låg i två rader utmed syllstensgrunden till dagens byggnad (Bokhandeln). Byggnaden som inrymmer bokhandeln är uppförd 1832 vilket innebär att den påträffade husgrunden härrör från en äldre föregångare. Troligt är att grunden tillhör en byggnad från 1700-talet då den ligger direkt under dagens markyta. På ca 0,65 m djup under asfalten fanns en delvis bevarad stenläggning bestående av oregelbundna, flata stenar i varierande storlek (0,10-0,30 m i diameter). 4

7 Storgatan Smala gränd Teckenförklaring Husgrund Stenläggning Schakt Hagatorget Figur 3. Adresskartan över Söderköping med schakt och anläggningar markerade. Skala 1:250. 5

8 Stenläggningen utgick från husgrunden och kunde följas i schaktet en kortare sträcka varefter den ersattes av omrörda kulturlager ut till Storgatan. På Smala gränds sydöstra sida finns ett ca 1,1 m brett frischakt, fyllt med gul sand, som löper runt kv Postiljonen. Schaktet i Storgatan var helt uppfyllt med stenkross direkt under asfalten utom längs schaktets nordöstra sida där krossen ersattes av den gula sanden i frischaktet till kv Postiljonen. Kulturlager framkom i botten av schaktet, på 0,8 m djup, de sista tre meterna innan Hagatorget. Naturlig undergrund framkom ej, kulturlagren ligger kvar under aktuellt schaktdjup. Referenser Broberg, B. & Hasselmo, M Söderköping. Medeltidsstaden 5. RAÄ & SHM Rapport. Stockholm. Lundholm, K Arkeologisk undersökning i kv Postiljonen. Arkivhandling Östergötlands museum. Linköping. Magnusson, M Gator på djupet. Schaktning för brunnar och dagvatten på Storgatan och Skönbergagatan vid Hagatorget. Arkeologisk förundersökning. Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. Rapport 2008:131, Östergötlands länsmuseum. Linköping. Figur 4. Schaktet i Smala gränd, mot väster. Foto Mats Magnusson, ÖM. 6

9 Tekniska uppgifter Gator Stad och kommun Län och landskap Storgatan och Smala gränd Söderköping Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 14 Ekonomiska kartans blad 64F 8h SO Koordinater N , E Koordinatsystem SWEREF99 TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Bertha Ekstrand Amaya Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 188/12 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Rapportarbete E.ON Värme Sverige AB E.ON Värme Sverige AB Mats Magnusson Mats Magnusson Fältarbetstid Totalt undersöktes Ca 41 löpmeter Fynd - Foto Digitala Analyser - Grafik Mats Magnusson Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2012:35 Östergötlands museum 7

10 8

11

12 I maj 2012 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med schaktning för fjärrvärme utmed Storgatan och en kortare sträcka av Smala gränd i Söderköpings stad och kommun, Östergötlands län. I Smala gränd påträffades en efterreformatorisk husgrund utmed grändens nordvästra sida samt en stenläggning. ISSN Rapport 2012:35