Jakten på den försvunna kryptan

Transkript

1 Rapport 2013:15 Arkeologisk forskningsundersökning Jakten på den försvunna kryptan RAÄ 14 Trångsundsgränd Söderköpings stad och kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Jakten på den försvunna kryptan Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Tidigare utförda undersökningar i området Syfte Metod och dokumentation Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Vad arkeologen hoppades få se... Ill: Mats Gilstring Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning I september 2012 utförde Östergötlands museum, i samarbete med Söderköpings kommun, en arkeologisk forskningsundersökning i Trångsundsgränd, Söderköpings stad och kommun. Syftet med undersökningen var att försöka lokalisera ett, enligt flera källor, tidigare påträffat rum med skelett i. Detta rum skulle enligt anvisningar ligga i området för franciskanernas kyrkas kor. Vid undersökningen kunde det konstateras att avloppsledningen, som det grävts för då rummet påträffats, hade orsakat omfattande skador på kyrkans kor. Något rum eller krypta kunde dock inte påvisas vid den nu aktuella undersökningen. Mats Magnusson antikvarie 2

5 Söderköping 19:1! Söderköping 14:1 Söderköping 15:1! Söderköping 8:1 Söderköping 13:1!! Söderköping 20 Söderköping 4:1!! Söderköping 12:1-2! Söderköping 7: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan, blad 64F 8h SO, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum, i samarbete med Söderköpings kommun, utförde under september 2012 en arkeologisk forskningsundersökning vid platsen för franciskanerkonventets kyrkas kor i Söderköping. Bakgrunden till undersökningen var en (senare två) muntlig uppgift om att det vid en VA-ledningsgrävning på eller 1960-talet påträffats en hålighet i marken på platsen för kyrkans kor. När man med ficklampa lyste ner i hålet syntes ett tegelrum med skelett i. Hålet förslöts sedan med plankor och takpapp (senare uppgift: plåt) utan att någon anmälan gjordes. VA-ledningen förlades därefter på ett grundare djup. Uppgiftslämnaren var med på plats när detta skedde. Den arkeologiska förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Det arkeologiska arbetet i fält utfördes ideellt och för de övriga kostnaderna svarade Östergötlands museum och Söderköpings kommun. Totalt omfattade schaktet ca 10,5 m 2 och var ca 1,6 m djupt. Ansvarig för den arkeologiska forskningsundersökningen och utformningen av rapporten var undertecknad. Områdesbeskrivning Söderköping är belagt i det skriftliga källmaterialet från mitten av 1200-talet. Redan under talen var dock bebyggelse etablerad på platsen och orten fungerade sannolikt som en centralort för det omgivande landskapet. Staden växte fram där Storån och Lillån möts och från dessa vattendrag var det möjligt att nå Östersjön och Östergötlands inland. Sannolikt bidrog uppgrundningen av hamnområdet under senare delen av medeltiden till att staden under 1600-talet förlorade sin särställning till förmån för Norrköping och Valdemarsvik (Broberg & Hasselmo 1978). Det arkeologiska källmaterialet har påvisat att en tät och regelbunden stadsbebyggelse var under uppbyggnad från tidigt 1200-tal. Vid 1200-talets slut var de flesta av stadens medeltida institutioner fullt utvecklade. Gatunätet inom Söderköpings centrala delar har visat sig i stort vara det samma som under medeltiden med vissa förskjutningar och den skillnaden att en hel del mindre gränder försvunnit under årens lopp. Rådhustorget med dess hamn var Söderköpings hjärta och omgavs av Bergskvarteren i norr, Vintervadskvarteren i väst-sydväst samt Hagakvarteren i Figur 3. Schaktet i Trångsundsgränd. Foto mot S av Mats Magnusson, ÖM. 4

7 öst-sydöst. Ågatan, med den kulverterade Lillån, bildar gräns mellan Bergskvarteren och Vintervadskvarteren. Söderköpings äldsta stadslämningar bör kunna återfinnas i området närmast Rådhustorget och längs de därifrån utgående vägarna/vattenlederna. Kvarteret Hospitalsstugorna är beläget i den medeltida stadens nordvästra del, omedelbart öster om Drothems kyrka och norr om Storån. Ett franciskanerkonvent etablerades i området år 1235, mellan stadsbebyggelsen och platsen där Drothems kyrka idag är belägen. Huruvida Drothems kyrka var uppförd vid denna tid är oklart. Konventets kyrka, kyrkogården och rester efter andra byggnader har vid flera tillfällen påträffats vid markarbeten inom kvarteret och i de omgivande gatorna. Kyrkan var placerad direkt öster om Drothems kyrka, i nuvarande kv Hospitalsstugorna 5, 6, 7 och 8. Koret låg i den nuvarande Trångsundsgränd och sträckte sig in i kv Klostret (Lundberg 1928; Carlsson & Ohlsén 2007; Hörfors 1996; Harrison 2012). Den nuvarande bebyggelsen vilar delvis på de äldre klosterbyggnadernas murar (Carlsson 2007; Tesch 1977; Hörfors 1993). Efter reformationen lades konventet ner och vid samma tid slogs stadens helgeandshus och hospital ihop. Inrättningen skulle, efter Gustav Vasas direktiv, anläggas på klosterområdet, men så blev inte fallet utan hospitalet fortsatte sin verksamhet i det gamla helgeandshuset. Hospitalet nyttjade dock konventsområdet där en mängd små stugor växte upp, de s k Hospitalsstugorna. Den sydvästra delen av området kom då att bli begravningsplats för hospitalet. År 1787 flyttade verksamheten vid hospitalet till Vadstena (Broberg & Hasselmo 1978; Lönnqvist 2010:21,63; Feldt 2012). Drothems gamla kyrkogård ansluter i väster till kv Hospitalsstugorna och hospitalets begravningsplats. Om det förekom begravning av hospitalets döda på Drothems kyrkogård eller tvärt om är osäkert. Gravträngseln på de gamla kyrkogårdarna kunde förmodligen ge dispensfall både åt det ena och det andra hållet, särskilt under perioder då Drothems präst även fungerade som hospitalets föreståndare. När hospitalets verksamhet upphörde placerades dess altartavla i Drothems kyrka (Kjellgren muntligen). Figur 4. Schaktet i Trångsundsgränd. Foto mot NV av Mats Magnusson, ÖM. 5

8 Tidigare utförda undersökningar i området I samband med att ett nytt bostadshus och uthus uppfördes i kv Hospitalsstugorna 6, utfördes flera förundersökningar/antikvariska kontroller. Inledningsvis undersöktes vilken nivå som kulturlager och andra lämningar uppträdde på (Feldt 1990). Då konstaterades bl a att kulturlager och murrester framkommer på 0,40-0,70 m djup under markytan. Kraftigast var de sentida fyllnadslagren i tomtens södra del. Samma år schaktades för VA- och elledningar inom kv Hospitalsstugorna 5 (Lindgren Hertz 1990). Då påträffades bl a byggnadslämningar som kan kopplas till kyrkans norra vägg samt kulturlager med inslag av människoben. Rester efter golv av tegel och kalkstenshällar påträffades söder om väggen. I samband med att de nya byggnaderna uppfördes och försågs med diverse installationer av el, värme, VA m m utfördes en arkeologisk förundersökning (Hörfors 1993). Vid denna kunde ett längre parti av nordmuren, tidigare tolkad som sydmur, till kyrkans långhus och delar av en golvnivå dokumenteras. Dessutom påträffades en igenfylld källare på tomtens södra del, under uthuset. Bland fynden från undersökningen fanns en gravhäll med stavkors och medeltida mynt. Under 2012 undersöktes ett mindre schakt inför borrning för bergvärme inom inne på gården till Hospitalsstugorna 5 och 6. Där påträffades såväl gravar som olika golvlager hörande till franciskanernas kyrka (Feldt 2012). Syfte Syftet med den arkeologiska forskningsundersökningen var att utröna huruvida det på platsen för franciskanernas kyrka fanns en tidigare okänd krypta/ gravkor. Om en krypta framkom så var målet att försöka besikta den okulärt via det tidigare uppkomna hålet för att därigenom kunna göra arkeologiska och säkerhetstekniska bedömningar av konstruktionen och dess innehåll. Hospitalsgatan Teckenförklaring Altare Trångsundsgränd Golv Mur Schakt Kyrka Äldre mur Altare1 6 Figur 5. Schakt och anläggningar på adresskartan över Söderköping med de tidigare funna murarna efter kyrkans kor samt den ålderdomliga muren i norr. Skala 1:250.

9 Metod och dokumentation Ett ca 0,8 m brett schakt grävdes med maskin utmed platsen för den äldre VA-ledningen. Schaktet följde VA-ledningen på ett djup av ca 1,6 m utmed en sträcka av ca 7,0 m. Anläggningar utmed det äldre VA-schaktets kanter grävdes för hand och dokumenterades med digitalfotografering och beskrivning. Schakt och anläggningar mättes in med RTK-GPS. Mänskliga skelettdelar som påträffades återbegravdes vid igenfyllning av schaktet och inga andra fynd tillvaratogs. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Resultat Schaktet började grävas strax utanför det nordöstra hörnet på boningshuset tillhörande Hospitalsstugorna 8. Schaktet drogs norrut och ca 0,4 m under marknivån började lämningar efter kyrkans kor att framkomma. Det visade sig snabbt att det äldre VA-schaktet hade grävts rakt igenom koret och därmed raserat stora delar av altarfundamentet samt det kringliggande tegelgolvet. VA-ledningens cementrör låg på ett djup av ca 1,5-1,6 m under marken och hade i den norra delen av schaktet brutit igenom korväggens grundmur av gråsten samt den därpå vilande tegelväggen (ca 5 skift bevarade i profilen). VA-ledningen hade två T-kopplingar med stick, vilka löper inom området för koret och långhuset, in till husen Hospitalsstugorna 7 och 8. Uppgiftslämnaren hade berättat att VA-ledningen förlades på ett mycket grundare djup efter det att rummet med skelett påträffats vilket nu inte stämde med den nu framkomna ledningen. Tanken med att följa VA-ledningens nedgrävning hade varit att se när ledningen ändrade höjd för att där öppna upp schaktet och därmed finna den omtalade lagningen/övertäckandet av hålet. VA-ledningen följde istället samma djup längs hela den nu aktuella sträckan utan tendens till ändrad höjd. Detta medförde att en utökning av schaktet och djupare grävande fick uteslutas på grund av risken för oönskad inverkan på de delar av koret som ännu inte är skadade samt risken för att skada en eventuell valvkonstruktion på kryptan. Efter det att undersökningen var utförd framkom ytterligare ett vittne till händelsen och berättade att rummet med skelett visst fanns på platsen, fast djupare ner under VA-ledningen. Denna person berättade också att man skurit ur en del av en plåttunna och lagt över hålet som uppkommit. Figur 6. Altare till vänster i bild och tegelgolv till höger. Foto mot V av Mats Magnusson, ÖM. 7

10 Figur 7. Altaret. Tegelstenar med kalkbruk och därunder liggande gråstenar. Foto Mats Magnusson, ÖM. Figur 8. Den genomgrävda kormuren. Foto mot Ö av Mats Magnusson, ÖM. Figur 9. Huggna stenar som påträffades i VA-schaktets fyllning och som inte överensstämmer med stenarna i korets grundmur. Detta kan vara rester efter den ålderdomliga muren som enligt Lundberg gått norr om koret. Foto Mats Magnusson, ÖM. 8

11 Referenser Broberg, B. & Hasselmo M Söderköping. Medeltidsstaden 5. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, rapport. Göteborg. Carlsson C Ett hus från franciskanerklostret i Söderköping. RAÄ 14, Söderköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2007:65 Linköping. Carlsson C & Ohlsén M Hospitalsstugorna och Hospitalsgränd. RAÄ 14, Söderköpings stad och kommun. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2007:71. Feldt A-C Kv Hospitalsstugorna 6, Söderköping. Antikvarisk kontroll Rapport. Östergötlands länsmuseum. Feldt A-C En grop genom golvet i franciskanernas kyrka. RAÄ 14 och 20. Kv Hospitalsstugorna 5 och 6, Söderköping. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands museum. Rapport 2012:59. Harrison D En medeltida storstad. Historien om Söderköping. Stockholm. Hörfors O Kv Hospitalsstugorna 6, Söderköping. Arkeologisk förundersökning Rapport. Östergötlands länsmuseum. Hörfors O Forskningsprojektet Söderköpings äldsta kyrkor. I: Kyrkoarkeologi i Östergötland Östergötlands länsmuseum. Linköping. Kjellgren P. F d kyrkoherde i Söderköping. Muntlig uppgift rörande kontakter mellan Drothems kyrka och hospitalet. Lindgren Hertz L Kv Hospitalsstugorna 5, Söderköping. Antikvarisk kontroll Rapport. Östergötlands länsmuseum. Lundberg E Topografiska undersökningar i Söderköping. Stockholm. Lönnqvist O Från forntid till nutid. Söderköpings stads historia under 1000 år. Söderköping. Tesch S Rapport. Det medeltida klosterområdet inom kvarteret Hospitalsstugorna och Hospitalsgränd. Söderköpings stad och kommun. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Uppdragsverksamheten 1979:63. Stockholm. 9

12 Tekniska uppgifter Gata Stad och kommun Län och landskap Trångsundsgränd Söderköping Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 14 Ekonomiska kartans blad 64F 8h SO Koordinater N , E Koordinatsystem SWEREF99 TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 324/12 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Forskningsundersökning Söderköpings kommun/östergötlands museum Projektledare Mats Magnusson Personal - Rapportarbete Mats Magnusson Fältarbetstid Totalt undersöktes Ca 10,5 m 2 Fynd - Foto Digitala Analyser - Grafik Mats Magnusson Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:15 Östergötlands museum 10

13

14 I september 2012 utförde Östergötlands museum, i samarbete med Söderköpings kommun, en arkeologisk forskningsundersökning i Trångsundsgränd, Söderköpings stad och kommun. Syftet med undersökningen var att försöka lokalisera ett, enligt flera källor, tidigare påträffat rum med skelett i. Detta rum skulle enligt anvisningar ligga i området för franciskanernas kyrkas kor. Vid undersökningen kunde det konstateras att avloppsledningen, som det grävts för då rummet påträffats, hade orsakat omfattande skador på kyrkans kor. Något rum eller krypta kunde dock inte påvisas vid den nu aktuella undersökningen. ISSN Rapport 2013:15