SCHAKTNING FÖR NY TRANSFORMATORSTATION

Transkript

1 RAPPORT 2014:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING SCHAKTNING FÖR NY TRANSFORMATORSTATION RAÄ 153:1 S:T LARSGATAN SAMT KV BOAS 2 OCH 4 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN

2

3 Schaktning för ny transformatorstation Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte Metod och dokumentation Resultat och åtgärdsförslag Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Schaktning inför stationsbädd. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Försommaren 2014 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på S:t Larsgatan samt på fastigheterna kv Boas 2 och 4, Linköpings stad och kommun. Undersökningen föranleddes av schaktningsarbeten i samband med placering av ny tranformatorstation på platsen samt därtill hörande markbunden elkabel. Uppdragsgivare var Tekniska Verken i Linköping Nät AB. Markingreppen omfattade ca 170 löpmeter avseende markbunden kabel samt ca 38 m2 på platsen för kommande transformatorstation. I sydligaste delen av schaktet inför transformatorstationen framkom på 0,7 m djup ett lerigt gråbrunt kulturlager emedan ledningsschakten endast berörde utfyllnadslager vilka bedömdes vara sentida. Roger Lundgren antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Linköping 341:1 Linköping Linköping 285: Linköping 267:1 Linköping 165:1 Linköping 149:2 Linköping Linköping 149:2 149:2 Linköping 149:2Linköping 149:3 Linköping 149:2 Linköping 149:3 Linköping 268:3 268:2 Linköping 268:5 Linköping 268:6 Linköping 268:4 Linköping 268:1 Linköping 153:1 Linköping 286:1 Linköping 158: Linköping 148: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde under försommaren 2014 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på S:t Larsgatan samt på fastigheterna kv Boas 2 och 4 i Linköping stad och kommun, Östergötland. Arbetet utfördes i samband med markarbeten inför placering av ny transformatorstation samt tillhörande markbundna elkablar. Undersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Tekniska Verken i Linköping Nät AB, vilka även svarade för den arkeologiska kostnaden. Ansvarig för undersökningen i fält var antikvarie Ann- Charlott Feldt. För rapportarbetet svarar undertecknad. Områdesbeskrivning Det aktuella undersökningsområdet är beläget strax norr om Linköpings medeltida stadsområde (RAÄ 153). Klostergatan (tidigare Gamla Stångsgatan) var redan på 1200-talet en för staden viktig väg som ledde ut mot Stångebro och sedan vidare mot Norrköping. Denna väg strålar samman med en från väster anlöpande väg strax norr om undersökningsområdet. På en geometrisk avmätning från 1773 finns bebyggelse markerad i anslutning till korsningen. Undersökningsområdet är beläget utanför den så kallade Gamla Stångbommen som fram till 1817 var placerad vid korsningen mellan Kungsgatan och Klostergatan (Bengtsson 1998). På stadskartan från 1800 finns tullen med, benämnd Nykvarnstullen. Delar av området ingick under och 1700-talen i stadens åkrar under benämningen Övre Stigslyckan (Borna-Ahlkvist & Tollin 1994). Inga byggnader eller tomter finns markerade i området före 1867 års stadskarta, då södra delen av kvarteret utritats inklusive det år 1858 uppförda Tingshuset (Ljungstedska Friskolan) samt två flygelbyggnader. Kvarterets norra del är då alltjämt en del av Stigslyckan. På 1898 års karta finns emellertid hela kvarteret utritat med den utbredning det har än idag. Norra delen av kvarteret upptas idag av Frimurarehotellet som uppfördes Mot Klostergatan låg tidigare en byggnad som uppförts under senare delen av 1800-talet, vilken användes som trädgårdsmästarebostad. Mellan Frimurarehotellet och skolan fanns en trädgård med scen, damm och servering. Delar av detta område utgörs idag av Frimurarehotellets parkering, vilken undersöktes arkeologiskt år Vid dessa undersökningar påträffades stengrunderna till tre efterreformatoriska byggnader. I södra delen av undersökningsområdet framkom en stenläggning som kan vara resterna efter en gata eller gårdsplan. Vidare påträffades på undersökningsområdet störhål, årderspår, brand- och raseringslager, diken, brunn samt ytterligare en stenläggning (Magnusson 2012; Räf & Lindberg 2014). Syfte Syftet med förundersökningen var i första hand att tillse så fast fornlämning berördes i minsta möjliga mån. Om fornlämningar påträffades skulle dessa dokumenteras avseende karaktär, omfattning och datering. Detta för att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom bidra till en utökad och fördjupad kunskap om området. Resultatet från undersökningen ska även kunna ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet. Metod och dokumentation Förundersökningen genomfördes i form av schaktningsövervakning i samband med att det planerade arbetet utfördes. Markingreppen omfattade ca 170 löpmeter avseende markbunden kabel. På platsen för den kommande transformatorstationen grävdes ett ca 6 x 6,5 m stort schakt. Schaktets djup varierade från 0,7 m i östra delen till 0,9 m i västra delen. I anslutning till detta schakts nordöstra del grävdes ett schakt inför en brunn. Detta schakt hade en utbredning om 1,0 x 0,6 m med ett djup på 1,40 m. Schakten dokumenterades genom digital fotografering. Inga föremål tillvaratogs. Resultat och åtgärdsförslag I sydligaste delen av schaktet inför transormatorstationen framkom på 0,7 m djup ett lerigt gråbrunt kulturlager. Resten av schaktet upptogs av ett frischakt tillhörande en underjordisk betongkonstruktion belägen direkt nordväst om den nya transformatorstationen. I ledningsschakten berördes endast utfyllnadslager i form av bärlager och matjord. Dessa lager bedömdes vara sentida. Östergötlands museum bedömer att inga fortsatta arkeologiska åtgärder är nödvändiga och att arbetet således kan genomföras som planerat. 4

7 ping 285:1 Linköping 153:1 Lantmäteriverket MS2008/06551 Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med sökschakten markerade. Skala 1:

8 Referenser Tryckta källor Bengtsson, R Vid stadens hank och stör: tullstugor, portar och bommar i svenska städer Dalarö: Tullmuseum. Västerås. Borna-Ahlkvist, H och Tollin, C Kring Stång: en kulturgeografisk utvärdering byggd på äldre lantmäteriakter och historiska kartöverlägg. Byrån för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet. Linköping. Övriga källor och kartmaterial Magnusson, M Kv Boas 1 och 2, Linköping stad och kommun, Östergötland. Redovisning av utförd arkeologisk undersökning. Arkivhandling Östergötlands museum. LMS D64-1:24. Linköpings stads ägor. Geometrisk avmätning Johan Gustaf Leffler. Räf, E & Lindberg, R Järnålder och 1700-tal vid frimurarhotellet. RAÄ 153 Kv Boas 1-2, Linköping stad och kommun, Östergötlands län. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, Rapport 2014:40. Figur 4. Brunnschaktet vid stationsbädden nordöstra del. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. 6

9 Figur 5. Framschaktade ledningar längs S:t Larsgatan. Foto Ann-Charlott Feldt, ÖM. 7

10 Tekniska uppgifter Lokal Socken/Stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer RAÄ 153 kv Boas 2 och 4 samt S:t Larsgatan Linköping stad Linköpings kommun Östergötland Digitala fastighetskartan blad 64F 7d SO Koordinater (n/e) , Koordinatsystem SWEREF 99 TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Reuterdahl Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 416/13 ÖLM projektnr Beställare Kostnadsansvarig Tekniska Verken i Linköping Nät AB Tekniska Verken i Linköping Nät AB Fältarbetsledare Ann-Charlott Feldt Personal - Rapportarbete Roger Lundgren Fältarbetstid till Totalt undersöktes ca 38 m 2 samt ca 170 löpmeter ledningsschakt Fynd - Foto Ann-Charlott Feldt Analyser - Grafik Roger Lundgren Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:53 Östergötlands museum 8

11

12 Östergötlands museum utförde under försommaren 2014 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på S:t Larsgatan samt på fastigheterna kv Boas 2 och 4, Linköping stad och kommun. Undersökningen föranleddes av schaktningsarbeten i samband med placering av ny tranformatorstation på platsen samt därtill hörande markbunden elkabel. Markingreppen omfattade ca 170 löpmeter avseende markbunden kabel samt ca 38 m² på platsen för kommande transformatorstation. I sydligaste delen av schaktet inför transformatorstationen framkom på 0,7 m djup ett lerigt gråbrunt kulturlager emedan ledningsschakten endast berörde utfyllnadslager vilka bedömdes vara sentida. ISSN Rapport 2014:53