NY INNERGÅRD VID GAMLA ELSA BRÄNDSTRÖMS SKOLA

Transkript

1 RAPPORT 2015:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NY INNERGÅRD VID GAMLA ELSA BRÄNDSTRÖMS SKOLA INTILL RAÄ 153 KV BIKUPAN 15 LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF

2

3 Ny innergård vid gamla Elsa Brändströms skola Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning Syfte och metod Resultat Referenser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Undersökningsområdet mot f d Elsa Brändströms skola och Vasavägen i norr. Foto: Erika Räf, ÖM. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Östergötlands museum utförde i januari 2015 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheten kv Bikupan 15, (f d Elsa Brändströms skola), intill Vasavägen, inom centrala Linköping. Arbetet skedde med anledning av omgestaltning av fastighetens innergård, bland annat skulle en väg och en basketplan anläggas. Ett recent stolphål noterades. I övrigt framkom inget av arkeologiskt intresse. Erika Räf antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Linköping 456 Linköping 285:1 Linköping 327:1 Linköping 267:1 Linköping 165:1 Linköping 149:1 Linköping 149:2 Linköping 149:2 Linköping 149:2Linköping 149:3 Linköping 164:1Linköping 149:2 Linköping 149:3 Linköping 268:6 Linköping 268: Linköping 148:1 Linköping 148:1 Linköping 148:1 Linköping 153:1 Linköping 286:1 Linköping 158: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde i januari 2015 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheten kv Bikupan 15, (f d Elsa Brändströms skola), intill Vasavägen, inom centrala Linköping. Arbetet skedde med anledning av omgestaltning av fastighetens innergård, bland annat skulle en väg och en basketplan anläggas. Området ligger ca 100 m norr om begränsningen för RAÄ 153, Linköping stad, med andra ord i det medeltida Linköpings utkanter. Förundersökningen utfördes efter beslut från Läns styrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Lejon fastigheter AB vilka även är kostnadsansvariga. Projekt ledare var antikvarie Emma Karlsson. Antikvarie Erika Räf, som även deltog i fältarbetet, har utarbetat rapporten. Områdesbeskrivning Östergötlands museum har tidigare utfört en kulturhistorisk utredning och arkeologisk utredning etapp 1 för den aktuella fastigheten (Feldt & Hagsten 2011). Den arkeologiska utredningen visar att området är beläget inom den zon runt den medeltida och tidigmoderna staden där lämningar av utkantskaraktär kan förväntas. Vanligtvis utgörs lämningarna av kraftiga kultur- och odlingslager utan synliga lagerskillnader men med en tydlig fyndstratigrafi och innehållande anläggningar såsom syllstensgrunder, stenläggningar med mera. Det har inte utförts några arkeologiska undersökningar inom den aktuella fastigheten men ett par undersökningar i Klostergatan, direkt intill kv Bikupan, har påvisat kulturlager i varierande omfattning (Feldt 2003; Skoglund 1997). Vid dessa har lager av utkantskaraktär samt en träkonstruktion daterad till Figur 3. Undersökningsområdet inlagt på karta från Skala 1:

7 senare delen av 1700-talet dokumenterats. Vid en av undersökningarna dokumenterades även ett geologiskt fenomen i form av trattformade gropar, vilka tolkats som skredsprickor (Feldt 2003:21ff). År 2012 utfördes en arkeologisk undersökning inom kv Boas 1 och 2 (Frimurarhotellet), strax öster om kv Bikupan. Förutom ett flertal lämningar från 1800-talet och 1900-talet, som härrör från Ljungstedska Friskolan respektive Frimurarhotellet, påträffades en husgrund från en byggnad som bör ha uppförts någon gång mellan åren 1732 och Flera fynd, bl a av kritpipsfragment, visar också att området har använts under och 1700-talen, troligen som jordbruksmark. Två kolprov från en stenpackning resulterade i dateringar till äldre järnålder. Dateringarna, tillsammans med ett äldre odlingslager, indikerar att det finns spår av en äldre, sannolikt förhistorisk, markhorisont i undersökningsområdet (Räf & Lindberg 2014). I samband med ovan nämnda arkeologiska utredningen av kv Bikupan 15 gjordes även en kartstudie. Den visar bland annat att området under talen har omfattat en vägkorsning, där en väg som kom direkt från Hunnebergsgatan och biskopsgården anslöt till Gamla Stångsgatan. Gamla Stångsgatan gick från staden i riktning mot Stångebro och vidare mot Norrköping. Lämningar efter gatan har påträffats vid en undersökning ca 150 m söder om det nu aktuella området. Vägen är arkeologiskt belagd från 1200-talet (Feldt & Tagesson 1997). Kartstudien visar även att det funnits en större öppen yta där vägarna sammanstrålat (1639 års karta, LMS D64-1:1). På 1773 års karta (LMS D64-1:24), finns en byggnad placerad inom den öppna ytan (figur 3 och 4). Dessutom är Gamla Stångsgatan betydligt bredare och det finns en oförklarad långsmal markering längs med gatan. På en betydligt yngre karta (LMS Lj-102) från år 1853, finns någon form av ekonomibyggnader markerade längs med gatans båda sidor. Förekomsten av något sådant skulle kunna vara förklaringen till den långsmala markeringen på den äldre kartan Figur 4. Undersökningsområdet inlagt på karta från Skala 1:

8 Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var i första hand att styra markingreppet så att fast fornlämning skadades så lite som möjligt av det planerade arbetsföretaget. Den arkeologiska förundersökningen utfördes som en schaktningsövervakning i samband med att markarbetena gjordes. Påträffad lämning undersöktes genom handgrävning för att utröna lämningens karaktär. Resultat Schaktningskontrollen utfördes i januari Tyvärr fick Östergötlands museums arkeologer först på ett sent stadium kännedom om att schaktningsarbetet hade påbörjats. Stora delar av schaktningen för vägbeläggningen hade redan utförts, när arkeologisk personal kom till platsen. Eftersom det innebar att ingen arkeologisk schaktningkontroll utfördes för större delen av ytorna, går det inte att utesluta att lämningar kan ha schaktats bort. Omedelbart väster om skolbyggnaden grävdes ett schakt för en ny vägbeläggning (se figur 5 och 6). Schaktet var ca 68 m långt och mellan 5 och 10 m brett; djupet var ca 0,6 till 1,1 m. I västra schaktkanten, intill tomtgränsen gick en högspänningsledning. Den södra schaktkantens profil visade ett övre, ca 0,2 m tjockt matjordslager. Därunder fanns ett påfört Teckenförklaring Förundersökningsområde Övervakade schakt Figur 5. Undersökningsytan med arkeologiskt konrollerade schakt. Skala 1:

9 tjockt lager, bestående av ca 0,5 m gul silt, följt av ett äldre matjordslager, ca 0,3 m tjockt och bestående av brun, svagt lerig sand. Under det äldre matjordslagret framkom undergrunden, som bestod av gul sandig silt. I botten av den södra delen av schaktet påträffades ett stolphål (ca 0,4 x 0,3 m) med rester av två träkäppar. Stolphålet var sannolikt recent; även spik av modernare typ påträffades i det. Den östra schaktkantens profil bestod av 0,2 m påförd silt, därunder framkom samma äldre matjordslager som i den södra schaktkantsprofilen: 0,3 m brun, svagt lerig sand. Inget av arkeologiskt intresse framkom. På en närmast kvadratisk yta, öster om det långa schaktet, ska en basketplan anläggas. Här grävdes matjorden bort, ner till tidigare påfört grus. Storleken på schaktet var ca 20 x 25 m, djupet varierade mellan 0,1 och 0,3 m. Inget av arkeologiskt intresse framkom. Referenser Feldt, A-C. & Hagsten, M Elsa Bränsströms skola. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi. Rapport 2011:94. Feldt, A-C Sprickor under Klostergatan. Östergötlands länsmuseum. Rapport 2003:88. Feldt, A-C. & Tagesson, G Två gårdar i biskopens stad. Linköping. Skoglund, M Klostergatan, kv Bikupan 13 och 15. Östergötlands länsmuseum. Räf, E & Lindberg, R Järnålder och 1700-tal vid Frimurarhotellet. Rapport 2014:40. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. Lantmäteristyrelsen arkiv (LMS) D64-1:1. Linköpings stads ägor. Geometrisk avmätning D64-1:24. Linköpings stads ägor. Geometrisk avmätning Lj-102, Linköpings stad. Ljunggrens atlas, Figur 6. Schaktning för den nya vägbeläggningen direkt väster om skolbyggnaden. Foto: Emma Karlsson, ÖM. 7

10 Tekniska uppgifter Kvarter Bikupan 15 Stad och kommun Linköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Intill Linköping 153 Ekonomiska kartans blad 64F 7d NO, 64F 7d SO Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfstén Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 303/14 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Lejonfastigheter AB Lejonfastigheter AB Emma Karlsson Erika Räf Fältarbetstid Fynd - Foto Digitala Analyser - Grafik Erika Räf Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:15 Östergötlands museum 8

11

12 Östergötlands museum utförde i januari 2015 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fastigheten kv Bikupan 15 (f d Elsa Brändströms skola), intill Vasavägen, inom centrala Linköping. Ett recent stolphål noterades i ett matjordslager. I övrigt framkom inget av arkeologiskt intresse. ISSN Rapport 2015:15