LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD

Transkript

1 RAPPORT 2015:45 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD RAÄ 138:1 HAGSÄTTER 21:35 BORGS SOCKEN NORRKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ROGER LUNDGREN

2

3 Lakvattendamm över Hagsätter gård Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Syfte och frågeställningar Metod och dokumentation Resultat Referenslitteratur och övriga resurser Tekniska uppgifter Omslagsbild: Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan ( ). Kartblad Löfstad J ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Under sommaren 2007 genomförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning på fastigheten Hagsätter 21:35 i Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Området är idag ianspråktaget av Häradsuddens avfallsanläggning. Undersökningen föranleddes av att en för verksamheten nödvändig lakvattendamm skulle anläggas på platsen för den sedan år 1638 kända gården Hagsätter (Borg 138:1). Gårdstomten befanns vara hårt åtgången av verksamheten vid avfallsanläggningen, och inga lämningar efter äldre byggnader påträffades. I de omrörda lagren på platsen kunde bland annat fajans, porslin och yngre rödgods observeras. Ett kritpipsfragment påträffades i fyllningen till ett stenlyft. Vid undersökningstillfället gjordes bedömningen att den arkeologiska potentialen för fornlämningen är låg. Roger Lundgren antikvarie Finspång Motala Norrköping Linköping Vadstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Kimstad 18:1 Kimstad 19:1 26:1 Kimstad Kimstad 184:1 Kimstad 183:1 Kimstad 20:1Kimstad 22:1 23:1 Kimstad 22:1 Kimstad 24:1 Kimstad 25:1 Borg 304:1 Borg 289:1 Borg 278:1 Borg 288:1 Borg 196:1 Norrköping 354Borg 196:2 Borg 201:1 Borg 127:1 Borg 171:2 Borg 171:1 Borg 220:1 Borg 258:1 Borg 202:3 Borg 202:2 Borg 202:1 Borg 256:1 Borg 167:3 Borg 167:1Borg 200:1Borg 259:1 Borg 262:1 Borg 167:2 Borg 260:1 Borg 250:1 Borg 253:1Borg 130:1 Borg 170:1 Borg 130:2 Borg 219:1 Borg 261: Kimstad 186:1 Borg 134: Borg 286:1 Borg 284:1 Kimstad 199:1 Borg 285:1 Borg 123:1 Borg 124:1 Borg 122:1 Borg 125:1 Borg 138: Kimstad 254: Kimstad 84:1 Kimstad 252:1 Kimstad 253:1 Borg 109:1 Borg 103:1 Borg 137:1 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde i juli 2007 en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning på fastigheten Hagsätter 21:35, Borgs socken, Norrköpings kommun. Området brukas av Häradsuddens avfallsanläggning och undersökningen föranleddes av att en för verksamheten nödvändig lakvattendamm skulle anläggas. Förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Econova Biotech AB. Dessa svarade även för den arkeologiska kostnaden. Ansvarig för förundersökningen var antikvarie Anders Lundberg. För rapportarbetet svarar undertecknad. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Gårdstomten Hagsätter (Borg 138:1) ligger i randzonen till den slättbygd som sträcker sig mellan Linköping och Norrköping. Till skillnad från den rena slättbygden är det omgivande landskapet mera kuperat och småbrutet. Den uppodlade jorden är mycket bördig och koncentrerad till dälderna mellan höjdsträckningarna. Ur fornlämningssynpunkt utgör bygden en del av ett av de tre centralområdena som kan urskiljas under bronsoch järnålder inom Östergötland. Även från stenåldern finns såväl mesolitiska som neolitiska fyndlokaler representerade i närområdet. Bebyggelsehistoriskt pekar den kända fornlämningsbilden samt ortnamnsbeståndet mot att det aktuella området permanent odlats upp och bebyggts från yngre järnålder och framåt. Närmaste registrerade fornlämningar utgörs av de båda fornborgarna Stora och Lilla Rövarborgen (Borg 102:1 resp 103:1), en treudd (106:1) med närliggande stensträngar (139:1 och 140:1), ett par stensättningar (137:1 resp 123:1) samt en yta med fossil åkermark och odlingsrösen (125:1), Av dessa fornlämningar ligger ingen närmare Hagsätter än 0,6 km. Hagsätter besiktigades år 1995 i samband med en utredning och bestod då av en tydlig gårdstomt om ca 80 x 30 m i VNV-ÖSÖ riktning. Tomten var belägen på ett impediment med kringliggande före detta åkermark. I den VNV delen fanns rester av en kraftigt skadad grund till ett boningshus. Söder om denna fanns en terrassliknande grund, troligen efter ett uthus. Området var kraftigt stört av körvägar tillhörande deponianläggningen (Schönbeck 1995). Äldsta kända skriftliga belägg för Hagsätter stammar från 1638, då gården köptes från kronan av Axel Lillie vilken lade den till sitt gods Lövstad. I samband med reduktionen tycks Hagsätter ha återgått till kronan, enligt ett jordboksutdrag från 1680 utgjorde gården då ett kronohemman om 1/8 mantal. Uppgifter förekommer om att gården tidvis utgjort fjärdingsmannaboställe. Från senast 1760 ligger Hagsätter åter under Lövstad och fortsätter att höra därtill som arrendegård fram till 1930-talet. Omkring 1938 styckas jordbruksmarken av och blir till betesmark för den närliggande gården Skvalbäcken, vilken också ägdes av Lövstad. Hagsätter omvandlas då till en torplägenhet, vars tomt och byggnader fortfarande återfinns på 1947 års ekonomiska karta, men är borta på 1979 års dito. Två faktorer visar på att bebyggelsen vid Hagsätter har etablerats senast under medeltiden. Den första ligger i själva bebyggelsenamnet med ändelse på -säter. Hagsätters närmast omgivande grannar utgörs av gårdar och mindre byar med ortnamnsändelser som domineras av -torp och -sätter. I Sverige är namntypen vanligast i Mälarlandskapen och i Östergötland. Betydelsen är ungefär bostad/vistelseort vid utmarks-/skogsäng. Inom ortnamnsforskningen anses bebyggelsenamnen på -säter främst ha etablerats under perioden vikingatid medeltid (Franzén 1982; Pamp 1988). Den andra faktorn utgörs av den angivna jordnaturen för Hagsätter vid Axel Lillies förvärv Av denna framgår det att kronan kommit i besittning av gården vid indragningen av Alvastra klosters gods i samband med reformationen (Almquist 1946). Syfte och frågeställningar Syftet med den arkeologiska förundersökningen var att söka skapa underlag för en bedömning av fornlämningens omfattning/avgränsning, karaktär, kronologi och kunskapspotential. Förundersökningsresultatet skall även kunna utgöra underlag för Länsstyrelsens beslut avseende eventuella vidare arkeologiska insatser i och med den planerade exploateringen. Metod och dokumentation Den totala ytan för undersökningsområdet vid Hagsätter uppgick till ca 950 m2. Förundersökningen bedrevs som sökschaktsgrävning med grävmaskin inom valda delar av exploateringsområdet. Påträffade lämningar undersöktes genom handgrävning. Huvudschaktet dokumenterades genom inmätning med GPS. Befintligt dokumentationsmaterial förvaras på Östergötlands museum. Inga fynd tillvaratogs vid undersökningen. 4

7 Resultat Vid förundersökningen konstaterades att fornlämningsområdet mellan 1995 och 2007 utsatts för en rad olika former av markingrepp som haft stor negativ inverkan på fornlämningen (jmf Schönbeck 1995). Av gårdstomten var i stort sett endast platsen för den senaste byggnaden orörd. Vid undersökningen upptogs ett större sökschakt omfattande ca 300 m2. I schaktet fanns inga indikationer på bevarade äldre byggnadslämningar. Huvudsakligen påträffades omrörda lager där glas, porslin, fajans, yngre rödgods, spik och träkol kunde observeras. I fyllningen till ett stenlyft påträffades ett fragment av en kritpipa. Något söder om huvudschaktet drogs ett mindre sökschakt på en yta som under 1800-talet brukades som åkermark. I den understa odlingshorisonten påträffades träkol. Vid undersökningen observerades ett område drygt 50 m norrut med potential för äldre bebyggelse. Emellertid kunde detta läge inte undersökas på grund av mäktiga lager påförd deponi, varför det inte går att utesluta att fast fornlämning kan kvarligga under. Östergötlands museum har gjort bedömningen att ytterligare arkeologiska åtgärder i samband med exploateringsplanerna inte kan förväntas tillföra mer kunskap om fornlämningen Borg 138:1 Borg 138: Lantmäteriverket MS2008/ Figur 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med förundersökningsområdet markerat med gult och det med maskin undersökta området markerat med rött. Skala 1:

8 Referenslitteratur och övriga resurser Almquist J A Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden: med särskild hänsyn till proviniens och säteribildning: D.3, Östergötlands, Bd 1, inledning och tabeller. Stockholm. Franzén G Ortnamn i Östergötland. Stockholm. FMIS=Fornminnesregistret på nätet via raa.se Häradsekonomiska kartan Kartblad Löfstad J Rikets allmänna kartverks arkiv via lantmateriet.se Schönbeck M Sopstationen Häradsudden och Fornlämning 138, Borgs socken, Norrköpings kommun, Östergötland: arkeologisk utredning. Östergötlands länsmuseum rapport Linköping. Pamp B Ortnamnen i Sverige. Lund. SDHK=Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medel tidsbreven via 6

9 Tekniska uppgifter Lokal Hagsätter 21:35 Socken/Stad Borg Kommun Norrköping Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ Borg 138:1 Digitala fastighetskartan blad Koordinatsystem Mätteknik 64F 9g SV SWEREF 99 TM GPS Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Annika Toll ÖM dnr 319/07 ÖM projektnr Beställare Kostnadsansvarig Econova Biotech AB Econova Biotech AB Projektledare Anders Lundberg Personal - Rapportarbete Roger Lundgren Fältarbetstid Totalt undersöktes 300 m2 Fynd Inga fynd tillvaratogs vid undersökningen Foto Digitalfoto Analyser - Grafik Roger Lundgren Renritning - Grafisk form Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2015:45 Östergötlands museum 7

10 8

11

12 Sommaren 2007 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning vid Häradsuddens avfallsanläggning på fastigheten Hagsätter 21:35, Borgs socken, Norrköpings kommun. Undersökningen föranleddes av att en dammkonstruktion för lakvatten skulle anläggas på platsen för den sedan år 1638 belagda gården Hagsätter (Borg 138:1). Den sentida verksamheten i området konstaterades ha påverkat fornlämningens bevarandegrad negativt. Vid undersökningen påträffades endast omrörda lager där bland annat porslin, glas, fajans och yngre rödgods kunde observeras. ISSN Rapport 2015:45