Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Transkript

1 uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr Annika Helander

2 uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr Annika Helander 1

3 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, Linköping Tel Fax Omslagsbild På ömse sidor om Göta kanal, mellan Bergs och Oscars slussar, ligger två f d transformatorstationer. FOTO ANNIKA HELANDER. Produktion/grafisk form BRITT LUNDBERG Grafik LARS ÖSTLIN Foto ANNIKA HELANDER Utskrift UV ÖST, LINKÖPING 2008 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/ Riksantikvarieämbetet UV ÖST, RAPPORT 2008:57 ISSN

4 Innehåll Bakgrund 5 Syfte 5 Metod 5 Kulturmiljö 5 Skyddad kulturmiljö 5 Fornlämningsmiljö 9 Åtgärdsförslag vid eventuell exploatering 9 Referenser 10 Litteratur 10 Arkiv 10 Kartor 10 Administrativa uppgifter 10 Bilaga 1. Beskrivning av Objekten 11 Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Norrköping Söderköping Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för utredningsområdet markerat. 3

5 Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:

6 Arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Bakgrund Kanalbolaget och Sverigehuset i Göteborg AB undersöker möjligheterna att utveckla delar av området i anslutning till Bergs slussar för hotellverksamhet, butiker, servering och bostäder. Det aktuella området omfattar parkmark på norra sidan om kanalen och åkermark intill gästhamnen på södra sidan av kanalen. Åkermarken har idag karaktären av gräsmatta. Området är beläget strax öster om kanalorten Berg som växte fram under andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet. Hela området ingår i riksintresse för kulturmiljövården Göta kanal, KE 9. Syfte Syftet med utredningen är att beskriva områdets kulturhistoriska värden och bedöma den arkeologiska potentialen inom aktuellt område. Resultatet ska kunna användas som underlagsmaterial i den fortsatta besluts- och planeringsprocessen. Metod För att ge en god bild av områdets förutsättningar har äldre kartmaterial analyserats och fakta inhämtats från litteratur, arkiv, rapporter och en kulturhistorisk inventering av Göta kanal. Information har inhämtats från Fornminnesregistret. Vid inventeringen i fält bedömdes om det inom utredningsområdet kunde finnas ytor med dolda fornlämningar som inte tidigare är kända. Kulturmiljö Skyddad kulturmiljö Utredningsområdet gränsar till riksintresseområdet för kulturmiljövården Vreta kloster Knivinge, KE Vreta kloster Knivinge sträcker sig från Berg och Vreta kloster till Knivinge och omfattar klostermiljön med kyrka och ruiner av ett tidigmedeltida kloster med sockencentrum, samt rika sammanhängande fornlämningsmiljöer i ett böljande jordbrukslandskap. Gravfält och stora stensättningar från järnåldern ligger i ett till största delen uppodlat drumlinlandskap kännetecknat av långsträckta och välvda moränkullar. Trakten norr om Linköping var under järnåldern och medeltiden ett mycket centralt och strategiskt viktigt område i Östergötland. Området väster och söder om Roxen utgör ett av tre centralområden i Östergötland som är möjliga att urskilja redan under bronsåldern. Ett flertal arkeologiska undersökningar av gravar och boplatser från brons- och järnålder har utförts i drumlinlandskapet mellan Roxen och Stora Sjögestad. Hela utredningområdet ingår i riksintresseområdet Göta kanal, KE 9. Enligt Riksantikvarieämbetets beslut utgör Göta kanal en kommunikationsmiljö med länets främsta kanalmiljö av stor teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i det omgivande landskapet. Göta kanal invigdes år 1832 efter 22 års arbete. Vid Berg finns sammanlagt elva slussar Bergs och Oscars dubbelslussar samt Karl Johans slusstrappa med sju kopplade slussar. Inom riksintresseområdet finns slussvaktarboställen och andra byggnader tillhörande kanalmiljön. 5

7 / X Loggvägen Obj 1 # Vreta kloster 115:1 Gästhamn Obj 2 Vretaskolan # Vreta kloster 109:1 X Y Y Utredningsområde, etapp 1 Utredning, etapp m Vreta kloster 89:1 # Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med utredningsområdet och de två objekten markerade. Skala 1:

8 Fig 4. En viktig del av karaktären vid kanalen är de planterade alléträden. Här, på norra sidan av kanalen, planeras bostäder. I bakgrunden syns kanalkrogen. FOTO ANNIKA HELANDER. Östergötlands länsmuseum utförde på uppdrag av Länsstyrelsen under mitten av 1970-talet en kulturhistorisk inventering av Göta kanal, östgötadelen. Både kanalorten Berg (A 23), direkt väster om Bergs bro och slussar, och Bergs slussar (A 24) blev bedömda som värdefulla miljöer i nära kontakt med kanalen, vilka inte utan starkt vägande skäl bör förändras. Området A 24 omfattar området från Bergs dubbelsluss ned till kanalinloppet, med bebyggelse och bostäder som tillhör kanalmiljön. Slussvaktarbostäderna vid Oscar och Karl Johan är bland de äldsta på Östgötadelen av kanalen. Vid kanalinventeringen framhölls att det vore önskvärt att åkrarna intill gästhamnen inte bebyggs. Generellt bör inte heller bebyggelse eller landskapskaraktär inom kanaljorden utan starkt vägande skäl förändras (Göta kanal 1977, s 4ff). Den kulturhistoriska inventeringen utfördes åren i syfte att bland annat ge för slag till säkerställande åtgärder då Göta kanal är av stort teknikhistoriskt intresse, inte minst för att den genom åren bevarats så intakt. Man framhöll att det vore önskvärt att den i framtiden ej blir föremål för några mer genomgripande förändringar. Inventeringens resultat och förslag är inte dagsaktuella, men har medverkat till att kanalmiljöerna finns kvar än idag utan större förändringar. Aktuellt utredningsområde omfattar åkermark på södra sidan av kanalen i anslutning till Oscars slussar och gästhamnen, samt park- och ängsmark på norra sidan av kanalen mellan Bergs och Oscars slussar. En viktig del av karaktären vid kanalen utmed denna sträcka är de planterade alléträden. Inom det aktuella området på norra sidan av kanalen finns flera av dessa lövträd (se fig 4). På ömse sidor av kanalen finns två f d transformatorstationer mellan Bergs och Oscars slussar. De är byggda i tegel, är vitputsade med fönsteromfattningar och hörn i tegel. Byggnaderna smälter fint in i kanalmiljön (se fig 5). Inom det aktuella området finns också en liten rödfärgad byggnad med tegeltak som använts som tvättstuga. På södra sidan av kanalen finns ett före detta spannmålsmagasin med hög kalkstenssockel. Idag används byggnaden bl a som vandrarhem. Kulturmiljön i anslutning till Bergs slussar är mycket värdefull, för såväl turister som för boende i regionen, och bör förvaltas med omsorg. 7

9 Fig 5 (ovan). De två transformatorstationerna ligger på var sida om kanalen. FOTO ANNIKA HELANDER. Fig 6 (t h). Kanalmärket, RAÄ 115, med inhuggna avståndsangivelser. FOTO ANNIKA HELANDER. 8

10 Fornlämningsmiljö I det aktuella utredningsområdet finns inga registrerade fornlämningar. Inom området norr om kanalen finns ett kanalmärke, registrerat i Fornminnesregistret som RAÄ 115. Kanalmärken är registrerade som kommunikationslämningar från nyare tid. Kanalmärken, även kallat alnstenar, är resta stenar med inhuggna avståndsangivelser utmed anlagda farleder (se fig 6). Enligt äldre uppgifter har det söder om Carl Johans sluss funnits en hög som varit omgiven av nio blocklika stenar. Dessutom har här funnits... flere andra mer och mindre plundrade eller annars åverkade kullar och kullbottnar, äfvensom en i N & S löpande enkel stenrad. (Nordenskjöld 1880 s 190). Uppgiften indikerar att det i området har funnits gravar som idag inte är synliga ovan mark. Norr om kanalen finns idag Bergs villaområde i sluttningen ner mot Roxen. Bebyggelsen uppfördes till stora delar under 1960-talet utan arkeologiska undersökningar. Under de senaste decennierna har åtskilliga arkeologiska förundersökningar utförts i villaområdet som resulterat i att fornlämningar framkommit på många olika ställen. Vid upprepade tillfällen har fornlämningar, främst boplatslämningar, påträffats vid schaktningsarbeten under och i anslutning till vägar och i trädgårdsmark (t ex Gruber 2002, Kaliff 1998, Österström 2007, Carlsson 2008). Intakta boplatslämningar, daterade till förromersk järnålder, har dessutom påträffats under 0,90 meter tjocka lager av sentida fyllnadsmassor och asfalt (Gruber 2005). Läget var attraktivt för bosättningar, men också för gravplatser och odling, redan under förhistorisk tid. En del synliga fornlämningar, så som stensättningar och högar (RAÄ 45 och 77), ligger kvar inom villaområdet. Resultaten från undersökningarna i Bergs villaområde visar tydligt att lämningar från den förhistoriska etableringen, främst från bronsålder och järnålder, förekommer i stort sett i hela sluttningen ned mot Roxen. Åtgärdsförslag vid eventuell exploatering Vid en framtida eventuell exploatering inom riksintresseområdet bör stor hänsyn tas till kanalmiljöns speciella karaktär. De byggnader som tillhör kanalmiljön inom det planerade exploateringsområdet bör kvarstå och brukas även i framtiden för att inte karaktären ska gå förlorad. Om det inte är möjligt bör berörda byggnader genomgå en byggnadsantikvarisk dokumentation innan de ger plats åt modern bebyggelse. Vid fältinventeringen bedömdes att två områden, nedan benämnda Objekt, kan innehålla fornlämningar dolda under mark. Bedömningen grundar sig på topografiska förutsättningar, arkivmaterial och tidigare arkeologiska undersökningar inom villaområdet norr om kanalen. Beskrivningarna av Objekten finns i Bilaga 1. Vid en eventuell framtida exploatering inom området föreslår RAÄ UV Öst att en arkeologisk utredning, etapp 2, utförs inom de Objekt som berörs. Objekt Bedömning av eventuell fornlämningstyp Åtgärdsförslag 1 Boplats arkeologisk utredning, etapp 2 2 Boplats, eventuellt gravar arkeologisk utredning, etapp 2 RAÄ UV Öst har här presenterat förslag till arkeologiska åtgärder i det fall exploatering blir aktuell inom Kanaljorden 2:1 vid Bergs slussar som är ett riksintresseområde för kulturmiljövården, KE9. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen i Östergötlands län, som beslutar i ärendet. Linköping i oktober 2008 Annika Helander 9

11 Referenser Litteratur Carlsson, T Arkeologisk förundersökning. Kulturlager, härdar och slagg vid Snipvägen, Berg, Vreta klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Öst 2008:49. Gruber, G Arkeologisk förundersökning. Boplatslämningar och odlingsterrasser i Berg, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. UV Öst Rapport 2002:38. Gruber, G Arkeologisk förundersökning. Härdar från förromersk järnålder längs med Stjärnorpsvägen, Berg, Vreta Klosters sn, Linköpings kn. Rapport UV Öst 2005:41. Göta kanal Göta kanal, östgötadelen. Kulturhistorisk inventering utförd av länsmuseet på uppdrag av länsstyrelsen i Östergötlands län. Kaliff, A Arkeologisk förundersökning. Berg 1:126, Vreta Klosters socken, Linköpings kommun, Östergötland. Rapport UV Linköping 1998:27. Nordenskjöld, C. F Östergötlands minnesmärken. Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och museiförening Linköping. Österström, K Arkeologisk förundersökning. Härdar och kulturlager på Snipvägen, RAÄ 217:1, Berg, Vreta klosters socken, Linköpings kommun. UV Öst Rapport 2007:49. Arkiv Fornminnesregistret (FMIS). Ortnamnsregistret (SOFI). Kartor 05-VRE-44 Pålstorp Storskifte 1775 LMV. Berg 2 6 Vreta klosters socken Storskifte 1774 LMV. Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Vreta Kloster Plats: Kanaljorden 2:1, vid Bergs slussar Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2008:57 Ansvarig arkeolog: Annika Helander Beställare: Länsstyrelsen i Östergötland Kostnadsansvarig: AB Göta kanalbolag Undersökningstid:

12 Bilaga 1. Beskrivning av Objekten Objekt 1 På norra sidan av kanalen planeras bostäder mellan Loggvägen och kanalen. Inom området finns kanalbank med trädplanering närmast vattnet samt alnstenen, RAÄ 115. Närmast Loggvägen finns ängsmark och gräsmatta i sluttningen ned mot Roxen. Platsen utgör ett topografiskt lämpligt boplatsläge under brons- och järnåldern. En arkeologisk utredning, etapp 2, bör utföras inom ängs- och gräsområdet utmed Loggvägen i syfte att konstatera huruvida fast fornlämning kan komma att beröras vid en eventuell exploatering. Objekt 2 På södra sidan av kanalen planeras bebyggelse på äldre åkermark, numera gräsmatta, i anslutning till gästhamnen. Inom området finns en naturlig förhöjning som utgör ett topografiskt lämpligt boplatsläge. Möjligen kan de gravar som Nordenskjöld beskrev finns i detta område. En arkeologisk utredning, etapp 2, bör utföras inom området vid gästhamnen i syfte att konstatera huruvida fast fornlämning kan komma att beröras vid en eventuell exploatering. 11