Nibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353

Transkript

1 Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson

2 Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Kenneth Svensson Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Ar k e o l o g i k o n s u lt Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Den arkeologiska utredningen vid Nibbla har inte resulterat i några fynd av antikvariskt värde. En viss reservation måste dock göras vad gäller Nibbla gård, där det inte gick att se om den kända bytomten (RAÄ Ekerö 81:1) sträcker sig längre ut än vad som är känt eller om dess avgränsning kunde minskas i omfattning eftersom dagens gårdstun inte kunde undersökas med sökschakt. Vidare kan det kvarligga äldre byggnadslämningar under de påförda massorna söder om Nibbla gård, även om detta inte förefaller troligt. Inom planområdet vid Älvnäs påträffades inga fornlämningar. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Syfte... 7 Metod och genomförande... 7 Miljöbeskrivning, kulturhistoria och fornlämningsbild...8 Utredningens resultat Nibbla Älvnäs Referenser Tekniska och administrativa uppgifter Norrtälje Märsta Upplands Väsby Vallentuna Åkersberga Sollentuna Täby Lidingö Nibbla Stockholm Älvnäs Södertälje Tumba Nynäshamn 5

6 N km Figur 1. De aktuella utredningsområdena markerade på Topografiska kartan i skala 1:

7 Inledning Arkeologikonsult har på uppdrag av Ekerö kommun utfört en arkeologisk utredning, etapp 1 i anslutning till Nibbla gård och en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 i anslutning till Älvnäs gård, båda Ekerö socken i Uppland (figur 1). Arbetet utfördes under perioden 2 7 december Anledningen till uppdraget var att Ekerö kommun ska detaljplanelägga fastigheterna för att möjliggöra bostadsbebyggelse. Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen inom planområdet vid Nibbla gård var i enlighet med Länsstyrelsens kravspecifikation att göra en mycket översiktlig kart- och arkivstudie samt en inventering. Dessutom var meningen att se om den kända bytomten (RAÄ Ekerö 81:1) sträcker sig längre ut än vad som är känt eller om dess avgränsning kunde minskas i omfattning. Syftet med den arkeologiska utredningen inom planområdet vid Älvnäs var att fastställa om tidigare ej kända fornlämningar fanns inom området, samt att konstatera om Älvnäs gårdstomt (RAÄ Ekerö 83:1) fortsätter inom planområdet. Metod och genomförande Utredningsarbetet inleddes med en kartstudie där ett GIS upprättades med alla kända kartgenerationer över de aktuella platserna, dessa kompletterades med den topografiska kartan och data från Riksantikvarieämbetets digitala fornlämningsregister (FMIS). Därefter gjordes en översiktlig genomgång av befintligt arkivmaterial i Antikvarisk Topografiska Arkivet (ATA) samt en genomgång av Historiska Museets (SHM) digitala fynddatabas. Till sist kontrollerades äldre skriftliga belägg i Det medeltida Sverige (DMS). I fält gjordes en inventering inom de aktuella planområdena, därvid beslöts i samråd med Länsstyrelsen att inga sökschakt skulle grävas vid Nibbla gård eftersom marken där var alltför utfylld för att det skulle vara görligt och meningsfullt. Inom planområdet vid Älvnäs beslöts att sökschakt skulle grävas i den gamla åkermarken och inom en del av tomtområdet för Älvnäs gård för att se om här fanns dolda fornlämningar under mark. 7

8 Miljöbeskrivning, kulturhistoria och fornlämningsbild Nibbla gård ligger ca 25 möh alldeles invid landsvägen som löper i öst-västlig riktning över Ekerö (figur 2 och 3). Nordväst om gårdstunet fanns 1797 en hage och norrut ett bergigt skogsparti som sträcker sig ca 1 km upp till vattenleden Långtarmen, detta område har tjänat som en resurs för byggnadsmaterial och vedfångst. Uppe vid Långtarmen fanns från slutet av 1700-talet torpet Liljedalen. Söder om gården återfinns 1700-talets ängs- och åkermark, ägorna sträcker sig ca 700 m ända ner till Mälarstranden. Nere vid Mälarstranden finns också ett gravfält inom den äldre gårdens ägor (RAÄ Ekerö 122:1). Gravfältet utgörs av 4 högar och 21 stensättningar och ligger inom vad som på 1700-talet var en beteshage (figur 4 och 5). Inom planområdet för Nibbla gård finns sedan tidigare en känd fornlämning och denna utgörs av platsen för den i lantmäteriakterna historiskt kända gården (RAÄ Ekerö 81:1). Nibbla omnämns i det skriftliga källmaterialet för första gången år 1342, Detta år byter Johan Skeringsson bort ½ markland i Nibble (in Nybele) och ½ örtugland i Torslunda, båda i Ekerö socken, till S:ta Klara kloster i Stockholm, mot ½ markland i Söderby i Torsåkers socken. Gården tycks under hela medeltiden vara frälse och ägs under tidigt 1500-tal av släkten Bielke (Rahmqvist & Janzon 2002:110). I kartmaterialet återfinns Nibbla redan på en sockenkarta från 1684 (A23). Den äldsta ägoavmätningen över Nibbla är från år 1719 (A23-15:1). Gårdens tun har då samma läge som idag. Så är även fallet 1796 (A23-15:2) och på 1800-talets sockenkarta (A23-1:2, utan år) liksom 1904 (01-eke-72). I direkt anslutning till planområdet men utanför och öster om detta ligger ytterligare en fornlämning i form av gårdstomten för Prästgården (RAÄ Ekerö 82:1). Här finns också läget för ett fynd av runstensfragment (RAÄ Ekerö 86:1). Det rör sig om tre fragment av en tidigare okänd runsten av grå granit som påträffades 8 m norr om norra gaveln på Ekerö prästgård, (ATA dnr 0641/54). Ytterligare ett fynd av ett runstensfragment i grå granit finns från Nibbla gård (Strid & Åhlén 1986). Det är oklart om det rör sig om fragment från en och samma runsten eller inte. Älvnäs gård ligger ca möh i en nordsluttning ner mot farleden Långtarmen (figur 6 och 7). Denna farled har i äldre tider sannolikt varit gårdens huvudsakliga kommunikationsväg. Det har också funnits en väg som över ett berg- och skogsparti sträckt sig ca 1,8 km åt sydväst ner mot den stora landsvägen på Ekerö och fram till Ekerö kyrka. 8

9 N Utredningsområde By-/gårdstomt Fyllnadsmassor Brant Femstenarör m Figur 2. Karta över utredningsområdet i Nibbla, skala 1: Här syns fornlämningens utbredning, de påförda fyllnadsmassorna och en påträffad gränsmarkering i form av ett femstenarör. Figur 3. Här syns boningshuset vid Nibbla gård och den utfyllda platån ner mot landsvägen i söder. Som mäktigast uppgår fyllnadmassorna till 3,5 meter. 9

10 N N Bytomt Gravfält Stensättning m m Figur 4. Detta är den äldsta kända kartan över Nibbla, den visar gårdens ägor år Här har den projicerats samman med dagens topografiska karta och de fornlämningar som finns inom gårdens ägor har lagts in. Skala 1: Figur 5. Denna karta över Nibbla är från Även denna har projicerats samman med dagens topografiska karta och de fornlämningar som finns inom gårdens ägor har lagts in. Skala 1:

11 N Älvnäs gård (RAÄ 83) Utredningsområde Schakt Dike Fotbollsplan m Figur 6. Karta över utredningsområdet i Älvnäs, skala 1: Här syns utbredningen av fornlämningsområdet för Älvnäs gård och schaktens placering. I schakt 1 och 4 påträffades ett dike, i övrigt var schakten tomma. Det område som används som fotbollsplan schaktades inte sönder utan fick kvarligga orört. N Figur 7. Utredningsområdet utlagt på den äldsta kända kartan över Älvnäs. Här framgår att planområdet inte berör själva gårdstunet så som det är känt år Inom det område på kartan som är märkt med nr 7 låg på den tiden gårdens trädgård med äppel- och päronträd. Skala 1: m 11

12 I historisk tid har de skogsklädda bergsområdena väster och söderut fungerat som skogsbetesmark och i dalgången mellan dessa bergiga partier har åkrarna legat alldeles söder om gården. Frånsett lämningar efter en tegelindustri (RAÄ Ekerö 166:1) så finns inga andra kända fornlämningar inom Älvnäs gårds tidigare ägor, förutom själva den historiska gården (Ekerö RAÄ 83:1). Här saknas alltså gravfält och andra förhistoriska lämningar, det finns heller inga rapporterade lösfynd av föremål. Älvnäs omnämns i det skriftliga källmaterialet för första gången i Stockholms stads tänkeböcker år 1476 (i Elffwenäs). I Upplands handlingar från 1544 omtalas Älvnäs som Elwenes torp och av samma källmaterial från 1562 framgår det att Älvnäs då är ett frälsetorp och ägs av Anund Stensson/Ulv/ (Rahmqvist & Janzon 2002: 124). I kartmaterialet återfinns Älvnäs redan på en sockenkarta från 1684 (A23). Den äldsta ägoavmätningen över Älvnäs är från år 1737 (A23-31:1). Gårdens tun har då i stort sett samma läge som idag liksom på 1800-talets sockenkarta (u.å A23-1:2), Generalstabskartan från 1873 (Stockholm J ) och den Häradsekonomiska kartan från (Skå J ). Det nu aktuella planområdet har utformats så att det i huvudsak inte berör Älvnäs gård (Ekerö RAÄ 83:1). Utredningens resultat Nibbla Vid Nibbla inventerades hela planområdet. Området NÖ om Nibbla backe utgörs av ett kuperat, skogsklätt bergparti beläget på en höjd mellan m. Detta område inventerades framförallt med avseende på eventuella boplatslägen från stenålder. Men inga sådana lägen kunde bedömas som rimliga. Enligt muntliga uppgifter (Solveig Brunstedt, RAÄ) så ska det en gång funnits ett gravfält i läget väster om Prästgården, någonstans invid vad som idag är Nibbla backe. Detta har dock inte kunnat bestyrkas i samband med en genomgång av arkivmaterial i ATA och inte heller i samband med den nu utförda inveteringen. Det finns heller inga uppgifter om detta i FMIS. Har det mot förmodan funnits gravar här så är dessa idag sannolikt täckta av de fyllnadsmassor som används för att bygga vägen (Nibbla backe). 12

13 N Fyllnadsmassor Utredningsområde m Figur 8. Detta är ett utsnitt från kartan över Nibbla från år Figururen visar läget för gårdens uthus och hur detta läge förhåller sig till de utfyllnadsmassor som idag finns söder om gården. Det är inte sannolikt att dessa bebyggelselämningar ligger opåverkade därunder. Den uthuslänga som år 1796 ligger utmed dåtidens landsväg har sannolikt försvunnit vid senare tiders vägbreddningar. Idag finns inga synliga spår efter en bebyggelse här. Skala 1: Området öster om Nibbla gård inventerades med avseende på eventuell bebyggelse från järnålder eller medeltid. Med tanke på att marklutningen är tämligen markant så skulle i så fall eventuella terrasser kunna påträffas. Men inte heller i detta område framkom något av antikvariskt intresse eller några ytor som skulle vara lämpliga för bebyggelse. Söder om Nibbla gård och längs en sträcka på ca 170 m har stora utfyllnader gjorts med sten-, grus- och jordmassor. Maximalt har dessa fyllnadsmassor en tjocklek av ca 3,5 meter. Här låg 1796 gårdens uthus (figur 8). Vad som eventuellt kan dölja sig under dessa massor är obekant, men det är inte sannolikt att något av den äldre bebyggelsen kan återfinnas intakt under dem. Dessutom är ytan söder om utfyllnadsmassorna invid dagens vägren utschaktad. På själva gårdstunet till Nibbla gård finns idag terrasserade odlingsbäddar upp i sluttningen mellan den befintliga bebyggelsen. Figur 9. Här syns gårdstunet vid Nibbla gård, med odlingsterrasserna upp mellan den befintliga gårdsbebyggelsen. 13

14 Här fanns inga möjligheter till att vidga utredningen till en etapp 2 med sökschaktning, då hade dessa planteringar ödelagts (figur 9). Det gick alltså inte att se om den kända bytomten (RAÄ Ekerö 81:1) sträcker sig längre ut än vad som är känt eller om dess avgränsning kunde minskas i omfattning. Med tanke på hur topografin i området ser ut är det mycket troligt att det äldre bebyggelseläget från medeltiden står att återfinna i samma läge som dagens gårdsplats. Åtminstone bör detta vara rimligt från senmedeltid och framåt. Gårdslägen från äldre medeltid eller järnålder kan sannolikt påträffas i åkermarken söder om landsvägen (utanför det aktuella utredningsområdet). Där gjordes 1992 en arkeologisk utredning (Brunstedt 1992) inför ett då planerat golfbanebygge. I samband den utredningen gjordes en omfattande fosfatkartering som uppvisar några områden med kraftigt förhöjda fosfatvärden. Det är mycket möjligt att dessa områden representerar äldre bosättningslägen. Älvnäs Hela planområdet vid Älvnäs inventerades. I den sydöstra delen (del av Älvnäs 1:1) är terrängen brant kuperad och här påträffades inga synliga fornlämningar och det fanns inte några lämpliga boplatslägen här. Det bedömdes därför som meningslöst att gräva sökschakt i detta område. Området öster om Älvnäs gård (norra delen av Älvnäs 1:172) sluttar ner mot stranden till Långtarmen (figur 10). Här är terrängen tämligen kuperad och bitvis går berget i dagen. Inventeringen inriktades på att söka efter eventuella brygglämningar, båtuppdragningsplatser eller naust. Några sådana lämningar kunde dock inte påträffas. Det fanns heller inga terrasseringar efter annan äldre bebyggelse. Efter genomförd inventering beslöts att sökschaktning var ett helt överflödigt moment, så inte heller här grävdes några sökschakt. Området söder om Älvnäs gård (inom Älvnäs 1:172 och 1:233), som i äldre tid utgjort gårdens åkermark sökschaktades däremot, med avsikt att söka eventuella spår efter äldre boplatslämningar (figur 11). Totalt grävdes 10 schakt (Schakt 1 10) i de högre liggande delarna detta område. Längre öster ut sluttade marken och här bedömdes efter resultaten i de tidigare grävda schakten att marken var alldeles för låglänt och fuktig för att utgöra ett möjligt läge för äldre bosättningar. De grävda schakten var 1,4 m breda och varierade i längd mellan m. Inte i något av schakten påträffades emellertid dolda fornlämningar, varför en närmare beskrivning av schakten inte är meningsfull. Den orörda markytan utgjordes av postglacial lera. 14

15 Figur 10. I slänten ner mot vattenleden Långtarmen inventerades området i avsikt att söka efter maritima lämningar såsom bryggor, båthus mm., men inga sådana lämningar påträffades. Figur 11. Sökschakt togs upp i de högre liggande partierna av vad som tidigare varit Älvnäs åkermark. Inget av antikvariskt intresse påträffades. På en yta inom Älvnäs gård (den sydvästra delen av Älvnäs 1:206) som idag utgör gårdens trädgård och som även gjort det i historisk tid togs 5 mindre (1,4 x 4 5 m) sökschakt (Schakt 11 16) upp med avsikt att kontrollera om här fanns några dolda lämningar efter kulturlager eller byggnader som tillhört gården (figur 12). Så var emellertid inte fallet, inte i något av de 5 schakten påträffades några kulturhistoriska lämningar. Schakten var helt tomma, markunderlaget utgjordes av antingen av siltig sand eller bara sand. Längre norr ut inom denna yta grävdes inga schakt därför att marken här var för sluttande för att det skulle vara meningsfullt att söka efter dolda lämningar, här fanns heller inga synliga terrasseringar. Hela det utredda planområdet inom Älvnäs bedöms med bakgrund mot den nu utförda utredningen vara tomt på fornlämningar. Figur 12. Denna bild visar miljön så som den såg ut i trädgården till Älvnäs gård. Där togs schakt upp för att se om det fanns några äldre lämningar efter gården bevarade, men inga sådana påträffades. Vad som idag är gårdens huvudbyggnad skymtar i bakgrunden till höger. 15

16 Referenser Brunstedt, S Arkeologisk utredning, etapp 1. Ekerö golf. Rapport UV- Stockholm 1992:56. Stockholm. Rahmqvist, S. & Janzon, K Det medeltida Sverige, Band 2 Södermanland: 1, Tören: Svartlösa, Sotholm. Uppsala. Strid, J.P. & Åhlén, M Runfynd Fornvännen 81. Stockholm. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Nibbla, ; Älvnäs, Arkeologikonsults projektnr: Nibbla, ; Älvnäs, Uppdragsgivare: Ekerö kommun Typ av undersökning: Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Utförandetid, fältarbete: 2 7 december 2009 Län: Stockholms län Landskap: Uppland Kommun: Ekerö kommun Socken: Ekerö Fastighet: Ekerö-Nibbla 1:1; Älvnäs 1:172 m fl Ekonomiska kartans blad: Nibbla, 10I 5b SÖ; Älvnäs, 10I 5c SV Koordinatsystem: RT 90 2,5 gon V Höjdsystem: RH 00 Projektledare: Fältarkeologer: Rapportansvarig: Kartor & layout: Kenneth Svensson Kenneth Svensson & Samuel Björklund Kenneth Svensson Samuel Björklund 16

17 Arkeologikonsult Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

18 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353