Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ , By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

Transkript

1 1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ , By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2

2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box Karlstad Tel: Fax: E-post: Värmlands Museum 2

3 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle -RAÅ , By socken, Säffle kommun, Värmlands län Dnr Hans Olsson Enheten för kulturmiljö Värmlands Museum 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 5 Fornlämningsbild... 5 Syfte... 6 Metod... 6 Resultat... 7 Sammanfattning... 9 FIGURFÖRTECKNING REFERENSER TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER DOKUMENTATIONSMATERIAL Måluppfyllelse

5 Inledning Personal från Värmlands Museum har utfört en arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. Utredningen föranleddes av kommunens upprättande av detaljplan för området. Utredningen utfördes i september Beställare var Säffle kommun. Figur 1. Topografiska kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1: Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Fornlämningsbild Kunskapen om fornlämningarna i och i anslutning till utredningsområdet är god med värmländska mått mätt. En av anledningarna är att området tillhör ett av de mer välinventerande områdena i länet. Utifrån fornminnesinventeringens resultat kan man se att det framför allt är lämningar från yngre järnåldern som dominerar i områdena i och intill Säffle tätort. En annan anledning till att kunskapen är god är att flera större arkeologiska utredningar och undersökningar utförts. Till de förra kan räknas utredning och förundersökning inför en planerad golfbana som utfördes av Värmlands Museum Vid denna påträffades flera boplatslämningar varav en senare kunde dateras till yngre bronsåldern och en annan till romersk järnålder. Utöver detta har ett större grav- och boplatsområde undersökts vid Tuva omkring 300 meter från det nordvästra hörnet av utredningsområdet. Medan de undersökta gravarna helt kunnat dateras till järnåldern, har boplatslämningarna kunnat dateras 5

6 till såväl bronsåldern som järnåldern utfördes en mindre undersökning av två härdar i parken strax norr om gården Sund. Härdarna kunde dateras från övergången mellan yngre bronsåldern och förromersk järnålder. Syfte Den särskilda arkeologiska utredningen syftade till att: Klarlägga om hittills okända fornlämningar fanns inom utredningsområdet Klarlägga eventuella andra lämningars fornlämningsstatus Fastställa om torplämningen Brännsvall utgör fornlämning Utreda om det fanns ytterligare anläggningar invid fornlämning 330. Utredningen skulle genomföras med en sådan ambitionsnivå att lämningarna översiktligt kan beskrivas avseende: - Preliminär datering - Preliminär tolkning - Övergripande beskrivning av kulturlager, anläggningar och fynd Metod Innan fältarbetet startade studerades äldre Lantmäteriakter, den så kallade Hembygdskartan ( års ekonomiska karta) samt husförhörslängder från By socken på 1760-talet. Den enda äldre karta som finns över området är en sockenkarta från I en husförhörslängd från 1761 påträffades torpet Brännsvall, ett torp under gården Sund. Därför kunde torpet redan innan fältarbetet startade bedömas utgöra fast fornlämning. Ett problem var att man inte automatiskt kunde säga att de lämningar som var synliga på platsen innan utredningen utgjorde lämningar efter det torp som omnämndes i protokollet från Teoretiskt sett skulle torpet kunnat ha legat på en annan plats. Det vill säga, de lämningar som skulle bedömas vara fornlämningar kunde vara några andra än de som var synliga på platsen. För att ta reda på hur det förhöll sig påbörjades utredningen med en inventering av området närmast de synliga lämningarna vid Brännsvall. Vid inventeringen påträffades ytterligare husgrunder inom området, varav en bedömdes vara en äldre husgrund än den som först var synlig. Den bedömningen baserades dels på lämningarnas respektive utseende och karaktär, och dels i provgropsgrävning i den husgrund som okulärt bedömdes vara den yngre av dem. De två provgropar som grävdes, grävdes med syftet att få fram fyndmaterial som kunde säga något om åldern. Vid inventeringen påträffades även andra anläggningar som bedömdes höra samman med torpet, bland annat ett vattenhål/källa och en jordkällare. Samtliga inventerade anläggningar beskrevs enligt Riksantikvarieämbetets standard för fornminnesinventering. Vid utredningen grävdes även schakt i områden där inga synliga lämningar kunde lokaliseras okulärt. Platserna där schakten grävdes valdes ut utifrån topografiskt läge, lägen där museet av erfarenhet vet att det kan finnas boplatslämningar eller 6

7 förhistoriska gravar. Varje dag skrevs en resonerande och beskrivande fältdagbok. Samtliga schakt och anläggningar mättes in med totalstation och beskrevs kontinuerligt i fältdator. Resultat Vid utredningen påträffades tre hittills okända fornlämningar. Dessa består av ett övergivet gränsröse (RAÄ 375), en övergiven torpbebyggelse efter torpet Brännsvall (RAÄ 376) och en förhistorisk boplats (RAÄ 377). Utöver dessa fornlämningar påträffades ett odlingsröse, A2,. Detta bedöms inte utgöra fast fornlämning. Vid utredningen påträffades inga fler anläggningar eller fynd som kan knytas till fornlämning 330, en härd som påträffades vid 2002 års särskilda utredning. Figur 2. A2 (RAÄ 375). Gränsröse, delvis avtorvat. Foto av Hans Olsson. RAÄ 375 tolkas som ett övergivet gränsröse. Anläggningen är placerad på en liten uppstickande häll i flack terräng. Hällen ligger på ett åkerimpediment. Anläggningen består av en 2,4x1,6 m eter stor (Ö-V) och 0,15 meter hög stenpackning av 0,1-0,4 meter stora stenar. I packningen finns en upprest sten, en visarsten. Då packningen påminner om en mindre stensättning finns en möjlighet att anläggningen ursprungligen varit en sådan och att man sedan utnyttjat den som gränsmarkering. Tolkningen är att gränsmarkeringen är äldre än Från detta år, liksom från

8 och , finns kartor som visar att gränsen mot By prästgård varit densamma sedan dess. Således torde gränsmärket vara äldre än så. RAÄ 376 utgörs av det övergivna torpet Brännsvall. Exakt hur gammalt torpet är har inte kunnat besvaras men enligt uppgift skall torpet ha funnits före 1751 (Johansson 1999). Torpbebyggelse fanns kvar så sent som på års karta. På 1960-talets karta fanns fortfarande ett uthus kvar på platsen. Inom det markerade området återfinns en jordkällare (A3), två husgrunder med spismursröse (A5 och A9), två uthusgrunder? (A4 och A7), två stenmurar/stenrader (A6 och A10), en åkeryta (A8) och ett vattenhål (A11). Efter utredningen görs tolkningen att husgrunden A9 är den äldsta av de två kända. Denna husgrund har ett mer ålderdomligt utseende än A5 och ligger inte på samma plats som kartmaterialet pekar ut som torpets bostadshus. Provgroparna i A5 visar också på ett yngre fyndmaterial i form av takskiffer, tegel, obrända ben, spikar och fönsterglas. Däremot har utredningen inte svarat på hur gammal husgrunden A5 är. Denna husgrund kan också vara av hög ålder men ha bebotts under längre tid. Inom området för torpet Brännsvall påträffades även rester av kulturlager. Delar av detta kulturlager bedöms höra samman med torpet men delar kan ha förhistoriskt ursprung. Detta eventuellt förhistoriska material, påträffat i schakten 22, 24 och 25, bestod av enstaka kvartsavslag, bränd lera, någon skärvsten, mörkfärgningar och bränt ben. Materialet låg dock blandat med sentida material som fajans och tegel. Figur 3. Schakt 13 och 19. Gula pinnar markerar skärvsten. Foto av Hans Olsson. 8

9 RAÄ 377 utgörs av en förhistorisk boplats. I utredningsschakten påträffades stora mängder skärvsten men endast ett fåtal andra fynd. Bland fynden fanns ett keramikfynd, tre bitar bränd lera och ett kvartsavslag. Inga anläggningar kunde iakttas trots alla schakt. Intensiteten av skärvsten ökade ju längre mot väst och åkermarken som schakten grävdes. På motsvarande sätt tunnande fynden ut mot norr, söder och öst. Detta talar för att huvuddelen av boplatsen är belägen ute i dagens åkermark, ett område som inte berördes av utredningen. Sammanfattning I september 2008 utförde personal från Värmlands Museum en arkeologisk utredning i ett skogsparti i de södra utkanterna av Säffle tätort. I utredningen påträffades tre hittills okända fornlämningar. Dessa består av ett övergivet gränsröse, en övergiven torpbebyggelse samt en förhistorisk boplats. 9

10 FIGURFÖRTECKNING 1 Topografisk karta över utredningsområdet 5 2 Anläggning Skärvsten i schakt 13 och Översiktskarta över fornlämningar 14 5 Karta över schakt och anläggningar vid Brännsvall 15 6 Karta över schakt och anläggningar vid boplats och gränsmärke 16 REFERENSER Hembygdskartan Bland 209. Johansson, Sven Boställen i By/Säffle. Säfflebygdens hembygdsförening. LMS akt R12-27:1. Avmätning över By prästgård LMS akt R12-1:2. Karta med beskrivning över By socken LMS aktnr12-27:r1:249. Geometrisk avmätning över By prästgård Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS). TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Värmlands Museums diarienummer: Länsstyrelsens diarienummer: Beställare: Säffle kommun. Län: Värmland. Landskap: Värmland. Kommun: Säffle. Socken: By. Ekonomsikt kartblad: 10C1h. Undersökt yta: cirka 240m 2. Undersökningsperiod: Arkeologisk personal: Ellinor Forssell, Hans Olsson (ansvarig) och Björn Wallbom. Lantmäteriet. Ärende nr MS2005/ Inmätning: Värmlands Museum. DOKUMENTATIONSMATERIAL Fältdagbok, digitala fotografier och schaktbeskrivningar. Materialet förvaras i Värmlands Museums arkiv. 10

11 Storlek Anlnr anltyp och djup 1 Gränsröse 2,4x1,6 m (Ö-V) och 0,15 m h 2 Odlingsröse 2,5 m diam och 0,2 m h 3 Jordkällare 8x7 m (NV- SÖ) och 0,5 m h Anläggningar Fyllning 0,1-0,4 m st sten 0,15-0,4 m st stenar Övrigt Ligger på liten bergsklack på impediment i åker. Lövskog. I V en visarsten, 0,4 m l, 0,3 m h och 0,1 m tj (NNV-SSÖ). Har en 0,5 m h och upp till 2 m br vall. Öppning mot S. I mitten en 2x2 m st grop 4 Uthusgrund? ca 5x5 m Bestående av minst fem synliga syllstenar. I V delen är en stor hög med dumpmassor 5 Husgrund 9,5x8,5 m (N-S) 6 Stenmur? 5x2 m (N-S) och 0,15 m h Syllstenshus 0,2-0,4 m st stenar I V är ett flackt spismursröse, 5,5x4,5 m (N-S) och 0,2 m h. I NV är en flack grop, 2x1,5 m (N-S) och 0,15 m dj. Grävde två provgropar i husgrunden. Intill och Ö om väg norrut från Brännsvall 7 Uthusgrund? 5x4 m (N-S) Bestående av sex 0,4-0,8 m st stenar 8 Åkeryta 12x4 m (Ö- V) 9 Husgrund 8,5x7,5 m (Ö-V) 10 Stenrad 7x1,5 m (Ö- V) 11 Vattenhål 4x3 m (Ö- V) och 0,4 m dj 0,05-0,4 m st sten 1,5 m br diken N och S om I NÖ hörnet är ett spismursröse, 6x5 m (N-S) och 0,2 m h. Av 0,1-0,3 m st stenar. Tegel och glas i ytan. Syllstenar synliga i S,SV och V, 0,4-0,5 m st Ö delen avtorvad. Möjligen är denna del ett litet röjningsröse. Ligger an mot berget 11

12 Schaktnr Storlek och djup 1 8x1,6 m och 0,25 m dj 2 2x1 m och 0,1 m dj 3 6x1 m och 4 5x1 m och 5 5x1 m och 6 6x1 m och 7 9x1 m och 0,15 m dj 8 5x1 m och 9 1,5x1 m och 0,2 m dj 10 7x1 m och 0,15 m dj 11 14x1 m och 12 6x1-2 m och 0,15 m dj 13 9x3 m och 14 3x1,4 m och 0,15 m dj 15 5x1 m och 16 4x1 m och 0,1 m dj 17 7x1 m och 0,1 m dj 18 5x1,6 m och 0,15 m dj 19 4x1,6 m och 0,1 m dj 20 7x1 m och Schaktbeskrivningar Riktning Botten Kommentar NNV- SSÖ Grus Ö-V Grus Kvartsådra i NÖ delen. Sitter ihop med schakt 1 NNV- SSÖ Morän med mycket sten Ö-V Grus Ö-V Grus, mjäla i V N-S Lera Sitter ihop med schakt 5 N-S Grus NNV- Lera SSÖ NV-SÖ Lera Sex osäkra skärvstenar. N-S Lera Fyra osäkra skärvstenar N-S Lera 22 skärvstenar varav ca 12 inom ett 3x0,5 m st område i N delen. Här även fynd av en bit bränd lera och en bit lagen kvarts. Ö-V Lera 9 st spridda skärvstenar samt en bit bränd lera i V delen. Ö-V Lera 68 spridda skärvstenar. Många närmast schakt 11 i Ö men ökande igen mot V och åkern. Här inom ett 3x3 m st område fanns cirka 45 skärvstenar Ö-V Lera 2 skärvstenar NÖ-SV Lera N-S Grus En skärvsten NNV- SSÖ NNV- SSÖ Grus och lera Lera 3 skärvstenar Ö-V Lera 6 spridda skärvstenar N-S Lera En keramikbit, 18 skärvstenar och 2 skörbrända stenar 12

13 Storlek Schaktnr och djup 21 4x1 m och 0,15 m dj 22 10x1 m och och 0,1 m dj 23 3x1 m och 0,15 m dj 24 8x1 m och 25 5x1 m och 0,15 m dj Schaktbeskrivningar Riktning Botten Kommentar NNV- SSÖ N-S Lera Grus och berg NÖ-SV Grus En bit bränd lera, rund Bitvis fet och svart jord. I S fynd av ett kvartsavslag. I N två bitar tegel N-S Mkt kol och svart fet jord. Två kvartsavslag, 1 skärvsten, en bit rödgods, en bit tegel, 10 bitar bränd lera varav 9 i mörkfärgning invid berget i V delen N-S 26 4x1 och N-S 2x1 och 0,2 m dj 27 9x1 m och 28 7x1 m och 29 6x1 m och 30 8x1 m och ÖNÖ- VSV N-S ÖSÖ- VNV N-S Grus och berg Berg och morän Morän och grus Morän och lera Lera och berg Mjäla och berg 31 10x1 m och NÖ-SV Mjäla 32 5x1 m och Ö-V Mjäla 33 4x1 m och NÖ-SV Grus Fet och mörk jord. Fynd av ett kvartsavslag, tre bitar bränd lera, 1 bränt ben, en bit tegel, en bit fajans Mycket mylla. Fynd av skräp i form av kokosnötter och kapsyler. Även en större bit slagen kvarts Intill och N om torvades en anhopning av stenar av med maskin. Naturbildning 13

14 Figur 4.Ekonomisk karta med översikt över tidigare kända fornlämningar och nypåträffade fornlämningar. 14

15 Figur 5. Schakt och anläggningar vid Brännsvall (RAÄ 376). 15

16 Figur 6. Schakt och anläggningar vid boplatsen och gränsröset (RAÄ 375 och 377). Måluppfyllelse Enligt Länsstyrelsens kravspecifikation och Värmlands Museums undersökningsplan var syftet med utredningen att: 1. att klarlägga om hittills okända fornlämningar finns inom utredningsområdet. Utredningsresultatet innebar tre dittills okända fornlämningar inom utredningsområdet. Dessa benämns i FMIS RAÄ , By sn. 2. att bedöma eventuella lämningars fornlämningsstatus. Förutom ovan nämnda fornlämningar påträffades endast en lämning till, ett odlingsröse (A2) som inte bedöms utgöra fornlämning. 3. fastställa huruvida SKS utgör fast fornlämning SKS utgör fast fornlämning efter torpet Brännsvall som kan spåras i historiskt källmaterial från åtminstone I FMIS har torpet beteckningen RAÄ 376, By sn. 4. utreda om det finns ytterligare anläggningar inom fornlämningsområdet till RAÄ 330. Inga ytterligare anläggningar påträffades i skogsmarken öster om fornlämning 330. Den särskilda arkeologiska utredningen genomfördes med ambitionen att 16

17 fornlämningarna efter avslutat arbete preliminärt kan beskrivas avseende: - datering - tolkning - samt med en övergripande redogörelse av kulturlager, anläggningar och fynd Den nypåträffade boplatsen, RAÄ 377, låter sig inte dateras närmare än förhistorisk tid. Endast ett fynd av keramik är för litet för att säkert kunna datera lämningen. De påträffade delarna tolkas utgöra delar av en större boplats som förväntas ligga i åkermarken, utanför UT-området. Lämningen består av kulturlager med skärvsten, keramik, bränd lera och slagen kvarts. Bedömningen att lämningen ändå är förhistorisk bygger på likheter från bland annat bronsålderslämningarna i Fläskerud (Eskilsäter 254) samt keramiken. Torplämningen, RAÄ 376, kan spåras i historiskt källmaterial från åtminstone Platsen som sådan har inte övergivits förrän efter På 1960-talets karta finns ännu ett uthus kvar på platsen. Inom det utredda området påträffades bland annat två husgrunder efter bostadshus varav det ena uppvisar ålderdomliga karaktärsdrag med mycket flackt spismursröse och hög överväxandegrad. I området påträffades även en jordkällare, odlingsytor, kulturlager mm. Några av fynden i kulturlagret kan indikera förhistorisk bebyggelse/aktivitet på platsen. RAÄ 375 utgörs av ett övergivet gränsröse. Gränsrösets ålder bedöms vara äldre än från 1648 då den äldsta kända kartan över By prästgård upprättades. Eventuellt kan RAÄ 375 vara anlagd på en äldre stensättning. Hur har metodiken och dokumentationen följts Den metod som redovisades i UP har följts. Enda skillnaden utgörs av att ett fynd, ett fragment av ett förhistoriskt kärl, samlades in. Tidplanen Enligt UP skulle fältarbetet avslutas innan 30 september, Fältarbetet avslutades 19 september, Rapportarbetet skulle vara klart senast 12 månader efter fältarbetets slut. Rapporten är klar 6 månader efter avslutat fältarbete. Under arbetet skulle tillsyn ske genom besök från Länsstyrelsen. Antikvarie Lotta Boss var på besök 17 september. Länsstyrelsen skulle också meddelas innan undersökningens fältdel påbörjades samt när fältarbetet avslutades. Detta skedde enligt plan. Kostnadsberäkningen Utredningen blir något billigare än det totalpris som preciserades i UP. Detta främst därför att naturvetenskapliga analyser inte genomfördes. 17