Stadshotellet i Enköping

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Stadshotellet i Enköping"

Helena Lind
för 8 år sedan
Visningar:

1 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 2002:18

2 2

3 Antikvarisk kontroll Stadshotellet i Enköping Kontroll av kulturlagerförekomst RAÄ 26 Kv Traktören Enköping Uppland Bent Syse 3

4 Rapport 2002:18, avdelningen för arkeologiska undersökningar Utgivning och distribution: Upplandsmuseet S:t Eriks gränd Uppsala Tel (vx) Fax Upplandsmuseet, 2002 Renritning, planer och foton: Bent Syse 4

753 10 Uppsala Tel 018-16 91 00 (vx) Fax 018-69 25 09 www.

5 Innehåll Inledning 6 Bakgrund 7 Undersökningsresultat 7 Grop 1 7 Grop 2 10 Grop 3 12 Tolkning 13 Sammanfattning 13 Referenser 13 Tekniska och administrativa uppgifter 14 5

6 Inledning Med anledning av om- och tillbyggnadsplaner för Stadshotellet i Enköping har det genom en arkivstudie framkommit att hotellet kan ha bevarade kulturlager under källarvåningen. För att klargöra förekomsten av dessa företogs en undersökning i nämnda fastighet tisdagen den 19 mars 2002 (fig 1). Undersökningen utfördes av undertecknad tillsammans med Dan Fagerlund, Upplandsmuseet. Grovarbetskraft vid undersökningen ställdes till förfogande av PEAB, Enköping. Figur 1. Stadshotellets belägenhet i Enköping inom kvarteret Traktören. Karta ur Gustafsson,

För att klargöra förekomsten av dessa företogs en undersökning i nämnda fastighet tisdagen den 19 mars 2002 (fig 1).

7 Bakgrund Kv Traktören som bl.a. hyser Stadshotellet ligger inom Raä 26, dvs området för det medeltida Enköpings utbredning. Inom kvarteret har en större arkeologisk undersökning skett i den nordöstra delen samt ett par mindre i den sydöstra delen under åren Arkeologi i Sverige nämner att för 1975 års undersökning undersöktes 150 m 2 med drygt två meter tjocka kulturlager. Anläggningar i form av stenläggningar, hägnader, och ett flertal byggnader framkom. Ca 1500 fynd tillvaratogs, bl.a. läder- och träföremål, kammar, nycklar, ett flertal textilfragment och en stor mängd keramik. Dateringen av de framkomna lämningarna förlades till tal. Från undersökningarna nästföljande år är upplysningarna lite knapphändigare. Här omnämns att det framkom husanläggningar som anslöt direkt till den dåvarande mälarviken, sannolikt ågårdar med tillhörande bryggor. Fyndmaterialet bestod av keramik, järn, trä, läder mm. Dateringen förlades till tal. Hotellet som uppfördes 1879 är försedd med källare, både i den äldre delen och i tillbyggnadsdelen (från 1929) i sydväst. Golvnivån i bägge byggnadskroppar ligger enligt ritningsmaterial på en nivå av + 4,5 m. Då de tidigare arkeologiska undersökningarna i kvarteret visade att den orörda markytan låg på en nivå om ca + 3,00 m, förelåg alltså en möjlighet för bevarade kulturlager under golvytan. När det gäller grundläggningen har det antagits att den äldre huskroppen är uppförd på en rustbädd av trä, medan tillbyggnadsdelen troligen är grundlagd på träpålar och saknar rustbädd. Undersökningsresultat För satt klargöra förekomsten av kulturlager togs tre gropar upp i källarvåningen (fig 2). Groparna placerades jämt spridda i källaren för att få ett så representativt resultat som möjligt. Det övre betonggolvet bilades bort och underliggande fyllnadsmassor skottades undan av personal från PEAB. Därefter undersöktes de underliggande kulturlagren och sektion upprättades. För att undvika större ingrepp i kulturlagret schaktades knappt halva ytan i gropen ner till orörd markyta. Grop 1 Denna grop (0,7 x 0,7 m) låg i hotellets sydöstra del och var placerad i en korridor intill en bärande vägg (fig 3 och 4). Under golvlagret som bestod av armerad betong (1) fanns tre olika fyllnadsnivåer (2, 3, 4) som troligen tillkommit i samband med hotellets uppförande. Därefter kom ett kulturlager (5) som överlagrade ett sandigt lager (8) vars tillkomst är något osäker. Eventuellt rör det sig om ett svämlager från någon tidig översvämning. Strax ovanpå den orörda bottenleran fanns en tunn horisont med kulturlager (9). 7

Arkeologi i Sverige nämner att för 1975 års undersökning undersöktes 150 m 2 med drygt två meter tjocka kulturlager. Anläggningar i form av stenläggningar, hägnader, och ett flertal byggnader framkom.

8 Figur 2. Plan över stadshotellets källare. Noterbart är att de inre markerade väggarna ej är identiska med nuvarande utseende. 8

9 Figur 3. Sektion i grop 1 ritad mot sydöst. Skala 1:10. Lagerbeskrivning: 1. Armerad betong. 2. Fyllnadslager innehållande grovt grus, sten och bruk. 3. Påfört lager bestående av mylla, sot, tegel mm. 4. Fyllning med grus, sand och tegelflis. 5. Fet kulturjord, på ett par platser finns inslag av trä i form av kraftigt förmultnade plankor. 6. Grundmur för den östra korridorsväggen. 7. Träpåle under grundmuren, uppruttnad i toppen. 8. Ljus grusig sand. 9. Tunn horisont med kulturjord. 10. Grå vattenförande lera. Figur 4. Pågående undersökningen av grop 1. 9

Fyllning med grus, sand och tegelflis. 5. Fet kulturjord, på ett par platser finns inslag av trä i form av kraftigt förmultnade plankor. 6.

10 Grop 2 Denna grop (1,0 x 0,8 m) låg mitt i ett större rum i hotellets nordöstra del (fig 5-6). Under två golvnivåer (1-4) fanns ett 0,5-0,6 m tjockt fyllnadslager (5) som har tillkommit i samband med hotellets uppförande. Under detta lager fanns ett lika tjockt kulturlager, här uppdelat i två delar efter innehåll (6, 7). Under dessa vidtog den orörda bottenleran. Figur 5. Sektion i grop 2 ritad mot nordost. Skala 1:10. Lagerbeskrivning: 1. Spånskiva på reglar. 2. Sandfyllning. 3. Golvplattor. 4. Betong, ej armerad. 5. Fyllning bestående av sten, grus, sand och tegel. 6. Kompakt kulturjord innehållande gödsel, djurben, läder, träflis mm. 7. Som lager 6 men med mera träflis och ris. 8. Orörd grå lera. 10

Under detta lager fanns ett lika tjockt kulturlager, här uppdelat i två delar efter innehåll (6, 7). Under dessa vidtog den orörda bottenleran. Figur 5.

11 Figur 6. Grop 2. Figur 7. Grop 3 under utgrävning. 11

12 Grop 3 Denna grop (0,8 x 0,8 m) placerades i hotellets sydvästra del (fig 7-8). Under golvlagret som bestod av betong (1) fanns en fyllnadsnivå (2) med en tjocklek av ca 0,6 m. Därefter kom ett kulturlager (3) som överlagrade den orörda bottenleran. Figur 8. Sektion i grop 3 ritad mot nordost. Skala 1:10. Lagerbeskrivning: 1. Betong, ej armerad. 2. Fyllning bestående av sten, grus, sand och tegel. 3. Kulturlager med mycket träflis, en del mindre plankor, gödsel och djurben. 4. Orörd grå lera. 12

Därefter kom ett kulturlager (3) som överlagrade den orörda bottenleran. Figur 8. Sektion i grop 3 ritad mot nordost.

13 Tolkning I samtliga tre gropar fanns bevarade kulturlager. Omfattningen av dessa varierade mellan 0,3 (grop 3) till 0,6 m (grop 2). För grop 1 finns vissa tolkningsproblem angående sandlagrets tillkomst. Då den antikvariska kontrollen enbart gick ut på att bestämma förekomst av kulturlager gjordes ingen höjdavvägning av kulturlagret. Under förutsättning att golvytan är något så när jämn över hela ytan visar nivåerna för bottenleran att grundtopografin ligger på en höjd kring + 3,40. Inga spår efter konstruktioner iakttogs i groparna även om en del mindre plankor noterades. Chansen att stöta på konstruktioner var dock liten eftersom den undersökta ytan i varje grop var minimal. Några daterande fynd påträffades ej heller vid undersökningen. De övriga fynden av djurben och läderspill tillvaratogs ej. Resultatet visar att man kan dra slutsatsen att lagren är tunnare i ytor som ligger närmast bärande väggar. Under de större friare golvytorna tycks lagren vara mindre påverkade av den tidigare byggnationen. I grop 1 kunde dessutom noteras att grundkonstruktionen för hotellets äldre del är grundmurar liggandes på pålar. Några spår efter rustbäddar påträffades inte. Sammanfattning Med anledning av om- och tillbyggnadsplaner för Stadshotellet i Enköping har en antikvarisk kontroll genomförts för att klargöra om kulturlager finns bevarade under källarvåningen. I tre upptagna gropar framkom under sentida fyllnadslager, kulturlager i varierande omfattning. Som kraftigast uppgick dessa lager till en tjocklek av 0,6 m ovanpå den orörda bottenleran. Dessa lager är troligen bäst bevarade under fria golvytor, för att minska i tjocklek intill och under bärande väggar. Referenser Arkeologi i Sverige och Delbeck, J Enköpings stadshotell. En kulturhistorisk byggnadsinventering. Upplandsmuseets arkiv. Goldner Grundteknik KB Traktören 5 och 6 (stadshotellet), Enköping. Rapport 1. Teknik och kostnader för grundförstärkning av byggnaderna. Gustafsson, J H Medeltidsstaden 12, Enköping. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport. Stockholm. Syse, B Skrivelse ang om- och tillbyggnadsplaner i kv Traktören 5 och 6, Enköping, Up (dnr Ar 487/2002, ). Upplandsmuseets arkiv. 13

Då den antikvariska kontrollen enbart gick ut på att bestämma förekomst av kulturlager gjordes ingen höjdavvägning av kulturlagret.

14 Tekniska och administrativa uppgifter Plats: Kv Traktören, Stadshotellet, Enköping RAÄ nr: 26 Fornlämningstyp: Medeltida kulturlager Undersökningstyp: Antikvarisk kontroll Orsak till undersökningen: Om- och nybyggnadsplaner Undersökningsperiod: Höjdsystem: Fristående Koordinatsystem: Fristående Projektledare, Upplandsmuseet: Bent Syse Upplandsmuseets dnr: 487/01 14

undersökningen: Om- och nybyggnadsplaner Undersökningsperiod: 2002-03-19 Höjdsystem:

Relevanta dokument

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12

Arkeologisk förundersökning. RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland. Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 2002:12 Arkeologisk förundersökning RAÄ 88 Dragarbrunn 7:2-4 Kv Atle Uppsala stad Uppland Bent Syse 1 Rapport