Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun

Transkript

1 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2006

2 arkeologisk förundersökning Mårtens 1:40 RAÄ 132 Sproge socken Gotlands kommun Länsstyrelsens i Gotlands län dnr Ann-Marie Pettersson 2006 Länsmuseet på Gotland Mellangatan Visby Tel: Fax: E-post: info@lansmuseetgotland.se

3 Innehåll Inledning... 5 Fornlämningsmiljö... 6 Genomförande... 6 Resultat... 6 Anläggningarna... 7 Tolkning... 9 Utvärdering Referenser Administrativa uppgifter Bilagor 1. Anläggningsbeskrivningar Resultat av 14 C-analys Fyndförteckning Benförteckning Figurer 1. Förundersökningsområdet på karta från FMIS, skala ca 1: Stolphålen A6 A9, foto från nordöst Stolphålen A6 A9, foto från sydväst Stolphålet A6 snittat, foto Stolphålet A7 snittat, foto Stolphålet A8 snittat, foto Anläggningsplan, skala 1: Sektioner, skala 1: Igenlagd brya, foto från söder Stenskoning vid bryan, foto från väster Lerklining med träavtryck, foto i plan och i profil Plan över Mårtens 1:10, 1:38 1:40 med undersökta ytor och kända fornlämningar markerade, skala 1: Omslag: På den tilltänkta bebyggelseplatsen fanns lämningarna efter ett vikingatida hus. Foto från norr. 3

4 GOTLAND Figur 1. Utdrag ur karta från Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem, FMIS. Förundersökningsområdet med fornlämning RAÄ Sproge 132 är markerat med rött. Fornlämningarna numrerade i enlighet med Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Skala cirka 1: Sproge 4

5 Inledning Länsmuseet på Gotland utförde i juni 2006 en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Mårtens 1:40, Sproge socken, Gotland. Undersökningen föranleddes av att ett nytt bostadshus skulle byggas. I området fanns flera kända fornlämningar. Förundersökningen utfördes i enlighet med beslut av Länsstyrelsen i Gotlands län. Beställare var fastighetens ägare Monica Estevall, Huddinge. Ansvarig för undersökningen var antikvarie Ann-Marie Pettersson som också sammanställt rapporten. Fornlämningsmiljö Det aktuella markområdet ligger i ett flackt, till stora delar uppodlat landskap (fig. 1). Fastigheterna Mårtens 1:38 1:40 ligger på sandjord och är avstyckade från Mårtens 1:10 för bebyggelseändamål. Mårtens 1:10 utgjordes före styckningen av åkermark och ett stycke skogs- eller hagmark. De nya tomterna har delats av från hagmarken, varav återstår en mindre del som ligger kvar inom Mårtens 1:10. Denna mindre del har sedan gammalt två registrerade fornlämningar en stensträng och en sten med slipskåror, s. k. svärdslipningssten, RAÄ Sproge 81 respektive RAÄ Sproge 33. När området började tas i anspråk för bebyggelse påträffades fornlämningar som låg dolda under markytan. Vid arkeologiska förundersökningar 2005 inför anläggning av väg in till det nya tomtområdet och inför uppförande av bostadshus på Mårtens 1:38 framkom en kraftig stenpackning, härdar och stolphål (Pettersson 2005a, 2005b). Dessa lämningar har fått nummer Sproge 130 i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Inför byggande på Mårtens 1:39 kort före den aktuella undersökningen framkom en härd och en nedgrävning, RAÄ Sproge 133. Den 80 meter långa stensträngen RAÄ Sproge 81 utgör del av en hägnad som troligtvis hör ihop med en 150 meter söderut liggande fornlämning, RAÄ Sproge 31, som består av tre husgrunder av äldre järnålderstyp och två anslutande stensträngar. Stensträngarna som kringgärdat den äldre järnålderns inägomark har till stora delar blivit bortodlade. Men vissa sträckningar finns kvar kring själva gårdsbebyggelsen och på det aktuella exploateringsområdet i norr. Strax söder om de tre husen i RAÄ Sproge 31 ligger ytterligare två husgrunder tillsammans med en stensättning, RAÄ Sproge 32., Inom 80 meters avstånd från den planerade nybyggnaden fanns alltså stensträng, svärdslipningssten, stenpackning, stolphål och härdar. 5

6 Figur 2. Stolphålen A6 A9 från nordöst. Figur 3. Stolphålen A6 A9 från sydväst. Genomförande Genom förundersökningen skulle klargöras om markarbetena för nybyggnaden berörde någon fornlämning. Karaktär och omfattning av eventuella lämningar skulle fastställas. Förundersökningen var begränsad till de ytor där markingrepp skulle göras för byggnad och ledningar. Den genomfördes som en övervakning av skiktvis maskinavbaning av matjordslagret. Där huset skulle stå var mest öppen gräsmark men i östra delen även en del buskar. Söder därom schaktades för brunnar inom ett mindre område. Där var en sänka tätt beväxt med lövsly och buskar. De påträffade anläggningarna undersöktes för hand, fotograferades, ritades i plan och sektion och mättes in i förhållande till den planerade byggnaden. För att erhålla en datering har ett av de insamlade materialproven analyserats avseende 14 C. Fyndmaterialet har registrerats i länsmuseets fynd- och bendatabaser. Resultat Förundersökningen omfattade sammanlagt cirka 100 kvadratmeter, varav ytan för den planerade byggnaden var ungefär 65 kvadratmeter och för brunnarna 35 kvadratmeter. Under ett 0,35 meter tjockt matjordslager påträffades där elva anläggningar, varav tio undersöktes inom ramen för förundersökningen. 6

7 Figur 4. Stolphålet A6 snittat; spår av trästolpen syns som en kraftig mörkfärgning i hålets mitt. Figur 5. Stolphålet A7 snittat; delar av stenskoningen är kvar. Figur 6. Stolphålet A8 snittat; stolpens läge syns tydligt. Anläggningarna Anläggningarna framträdde som mörkfärgningar mot den ljusa sandytan under matjorden; en del innehöll också stenar. Det rörde sig om sex stolphål, två härdar, två mörkfärgningar och en nedgrävning (fig. 7 8, bil. 1). Tvärs över norra delen av ytan låg fyra stolphål på rad, A6 A9 (fig. 2 3). På grund av tidsbrist undersöktes inte stolphålet A9. Då det låg utanför det blivande huslivet fick det ligga kvar i framrensat skick, täckt med singel. Stolphålen innehöll också stenar som tjänat som stöd för stolparna. Stolphålen har sannolikt ingått i en byggnad som fortsatt norr om förundersökningsytan. Stolparna har varit 0,2-0,25 meter tjocka, troligtvis runda. De har spetsats och satts ner i grävda gropar och satts omkring med skoningsstenar (fig. 4 6). Stolparna syntes tydligt i form av mörkare partier i den humusblandade sandjorden som fallit ner i de grävda groparna. Avståndet mellan stolparna var 1,75 2,0 meter. Ovanpå och kring stolphålen låg rätt stora mängder lerklining, de flesta bitarna utan särskild form men en del med 5 6 centimeter stora släta ytor (F4 F6, F8). Fynden i stolphålen bestod för övrigt av en krukskärva (F7) och tio obrända och ett bränt djurben (B3 B6). Förkolnat material från stolpen i A8 har analyserats med 14 C-metoden, vilket gav en datering till , dvs. vikingatid (bil. 2). Vid norra sidan av de beskrivna stolphålen fanns två runda grunda mörkfärgningar med okänd funktion, A10 A11. Söderut från stolphålsraden fanns två gropar i vilka troligen stått något mindre stolpar, A4 A5. Slutligen låg i ytans södra del, 5 meter från stolphålsraden, två härdar, A1 A2, och en mörkfärgning, A3, liknande A10 A11. I botten av den större härden låg en rostig rund boll (F1), som troligen bildats av järnutfällningar i sanden vid eldning. I båda härdarna hittades också obrända djurben (B1 B2). Schaktningen för brunnarna söder om det blivande huset berörde ett igenlagt vattenhål (gotl. brya). Vattenhålet syntes som en svag försänkning i marken, på åtminstone en del av sin södra sida kantad med upp 7

8 N Figur 7. Anläggningsplan. Planens läge på fastigheten, se figur 12. Skala 1:50. till 0,50 meter stora gråstenar (fig. 9 10). Bland fyllningen påträffades ett stort stycke lerklining med tydliga avtryck (fig. 11). Leran hade kletats mot rundade, cirka 5 centimeter breda, släta ytor. Mellan ytorna var en 2 centimeter bred ås som hade tryckts in mellan de släta ytorna. 8

9 Figur 8. Sektioner. Skala 1:40. Tolkning De fyra stolphålen i den förundersökta ytans norra del hör sannolikt till ett enskeppigt hus med nedgrävda stolpar i vägglinjen. Byggnaden som varit minst 5 meter lång torde ha fortsatt norr om undersökningsområdet. För övrigt är det svårt att dra några säkra slutsatser om husets storlek, konstruktion och funktion. Att åtminstone delar av konstruktionen varit bestrukna med lera visas av styckena av lerklining som låg i 9

10 Figur 9. En igenlagd brya låg där ledningar till de nya avloppsbrunnarna skulle dras. Bilden visar sänkan efter att vegetationen tagits bort. Foto från söder. Figur 10. Vid bryans södra sida ligger en del större gråstenar som en skoning. Foto från väster. vägglinjen och framför allt i stolphålen. En 14 C-analys av stolpvirket i huset visade på en datering till vikingatid, med 95 % sannolikhet mellan år 810 och Vi vet dock inget om träets egenålder eller hur lång tid som förflöt mellan att trädet fälldes och att det användes som stolpe i huset. Om det finns något samband mellan den påträffade byggnaden och härdarna är inte känt. I vilket sammanhang vattenhålet anlagts och hur länge det använts är inte heller känt. Figur 11. Lerkliningsstycket F9 snett uppifrån och i profil. 10

11 RAÄ 132 stolphål, härdar m m vattenhål stenpackning stolphål härd RAÄ 130 härdar, stolphål? RAÄ 133 härd nedgrävning Figur 12. Plan över fastigheterna Mårtens 1:10, 1:38, 1:39 och 1:40 med undersökta ytor markerade med blått. Nyupptäckta fornlämningar 2005 och 2006 har markerats. Skala 1: Utvärdering Förundersökningen har visat att platsen under vikingatid var bebyggd med ett hus med jordgrävda stolpar i vägglinjen och med lerklining i konstruktionen. Vilken funktion det påträffade huset hade framgick dock inte. Hustypen är känd från andra undersökta boplatser från yngre järnålder på Gotland. Som exempel kan nämnas flera hus vid ödegården Fjäle i Ala socken och Burge i Lummelunda socken (Pettersson 1998). 11

12 På platsen för vikingatida silverskatter vilka mycket ofta påträffas i direkt anslutning till bebyggelse hittar man ofta lerklining. Kliningsstycket som hittades i sekundärt läge i det igenfyllda vattenhålet hade spår efter något som kan vara kraftiga kvistar eller störar. Exakt varifrån kliningsstycket kommer och när det hamnade i vattenhålet är inte känt. Väster om den öppning i det täta buskaget, som vid förundersökningen gjordes för ledningar och brunnar, skymtade större gråstenar som en fortsättning på den kantskoning av hålet som fanns öster om öppningen. Hur långt gråstenarna fortsatte åt respektive håll var inte möjligt att se. Hur de nyfunna lämningarna förhåller sig till de tidigare kända har inte kunnat klarläggas genom de punktvisa undersökningsinsatser som gjorts i området. Dateringen av härdarna som kom fram vid den aktuella undersökningen är inte känd; de kan vara samtidiga med det vikingatida huset men det är mer troligt att de hör till ett äldre bebyggelseskede som härden på Mårtens 1:39. Stensträngar hör vanligtvis samman med den äldre järnålderns bebyggelse men kan givetvis ligga kvar och kanske också ha kvar sin funktion i en senare kontext. Svärdslipningsstenen indikerar vikingatida närvaro liksom den stensatta brunn som skall finnas inne i de täta snåren. Utifrån den kunskap vi har om fornlämningarna idag kan vi säga att den norra delen av hagen varit nyttjad för mänsklig verksamhet under yngre bronsålder förromersk järnålder och under vikingatid. I vilken utsträckning den nyttjats under de cirka 1500 åren däremellan är ännu osäkert. Eftersom det föreligger en komplex fornlämningssituation är det viktigt att eventuell fortsatt exploatering av området föregås av arkeologiska insatser. Referenser Pettersson, A-M Förhistoriska hus på Gotland. Bebyggelsehistorisk tidskrift Nr , s a. Arkeologisk förundersökning Mårtens 1:10, RAÄ 130, Sproge socken, Gotlands kommun. Länsstyrelsens i Gotlands län dnr Rapport Länsmuseet på Gotland. 2005b. Arkeologisk förundersökning Mårtens 1:38, RAÄ 130, Sproge socken, Gotlands kommun. Länsstyrelsens i Gotlands län dnr Rapport Länsmuseet på Gotland Arkeologisk förundersökning Mårtens 1:39, RAÄ 133, Sproge socken, Gotlands kommun. Länsstyrelsens i Gotlands län dnr Rapport Länsmuseet på Gotland. 12

13 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens i Gotlands län dnr: , daterat Länsmuseets på Gotland dnr: AD Undersökningstid: juni Undersökt yta: 100 m 2. Personal: Antikvarie Ann-Marie Pettersson som svarat för all dokumentation. Belägenhet: Ekonomiska kartans blad 6I 0i SÖ, koordinater x y Fynd: F1 F9, B1 B6 är registrerade i länsmuseets fynd- och bendatabaser. 13

14 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Anl nr Typ Storlek, m Djup, m Form Beskrivning Fynd m m 1 Härd 1,3 0,9 0,18 Rundat rektangulär; flack botten. Fylld med mörkfärgad lätt sotad sand som infiltrerat underliggande sand. I infiltrationsskiktet låg F1-F2 och B1. Enstaka skarpkantade stenar fanns i anl. F1. Fe-klump F2. Lerklump B1. Djurben 2 Härd 1,2 0,8 0,26 3 Nedgrävning 0,25 0,06 4 Stolphål 0,6 0,27 5 Stolphål 0,42 0,3 Rund oval; flack botten, djupare i södra delen. Rund; flack botten. Oregelbundet rundad; skålformad botten. Rundad; skålformad botten. Fyllning av mörkfärgad sandjord, sotfläckar och skärviga stenar i djupaste partiet; därunder ett tunt infiltrationsskikt. Fyllning av lätt mörkfärgad sandjord. Fyllning av mörkfärgad sandjord, 2 0,15-0,2 m stora gråstenar. Fyllning av mörkfärgad sandjord, 7 0,1-0,15 m stora gråstenar, 1 skärvsten. F3. Lera F4. Materialprov (kol) B2. Djurben 6 Stolphål 0,4-1,0 0,5 Oregelbundet rundad; skålformad botten. Fyllning av mörkfärgad sandjord och i mitten rester av spetsad trästolpe i form av tydlig mörkfärgning. Ett tiotal skoningsstenar, ca 0,1-0,3 m stora. Mycket lerklining i hålets övre inre del. F5. Lerklining 7 Stolphål 0,6 0,5 Rundad; skålformad botten. Fylld med mörkfärgad sandjord och i mitten rester av ca 0,2 m bred spetsad trästolpe i form av tydlig mörkfärgning. Ca 15 skoningsstenar, ca 0,1-0,25 m stora. Mycket lerklining i hålets övre del. F6. Lerklining 8 Stolphål 0,9-1,0 0,6 9 Oregelbundet rundad; skålformad botten. Stolphål, troligen 0,8-1,2 Rundad. Ej undersökt. Fyllning av mörkfärgad sandjord och i mitten rester av ca 0,25 m bred spetsad trästolpe i form av tydlig mörkfärgning. 5 skoningsstenar, ca 0,25-0,5 m stora. Mycket lerklining i hela hålet. F7. Lerklining F8. Materialprov (kol) 14C-analys Cal AD sigma 10 Mörkfärgning 0,3 0,05 11 Mörkfärgning 0,28 0,05 Rund; flack botten. Rund; flack botten. Fyllning av lätt mörkfärgad sandjord. Fyllning av lätt mörkfärgad sandjord. 14

15 Bilaga 2. Resultat av 14 C-analys av stolpe i A8 15

16 Bilaga 3. Fyndförteckning Gotland, Sproge socken, RAÄ 132, Mårtens 1:40. Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens i Gotlands län dnr ANLÄGGN_NR FYND_NR SAKORD MATERIAL ANT_EX VIKT 1 1 KONKRETION JÄRN, SAND, STEN KLINING LER MATERIALPROV TRÄKOL I SANDJORD 6 4 KLINING LER KLINING LER KLINING LER KÄRL KER KLINING LER KLINING LER Bilaga 4. Benförteckning Gotland, Sproge socken, RAÄ 132, Mårtens 1:40. Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens i Gotlands län dnr ANLÄGGN_NR F_OMSTÄNDH BEN_NR MATERIAL VIKT ANMÄRKN 1 HÄRD 1 B 103 ANIMAL 2HÄRD 2B 47ANIMAL 7 STOLPHÅL 3 B 7 ANIMAL, TAND 8 STOLPHÅL 4 B 8 ANIMAL 89 STOLPHÅL 5 B 13 ANIMAL 89 STOLPHÅL 6 BR B 1 ANIMAL 16