uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson

Transkript

1 uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Lisa K. Larsson

2

3 uv väst rapport 2010:2 arkeologisk utredning Arntorp Bohuslän, Kareby socken, Arntorp 1:2 Dnr Lisa K. Larsson

4 Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Tel.: Fax: e-post: e-post: Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2010:2 ISSN Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /110. Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslag Arkeolog Johannes Nieminen fotograferar sig själv i Hagkrokens Brukshundsklubbs hundspeglar. I bakgrunden syns impedimentet som omgavs av boplatslämningarna inom objekt 1. Foto: UV Väst. Tryck/utskrift Intellecta Infolog, Göteborg 2010

5 Innehåll Inledning 5 Bakgrund 5 Landskap och fornlämningsbild 5 Äldre kartmaterial 10 Metod och genomförande 10 Resultat och förslag till åtgärd 13 Objekt 1 13 Objekt 2 16 Objekt 3 19 Övriga delar av utredningsområdet 21 Antikvarisk bedömning 21 Referenser 21 Administrativa uppgifter 22 Bilaga. Schakt där anläggningar påträffades 23 Figurförteckning 24 Arntorp 26

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. 4 Arntorp

7 Under november 2009 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Väst, en arkeologisk utredning av ett kvadratmeter stort område vid fastigheten Arntorp 1:2, Kareby socken, Kungälvs kommun. Orsaken till utredningen var kommunens planer på att planlägga det aktuella utredningsområdet för verksamhetsområde för småindustri och logistik. Inom utredningsområdet registrerades tre tidigare icke kända fornlämningar, två boplatser och ett område för kulturlager, vilka föreslås bli föremål för arkeologisk förundersökning. Inledning Med anledning av att Kungälvs kommun utreder möjligheten att planlägga ett kvadratmeter stort område vid fastigheten Arntorp 1:2, Kareby socken, Kungälvs kommun för verksamhetsområde för småindustri och logistik har Riksantikvarieämbetet UV Väst utfört en arkeologisk utredning av området (fig. 1, 2 och 3). Den arkeologiska utredningen ägde rum mellan 23 och 30 november år 2009 på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Syftet med utredningen var att alla eventuella fornlämningar inom exploateringsområdet skulle vara kända och bedömda avseende fornlämningsstatus efter utfört arbete. Resultatet av utredningen visade på tre sedan tidigare icke kända fasta fornlämningar. I områdets norra del, alldeles bakom gården Hagkroken, registrerades vid ett impediment boplatslämningar i form av stolphål, rännor, en grop och en härd (objekt 1, fig. 7). På och runt den platå som utgjorde Arntorp Nedergård i områdets sydöstra del påträffades ytterligare boplatslämningar vilka utgjordes av stolphål, rännor, en grop och en härd (objekt 2, fig. 10). Strax söder om Arntorp Nedergård i åkermarken i områdets södra del kunde två kulturlager konstateras (objekt 3, fig. 13). Bakgrund Landskap och fornlämningsbild Utredningsområdet ligger beläget cirka 3 kilometer norr om Kungälv på Karebyslätten mellan nuvarande väg E6 och väg 574. Landskapet karaktäriseras av öppna åkermarker med enstaka mindre höjdryggar med berg i dagen. Öster om utredningsområdet ligger skogsklädda bergspartier, bland annat Lekås i direkt anslutning till fastigheterna Arntorp och Lekhem. Den cirka kvadratmeter stora ytan av åkermark som utreddes sträcker sig främst väster om byn Arntorp och ligger meter över havet. Inom utredningsområdet ligger den södra delen av Nedre Arntorp (Arntorps Nedergård) i söder, och gården Hagkroken som i dag inhyser en Brukshundsklubb i norr. Mellan Hagkroken och Nedre Arntorp ligger gården Berget vilken var ett undantaget område för utredning. Det kända fornlämningsbeståndet i närområdet bygger till största del på fornminnesinventeringen. Ett fåtal mindre arkeologiska undersökningar Arntorp 5

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 71 Kungälv, med platsen för utredningen i Arntorp markerad. Skala 1: Arntorp

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 5e, med utredningsområdet markerat. Skala 1: Arntorp 7

10 har tidigare genomförts. Bohusläns museum utförde år 1999 en arkeologisk utredning i direkt anslutning till det aktuella områdets södra del. Denna utredning berörde fastigheterna Arntorp 2:1, 2:12 och Solbräcke 1:6, 1:7. Sedan tidigare hade en fyndplats för flinta registrerats på fastigheten Arntorp 2:11 (RAÄ 154) och vid undersökningen framkom boplatsanläggningar och slagen flinta på fastigheten Solbräcke 1:7 (Ottander 1999). Under år 2001 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning av ovan nämnda boplats. Enstaka slagen flinta samt en grop påträffades, fynden gav dock ingen säker datering (Ortman 2001). Som ett led i projekteringen av nya gång- och cykelvägar i Kungälvs kommun utförde Bohusläns museum även en kulturhistorisk förstudie längs med väg 574 som sluter an till utredningsområdet i nordöst (Ortman 2007). Både inom och i anslutning till utredningsområdet finns ett flertal fornlämningar registrerade. De utgörs främst av skålgropar på flacka uppstickande partier av berg i dagen (RAÄ 147, 148, 149, 150, 151, 152 och 153). Öster och sydöst om området på de skogsbeklädda höjdryggarna har Fig. 4. Utsnitt ur 1774 års storskifteskarta över byn Arntorp. Skala 1: Arntorp

11 0 100 m Fig. 5. Schaktplan. Schakten är markerade med svart. Skala 1:5000. Arntorp 9

12 fornlämningar från brons- och järnålder registrerats, bland annat stensättningar (RAÄ 55, 125 och 126), två rösen (RAÄ 9 och 15) samt en skärvstenshög (RAÄ 131). Äldre kartmaterial Byn Arntorp karteras första gången 1774, då inägorna lades i storskifte. Byn bestod av två gårdar, Övergården och Nedergården (fig. 4). Som brukligt var i 1700-talets Västsverige beboddes båda gårdarna av flera hushåll, tre stycken på Nedergården och hela fyra stycken på Övergården. Storskifteskartan ger en karaktäristisk bild av hur en bohuslänsk mindre by såg ut under talet. Gårdstomterna låg samlade på ett impediment i övergången mellan inägor och utmark. Huvuddelen av inägomarken bestod av ängsmarker. Åkermarken var samlad närmast bytomten, men ett par mindre lyckor hade tagits upp i norr och i söder. Över inägornas södra del, rakt över utredningsområdet, löpte en gärdesgård som avgränsade ett parti av ängsmarken till bete, då höskörden avslutats. Åkermarken genomkorsades av en väg från bytomten mot Vegstorps inägor i väster. Redan vid storskiftet diskuterade man att bryta upp den och lägga om marken till åker. Emellertid påpekade bönderna att området är mycket stenbundet, och fölgachtligen nog svårt att upbryta och plöga. Vägen fick ligga kvar tills vidare. Efter storskiftet sker en påtaglig uppodling och vid laga skifte 1830 var stora delar av inägorna omvandlade till åker. När byn sedan karteras för ekonomiska kartan 1934 är i princip all odlingsbar mark tagen i bruk till åker. I denna omvandlingsprocess har med all säkerhet en mängd landskapselement från den äldre odlingen utplånats, till exempel stengärdesgårdar och äldre teggränser. Metod och genomförande Inför utredningen granskades akterna till storskiftes- och laga skiftesförrättningarna av Christina Rosén (RAÄ UV Väst). Detta med ett främsta syfte att hitta eventuella bebyggelsenamn eller andra fornlämningsindikerande marknamn. Marknamnen var dock tämligen anonyma och gav inte några ledtrådar till fornlämningar inom utredningsområdet. Hypotetiskt har bebyggelsen legat på skifteskartornas platser sedan byn etablerades och det är fullt möjligt att även förhistorisk bebyggelse legat här. Utredningen genomfördes sedan som sökschaktgrävningar med grävmaskin. Sammantaget grävdes 72 sökschakt i den öppna åkermarken. Schakten grävdes mestadels i dubbla bredder, 1,5 meter breda, och med varierande längd, vanligen mellan 5 10 meter (fig. 5). Avbaningen skedde ner till alven och i ett antal schakt grävdes också så kallade djupschakt för att kontrollera markstratigrafin. Detta gjordes speciellt inom områdets södra del med fynd av flinta under torv och överlagrade vattenavsatta sand- och lerlinser som hade med bäcken i söder att göra. För övrigt koncentrerades sökschakten främst till de lägen som utifrån topografi och jordart bedömdes vara lämplig för exempelvis bosättning eller 10 Arntorp

13 0 100 m Fig. 6. Plan över nyupptäckta fornlämningar, Objekt 1, 2 och 3. Skala 1:5000. Arntorp 11

14 12 Arntorp andra typer av aktiviteter. Detta innebar att de mest intensivt undersökta områdena var invid impedimenten med berg i dagen samt invid bytomtsgränserna. De lägst liggande lerpartierna i områdets västra del som var sanka och fuktiga prioriterades bort mot bakgrund av jordartens beskaffenhet. Schakt och anläggningar mättes in med DGPS och har vidare bearbetats mot bakgrundskarta i Intrasis Analysis/ArcMap. Fotodokumentation har skett med digitalkamera. Fynd från utredningen är genomgångna men har inte registrerats och sparats utan återdeponerats i sökschakten. Inga naturvetenskapliga analyser har utförts.

15 Resultat och förslag till åtgärd Efter genomförd utredning har följande fornlämningar konstaterats: Objekt 1 Lämningstyp: boplats. Höjd över havet: cirka 21 meter. Terräng: i anslutning till och runt om bergsknalle i åkermark söder om gården Hagkroken. Beskrivning: cirka meter (NV SO). Inom angivet område påträffades i fyra sökschakt boplatslämningar av förhistorisk karaktär: 10 stolphål mellan 0,2 0,4 meter i diameter. Två av dessa var i ytan synbart stenskodda. Vid provsnittning av två stolphål var dessa 0,15 respektive 0,45 meter djupa. En härd, 0,8 meter i diameter med skärvig sten, sot och kol. En grop, 1,3 meter i diameter. Tre rännor varav två kan utgöra en och samma ränna (möjligen en väggränna). Rännorna var 0,4 meter breda och 1,4 2,5 meter långa. Fyllningarna i anläggningarna utgjordes av grå sandig silt med inslag av kol och bränd lera. Bedömning: boplatslämningarna ligger invid ett impediment, vilket är karaktäristiskt för förhistoriska bebyggelselämningar i området. Det faktum att impedimenten på utredningsområdet i många fall täcks av skålgropar betyder att boplatslämningarna på Objekt 1 mycket väl kan vara samtida med dessa. Objekt 1 är att betrakta som en fast fornlämning och bör därmed omfattas av en arkeologisk förundersökning. Fig. 7. Översiktsbild över området för Objekt 1. Bakom impedimentet som boplatslämningarna omringade ligger gården Hagkroken. Foto: Johannes Nieminen Arntorp 13

16 0 10 m Fig. 8. Schakt- och anläggningsplan över Objekt 1. Skala 1: Arntorp

17 Fig. 9. Snittat och vattenfyllt stolphål på Objekt 1. Foto: Johannes Nieminen. Arntorp 15

18 Objekt 2 Lämningstyp: boplats. Höjd över havet: cirka 20 meter. Terräng: i åkermark på och runt den platå som Arntorps Nedergård är belägen på. Beskrivning: cirka meter. Inom angivet område påträffades boplatslämningar av förhistorisk karaktär i fem sökschakt: Åtta stolphål, mellan 0,2 0,4 meter i diameter. Ett provsnittat stolphål med stenskoning visade ett djup av 0,1 meter. Fyllningarna utgjordes av gråflammig sandig silt och i ett av stolphålen var sot och kolfragment synligt i toppen. En grop med homogen grå silt som fyllning, 1 meter i diameter. Två rännor, båda 0,4 0,15 meter stora med flammig grå sandig silt. Bedömning: dagens gårdsläge utgör med stor sannolikhet detsamma som det förhistoriska/medeltida. Även det topografiska läget talar för detta. Boplatslämningarna kan därmed antas utgöra föregångaren till byn Arntorp. Objekt 2 är att betrakta som en fast fornlämning och bör därmed omfattas av en arkeologisk förundersökning. Fig. 10. Översiktsbild över området för Objekt 2, platån som idag utgör den södra delen av Arntorps Nedergård. Foto: Johannes Nieminen. 16 Arntorp

19 10 m Fig. 11. Schakt- och anläggningsplan över Objekt 2. Skala 1:800. Arntorp 17

20 18 Arntorp Fig. 12. Stolphål med bränd lera och kolstänk i toppen på Objekt 2. Foto: Johannes Nieminen.

21 Objekt 3 Lämningstyp: kulturlager. Höjd över havet: cirka 13 meter. Terräng: på en utplanande del åkermark cirka 70 meter söder om Arntorps Nedergårds södra platå. Beskrivning: cirka meter. I fyra sökschakt kunde två olika kulturlager vilka delvis överlagrade varandra konstateras. Det äldre lagret påträffades i alla fyra schakten och utgjordes av ett mörkgrått humöst siltlager, cirka 0,3 meter tjockt. Detta överlagrades i två av schakten av ett yngre lager, 0,2 meter tjockt bestående av humös mörkgrå silt och innehöll rikligt med bränd lera samt enstaka kolbitar. Bedömning: kulturlagrens närhet och topografiska placering i förhållande till boplatslämningarna inom Objekt 2 möjliggör en samtidighet. Objekt 3 skulle till exempel kunna utgöra fossil åkermark. Objekt 3 är att betrakta som en fast fornlämning och bör därmed omfattas av en arkeologisk förundersökning. Fig. 13. Översiktsbild över området för Objekt 3. Kulturlagren påträffades en bit ner i åkern. Till höger i bild skymtar vi tomtgränsen för Arntorp Nedergård. Foto: Johannes Nieminen. Arntorp 19

22 0 10 m Fig. 14. Schakt- och anläggningsplan över Objekt 3. Skala 1: Arntorp

23 Övriga delar av utredningsområdet Enstaka flintavslag fanns spridda över hela utredningsområdets åkermarker. Flintan förekom i alven direkt under matjorden och som upplöjda fynd i matjorden. Antikvarisk bedömning Utredningen visar sålunda att de tre områden vilka benämnts Objekt 1, Objekt 2 och Objekt 3 innehåller fornlämningar som inför fortsatta detaljplaneringar bör omfattas av arkeologiska förundersökningar (fig. 6). Referenser Ottander, J Solbräcke/Arntorp. Kareby socken, Kungälvs kommun. Arkeologisk utredning. Bohusläns museum, Rapport 1999:40. Ortman, O Solbräcke 1:7. Kareby socken, Kungälvs kommun. Arkeologisk förundersökning. Bohusläns museum, Rapport 2001:20. Ortman, O Gång- och cykelvägar längs med väg 168 och 574. Kulturhistorisk förstudie. Hålta, Kareby, Lycke, Solberga och Ytterby socknar, Kungälvs kommun. Bohusläns museum, Rapport 2007:23. Arntorp 21

24 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2009:033. Undersökningstid: 23 30/ Projektgrupp: Lisa K. Larsson och Johannes Nieminen. Underkonsulter: Schakt & Transport i Borås Ent. AB. Exploateringsyta: kvadratmeter. Undersökt yta: cirka 1000 löpmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 7B 5e, Koordinatsystem: RT90 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd:. 22 Arntorp

25 Bilaga. Schakt där anläggningar påträffades Objekt Schakt Lagerföljd Anläggningar Objekt 1 S354 0,3 m matjord Sand- och lerblandad silt Objekt 1 S359 0,2 m matjord Sand- och lerblandad silt Objekt 1 S361 0,3 m matjord Sand- och lerblandad silt Objekt 1 S369 0,3 m matjord Siltig lera Objekt 2 S405 0,3 m matjord Siltig lera Objekt 2 S409 0,3 m matjord Siltig lera Objekt 2 S414 0,5 m matjord Siltig lera Objekt 2 S420 0,2 m matjord Siltig lera Objekt 2 S436 0,3 m matjord Sandig lerblandad silt Objekt 3 S426 0,3 m matjord 0,3 m humös silt Lera Objekt 3 S428 0,3 m matjord 0,2 m humös mörkgrå silt 0,3 m humös silt Lera Objekt 3 S431 0,3 m matjord 0,2 m humös mörkgrå silt 0,3 m humös silt Lera Objekt 3 S433 0,3 m matjord 0,3 m humös silt Lera A355 (stolphål, 0,2 m i diam., 0,15 m djup) A356 (stolphål, stenskott, 0,3 m i diam.) A357 (stolphål, 0,2 m i diam.) A358 (stolphål, 0,25 m i diam.) A360 (ränna 2 0,4 m stor, kan vara del av ränna A362) A362 (ränna 2,5 0,4 m stor, kan vara del av ränna A360) A363 (stolphål, 0,3 m i diam.) A364 (stolphål 0,3 m i diam.) A365 (stolphål, 0,3 m i diam.) A366 (stolphål, stenskott, 0,4 m i diam.) A367 (stolphål 0,3 m i diam., 0,45 m djup) A368 (stolphål, 0,3 m i diam.) A370 (härd, 0,8 m i diam.) A371 (grop 1,3 m i diam.) A372 (ränna 0,15 0,4 m stor) A406 (stolphål, 0,2 m i diam.) A407 (stolphål, 0,3 m i diam.) A408 (stolphål 0,3 m i diam.) A410 (stolphål, stenskott, 0,3 m i diam., 0,1 m djup) A411 (ränna 0,15 0,4 m stor) A412 (stolphål, 0,2 m i diam.) A415 (stolphål, sot och kol, 0,4 m i diam.) A416 (grop, 1 m i diam.) A421 (stolphål, 0,2 m i diam.) A422 (stolphål, 0,2 m i diam.) A437 (ränna, 0,15 0,4 m stor) A435 (kulturlager, 0,3 m tjockt, mörkgrå humös silt) A429 (kulturlager 0,2 m humös mörkgrå silt med bränd lera och kolfragment samt kulturlager, 0,3 m tjockt, mörkgrå humös silt) A432 (kulturlager 0,2 m humös mörkgrå silt med bränd lera och kolfragment samt kulturlager, 0,3 m tjockt, mörkgrå humös silt) A434 (kulturlager, 0,3 m tjockt, mörkgrå humös silt) Arntorp 23

26 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad...4 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 71 Kungälv, med platsen för utredningen i Arntorp markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 5e, med utredningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Utsnitt ur 1774 års storskifteskarta över byn Arntorp. Skala 1: Fig. 5. Schaktplan. Schakten är markerade med svart. Skala 1: Fig. 6. Plan över nyupptäckta fornlämningar, Objekt 1, 2 och 3. Skala 1: Fig. 7. Översiktsbild över området för Objekt 1. Bakom impedimentet som boplatslämningarna omringade ligger gården Hagkroken. Foto: Johannes Nieminen...13 Fig. 8. Schakt- och anläggningsplan över Objekt 1. Skala 1: Fig. 9. Snittat och vattenfyllt stolphål på Objekt 1. Foto: Johannes Nieminen...15 Fig. 10. Översiktsbild över området för Objekt 2, platån som idag utgör den södra delen av Arntorps Nedergård. Foto: Johannes Nieminen...16 Fig. 11. Schakt- och anläggningsplan över Objekt 2. Skala 1: Fig. 12. Stolphål med bränd lera och kolstänk i toppen på Objekt 2. Foto: Johannes Nieminen...18 Fig. 13. Översiktsbild över området för Objekt 3. Kulturlagren påträffades en bit ner i åkern. Till höger i bild skymtar vi tomtgränsen för Arntorp Nedergård. Foto: Johannes Nieminen...19 Fig. 14. Schakt- och anläggningsplan över Objekt 3. Skala 1: Arntorp

27

28 Arntorp Under november 2009 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Väst, en arkeologisk utredning av ett kvadratmeter stort område vid fastigheten Arntorp 1:2, Kareby socken, Kungälvs kommun. Orsaken till utredningen var kommunens planer på att planlägga det aktuella utredningsområdet för verksamhetsområde för småindustri och logistik. Inom utredningsområdet registrerades tre tidigare icke kända fornlämningar, två boplatser och ett område för kulturlager, vilka föreslås bli föremål för arkeologisk förundersökning. ISSN XXXX-XXXX