Några stolphål och mörka fläckar i Holm

Transkript

1 UV VÄST RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Några stolphål och mörka fläckar i Holm Bohuslän, Norum socken, Holm 1:1 och Hällebäck 1:6, RAÄ 57 Karl-Göran Sjögren

2

3 UV VÄST RAPPORT 2007:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Några stolphål och mörka fläckar i Holm Bohuslän, Norum socken, Holm 1:1 och Hällebäck 1:6, RAÄ 57 Karl-Göran Sjögren

4 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan Mölndal Växel: Fax: e-post: e-post: Bildredigering Lena Troedson Layout Lena Troedson Omslagsbilder Doterödsdalen vid undersökningen i oktober Översikt från väster. Foto: Karl-Göran Sjögren. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr L1999/ Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2007:3 ISSN

5 Innehåll Inledning 7 Landskap och fornlämningar 7 Landskapet 7 Närbelägna fornlämningar och tidigare undersökningar 10 Boplatsen Norum Syfte och uppläggning 12 Resultat 14 Analyser 14 Sammanfattning och slutsats 14 Referenser 15 Administrativa uppgifter 16 Bilagor 17 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar 17 Bilaga 2. Anläggningslista 20 Bilaga 3. Vedartsanalyser 21 Figurförteckning 22

6 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 På uppdrag av Stenungsunds kommun utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst i oktober 2006 en förundersökning av fornlämning Norum 57. Förundersökningen berörde endast södra delen av formlämningen, som var registrerad som en stenåldersboplats. Vid förundersökningen påträffades ett drygt tiotal anläggningar i form av stolphål, gropar och mörkfärgningar. Fynden var ytterst fåtaliga. De påträffade anläggningarna kan inte närmare dateras men härrör sannolikt inte från stenålder utan kan vara en utkant av den näraliggande järnåldersboplatsen Norum 202. De fåtaliga fynden motiverar ingen fortsatt undersökning. Inledning På uppdrag av Stenungsunds kommun utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst i oktober 2006 en förundersökning av fornlämning Norum 57:1 i Stenungsunds kommun. Anledning till undersökningen var att kommunen planerar bygge av en serie fotbollsplaner i området. Samtidigt undersöktes den näraliggande fornlämningen Norum 202:1 av Bengt Nordqvist och Marianne Lönn, Riksantikvarieämbetet UV Väst. Landskap och fornlämningar Landskapet Den undersökta boplatsen ligger i den så kallade Doterödsdalen, en öst-västlig sprickdal strax norr om Stenungsunds samhälle (fig. 2). Området utgörs av ett sprickdalslandskap med sedimentfyllda dalgångar, omgivna av branta bergsmassiv upp till 75 till 100 meter över havet. Dalbottnarna är fyllda av sandiga och leriga jordar, och ligger i det nu aktuella området på nivåer kring 20 till 40 meter över havet. Dalbottnarna upptas av lerjordar, medan sandiga och grusiga sediment främst förekommer på något högre partier och längs dalsidorna. Dalgångarna är till större delen uppodlade eller bebyggda. Bergspartierna täcks ofta av ett tunt moräntäcke och är beväxta med löv- och barrskog. De högsta bergspartierna är dock kala. Området ligger idag cirka tre kilometer från havet. Miljön har dock ändrats starkt genom strandlinjeförändringar under postglacial tid. Nivåförändringarna i området har inte detaljstuderats av geologer, men vi kan i stort följa utvecklingen genom att använda den strandförskjutningskurva som framställts för Ljungskile, cirka 15 kilometer norr om Stenungsund (Persson 1973). Jämfört med denna kurva bör nivåerna i Stenungsund ligga någon eller ett par meter lägre vid samma tid. Högsta kustlinjen i området ligger kring 140 meter över havet, och dalbottnarna i undersökningsområdet har legat under vatten från isavsmältningen fram till cirka 9000 till 9500 BP (okalibrerat), då de tidigaste förutsättningarna för bosättning föreligger. Den undersökta ytan ligger idag 36 till 38 meter över havet. Vid denna nivå finns i strandlinjekurvan från Ljungskile en platå under perioden cirka 9000 till 7000 BP (okalibrerat). Med andra ord har stranden legat på samma Några stolphål och mörka fläckar i Holm 7

8 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 71 Kungälv, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2007:3. Arkeologisk förundersökning

9 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 8d Norum, 7B 9d Ödsmål, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /261. Några stolphål och mörka fläckar i Holm 9

10 nivå under cirka 2000 år. Under denna period låg det undersökta området nära en havsstrand i den inre delen av en långsmal vik som sträckt sig in i Doterödsdalen från väster (fig. 4). I de södra delarna av Bohuslän skedde under 9000 till 7000 BP en höjning (transgression) av strandnivån, varigenom en rad strandbundna stenåldersboplatser kom att överlagras eller inlagras i sediment. Huruvida geologiska förutsättningar för överlagring kan finnas i Stenungsundsområdet är inte helt klart. Att utreda detta och om möjligt påträffa överlagrade boplatsfynd var därför en av målsättningarna med den nu genomförda förundersökningen. Efter cirka 7000 BP sker en långsam och ganska jämn sänkning av havsnivån, varigenom dalbottnen gradvis frigörs för bosättning, odling och betesmark. Närbelägna fornlämningar och tidigare undersökningar Vad beträffar fornlämningar är området rikt på sådana. I Göteborgsinventeringen upptas drygt 100 fornlämningar i Norums socken. Riksantikvarieämbetets informationssystem för fornlämningar, FMIS, upptar 213 fornlämningar, varav drygt 60 boplatser. På höjderna vid Doteröd och Holm finns bronsåldersrösen i monumentala lägen med vid utsikt. Även en rad järnåldersgravar och gravfält är kända. Bland arkeologiska undersökningar i området kan främst nämnas undersökningarna av boplatser och gravar från järnålder i Hallernaområdet i socknens södra del. Dessa har också bildat utgångspunkt för en behandling av Bohusläns järnålder inom ramen för ett avhandlingsarbete av Roger Nyqvist (Nyqvist u.å.). Även i Munkeröd, i Doterödsdalens innersta del och cirka 1,5 kilometer öster om Norum 57, har en rad arkeologiska undersökningar utförts (Lindman 1993). Vid Munkeröd har spår av bosättning och odling från flera olika historiska perioder påträffats. Boplatsen Norum 57 Fornlämningen är registrerad i fornlämningsregistret som stenåldersboplats med okänd utsträckning. Slagen flinta i tämligen stor mängd ska ha iakttagits i synnerhet i åkerns högre norra del. Höjden över havet anges till 35 till 40 meter. Läget beskrivs som en sydostsluttning, en lätt lerhaltig svallgrusslänt (fig. 3). Det undersökta området låg i en svag sydsluttning ner mot en lerig dalgång, där en liten bäck rinner. Den centrala delen var något högre belägen, cirka 38 meter över havet. I detta parti var marken sandig. Det sandiga området bildade en svag höjdrygg i ungefär väst-östlig riktning, som anslöt till den höjdrygg på vilken RAÄ 202 ligger. På båda sidor av höjdryggen vidtog mera låglänta och sanka lermarker. Undersökningsområdet utgörs av en före detta åker, nu betesmark. Omedelbart norr om området går en väg. Boplatsen registrerades först vid en inventering av boplatser i Norum och Ödsmål Vid inventeringen påträffades ett spån, ett bearbetat spånfragment och ett avslag (Särlvik rapport, dnr 7843/74). Vid Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering 1974 angavs storleken till cirka meter, det vill säga på båda sidorna av den öst-västliga vägen genom området. 10 UV Väst Rapport 2007:3. Arkeologisk förundersökning

11 Boplatsen har inte tidigare blivit föremål för någon arkeologisk undersökning, men en antikvarisk kontroll utfördes av UV Väst 1980 i samband med tillbyggnad av en cykelväg som går över boplatsområdet (Ullberg-Loh 1996). Vägen var dock redan färdigställd och inga spår av någon boplats kunde ses m Fig. 4. Schaktplan över förundersökningsschakten. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /261. Några stolphål och mörka fläckar i Holm 11

12 Området blev föremål för en provundersökning 1975 med anledning av planerad industribyggnation (Jonsäter 1979) provgropar grävdes då inom ett cirka 6 kvadratkilometer stort område, och ett stort antal boplatser upptäcktes, bland annat den näraliggande boplatsen Norum 202. Denna förundersöktes av Bengt Nordqvist, UV Väst, 1991 (Bramstång 1997) undersöktes också en fyndplats för skafthålsyxa, Norum 28, dock utan att några förhistoriska fynd påträffades (Jonsäter 1977). Syfte och uppläggning Förundersökningens allmänna syfte var att förse länsstyrelsen med ett fördjupat underlag för den vidare hanteringen av ärendet. Detta sker genom att ta fram mer kunskap kring fornlämningens art och därigenom kunna bedöma dess vetenskapliga och pedagogiska värde men också genom att klarlägga fornlämningens avgränsning. Ett syfte var också att undersöka huruvida det kunde finnas överlagrade mesolitiska lämningar inom området (jämför ovan) m Fig. 5. Förundersökningsschakten med de registrerade fornlämningarna. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr / UV Väst Rapport 2007:3. Arkeologisk förundersökning

13 Undersökningen gjordes med hjälp av maskingrävda schakt (fig. 4). Merparten av dessa, tolv stycken, grävdes genom att matjorden skiktvis avbanades, varefter eventuella fynd och anläggningar registrerades. Totalt sju djupschakt grävdes också, för att undersöka de geologiska förutsättningarna för överlagring av mesolitiskt material. Schakt samt påträffade fynd och anläggningar inmättes med hjälp av totalstation och registrerades i Riksantikvarieämbetets system för hantering av fältdata, Intrasis. Schakten dokumenterades även genom digitala foton. Kolprover togs i två anläggningar. Dessa har vedartsbestämts av Ulf Strucke, UV Mitt, och daterats vid Arrheniuslaboratoriet i Uppsala m Fig. 6. Plan över påträffade anläggningar. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /261. Några stolphål och mörka fläckar i Holm 13

14 Resultat Inom ett drygt meter (öst-västligt) stort område påträffades ett tiotal anläggningar i form av stolphål och gropar (fig. 5 och bilaga 1 och 2). En härd och en ränna påträffades också. Dessutom påträffades ett antal kolfläckar och obestämda mörkfärgningar. Flera av anläggningarna får anses som osäkra, men cirka tio anläggningar kan anses som troliga förhistoriska lämningar. Fynden var ytterst sparsamma. Enstaka slagna flintor iakttogs i matjorden. Dessutom iakttogs en krukskärva i anläggning A141. Den var odekorerad, men godstypen tyder närmast på en datering till järnålder. I norra änden av schakt 1300 påträffades en bit lerklining. Förekomsten av anläggningar var knuten till den öst-västliga, sandiga höjdryggen genom undersökningsområdets centrala del. Denna höjdrygg ansluter topografiskt till fornlämning Norum 202, som utgörs av ett boplatsoch gravområde från äldre järnålder. Troligen bör de nu påträffade anläggningarna ses som en utkant av denna fornlämning. Inga anläggningar eller fynd påträffades i de schakt som drogs i de mera låglänta och leriga delarna av undersökningsområdet. De fåtaliga flintor som påträffades tyder inte på att någon egentlig stenåldersboplats finns inom det undersökta området. Troligen är de att betrakta som nerplöjda från en boplats belägen på något högre nivå, det vill säga ovanför och norr om vägen genom området. Gränsdragningen för boplatsen Norum 57 torde därför behöva justeras. I ett par av de grävda djupschakten påträffades geologiska bildningar i form av gruslager under sanden, som tyder på att en transgression berört området. Det gäller framför allt schakt 309 och 510. Detta innebär att de geologiska förutsättningarna för överlagring av mesolitiska boplatser bör finnas även i Stenungsundsområdet. Dock syntes inga spår av mänsklig aktivitet i de nu aktuella schakten, varken i form av flintföremål, kol eller av något annat. Analyser Kolprover från två anläggningar, A837 och A1322, har vedartsbestämts av Ulf Strucke, Riksantikvarieämbetet UV Mitt (bilaga 3). Anläggning 837 innehöll kol från hassel och ek, A1322 endast kol från hassel. Ett prov av hassel från vardera anläggningen har insänts för 14 C-datering. Sammanfattning och slutsats Inom ett begränsat område, cirka meter stort, påträffades en gles spridning av anläggningar i form av gropar och stolphål samt en härd. Dessa var belägna på en svag, sandig höjdrygg och hör troligen samman med järnåldersboplatsen Norum 202. Den registrerade stenåldersboplatsen Norum 57 tycks däremot inte sträcka sig in på det nu undersökta området. De djupschakt som grävdes visar på att geologiska förutsättningar för överlagring av mesolitiska boplatser bör finnas i Stenungsundsområdet. Inga sådana fynd fanns dock i de nu aktuella schakten. De begränsade fynd som påträffats är ej tillräckliga för att motivera en slutundersökning av det förundersökta området. 14 UV Väst Rapport 2007:3. Arkeologisk förundersökning

15 Referenser Bramstång, Carina,1997. Arkeologisk förundersökning. Boplatslämningar på Ekbacken. Fornlämning 202, Norums socken, Stenungsunds kommun, Bohuslän. Rapport UV Väst 1997:C. Jonsäter, Mats 1977: Rapport. Fornlämning 28, provundersökning av fyndplats för skafthålsyxa, Doteröd 2:1, 3:1, Norums sn, Bohuslän, Jonsäter, Mats, 1979: Provundersökning av blivande industriområden. Norums och Ödsmåls socknar, Stenungsunds kommun, Bohuslän. RAÄ och SHM Rapport Uppdragsverksamheten 1979:9. Lindman, Gundela, Svedjebruket i Munkeröd. Ett exempel på periodiskt svedjebruk från yngre stenålder till medeltid i södra Bohusläns skärgård. Riksantikvariämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter No 3. Nyqvist, Roger u.å: Landskapet som ram hus och gård som manifest. Seminarieupplaga. Inst. för arkeologi, Göteborgs universitet. Persson, Gösta 1973: Postglacial transgressions in Bohuslän, southwestern Sweden. SGU ser C nr 684. Ullberg-Loh, Karin 1996: Antikvarisk kontroll. Holm Hällebäck, Norums socken, Bohuslän. Internrapport UV Väst Några stolphål och mörka fläckar i Holm 15

16 Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Riksantikvarieämbetets projektnummer: Intrasisprojekt: V2006:048. Undersökningstid: 8 12 oktober Projektgrupp: Karl-Göran Sjögren. Undersökt yta: kvadratmeter. Läge: Fastighetskartan, blad 7B 8d Norum, 7B 9d Ödsmål, x y (RT 90 2,5 gon V). Koordinatsystem: Göteborgs. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x y Höjdsystem: RH 00. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Ej tillvaratagna. 16 UV Väst Rapport 2007:3. Arkeologisk förundersökning

17 Bilagor Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Schakt ,7 m stort. I norra delen sandig botten, mot söder gradvis större inblandning av lera. Två gropar, ett stolphål, två kolfläckar och tre obestämda mörkfärgningar påträffades. Schakt 109 Djupschakt i södra änden av schakt 100, 10,5 1,7 m stort och 2,5 m djupt m: ploglager m: grå grågul lera med sandstrimmor, särskilt vid ca 1 m djup. I botten homogen blågrå lera. Inga fynd. Schakt ,7 m stort. I norra delen sandig botten, mot söder gradvis större inblandning av lera. En härd påträffades. Schakt ,7 m stort. I norra delen sandig botten, mot söder gradvis större inblandning av lera. Tre mörkfärgningar av obestämd typ påträffades. Schakt 309 Djupschakt i mellersta delen av schakt 300, 8 1,7 m stort och 2 m djupt m: ploglager m: gul lera med sandstrimmor m: Brunt sandigt stenigt grus. Inga fynd. Schakt ,7 m stort m: ploglager m: gulbrun mörkbrun humös lera. Inga fynd eller anläggningar. Schakt ,7 m stort m: ploglager m: gulbrun mörkbrun humös lera. Inga fynd eller anläggningar. Några stolphål och mörka fläckar i Holm 17

18 Schakt 510 Djupschakt i norra änden av schakt 500, 13 1,7 m stort och 3,5 m djupt m: ploglager m: gulbrun mörkbrun något humös lera m: gulgrå lera m: grå stenig grusig sand m: gulgrå lera m: blågrå gyttja med enstaka snäckskal. Inga fynd. Schakt ,7 m stort m: ploglager m: grågul lera. Inga fynd eller anläggningar. Schakt 607 Djupschakt i norra änden av schakt 600, 16 1,7 m stort och 2,2 m djupt m: ploglager m: gul gulgrå lera m: grå lerig sand m: gulgrå blågrå lerig gyttja, mot botten med växtdelar. Inga fynd. Schakt ,7 m stort m: ploglager m: grågul lera. Inga fynd eller anläggningar. Schakt ,7 m stort. Till större delen sandig botten, mot södra änden gradvis större inblandning av lera. En grop, en ränna, två stolphål och en obestämd mörkfärgning påträffades. Schakt 806 Djupschakt i södra änden av schakt 800, 12 1,7 m stort och 2,6 m djupt m: ploglager m: ljusgul sand m: ljusgul sandig lera, skiktad med tunna sandlinser och järnutfällningar m: ljusgul brungul lerig sand m: sandig mo övergående i blågrå gyttjig lera. Inga fynd. 18 UV Väst Rapport 2007:3. Arkeologisk förundersökning

19 Schakt ,7 m stort, lerig botten. Inga anläggningar eller fynd påträffades. Schakt 1004 Djupschakt i södra änden av schakt 1000, 9 1,7 m stort och 3,3 m djupt m: ploglager samt matjord m: gul rödbrun sandig lera m: blågrå brungrå gyttjig lera. Inga fynd. Schakt ,5 1,7 m stort. I norra delen lerig botten, mot söder gradvis större inblandning av sand. En grop och en kolfläck påträffades. Schakt ,7 m stort. I norra delen lerig botten, mot söder gradvis större inblandning av sand. Fyra obestämda mörkfärgningar påträffades. Schakt ,7 m stort. I norra delen lerig botten, mot söder gradvis större inblandning av sand. En grop, två stolphål, två kolfläckar och två stenlyft påträffades. Schakt 1400 Djupschakt, 10,5 1,7 m stort och 3 m djupt m: ploglager m: gulbrun lerig sand, omlagrad m: rödbrun grå sand, horisontellt lagrad. I botten ett stenblock, ca 1 m stort. Inga fynd. Några stolphål och mörka fläckar i Holm 19

20 Bilaga 2. Anläggningslista Anr/Id Typ/Subclass Beskrivning 113 Kolfläck 0,15 m i diam. 114 Mörkfärgning 0,15 m djup, diffus. Fyllning: ljusbrun humös sand 121 Mörkfärgning 1,2 0,4 m, oval. Fyllning: mörkbrun med kolfragment 128 Mörkfärgning 0,4 m i diam., 0,05 m djup. Fyllning: mörkbrun humös sand 135 Grop 2,3 m i diam. Fyllning: brun humös sand med 0,1 0,2 m stora stenar, ej brända 140 Kolfläck 141 Grop 1,9 0,5 m, 0,15 m djup, rundad botten. Fyllning: mörkbrun humös sand med kolfragment och en keramikbit 147 Stolphål? 0,3 m i diam. Fyllning: svart med träkolsfragment 209 Härd 0,5 m i diam. (ca). Fyllning: svartbrun med enstaka skörbrända stenar, ev härdrest 313 Mörkfärgning 0,3 m i diam., diffus 320 Mörkfärgning 0,3 m i diam., diffus 326 Mörkfärgning 0,5 m i diam., brun 810 Mörkfärgning 0,4 m i diam., mörkbrun 817 Ränna 0,2 m bred och 0,1 m djup (ca). Fyllning: mörkbrun humös 820 Stolphål? 0,2 m i diam. och 0,2 m djupt (ca). Fyllning: mörkbrun humös 825 Grop 0,5 0,35 m. Fyllning: brun, fläckig 837 Stolphål 0,3 m i diam. och 0,3 m djupt (ca). Fyllning: mörkbrun humös med träkolsfragment, två ca 0,1 m stora stenar i västra kanten 1106 Kolfläck 1 m i diam. (ca) 1112 Grop 0,5 m i diam. Fyllning: brun 1209 Mörkfärgning 0,85 m i diam (ca). Fyllning: svartbrun 1216 Mörkfärgning 0,65 m i diam (ca). Fyllning: svartbrun 1225 Mörkfärgning 0,65 m i diam (ca). Fyllning: svartbrun 1233 Mörkfärgning 0,75 0,4 m, oval. Fyllning: brun, fläckig 1310 Stenlyft 0,2 m i diam Stolphål? 0,2 m i diam Kolfläck 0,7 0,25 m Grop 0,65 0,45 m, diffus. Fyllning: brun, fläckig 1337 Stolphål? 0,2 m i diam. och 0,15 m djupt (ca). Fyllning: svartbrun humös sand 1344 Kolfläck 0,45 0,35 m 1351 Stenlyft 0,5 0,2 m 20 UV Väst Rapport 2007:3. Arkeologisk förundersökning

21 Bilaga 3. Vedartsanalyser Ulf Strucke, Riksantikvarieämbetet UV Mitt Analysprotokoll Landskap: Bohuslän Socken: Norum Fastighet: Hällebäck 1:6 RAÄ nr: 57 Kategori: Boplats AnalysId: 6252 Anläggning: A1322 Provnr: Vikt: 0,8 Analyserad vikt: 0,8 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Hassel Antal: 11 Material: Träkol Kommentar: AnalysId: 6251 Anläggning: A837 Provnr: Vikt: 1,2 Analyserad vikt: 1,2 Fragment: 11 Analyserat antal: 11 Art: Ek Antal: 10 Material: Träkol Kommentar: Stam. Art: Hassel Antal: 1 Material: Träkol Kommentar: Vald för datering. Några stolphål och mörka fläckar i Holm 21

22 Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 71 Kungälv, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1: Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 8d Norum, 7B 9d Ödsmål, med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Fig. 4. Schaktplan över förundersökningsschakten Fig. 5. Förundersökningsschakten med de registrerade fornlämningarna Fig. 6. Plan över påträffade anläggningar UV Väst Rapport 2007:3. Arkeologisk förundersökning

23

24 På uppdrag av Stenungsunds kommun utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst i oktober 2006 en förundersökning av fornlämning Norum 57. Förundersökningen berörde endast södra delen av formlämningen, som var registrerad som en stenåldersboplats. Vid förundersökningen påträffades ett drygt tiotal anläggningar i form av stolphål, gropar och mörkfärgningar. Fynden var ytterst fåtaliga. De påträffade anläggningarna kan inte närmare dateras men härrör sannolikt inte från stenålder utan kan vara en utkant av den näraliggande järnåldersboplatsen Norum 202. De fåtaliga fynden motiverar ingen fortsatt undersökning. ISSN