Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden

Transkript

1 UV RAPPORT 2011:17 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Britt Ajneborn Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden 1

2 2 Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden

3 UV RAPPORT 2011:17 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr Britt Ajneborn Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden 3

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:17 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /693. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Utskrift UV Öst, Linköping Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden

5 Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund och arkeologisk potential 7 Metod och resultat 9 Åtgärdsförslag 9 Referenser 10 Arkiv 10 Litteratur 10 Kartor 10 Administrativa uppgifter 10 Bilaga 1. Objekttabell 11 Norrköping Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Stångån Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för utredningsområdet markerad. Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden 5

6 Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1: Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden

7 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag om kulturminnen mm (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk utredning, etapp 2 Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden Sammanfattning Riksantikvarieämbetet utförde under en dag i december 2010 en arkeologisk utredning, etapp 2, inom ett mindre område utmed Slöjdgatan i Övre Vasastaden, Linköpings stad och kommun. Anledningen till utredningen är att Linköpings kommun planerar exploatering i området. Fem sökschakt togs upp, som visade att ett sentida dike och ett sentida odlingslager fanns i ytans västra del. Inga lagskyddade lämningar kunde konstateras inom området, varför UV Öst föreslår att exploateringen kan ske utan fortsatta arkeologiska insatser. Ansvarig arkeolog är Annika Konsmar, och rapporten har sammanställts av Britt Ajneborn. Bakgrund och arkeologisk potential Linköpings kommun arbetar med ett områdesprogram för Övre Vasastaden. Den arkeologiska utredningen, etapp 2, görs för att avgöra om den planerade exploateringen berör lagskyddade fornlämningar. Närheten till den kända dubbelgraven Bergsgraven (RAÄ 166), som undersöktes på 1950-talet gör området intressant både med tanke på förhistoriska boplatser men även den tidiga stadens bebyggelse. Bergsvägen går idag på samma höjdsträckning där den gamla landsvägen löpt. En milstolpe (RAÄ 95) finns kvar. Bergsgraven låg på denna höjds norra del, strax innan marken sluttar kraftigt. Området som nu undersökts är ca 8000 m 2 stort, går inte ända fram till Bergsrondellen utan löper längs med Slöjdgatan från Mellangatan och fram till Sveagatan, i närheten av Steningeviadukten (se fig 2). Namnet Steninge tycks vara ett sentida fastighetsnamn, namnet och bebyggelsen finns på Häradsekonomiska kartan (blad J , år ) och framåt, men saknas på äldre kartor. Bebyggelsen låg enligt samma karta omedelbart öster om Steningeviadukten. Ortnamn som slutar på -inge anses vanligen vara ett inbyggarnamn där -ingar, -ungar, avser personer som bodde på eller kom från en viss plats eller ort. De som t ex bodde på eller vid en holme kallades holmingar (Franzén 1982). För Steninges del skulle det i så fall kunna översättas med de som bodde på eller vid en stenig plats. Inge -namn har ofta sitt ursprung i yngre järnålder, men det saknas i detta fall äldre kända belägg som antyder en så gammal etableringsfas. I Ortnamnsregistret finns inga äldre belägg än 1877 ( inte heller i de äldre kartorna ( samt ( Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden 7

8 X / Industrigatan Götgatan Slöjdgatan A253 A252 S251 S257 S256 S255 S254 X Utredningsområde Y Schakt Odlingslager Y Skiftesdike Fossil åkermark m Skala 1: 2500 Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1: Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden

9 På samma sida som Steningeviadukten löpte enligt det äldre kartmaterialet en väg, sannolikt med medeltida anor (Borna-Ahlkvist och Tollin 1994) I syfte att lokalisera rester efter den vägen förundersöktes en sträcka i samband med schaktning för elkablar (Ohlsén 5:2001). Inga indikationer på vägrester eller andra fornlämningar berördes vid det tillfället. Metod och resultat Utredningen berörde två ytor. Den östra ytan ligger på en mindre parkeringsplats, som inte undersöktes, då det visade sig att området genomkorsas av högspänningsledningar. Inom den västra ytan drogs fem sökschakt i Ö-V riktning, ned till kulturlager, anläggningar eller orörd mark (jämför fig 2). Undergrunden bestod av lera eller siltig ler. Inom den undersökta ytan kunde ett 2,5 m brett dike och ett odlingslager, UV 1 (se bilaga objekttabell) konstateras. Dikets huvudriktning var N-S, och tolkas som ett sentida skiftesdike, på grund av sin storlek. Öster om diket fanns ett homogent odlingslager som var 10 meter brett. Inga fynd påträffades. Matjordens tjocklek är 0,1 0,2 meter. Enligt 1732-års karta (akt D )låg utredningsområdet då på Linköpings stads ägor och utgjordes av ängsmark i väster (Hospitalsgärdet) och betesmark i öster (Biskopshagen). Det fanns en hägnad mellan ängsmarken och betesmarken som låg på samma plats som diket som nu hittades vid utredningen. Bredden på diket, 2,5 meter antyder att det är för stort för att ha utgjort rester efter denna gräns, utan att det troligen är ett sentida dike. Men det är intressant att notera att diket verkar ligga på samma plats som hägnaden. Det fanns inga rester efter någon bebyggelse. Odlingslagret som kunde konstateras vid utredningen låg enligt 1732-års karta på Hospitalsgärdet, och utgjordes då av ängsmark, men på Häradsekonomiska kartan från 1870 ligger området på odlingsmark, vilket innebär att odlingslagret som konstaterades vid utredningen med stor sannolikhet är sentida. Har det funnits äldre odling i området är det bortodlat av senare tiders åkerbruk. Åtgärdsförslag Då de påträffade lämningarna bedöms vara sentida, föreslås inga fortsatta undersökningar. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, som fattar beslut i ärendet och avgör vilka fortsatta arkeologiska åtgärder som kan komma att krävas. Linköping i januari 2011 Britt Ajneborn Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden 9

10 Referenser Arkiv Lantmäteriet ( Ortnamnsregistret ( Riksarkivet ( Litteratur Borna-Ahlkvist, H. och Tollin, C Kring Stång. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar. Skrift nr 7. Tryckort Värnamo. Franzén, G Ortnamn i Östergötland. Almqvist & Wiksells förlag AB. Stockholm Ohlsén, M Industrigatan, från transformatorstation S 28 till Industrigatan 5. Arkeologisk förundersökning. Rapport Östergötlands Länsmuseum 5:2001. Kartor Historiska kartan från 1732 Akt D 64-1:19. Häradskarta från 1870 J Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Linköpings stad Plats: Övre Vasastaden Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Rapportnummer: 2011:17 Ansvarig arkeolog: Annika Konsmar Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, Tekniska nämnden Undersökningstid: Undersökningsområde: 8000 m 2 10 Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden

11 Bilaga 1. Objekttabell Objekttabell för särskild utredning Obj nr/raä nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning UV 1 Fossil åkermark Inom det undersökta området framkom ett dike och ett odlingslager. Diket tolkas som ett skiftesdike, gick i N-S riktning och var ca 2,5 meter brett. Öster om diket fanns ett homogent odlingslager vars bredd var ca 10 meter. Inga fynd påträffades. Osäker position Nej Ja Osäker utbredning Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden 11

12 12 Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden