Kulturhistorisk förstudie

Transkript

1 Kulturhistorisk förstudie inför planerad vindkraftspark, projekt Borgstena Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindkraftspark, projekt Borgstena, Borgstena 8:1, Borgstena-Ingeshult 2:1, Nötegärde 1:1, Stockared 1:1 m.fl., Borås kommun Maria Norrman Arkeologisk rapport 2011:16

2 Bakgrund... 2 Förstudiens genomförande... 3 Landskapet kring vindkraftsparken... 3 Kulturhistorisk bakgrund... 4 Borgstena i litteratur och kartor... 5 Borgstena i fornminnesregistret... 7 Skog- och historiainventering... 8 Bevarandeområden... 8 Resultat av inventering Etableringsväg Väg mot verksplats 1 och verksplats Väg mot verksplats 3 och verksplats Väg mot verksplats 9 och verksplats Väg mot verksplats 4 och verksplats Väg mot verksplatserna 2, 5 och Väg mot verksplats 6 och verksplats Väg mot verksplats 2 och verksplats Väg mot verksplats 7 och verksplats Väg mot verksplats 8 och verksplats Bedömning av vindkraftparkens påverkan på kulturlandskapet Förslag på vidare insatser Digitala källor/arkiv Litteratur och otryckta rapporter

3 Kulturhistorisk inventering (förstudie) inför en planerad vindkraftspark, projekt Borgstena, på fastigheterna Borgstena 8:1, Borgstena-Ingeshult 2:1, Nötegärde 1:1, Stockared 1:1 m.fl. i Borås kommun Bakgrund Västergötlands museum har av Eolus Vind AB fått i uppdrag att ta fram ett kulturhistoriskt underlag/förstudie inför uppförande av vindkraftverk i Borgstena, Borås kommun. Två alternativ för verkens placering föreligger. Alternativ 1 omfattar upp till fem vindkraftverk som kommer att placeras på fastigheterna Borgstena 8:1, Borgstena-Ingeshult 1:3, Kållared 1:5, Kållared 1:10 och Nötegärde 1:1. Alternativ 2 omfattar upp till åtta vindkraftverk som kommer att placeras på fastigheterna Borgstena 8:1, Borgstena-Ingeshult 1:3, Borgstena- Ingeshult 1:4, Borgstena-Ingeshult 2:1, Kållared 1:5, Kållared 1:10, Nötegärde 1:1 och Stockared 1:1. Den planerade vindkraftsparken är belägen i ett varierande, småskaligt, till stora delar skogsklätt landskap som innehåller ett antal idag kända fornar. Då fornsbilden utanför berörda markområden är sådan att det finns anledning att misstänka att vägar och verksplatser kan komma att beröra idag okända fornar har Länsstyrelsen ställt krav på att en arkeologisk/kulturhistorisk inventering bör utföras inom berörda områden. Resultatet från denna förstudie kan lämpligen ingå i projektets MKB. Det planerade verken har enligt alternativ 1 en totalhöjd på upp till 185 meter (125 meter tornhöjd och 120 meter rotordiameter). Enligt alternativ 2 är totalhöjden upp till 180 meter (130 meter tornhöjd och 100 rotordiameter). De övergripande kart- och arkivstudierna samt fältarbetet har utförts under juli och sepetember Därefter har föreliggande rapport sammanställts. Samtliga moment har utförts av Maria Norrman. Fotomontagen i rapporten kommer från Eolus Vind AB, övriga foton av författaren. 2

4 Förstudiens genomförande Föreliggande rapport utgör resultatet av en grundläggande kulturhistorisk inventering (förstudie) inom de markområden som kan komma att bli berörda av uppförandet av fem eller åtta vindkraftverk. Denna förstudie har till syfte att ligga till grund för den fortsatta detaljplaneringen av utbyggnaden. Den kan även ligga till grund för länsstyrelsens bedömning av behovet av ytterligare antikvariska insatser. Om fornsbilden så motiverar kan det bli aktuellt med kompletterande utredning i enlighet med Kulturminneslagen. Förstudien omfattar följande moment: Övergripande kart- och arkivstudier. Inventering av ett område med en radie av ca 100 meter kring vart och ett av de planerade vindkraftverken. Inventering av närområdet kring befintliga vägar, meter från vardera sida om vägmitt, vilka kan behöva förstärkas/rätas inför utbyggnaden. Inventering av områden som berörs av nya vägsträckningar. Området har varit meter vardera sida om planerad vägmitt beroende på terrängförhållanden. Övergripande bedömning av vindkraftverkens påverkan på enskilda fornar och kulturlandskapet. Skriftlig avrapportering med kartmaterial. Anmälan till FMIS. Fornar Fornar är skyddade enligt Kulturminneslagen (KML). Till en fast forn hör ett så stort område på marken som behövs för att bevara fornen med hänsyn till dess art och betydelse. Ett sådant område benämns fornsområde. Det är enligt samma lag förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast forn och/eller dess fornsområde. Om länsstyrelsen så bedömer kan beslut om särskild utredning fattas för att ta reda på om en fast forn berörs av ett planerat arbetsföretag, som innebär att ett större markområde tas i anspråk. Landskapet kring vindkraftsparken Den planerade vindkraftsparken är belägen ca 1,5 km nordöst om Borgstena samhälle, ca 15 km norr om Borås och ca 6 km norr om Fristad. Borgstena utgörs idag av ett mindre samhälle som präglas av mindre industrier och verksamheter, bl.a. ett större sågverk. Genom samhället går länsväg 183 och järnvägen mellan Borås och Herrljunga. Landskapet i stort utgörs av ett mycket kuperat skogs- och bergsområde med höjder upp till knappt 300 meter över havet. Stora inslag av sjöar, mossar och våtmarker finns. Området kan beskrivas som skogsbygd och dagens landskapsbild präglas av produktiv skogsmark. Endast mindre områden i anslutning till dalgångar med vattendrag utgörs av odlad mark. Berggrunden i området utgörs av urberg, gnejs, med lösa jordarter i form av mer eller mindre tjocka moränlager, sandig morän. I Nossans dalgång finns isälvssediment. Vindkraftsparken är beläget i ett idag relativt obebyggt skogs- och bergsområde vilket utgörs av ett kuperat landområde som i väst begränsas av en markerad dalgång där Nossan rinner. I nordväst ligger Mollasjön som Nossan rinner igenom. I den lilla sjön Nossakälla, strax 3

5 sydväst om Borgstena kyrka, rinner Nossan upp. I söder till öst begränsas området av en mindre dalgång med öppna åkermarker. I norr sträcker sig skogs- och bergsområdet fram till den dalgång där Molla sockens odlingsmarker tar vid. Höjder i området ligger på ca 270 meter över havet. Emellan dessa finns vattendrag och mossar. Närmsta bebyggelse utgörs av gården Ingeshult, ca 600 meter öster om verksplats 7. I sydväst, mot Borgstena, ligger bebyggelsen som hör till torpet Stomsberg, Borgstena på ca 700 m avstånd från verksplats 2. På något längre avstånd i sydöst, finns flera gårdar som hör till bebyggelsen vid gårdarna Nötegärde, Stockared och Kållered. Ca 1 km sydväst om verksplats 2 ligger Borgstena kyrka. Fotomontage från Ingeshult, etableringsalternativ 2. Foto från nordöst. In och igenom etableringsområdet går flera mindre skogsvägar från bebyggelsen. Verksplatserna är alla belägna på eller i anslutning till höjder i området. Dessa är ofta moränbundna men har även berg i dagen. De utgörs alla av ren skogsmark, med produktionsskog i olika grader av beskogning. Sena större byggnationer i landskapet utgörs av landsvägen och järnvägen belägen i dalgången drygt 1,3 km väster om närmast verksplats. Ca 1 km väster om verksplats 4 finns en pågående grustäkt. Inom området är en nyuppförd vindmätningsmast, belägen på verksplats 8. Kulturhistorisk bakgrund Berört område är beläget inom ett landskapsavsnitt som benämnts Skogs- och höglandsområdet i södra Västergötland (nr 13) i landskapshistorisk regionindelning. Moränjordar är här belägna ovan högsta kustlinjen och drumlinbildningar finns i anslutning till dalgångarna. Området kännetecknas av ett småskaligt kulturlandskap där odlingsmarker och bebyggelse i äldre tider främst låg i krönlägen. Den historiska bebyggelsen är blandad med ensamgårdar i skogsområdena och bybildningar i anslutning till sjöar och större vattendrag. Vanligt är bl. a. omfattande röjningsröseområden från förhistorisk tid/medeltid, fossil åkermark etc. (Mascher 2002, s 208 f). I området dominerar ensamgårdar under medeltiden. Större byar förekommer men är inte vanliga. Under 1500-talet börjar utmarken till viss del tas i anspråk för bebyggelse och uppodling. I det äldre odlingslandskapet var det utmarken, skogen, som nyttjades tillsammans av bönderna för bete, slåtter, ved, timmer etc. Under 1800-talet delas den tidigare gemensamt 4

6 nyttjade utmarken upp på de olika gårdarna. En stor befolkningstillväxt gjorde att många torp etableras i skogen och uppodling följer på det. Skogsområdet nordöst om Borgstena visar tydliga spår efter denna torpbebyggelse (Lundberg 2000, s 18 f). Borgstena i litteratur och kartor Etableringsområdet ligger på marker som hört till Borgstena socken. Borgstena som namn nämns för första gången 1540 i en skriftlig handling, Skara stifts kyrkliga jordebok, som Borstena/Bårstena. Kyrkbyn som är störst i socknen upptar år 1545 sex gårdar och är belägen sydväst om etableringsområdet. Örlanda, beläget drygt 1 km söder om, består då av fem gårdar men i övrigt dominerar ensamgårdar eller mindre bebyggelseenheter. Sydöst till öst om etableringsområdet ligger gårdarna Kållared, Stockared, Nötegärde, Brandshålan och Ingeshult. Kållared har ett äldsta skriftligt belägg från 1491 medan övriga gårdar omnämns 1540 eller (Ortnamnen i Älvsborgs län, del XI, s 2 ff). Kyrkan i Borgstena uppfördes förmodligen på 11- eller 1200-talet. Under 16- och 1700-talet byggs kyrkan om och fick sin nuvarande form. Förbi Borgstena har en landsväg passerat redan under medeltiden. Sträckningen har gått i dalgången i nord-sydlig riktning mellan Borås och Herrljunga och vidare i var riktning. Under 1600-talet omtalas att Borgstena är en av flera ambulerande tingsplatser. På 1680-talet flyttas denna till kyrkan och finns kvar till Runt kyrkan fanns skola gästgiveri sockenmagasin och kyrkstallar. Inget av detta finns kvar idag. När järnvägen dras fram 1863 flyttas centrum från kyrkan till stationsområdet. (Lundberg 2000). Några geometriska avmätningar från 1646 över exempelvis Borgstena, Kållared och Stockared har översiktligt studerat. Borgstena by består vid tidpunkten av sex gårdar som ligger väst till norr om kyrkan. Avmätningarna kartlägger endast inägomarken men i den korta beskrivningstexten går att läsa att utmarken använts som mulbete. Två äldre kartor har studerats vilka upprättades i samband med att laga skifte av utmarken hörande till Borgstena socken genomfördes. Kartorna dateras till 1844 respektive Karta över skogsmarken till hemmanen Kollared, Stockared, Nötagärde, Brandshulan och Ingeshult ger kunskap om markernas beskaffenhet. Dessa beskrivs överlag som utgörande av berg, stenbunden mark, kärr, mossa och dråg (kärrparti på mosse, ofta med genomströmmande vatten). Något område visar upppodling som torpet Grönlid med markerade åkrar. Ett område är betecknat Soldatängen. Överlag tycks området till största delen vara obebott vid tidpunkten. Genom området går några äldre vägsträckningar i nordöst-sydvästlig sträckning. Dessa förbinder gårdarna i öst med kyrkbyn i väst. Se utsnitt ur kartan nedan. Kartan över skog och utmark hörande till Borgstena socken från 1844 var i mycket dåligt skick, oläslig, denna har därför inte studerats. De planerade vindkraftverken ligger i denna utmark som under 1800-talets första hälft hörde till Borgstena sockens samfällda utmark och utgjordes av ren skogsmark. Enstaka bebyggelse och vissa vägar har kunnat spåras vid detta tillfälle. Under sista delen på 1800-talet har en förändring skett i form av uppodling och bebyggelse i skogsmarken. Den Häradsekonomiska kartan från speglar denna förändring. 5

7 Karta över skogsmarken till hemmanen Kollared, Stockared, Nötagärde, Brandshulan och Ingeshult. Upprättad vid laga skifte Kartan har ej rektifierats. Verksplatserna är ungefärligt markerade. Utdrag ur Häradsekonomisk karta med torp, åkrar och vägar. Verksplatserna är ungefärligt markerade. 6

8 Borgstena i fornminnesregistret Förekomsten av fornar i området utifrån fornminnesregistret (FMIS) visar en bild där den övervägande delen i dag kända fasta fornar och övriga kulturhistoriska ar är belägna i dalgångarna i anslutning till kyrkbyarna. I de terrängmässigt sett högre liggande delarna, bergsområdena, lyser fornar ofta med sin frånvaro. I samband med inventeringar under senare år, exempelvis inom projektet Skog & Historia har det visat sig att landskapet rymmer betydligt mer än vad vi tidigare känt till. I de till synes tomma skogarna finns yttäckande ar efter äldre tiders odlingsverksamhet och bosättningar. Områden med röjningsrösen av varierande ålder finns över stora ytor men även talrika torpar. I direkt anslutning till två av verksplatserna, VP 2 och 6, och vägar fram mot dessa finns flera områden med röjningsrösen registrerade i FMIS. Dessa är RAÄ Borgstena 113, 114 och 115. Längs med äldre vägar i området finns även torpar registrerade som RAÄ Borgstena 43, 60, 61 62,63 och 65. Förhistoriska gravar förekommer i anslutning till odlingsmarkerna, som gravfältet RAÄ Borgstena 10 som består 1 röse, 10 högar och 24 stensättningar. Detta är Borås kommuns största gravfält. Söder och norr om detta vid sidan av en äldre vägsträckning, finns ytterligare gravar i form av stensättningar och en rest sten. Vägen och gravarna ligger i Nossans dalgång på dess östra sida. Fornar i närområdet före inventering. Utdrag ur GIS Västra Götaland, Länsstyrelsens informationskarta. Lämningstyper och antikvarisk status redovisas i bilaga 1. 7

9 Skog- och historiainventering Inom projektet Skog och historia har forn- och kulturar inventerats i Borgstena socken. Resultatet av denna inventering redovisas i Skogsstyrelsens karttjänst Skogens Pärlor. Uppgifterna kring de ar som påträffats är preliminära men ger trots detta en kompletterande bild av de forn- och kulturar som finns i landskapet. Flera torpar samt områden med röjningsrösen har påträffats. Skog- och historiainventeringen har utgjort ett underlag inför den fältinventering som gjorts. Utdrag ur Skogsstyrelsens karttjänst Skogens Pärlor med Skog- och historiaar (rosa markeringar) redovisade inom etableringsområdet. Bruna markeringar utgör FMISar. Bevarandeområden Inom den planerade vindkraftsparken finns idag utpekade bevarandeområden som berör kulturmiljövärden. Dels en kommunal värdefull kulturmiljö dels ett område med ett regionalt värdefullt odlingslandskap. I ett område som sträcker sig från Borgstena kyrka och mot nordöst finns ett småskaligt, ålderdomligt odlinglandskap. Området utgör delar av den gamla inägomarken som hört till gårdarna i Borgstena by samt delar av utmarken. Längs med vägarna upp mot skogen ligger åkrar, betesmarker, stenmurar och röjningsrösen. Längre upp i skogen finns talrika ar 8

10 efter torpbebyggelse, åkrar och röjning. Lämningar som visar att området rymmer en lång odlingshistoria. Området är utpekat som en kommunalt värdefull kulturmiljö Borgstena kyrkomiljö. Motiv för bevarande beskrivs som; Borgstena sockens kyrkliga centrum sedan medeltid. Bygravfältet- ett kommunens största norr om kyrkan ger kyrkplatsen en kontinuitet sedan åtminstone järnålder. Området innehåller ett värdefullt odlinglandskap med åkrar och betesmarker, där betesmarker har utmarkskaraktär. (Lundberg 2000). I det närmaste samma område som ovan är även utpekat som ett område med ett regionalt värdefull odlingslandskap, nr 83-01, Borgstena. De kriterier som styrt bedömningen utgörs av: Förekomst av stor naturlig betesmark och välbevarade fornar/fornåkrar i öppet, exponerat läge. Området beskrivs som ett omväxlande odlingslandskap med åkrar och betesmarker. Viktigt är en stor betesmark med utmarkskaraktär samt gravfältet från järnåldern. (Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län 1994, s 64). Ca 6 km söder om ligger ett riksintressomåde för kulturmiljövården i Västra Götalands län, Fristad-Gingri (P65). Områdets värden motiveras med följande: Odlingslandskap med fornsmiljöer som avspeglar en lång kontinuerlig bebyggelsehistoria. Uttryck för riksintresset: Gravfält och ensamliggande gravar från olika perioder, fossil åkermark i form av terrasser, Gingri kyrkplats, Fristads kyrka och kyrkby. Utpekade bevarandeområden. Utdrag ur GIS Västra Götaland, Länsstyrelsens informationskarta. 9

11 Resultat av inventering Resultatet av den inventering som har utförts i närområdet till vägdragningar och verksplatser redovisas nedan. I text beskrivs de områden där nypåträffade fasta fornar och kulturhistoriska ar påträffats som kan komma att påverkas av vägbyggnationer och verksplatser i området. Numrering som föregår texten återfinns på kartmaterialet i bilaga 2. I bilaga 3 redovisas fullständiga beskrivningar av nypåträffade ar som de har införts i FMIS (Fornminnesinformationsystetmet). Observera att på kartmaterialet inritade nya vägdragningar endast är ungefärligt markerade, dessa är ej inmätta med GPS. Den väg som kommer att utgöra infart för transporter till verksplatserna kommer idag från väg 183 och leder genom den grustäkt som finns i området. Denna väg nyttjas i dag för tunga transporter och kommer inte att ytterligare behöva förstärkas, rätas eller breddas för att möjliggöra transporter till verksplatser. Från grustäkten och vidare in i området kommer helt ny väg att anläggas på en ca 300 meter lång sträcka. Därefter kommer en befintlig väg att användas på en ca 1000 meter långsträcka fram till en vändplan. Denna kommer att behöva förstärkas, rätas och breddas för att möjliggöra tunga transporter i samband med byggnation. Utifrån denna kommer sedan nya vägdragningar att bli aktuella upp mot de enskilda verksplatserna. Långa sträckor kommer äldre befintliga skogsvägar att användas. Helt nya vägdragningar kommer dock att bli nödvändiga. Nedan redovisas i text områden där nypåträffade fasta fornar och kulturhistoriska ar påträffats som kan komma att påverkas av vägdragningar och verksplatser i området. Se karta bilaga 2 samt beskrivning av nypåträffade ar i bilaga 3. Verksplatser och vägdragningar. Röda linjer markerar helt nya vägar. Karta från Eolus Vind AB. 10

12 Etableringsväg 1: Nybyggnation av väg på en sträcka av 350 m från grustäkt fram till befintlig väg. Berört område utgörs av kuperad skogsmark, äldre hygge med ung granskog. Ca 100 m söder om är RAÄ Borgstena 98 som utgörs av ett område med röjningsrösen delvis undersökt Kvarvarande område är bedömt som fast forn. Ca 50 m norr om är ett område med röjningsrösen påträffade vid Skog- och historiainventering. Kommentar: Inget av de två områdena bedöms beröras. Inga antikvariska intressen bedöms i dagsläget påverkas vid byggande av planerad väg i området. 2: Befintlig skogsväg med sentida karaktär, vägbank med diken /slänter. Längs vägen finns ställvis block och schaktmassor placerade. På hela sträckan ca 650 meter kommer viss breddning/förstärkning att ske. Befintlig väg och går igenom ett nypåträffat område med röjningsrösen. Där befintlig sträckning följs kommer röjningsrösen inte att beröras. På en kortare sträcka genom en kurva kommer vägen att rätas. Här kommer möjligen något röjningsröse att beröras av nybyggnation av väg. Röjningsröseområdet, registrerat som Borgstena 134, har bedömts som ett bevakningsobjekt. Kommentar: Inga antikvariska intressen kommer att påverkas där breddning och förstärkning sker i befintlig sträckning. Vid rätning av kurva kommer ny mark att tas i anspråk och möjligen kommer något röjningsröse att beröras av detta. Röjningsröseområdet RAÄ Borgstena 134 har bedömts som ett bevakningsobjekt. Detta betyder att ytterligare arkeologisk utredning av dessa bör utföras för att fastställa deras status samt att utreda om ytterligare ar finns i anslutning till nu registrerat område. Etableringsväg, i svängen ligger Borgstena 134. Foto från sydöst. 3: Ny dragning av väg på en sträcka av ca 40 meter. I anslutning till vägen är ett nypåträffat röjningsröse, registrerat som Borgstena 136. Söder om ligger Borgstena 61, en torp. Därefter nyttjas befintlig väg med framkomlighet för bilar och tunga skogstransporter, på en 11

13 sträcka av ca 380 meter. Denna kommer att behöva breddas och förstärkas. På vägens S sida finns ett nypåträffat område med fossil åker, sentida, registrerat som Borgstena Här finns röjda ytor, röjningsrösen samt något dike. På N västra sida är ställvis berg. Ytterligare åt N går en äldre vägsträckning upp i området mot de torp som legat här. Vägen är markerad på den häradsekonomiska kartan. Kring denna finns röjningsrösen. Kommentar: Planerad väg och går igenom ett område med äldre odlingsar. Dessa hör samman med odlingsverksamhet knuten till de torp som legat i området. Röjningsröset Borgstena 136 kan komma att beröras av vägdragning. Torpen Borgstena 61 bedöms inte beröras. Den fossila åkern och odlingsarna, Borgstena 125, har bedömts som en övrig kulturhistorisk. Bedömningen görs att ytterligare arkeologisk utredning inte är nödvändig. Förstärkning/breddning bör ske på vägens N- NV sida för att inte påverka odlingsarna. Etableringsväg upp mot verksplats 1. Till höger är Borgstena 125, en sentida fossil åker. Foto från väst. 4: Befintlig skogsväg med sentida grovt kross i vägfyllnad, ställvis med slänter och skärningar. Framkomlig för bilar och skogstransporter. På hela sträckan ca 1500 meter mellan vändplan och ny väg fram till VP 7 kommer vägen att behöva förstärkas och breddas i befintlig sträckning. Viss rätning /nydragning av väg kommer att behöva ske på kortare partier. Vägen passerar genom kuperad skogmark. Vägens första ca 400 meter utgörs av en äldre vägsträckning som återfinns på Häradsekonomiska kartan. På ömse sidor om vägen har påträffats talrika spår efter torp som funnits i området. Dessa spår utgörs av bebyggelsear, idag skogsbevuxna åkermarker, röjningsrösen, stenmurar etc av vlka vissa har nyregistrerats. Platsen för ett av dessa torp, Grönlid, har sedan tidigare varit införd i FMIS som RAÄ Borgstena 60. På vägens Ö sida 12

14 finns en bitvis välbevarad stenmur, Borgstena 124. Flera forn- och kulturar har påträffats. Kommentar: Inventeringen i området har varit översiktlig och ytterligare ar finns i terrängen än de som nu registrerats. Förstärkning/breddning och rätning kan ske till stora delar utan att antikvariska värden påverkas. I vägens Ö kant är en välbevarad stenmur, RAÄ Borgstena 124. Åtgärder i vägen bör ske på dess V sida för att inte påverka stenmuren. Ytterligare ar i området har bedömts som övrig kulturhistorisk. I övrigt bedöms viss breddning kunna ske utan att antikvariska intressen i dagsläget påverkas. Den sträckning av vägen som ligger efter väg mot VP 3, 4 och 9 passerar genom ett landskap där bedömningen gjorts att inga antikvariska intressen i dagsläget bedöms påverkas vid förstärkning/breddning/rätning av befintlig väg i området. Väg förbi stenmuren Borgstena 124. Foto från sydsydväst. Väg mot verksplats 1 och verksplats 1 5: Nybyggnation av väg på en sträcka av 100 meter fram till kran- och verksplats 1. Berört område utgörs av moränbunden SV-sluttning i skogsmark, granskog. I anslutning till vägen och på ömse sidor om denna har ett område med röjningsrösen påträffats, registrerat som Borgstena 131 och bedömt som ett bevakningsobjekt. Strax N om planerad väg har en jordkällare påträffats, Borgstena 120. Kommentar: Planerad väg och går igenom ett område med röjningsrösen. Vissa röjningsrösen kan komma att beröras av nybyggnation av väg. Röjningsröseområdet, Borgstena 131, har bedömts som ett bevakningsobjekt. Detta betyder att ytterligare arkeologisk utredning av dessa bör utföras för att fastställa deras status samt att utreda om ytterligare ar finns i anslutning till nu registrerat område. Jordkällaren har bedömts som en övrig kulturhistorisk och bedöms inte beröras av exploatering i området. 13

15 VP 1 är belägen på en moränbunden höjd, ett krön med berg i dagen. Placerad på sentida fritidshustomt. Skogsmark, granskog. Kommentar: Planerad kran- och verksplats ligger i ett område med röjningsrösen. Röjningsröseområdet, Borgstena 131 har bedömts som ett bevakningsobjekt. Detta betyder att ytterligare arkeologisk utredning av dessa bör utföras för att fastställa deras status samt att utreda om ytterligare ar finns i anslutning till nu registrerat område. Väg mot verksplats 3 och verksplats 3 6: Nybyggnation av väg på en sträcka av knappt 100 meter fram till kran- och verksplats 3. Berört område utgörs av moränbunden skogsmark beväxt med granskog. Väg som leder fram till VP går i V-NÖ-sluttning fram mot verket. I sträckningen har påträffats ett område med röjningsrösen, Borgstena 117. Kommentar: Delar av planerad väg går igenom ett område med röjningsrösen, RAÄ Borgstena 117. Röjningsröseområdet har bedömts som ett bevakningsobjekt. Detta betyder att ytterligare arkeologisk utredning av dessa bör utföras för att fastställa deras status samt att utreda om ytterligare ar finns i anslutning till nu registrerat område. VP 3 är belägen på en moränbunden höjd, med berg i dagen. Skogsmark, granskog. Kommentar: Verksplatsen belägen delvis utanför men tangerar röjningsröseområdet RAÄ Borgstena 117. Röjningsröseområdet har bedömts som ett bevakningsobjekt. Detta betyder att ytterligare arkeologisk utredning av detta bör utföras för att fastställa dess status samt att utreda om ytterligare ar finns i anslutning till nu registrerat område. Väg mot verksplats 9 och verksplats 9 7: Nybyggnation av väg på en sträcka av ca 190 meter mellan VP 3 och 9. Berört område utgörs av moränbunden kuperad skogsmark beväxt med granskog. Vägens S del går genom ett nypåträffat röjningsröseområde, RAÄ Borgstena 117 VP 9 är belägen på ett krön av en höjdrygg (Ö-V) med berg i dagen. Skogsmark, yngre granskog med inslag av lövträd. N om VP är brant N-sluttning. Kommentar: Inga antikvariska intressen bedöms i dagsläget påverkas vid uppförandet av ett vindkraftverk på platsen. Väg mot verksplats 4 och verksplats 4 8: Nybyggnation av väg på en sträcka av 320 meter fram till kran- och verksplats 43. Någon kortare del följer befintliga stigar. Berört område utgörs av moränbunden kuperad skogsmark beväxt med granskog. Vegetationen är bitvis tät. På vissa ställen är fast berg i dagen. I direkt anslutning till planerad vägdragning har röjningsrösen påträffats. Kommentar: 3 röjningsrösen med sentida karaktär har påträffats i området för vägdragning, RAÄ Borgstena 128, 130 och 132. Bedömda som övrig kulturhistorisk. Ytterligare röjningsrösem kan finnas i området. Vegetationen är bitvis tät vilket har gjort området svårt att besiktiga. 14

16 VP 3 är belägen på krönet av en höjd med berg i dagen, i en glänta i skogsmarken. Här är en vidsträckt utsikt åt NV. Nedanför krönet åt väst, på ca 50 meter avstånd, påträffades 2 röjningsrösen, Borgstena 126 och 137. Kommentar: Röjningsrösena RAÄ Borgstena 126 och 137 bedöms inte påverkas. Ytterligare röjningsrösen kan finnas i anslutning till dessa. Inga antikvariska intressen bedöms i dagsläget påverkas vid uppförandet av ett vindkraftverk på platsen. Väg mot verksplatserna 2, 5 och 6 9: Befintlig äldre skogsväg på en sträcka av drygt 1000 meter mellan vändplan och ny väg fram till VP 5. Framkomlig för skogsmaskiner och mindre transporter. Vägen har bitvis kraftiga diken/släntningar. Denna kommer att behöva breddas och förstärkas. Viss rätning /nydragning av vägen kommer att behöva ske på kortare partier. Sträckningen passerar genom kuperad skogsmark. På sina ställen finns bergklackar eller mindre berg. Vägen passerar genom ett nypåträffat område med röjningsrösen, se VP 1 och anslutande väg. Vägen passerar och tangerar ytterligare två sedan tidigare kända röjningsröseområden, Borgstena 114 och Borgstena 115. Genom och förbi dessa går en äldre väg som finns markerad på Häradsekonomiska kartan vilken korsas av etableringsvägen. Kommentar: Planerad väg och går igenom tre områden med röjningsrösen. Vissa röjningsrösen kan komma att beröras av nybyggnation av väg. Röjningsröseområdet Borgstena 131 och Borgstena 114 har bedömts som bevakningsobjekt. Detta betyder att ytterligare arkeologisk utredning av detta bör utföras för att fastställa status samt att utreda om ytterligare ar finns i anslutning till nu registrerat område. RAÄ Borgstena 115 utgörs av fast forn. Markingrepp är tillståndspliktiga enligt KML (Kulturminneslagen). Inga antikvariska intressen bedöms i dagsläget påverkas vid förstärkning/breddning av befintlig väg i området efter passage av registrerade fornar och fram till verksplats 5. 15

17 Väg förbi röjningsröseområdet Borgstena 115. Fornlämnngen ligger intill och på vänster sida om vägen. Väg mot verksplats 6 och verksplats 6 10: Nybyggnation av väg på en sträcka av 250 meter fram till kran- och verksplats 6. Berört område utgörs av moränbunden V-sluttning i skogsmark, gran- och blandskog. Planerad väg passerar genom RAÄ Borgstena 115, ett röjningsröseområde. Intill och NV om VP 6 på krönet av höjden påträffades ca 5 röjningsrösen. Dessa har registrerats och ingår nu i RAÄ Borgstena 115. Kommentar: Planerad väg och går igenom ett område med röjningsrösen och VP 6 ligger i kanten av detta område. Vissa röjningsrösen kan komma att beröras av nybyggnation av väg. Mindre plana ytor inom området, terrasser, kan rymma ar ej synliga ovan mark. RAÄ Borgstena 115 utgörs av fast forn. De ytterligare röjningsrösen som påträffades på verksplatsen har registrerats och ingår nu i RAÄ 115. Markingrepp är tillståndspliktiga enligt KML (Kulturminneslagen). Väg mot verksplats 2 och verksplats 2 11: Nybyggnation av väg på en sträcka av ca 575 m fram till kran- och VP 2. Av dessa följer ca 350 m en äldre väg/stig som är markerad på en laga skiftes karta från Berört område utgörs av relativt flack ställvis svagt kuperad moränbunden skogsmark, granskog. Planerad väg går rakt igenom ett röjningsröseområde, RAÄ Borgstena 114. Fram mot VP 2 är en brant N-sluttning av en höjd. På höjden och dess sluttning är ett röjningsröseområde, RAÄ Borgstena 113. På höjden är idag ett hygge med mycket äldre vindfällen samt vissa körskador. Väg fram emot kran- och verksplats och själva VP 2 är placerat på krönet av den moränbundna höjden med berg i dagen. Det är placerat inom och i kanten av röjningsröseområdet RAÄ Borgstena 113. Från höjden är en vidsträckt utsikt åt V. Vy mot väst från verksplats 2. 16

18 Kommentar: Planerad väg går igenom två områden med röjningsrösen. Vissa röjningsrösen kan komma att beröras av nybyggnation av väg. RAÄ Borgstena 113 utgörs av fast forn. Markingrepp är tillståndspliktiga enligt KML (Kulturminneslagen). RAÄ Borgstena 114 har bedömts som bevakningsobjekt. Detta betyder att ytterligare arkeologisk utredning av detta bör utföras för att fastställa status samt att utreda om ytterligare ar finns i anslutning till nu registrerat område. VP 2 ligger inom RAÄ Borgstena 113. Markingrepp är tillståndspliktiga enligt KML (Kulturminneslagen). Den äldre väg/stig som går genom området kan följas i kartmaterial från Vägen har en ålderdomlig karaktär och ett kulturhistoriskt värde då den visar på hur man rört sig i landskapet. Ombyggnation bör undvikas. Äldre väg mot verksplats 2. Väg mot verksplats 7 och verksplats 7 12: Nybyggnation av väg på en sträcka av ca 350 m fram till kran- och verksplats 7. Berört område utgörs av flack moränbunden och bitvis brant S-sluttning av berg i skogsmark, granoch blandskog och hygge. På krönet är berg i dagen. Kommentar: Inga antikvariska intressen bedöms i dagsläget påverkas vid byggande av väg eller uppförande av ett vindkraftverk på platsen. Väg mot verksplats 8 och verksplats 8 13: Nybyggnation av väg på en sträcka av 160 meter fram till kran- och verksplats 8. Berört område utgörs av kuperad skogsmark, granskog, med bergklackar och berghällar i dagen. Kommentar: Inga antikvariska intressen bedöms i dagsläget påverkas vid byggande av planerad väg i området. 17

19 VP 8 är belägen på ett krön av en höjd med berg i dagen. Skogsmark, ung granskog med inslag av lövträd. S- SÖ om VP är en relativt brant S-SÖ-sluttning. På platsen är en vindmätningsmast. Kommentar: Inga antikvariska intressen bedöms i dagsläget påverkas vid uppförandet av ett vindkraftverk på platsen. SÖ om verksplatsen finns vägsträckningar i terrängen. Dessa är äldre och finns markerade på häradsekonomiska kartan. Dessa kommer inte att beröras. Bedömning av vindkraftparkens påverkan på kulturlandskapet Vindkraftsverken är belägna i ett landskap som kan sägas vara relativt öppet, i den bemärkelsen att det från höjder i landskapet är fri sikt över långa sträckor och vyer. Från dalgångar däremot finns en mer sluten karaktär då höjder inte ses och långtgående vyer inte finns. De planerade verken kommer att bli väl synliga i landskapsbilden från alla väderstreck. Verken kommer med sin höga belägenhet att vara iögonfallande, men huruvida de kommer att dominera landskapsbilden negativt eller inte är en subjektiv bedömning. Påverkan på landskapsbilden, sett i ett längre tidsperspektiv, kan sägas vara tillfällig och relativt kortvarig eftersom själva verken är reversibla. Ofrånkomligt är dock att de planerade verken, oavsett om dessa är 5 eller 8 till antal, kommer att utgöra en grupp av vindkraftverk som är ett nytt storskaligt inslag i landskapsbilden. På rapportens framsida är ett fotomontage från landsvägen genom Borgstena, etableringsalternativ 2. Kyrkan är belägen strax utanför bilden till höger. Foto från sydväst. Från Kållared, Äspekullen, beläget rakt söder om etableringen, är verken väl synliga i landskapet. Fotomontage från Kållared, etableringsalternativ 1 och 2. Foto från söder. Delar av etableringsområdet berör de yttre delarna av det kommunala bevarandeområdet Borgstena kyrkomiljö. Etableringen kommer att påverka området så till vida att upplevelsen och värdet av ett ålderdomligt odlingslandskap med betesmarker med utmarkskaraktär minskar då det inom detta dras nya vägar och etableras storskaliga höga och väl synliga byggnationer. Områdets yttre delar får en modern prägel. 18

20 Från riksintresseområdet för kulturmiljövård Fristad-Gingri (P65) kan verken komma att vara synliga. De bedöms dock inte påverka de kärnvärden som hör samman med detta, varken vetenskapligt, pedagogiskt eller upplevelsemässigt. Etableringen kommer otvetydigt medföra att landskapet upplevs som mer exploaterat än tidigare då landskapet är relativt rent från andra högre byggnationer. Sena storskaliga exploateringar i landskapet är få och verken kommer att utgöra ett nytt sådant inslag i landskapsbilden. Ett påtagligt fysiskt ingrepp är den pågående grustäkten belägen ca 1 km väster om verksplats 4. Denna täkt är också väl synlig men påverkar inte landskapsbilden i ett vidare perspektiv. Täkten är endast synlig inom ett begränsat område. Det fysiska ingreppet på kulturlandskapet sett till kulturhistoriska värden bedöms bli litet så länge som forn- och kulturar inte påverkas eller tas bort. I de fall som befintliga vägar används kommer de fysiska ingreppen bli relativt små och påverkan på kulturhistoriska värden begränsade. I de fall där större ombyggnationer av befintliga vägar och nydragning av vägar måste ske kommer fysiska ingrepp bli större och så också påverkan på kulturhistoriska värden. Detta gäller framförallt väg förbi och fram till verksplats 1, 2, 3 och 6. Detta gäller även för en sträcka av etableringsvägen förbi det nyregistrerade röjningsröseområdet Borgstena 134. Vad gäller för själva verksplatserna så är ingreppen vad gäller fysiska ytor större. I vissa fall kommer förmodligen sprängning alternativt större utfyllnad bli nödvändig då flera av verksplatserna är belägna i utpräglade krönlägen med berg i dagen. Påverkan på kulturhistoriska värden kommer att ske på och i anslutning till verksplats 1, 2, 3 och 6. Bedömningen görs att etablering av verken 1, 2, 3 och 6 med tillhörande vägar är mindre lämpliga sett till de kulturhistoriska värden som finns i anslutning till dessa. Förslag på vidare insatser Det är möjligt att det inom vissa delar av området kan finns idag okända fornar, vilka främst utgörs av ytterligare röjningsrösen och i anslutning till dessa även förhistoriska boplatsområden. Detta gäller framför allt i anslutning till vägar förbi och fram till verksplatserna 1, 2, 3, och 6 men även för en sträcka av etableringsvägen förbi Borgstena134. Se bilaga 2 för områden inom vilka kulturhistoriska värden kan påverkas. Västergötlands museums bedömning är att om markingrepp kvarstår i nämnda områden bör den föreliggande kulturhistoriska förstudien kompletteras. Detta görs inom ramen för en arkeologisk utredning och/eller arkeologisk förundersökning. Vid denna kan ytterligare kartstudier eventuellt göras. Därefter utförs inventering för att säkerställa avgränsningen av områden med ovan mark synliga ar. Denna kan kompletteras med sökschaktsgrävning med maskin och eventuell provgropsgrävning för hand, där maskin inte är framkomlig eller lämplig, för att klargöra status på röjningsröseområdena. Sökschaktsgrävning är även en metod för att ta reda på om forn utan synligt märke ovan mark finns inom berört område. Resultat från arkeologisk utredning ger underlag för att bedöma om platser för vägar och vindkraftverk behöver justeras. Inför en arkeologisk utredning är det bra att ha kännedom om sträckningar för elledningar för att även dessa eventuellt ska kunna utredas. Västergötlands museums bedömning är att den föreliggande kulturhistoriska förstudien inte behöver kompletteras med arkeologisk utredning i de delar som inte ligger i anslutning till nu kända fornar. 19

21 Skara i september 2011 Maria Norrman 20

22 Referenser Digitala källor/arkiv Riksantikvarieämbetet, Fornminnesregistret (FMIS) Skogsstyrelsen, Skogens pärlor GSD fastighetskartan, Borås kommun Lantmäterimyndigheternas arkiv, Västergötaland, Borås kommun: Borgstena, Akt 15-BOR-39, laga skifte av utmarken 1846 Lantmäteristyrelsens arkiv, Älvsborgs län, Borgstena socken: Akt O16-3:o4:13-4 Akt O16-17:o4 18 Rikets allmänna kartverks arkiv: Häradsekonomiska kartan, , blad Vänga J och Fänneslunda J Ekonomiska kartan, 1960, blad 7C 4h och 7C 4g Litteratur och otryckta rapporter Värdefulla odlingslandskap i Älvsborgs län. Miljö- och planenheten, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, Rapport 1994:5 Kungliga 1910 Ortnamnen i Älvsborgs län. Del XI, Vedens härad. ortnamnskommittén Lundberg, Karin 2000 Värdefulla kulturmiljöer i Borås kommun, Borås Mascher, Catharina, red. kommun och Regionmuseum Västra Götaland 2002 Agrarhistorisk landskapsöversikt, Västergötland och Dalsland. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2002:14 21

23 Bilaga 1 Borgstena socken FMIS nr Lämningstyp Antikvarisk status 9 Rest sten 1,6 m h Fast forn 10 Gravfält 1 röse, 10 högar 24 stens Fast forn 11 Stensättningar, hålväg, 4 stens, 2 hålvägar, 3 Fast forn terrasseringar terrasseringar 12 Stensättning Fast forn 13 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk 43 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 59 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 60 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 61 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 62 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 63 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 64 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 65 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 69 Småindustriområde Såg, dammvall Övrig kulturhistorisk 71 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 90 Fyndplats Slipad flintyxa Övrig kulturhistorisk 92 Fyndplats Skafthålsyxa Övrig kulturhistorisk 98:1 Fossil åker Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk 98:2 Fossil åker Röjningsröseområde Fast forn 100 Stensättning? Bevakas 101 Fossil åker Röjningsröseområde Bevakas 109 Fossil åker Röjningsröseområde Övrig kulturhistorisk 112 Fossil åker Röjningsröseområde Bevakas 113 Fossil åker Röjningsröseområde Fast forn 114 Fossil åker Röjningsröseområde Fast forn 115 Stensättning Skeppsformig Bevakningsobjekt 116 Fossil åker Röjningsröseområde Bevakas Molla socken 111 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk 113 Lägenhetsbebyggelse Sentida torp Övrig kulturhistorisk

24

25

26

27 Översikt över område för kulturhistorisk förstudie Projekt Borgstena, Borås kommun Bilaga meter ÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ N

28 Nypåträffade ar Bilaga 3 Borgstena 117 Lämningstyp: Fossil åker, röjningsröseområde Antikvarisk bedömning: Bevakningsobjekt Beskrivning: Röjningsröseområde, ca 110 x 55 m (NNÖ-SSV), bestående av ca 15 röjningsrösen. Dessa är vanligen runda, 2-4,5 m diam och 0,15-0,3 m h, av vanligen 0,2-0,5 m st stenar. Ett par stycken är uppkastade kring markfasta block, 1 resp 2 m st. Övertorvad eller overmossad yta. Rösenas yta är vanligen fast medan några har mer löst liggande stenmaterial och en ojämn yta. Ställvis mycket sten mellan röjningsrösena. I V-NV finns en naturlig terrasskant som till stora delar begränsar området. Endast ett par röjningsrösen belägna nedanför denna kant. Antydan till påförd röjningssten i terrasskanten. Enstaka röjningsrösen kan finnas utanför markerat område. Borgstena 118 Lämningstyp: Husgrund historisk tid, jordkällare Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Jordkällare, 4,5 x 4 m (NV-SÖ) och 0,3-0,5 m h. Invändigt mått ca 1,5 x 1,5 m. I N kanten invändig kallmur av 0,3-0,5 m l stenar. Borgstena 119 Lämningstyp: Husgrund historisk tid, jordkällare Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Jordkällare, 5 x 4,5 m (NV-SÖ) och 1-1,5 m h vallar. Invändig kallmur av 0,2-0,8 m l stenar. Öppning i V. 6 m NV om är ett röjningsröse, runt, 4 m diam och 0,3 m h. Övermossat. Borgstena 120 Lämningstyp: Husgrund historisk tid, jordkällare Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Jordkällare, 8 x 5 m (VSV-ÖNÖ) och intill 1 m h. Delvis ingrävd i moränbacke. Invändig kallmur av 0,3-0,7 m l stenar. Öppning i VSV. Borgstena 121 Lämningstyp: Hägnad, stenmur Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Stenmur, ca 45 m l, 0,7-2 m br, 0,2-1,0 m h av vanligen 0,3-0,6 m st stenar. Enstaka större block, upp till 1,0 m st. I muren är en öppning ca 2 m br. Till största delen raserad. Mot sluttning i Ö är delvis urgrävt och sten finns i ansamlingar. Hägnad/fålla för djur? På murens V sida är äldre åkermark som hört till torpet Ingesbo. Åkermarken finns markerad på Häradsekonomiska kartan över Älvsborgs län. Borgstena 122 Lämningstyp: Hägnad, stenmur Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Stenmur, ca 120 m l (VSV-ÖNÖ), 1-1,5 m br och 0,5-01,3 m h av 0,3-0,8 m st stenar. Större block finns även i muren. I muren är en öppning ca 5 m br. V om denna är muren byggd som skalmur, 1-1,3 m h och mycket vällagd. Den Ö delen är enkel med en höjd 1

29 om ca 0,5 m. I änden i V viker muren åt NV. Ej inmätt i denna del. På murens N sida är äldre åkermark som hört till torpet Ingesbo. Åkermarken finns markerad på Häradsekonomiska kartan över Älvsborgs län. Borgstena 123 Lämningstyp: Hägnad, stenmur Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Stenmur, ca 70 m l (NV-SÖ), 1,2 m br 0,3-0,7 m h av vanligen 0,2-0,6 m st stenar. Skalmur. Välbevarad i stort men raserad på vissa partier. Muren begränsar äldre åkermark i SVsom hört till torpet Grönlid. Åkermarken finns markerad på Häradsekonomiska kartan över Älvsborgs län. Borgstena 124 Lämningstyp: Hägnad, stenmur Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Stenmur, 190 m l (NÖ-SV, SÖ-NV), 1-1,5 m br och 0,5-0,8 m h av vanligen 0,3-0,6 m st stenar. Byggd som skalmur. Välbevarad. På murens Ö sida och V om väg finns enstaka sentida röjningsrösen i äldre åkermark som hört till torpet Grönlid. Åkermarken finns markerad på Häradsekonomiska kartan över Älvsborgs län. Borgstena 125 Lämningstyp: Fossil åker, röjningsröseområde Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Fossil åker, ca 340 x m (Ö-V) bestående av ett 20-tal röjningsrösen och däremellan delvis röjda ytor. Röjningsrösena är vanligen runda, 5-6 m diam och 0,4-0,5 m h av vanligen 0,2-0,5 m st stenar. Vissa rösen är mer avlånga och valllformiga. I N delen är en stenmur samt ett dike. Området begränsas ställvis av en naturlig terrasskant i S-SÖ. Nedanför denna fortsätter den fossila åkermarken. Mycket översiktligt inventerat. Sentida. Ej avgränsat, fortsätter i S resp SÖ. Torpåkrar. Borgstena 126 Lämningstyp: Röjningsröse Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Röjningsröse, runt, 3 m diam och 0,15 m h. 0,3-0,4 m st stenar, delvis övertorvade. Ytterligare röjningsrösen finns med största sannolikhet i området SV om. Översiktligt inventerat inför upprättande av MKB. Borgstena 127 Lämningstyp: Torp Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Husgrund, 9x6 m (SÖ-NV) och intill 0, 5 h. I S hörnet är ett block 2,5 x 1,5 m st och intill 1,0 m h. Grund närmast som stenansamling av 0,3-0,6 m st stenar. Röjningssten påförd? Vid husgrunden är en torppåle med texten "139 GRÖNELID - HENRIKS". Röjningsrösen finns i anslutning till en äldre väg genom området. På Häradsekonomiska kartan över Älvsborgs län finns denna väg markerad samt åkermark i området. Borgstena 128 Lämningstyp: Röjningsröse Antikvarisk bedöming: Övrig kulturhistorisk 2

30 Beskrivning: Röjningsröse, 4,5 x 3 m l (SV- NÖ) och 0,5 m h av 0,2-0,4 m st stenar. Ojämn yta. Ligger på kanten av en berghäll. Borgstena 129 Lämningstyp: Torp Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Husgrund, 7 x 4 m (SÖ-NV) och 0,2 m h. Spisröse i mitten av grunden, 1,5 m st och 0,9 m h. Övertorvad. N hörnet tangerar liten skogsväg. Ligger i område med äldre åkermark markerad på Häradsekonomiska kartan över Älvsborgs län. Borgstena 130 Lämningstyp: Röjningsröse Antikvarisk bedöming: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Röjningsröse, oregelbundet, 4x4 m st och 0,3 m h av 0,3-0,6 m st stenar och markfasta block. Ojämn yta. Övermossat. Markberedning har ägt rum i området. Borgstena 131 Lämningstyp: Fossil åker, röjningsröseområde Antikvarisk bedömning: Bevakningsobjekt Beskrivning: Röjningsröseområde, ca 135 x m (NÖ-SV), bestående av ca 25 röjningsrösen. Dessa är vanligen runda, 2-5 m diam och 0,15-0,3 m h av vanligen 0,2-0,5 m st stenar. Sekundärt övertorvade och övermossade. Flertalet rösen är fasta och nedsjunkna med några är högre och något lösare i sin sammansättning. I områdets S del, S om vägen, får röjningsrösena en mer sentida karaktär, separat registrering. Borgstena 132 Lämningstyp: Röjningsröse Antikvarisk bedöming: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Röjningsröse, runt, 2 m diam och 0,3 m h av 0,15-0,2 m st stenar. Ligger mot markfast block, ca 2 m st och 1,2 m h. Markberedning har ägt rum i området. Sentida. Borgstena 133 Lämningstyp: Torp Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Torp, ca 40 x 25 m (N-S), bestående av 1 husgrund och 1 brunn. Husgrunden är 8 x 5 m (ÖSÖ-VNV) och 0,1-0,8 m h. Ö hörnet är närmast osynligt. Spisröse, 3 m diam och 0,8 m h, övertorvat. På grunden är en 1 m l (Ö-V), 0,3 m h och 0,15 m tj huggen sten. Brunnen, belägen 5 m N om, är 1,6 m diam. Igenfylld. 15 resp 25 m S om är husgrunden är stenansamlingar. Vid grunden är en torppåle med text "Nr 142 GARNVINDEBACKEN, BRANDSTORP" Borgstena 134 Lämningstyp: Fossil åker, röjningsröseområde Antikvarisk bedömning: Bevakningsobjekt Beskrivning: Röjningsröseområde, ca 170 x m (NÖ-SV), bestående av ca 15 röjningsrösen. Dessa är vanligen runda, 3-5-m diam och 0,2-0,4 m h av vanligen 0,2-0,5 m st stenar. Några har markfasta block. Vissa är helt övertorvade medan andra endast delvis övertorvats. Området är naturligt avgränsat mot S där en sankmark finns. Området är inte fullständigt avgränsat. Ytterligare rösen kan framför allt finnas i N och NÖ. 3

31 Borgstena 135 Lämningstyp: Torp Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Torp, ca 5 m diam och 0,5 m h. I mitten ar en grop 2 m diam och 0,4 m dj. I kanten av en är en torppåle med text "Nr 132 FURULIDEN BACKSTUGA" Borgstena 136 Lämningstyp: Röjningsröse Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Röjningsröse, 5 x 4 m (SÖ-)NV) och 0,6 m h. Övermossat. Sentida. Borgstena 137 Lämningstyp: Röjningsröse Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Röjningsröse, runt, 4 m diam och 0,2 m h. 0,15-0,4 m st stenar. Markfasta större stenar finns, upp till 1,0 m st. Delvis övertorvat. Ytterligare röjningsrösen finns med största sannolikhet i området SV om. Borgstena 138 Lämningstyp: Torp Antikvarisk bedömning: Övrig kulturhistorisk Beskrivning: Torp, ca 30 x 15 m (Ö-V), bestående av 1 boningshusgrund, 1 källargrund och 2 uthusgrunder. Husgrunden är ca 8 x 4 m (Ö-V) och 0, 2 m h. Syllstenar kännbara i den Ö delen, V delen otydlig. Spisrröse 0,7 m h och ca 2 m diam. I kant med och NV om är källargrunden, ca 4,5 x 4 m (N-S) och 1,3 m h. Invändig kallmur av 0,3-0,6 m st stenar. Ingång i N. NÖ om är 2 uthusgrunder, 6 x 6 m och 1,4 m h resp 5x4 m och 1 m h, kallmurade. Vid boningshusgrunden är en torppåle med text "143 INGESBO". NV om är lämnngar efter äldre åkerytor. Platsen är markerad på Häradsekonomiska kartan över Älvsbrogs län. 4