Msn dnr Ks dnr VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige

Transkript

1 Msn dnr Ks dnr VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige

2 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk. Värnamo kommun är mycket positiv till detta eftersom vindkraften kan ersätta fossil energi i kommunens energisystem. För att uppmuntra vindkraftsutbyggnaden har Värnamo kommun beslutat att ta fram en policy för vindkraft. Policyn bygger på Planeringsunderlag för vindkraftspolicy, som är en utredning av vindkraftens förutsättningar i Värnamo kommun. Vindkraftspolicyns främsta syfte är att underlätta tillståndsprocessen för vindkraftverk och riktar sig därför i första hand till personer som vill bygga vindkraftverk och till kommunens förvaltningar som arbetar med handläggning av vindkraftärenden. Vindkraftspolicyn ska även vara en möjlighet för allmänheten att få en inblick i vindkraftens möjliga utbyggnad inom kommunen. Det som står i vindkraftspolicyn är riktlinjer som uttrycker kommunens generella hållning. Policyn är alltså inte något rättsligt bindande dokument. Olika områdens lämplighet för vindkraft i kommunen Det finns däremot ett antal områden inom kommunen som behöver uppmärksammas, på grund av att de är mindre lämpliga för stora vindkraftsetableringar. Syftet med att peka ut dessa områden är att de som vill bygga vindkraftverk i närheten, i ett tidigt skede ska kunna ta hänsyn till de värden som finns och som inte bör skadas. Dessa områden har utifrån sina värden delats upp i två klasser och åskådliggörs på en karta på nästa sida. I klass-i-områden bör det råda en stor restriktivitet mot större vindkraftsetableringar. De områden som omnämns som klass-iområden är de populära turist- och friluftsområdena kring Bolmen och Vidöstern samt områden med mycket höga naturvärden som därför redan fått någon form av skyddsstatus. Dessa värden bedöms kunna skadas påtagligt, av större vindkraftverk eller vindkraftsparker. Runt Vidöstern finns idag också ett stort bebyggelsetryck. I klass-ii-områden bör det råda en viss restriktivitet mot större vindkraftsetableringar. De områden som har satts som klass-iiområden är utpekade som riksintressen för kulturmiljö eller naturvård. Vindkraftverk skadar inte automatiskt dessa intressen, men extra hänsyn bör tas till dessa områden, ifall vindkraftsetableringar blir aktuella i närheten. För att ange områden som är lämpliga för vindkraft räcker det inte med att välja ut områden med goda vindresurser. I lämpliga områden måste det också vara lätt att ansluta till elnät och vägar och det ska finnas markägare som är villiga att upplåta sina marker för vindkraft. Dessutom ska det finnas få motstående intressen. Kommunen har inte för avsikt att speciellt markera några vindkraftsområden, men den generella hållningen är att de områden som har störst vindresurser, om möjligt bör nyttjas för vindbruk. 2

3 Kommunens generella hållning är att de områden som har störst vindresurser, om möjligt bör nyttjas för vindbruk. Karta med klass-i och klass-ii områden i kommunen. Som jämförelse visas även kommunens vindresurser och de områden som blivit utpekade som riksintresse för vindbruk. 3

4 De områden som angivits som känsliga för vindkraftsetableringar är främst känsliga för större enskilda verk och vindkraftsparker. Vindkraftverk av storleken gårdsverk och mindre, kan vara möjliga att uppföra, även i de områden som pekats ut som klass-i och klass- II-områden. I varje vindkraftsprojekt bör hänsyn tas till omgivningen, genom landskapsanalys. Generellt bedöms skogsområden vara minst känsliga för vindkraftetableringar, medan åkermark och öppna landskap kan vara känsligare. Sjöar och deras strandskyddsområden samt värdefulla myr- och mossmarker bör helt undanhållas från vindkraftsetableringar, eftersom dessa områden bedöms som mest känsliga. Vindkraftverk bör heller inte placeras så nära dessa områden, att deras naturvärden påtagligt skadas. Riktlinjer för vindkraftsetableringar i kommunen Utformning av vindkraftsanläggningar För att en grupp vindkraftverk ska smälta in i landskapet är det viktigt att vindkraftverken i gruppen har samma utseende. Vindkraftverken inom en grupp bör: o vara av samma fabrikat och storlek. o ha samma färg och rotera åt samma håll. o inordnas regelbundet i landskapet, antingen genom någon typ av geometriskt mönster som en linje eller ett rutnät, eller genom att verken inordnas efter landskapets riktning, som längs en höjdrygg eller en väg. o vara placerade så att verkens nav ligger på en gemensam nivå. De elledningar som ansluter till vindkraftverken ska om möjligt grävas ned. Buller, skuggning, reflexer och hinderbelysning Bullret från vindkraftverken får inte överstiga 40 dba vid bebyggelse. I områden med känslig natur eller höga friluftsvärden kan detta krav skärpas till 35 dba. Vid industrilokaler räcker det dock om bullret understiger 50 dba. För bostäder är den maximalt tillåtna faktiska skuggningen 8 timmar per år. Det högsta tillåtna skuggningsvärdet per dag är 30 minuter, men då endast under kortare perioder. Några reflexer ifrån rotorbladen får inte förekomma. Det är en fördel om vindkraftverkens höjd är sådan att högintensiv, blinkande hinderbelysning inte behövs. Säkerhetsavstånd Säkerhetsavstånd till tätort är 1000 m, utifrån de gränser som är aktuella vid tiden för det planerade vindkraftprojektet. För enstaka bebyggelse är avståndet m, beroende på situation. Säkerhetsavstånd till bostäder är högre än för t.ex. industrilokaler. För allmänna vägar, befintliga och planerade, är säkerhetsavståndet minst vindkraftverkets totalhöjd. Järnvägar, befintliga och planerade, har ett säkerhetsavstånd på vindkraftverkets totalhöjd plus 50 m. För större kraftledningar krävs ett säkerhetsavstånd motsvarande vindkraftverkets totalhöjd och för mindre kraftledningar enligt överenskommelse med nätägaren. Avstånd till områden med känslig natur eller andra stora värden skiljer sig från fall till fall, men ska alltid vara sådant att områdets befintliga värden inte skadas. 4

5 Handläggning För snabbast möjliga handläggning av en vindkraftsansökan är det viktigt att den sökande i tidigt skede kontaktar kommunen för att reda ut vilka handlingar som krävs för respektive tillståndsansökan, på aktuell fastighet. Vilka tillstånd som krävs beror på den planerade vindkraftsanläggningens storlek, men kan också påverkas av det aktuella områdets känslighet. Handlingar för tillståndsansökan ska utöver Miljö- och stadsbyggnadskontoret på kommunen skickas till Försvarsmakten, Luftfartsverket och Teracom, av den sökande. Även närboende, ägare av intilliggande fastigheter och ideella föreningar ska i lämplig omfattning få ta del av handlingarna för yttrande. Kommunen förser dessa med handlingar. Kommunen ska aktivt verka för att allmänheten ska få kännedom om planerade vindkraftprojekt