VKS Vindkraft Sverige AB. Vindkraftsområde Breberg. Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag

Transkript

1 VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsområde Breberg Samråd enligt 6 kap Miljöbalken Samrådsunderlag Oktober 2012

2 Sammanfattning Sammanfattning Organisation VKS Vindkraft Sverige AB planerar att etablera en vindkraftpark med ca 21 vindkraftverk i ett skogrikt område mellan Laxå och Askersund. Området består till största delen av skogsmark som brukas av ägaren Sveaskog Förvaltnings AB. Inom området finns vissa natur- och kulturvärden som bedöms vara förenliga med projektet. Under 2011 identifierade VKS området som intressant för vindkraft då delar av det utpekats som riksintresse för vindbruk. De båda kommunerna hade också pekat ut området som lämpligt för vindkraft i sina förslag till vindbruksplaner. I början av 2012 tecknades avtal med Sveaskog om projektering för vindkraft i området. Den vindkartering som finns för Sverige visar på bra vindförhållanden i området samtidigt som det finns goda möjligheter för vindkraften i området att samsas med andra intressen. Projekt Brebergs storlek gör att det enligt miljölagstiftningen automatiskt kan antas innebära betydande miljöpåverkan och VKS avser därför genomföra utökat samråd enligt MB 6 kap 4 andra stycket. Ett utökat samråd innebär att vi förutom Länsstyrelsen, kommunen och enskilda särskilt berörda även bjuder in övriga statliga myndigheter, intresseorganisationer och berörd allmänhet. Samråd med särskilt berörda och allmänhet äger rum under hösten Fastigheter inom projektområdet: Askersunds kommun: Laxsjömarken 1:30, Ramshult 3:12, Sånntorp 1:5 Laxå kommun: Laxåskogen 1:116 Projektering genomförs av VKS Vindkraft Sverige AB (VKS). VKS är ett bolag som ägs av tyska WKN AG, en av Europas ledande vindkraftprojektörer och svenska Telecontracting Scandinavia AB, verksamma inom svensk vindkraftbransch. Informationsansvarig Lars Laurin Tel: lars.laurin@vksvind.se Projektledare Ann-Sofi Laurin Tel: annsofi.laurin@vksvind.se VKS Vindkraft Sverige AB ( ) Strandvägen 169, Motala info@vksvind.se Tel: Fax: Konsult Tyréns AB region Öst Västgötebacken Norrköping Uppdragsansvarig: Lena Carlsson Tel: Naturinventeringar Calluna AB Linköpings Slott Linköping Uppdragsansvarig: Robert Björklind Tel: Verksamhetskod I förordning (1999:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd framgår att planerad verksamhet är tillståndspliktig: B e 85/ Verksamhet med två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett vindkraftverk inklusive rotorblad är högre än 150 meter.

3 Lokalisering Lokalisering VKS Vindkraft Sverige AB undersöker möjligheterna för etablering av ett vindkraftsområde beläget i Laxå kommun och Askersunds kommun, Örebro län. Området, som fått namnet Breberg, är beläget i ett skogsrikt landskap mellan Laxå och Askersund. VKS har genomfört en noggrann förstudie av området och gör bedömningen att området lämpar sig väl för en vindkraftetablering. Projektområdet ägs av Sveaskog Förvaltnings AB. Området för den planerade vindkraftsetableringen hyser inga bostäder. Närmast belägna by är Breberg i norr. Ytterligare gårdar och hus omger projektområdet. Projektområde Breberg ligger inom ett område utpekat som riksintresse för vindkraft. Inga andra riksintressen finns inom projektområdet. Tivedens Nationalpark ligger cirka 20 km söder om projektområdet. Figur 1. Lokalisering av planerad vindkraftsutbyggnad. Det blåmarkerade området visar vindkraftområde Breberg (VKS) 03

4 Lokalisering Angränsande projekt Sydost om VKS projektområde ägs marken av sju enskilda fastighetsägare (Ramshult 3:14, Norra Hunna 1:4, Norra Hunna 1:6, Norra Hunna 1:7, Svinnersta 5:4, Svinnersta 6:4 och Svinnersta 8:30 i Askersunds kommun). Fastighetsägarna har här träffat avtal med ett annat vindkraftsbolag, Gamesa Energy Sweden AB, som har för avsikt att bygga ut vindkraft i detta angränsande område. För att kunna ge omkringboende en helhetsbild av den totala planerade vindkraftsutbyggnaden i området har bolagen för avsikt att samverka kring samråd för sina respektive tillståndsansökningar. I denna handling visas därför kartbilder på den totala vindkraftsutbyggnaden, där VKS står för den större delen. Alla beräkningar och undersökningar som görs beträffande ljud, skugga och visuell påverkan utförs så att den kumulativa effekten av båda etableringarna redovisas. Kommunala planer Laxå kommun och Askersunds kommun har arbetat fram varsin vindbruksplan. Båda vindbruksplanerna fungerar som tematiskt tillägg till översiktsplanen, TÖP. Projekteringsområdena Breberg/Myggedalen är i båda planerna utpekade som områden lämpliga för vindkraft, där motstående intressen antas kunna förenas med vindkraft. Vindkraftsplanerna har varit ute på samråd under våren 2012 och målsättningen är att fatta beslut under och miljö. Både Laxå och Askersunds kommuner bekräftar att de båda utpekade områdena för vindkraft kommer att återfinnas i de slutliga TÖP. Dessa planer har under våren 2012 ställts ut för samråd för kommunens invånare och andra berörda. Vindförhållanden Vid lokalisering av projekt Breberg har vindtillgången varit en grundläggande faktor. Enligt den nationella vindresursberäkningen från Meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet (MIUU) har projektområdet Breberg en årsmedelvind på mellan 7-7,5 m/s på 103 meters höjd, vilket är bra vindar för att få ekonomisk bärighet i projektet. För att ytterligare undersöka och säkerställa vindresurserna uppfördes en 120 meter hög vindmätningsmast i området under sensommaren Masten har meteorologisk utrustning och kommer kontinuerligt leverera vinddata. De uppgifter som framkommer ligger sedan till grund för parkens slutliga utformning och val av vindkraftverk. Det aktuella området Breberg återfinns inom område benämnt nummer 3 i Askersunds vindbruksplan och som A-område i Laxås vindbruksplan. Vid kontakt med de båda kommunerna framkommer att de har ett tätt samarbete bland annat genom gemensamma förvaltningar inom bygg Figur 2. Skogsväg inom projektområdet.

5 Lokalisering Markanvändning Den huvudsakliga markanvändningen inom området är skogsbruk. Norr om projektområdet ligger två skjutbanor (vid Brostugan). Det finns en stor grustäkt i anslutning till projektområdets norra gräns (vid Trugamossen). Möjligtvis skulle dessa ytor vara lämpliga att använda för etablering och lagring under byggfasen. En möjlig användning av materialet i grustaget till byggnation av vägar och till fundamenten skulle kunna vara fördelaktig men behöver undersökas vidare. Berörda fastighetsägare Projektet omfattar delar av följande fastigheter i Askersunds kommun: Laxsjömarken 1:30, Ramshult 3:12 och Sånntorp 1:5. I Laxå kommun omfattas delar av fastigheten Laxåskogen 1:116. Se figur 2. Nyttjanderättsavtal för projektering finns upprättat för delar av dessa fastigheter med ägaren: Sveaskog Förvaltnings AB ( ) STOCKHOLM Kontaktperson: Tomas Fransson Figur 3 Fastigheter som berörs av vindkraftsområdet. 05

6 Omfattning och utformning Föreslagna parklayouter och utformning Vindkraftverk Under planeringsarbetet arbetar man med preliminära utformningar av vindparken. Tidigare i planeringsarbetet arbetade man med ett större projektområde vilket framgår i delar av kartunderlaget i denna handling. Projektområdets yta har sedan minskat. Ett möjligt utformningsförslag vore att placera 21 vindkraftverk i området med en effekt om 3-4 MW vardera och med en totalhöjd om maximalt 199 meter. Förslaget redovisas på omstående sida. Det skulle ge en årlig energiproduktion om ca 150 GWh. Antalet verk samt slutlig placering av dessa beror på pågående samråd och fortsatt tillståndsprocess samt resultaten av vindmätningarna som kommer att pågå från och med sommaren Tillgång på energi (vindmätning), tillräckligt avstånd mellan verken Avtal med berörd markägare Ljudnivå. Högst 40dB(A) vid samtliga bostäder Skuggeffekter vid bostäder Natur och kulturvärden Påverkan på landskapsbilden Teknik För att nyttja senaste teknik fastställs normalt leverantör och modell av vindkraftverk i ett sent skede i tillstånds- och utvärderingsprocessen. Beroende på geotekniska förhållanden och vindkraftverksleverantör används vanligtvis gravitationsfundament eller bergförankrade fundament. Fabrikat och modell av vindkraftverk som skulle kunna vara lämpliga för Breberg är i dagsläget inte bestämt, detta fastställs i ett senare skede efter att vindmätning med påföljande beräkningar utförts och andra utredningar av området har gjorts. Vägar och transporter För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara cirka 5 meter. Vanliga markvägar är ofta mellan 3,5-4 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Viss nybyggnation av vägar behövs fram till verken. Dessutom tillkommer en uppställningsplats vid varje vindkraftverk för kran vid uppförande och underhåll av vindkraftverken. Området för Breberg utgörs till största delen av mark som används för skogsbruk. Riklig mängd av skogsvägar begränsar behovet av ny väg, likaså är tillfartsvägarna till området av god standard som lämpar sig för transporter av vindkraftverk. Viss nybyggnation och förbättring av vägar kommer dock att behöva göras, liksom anslutningsvägar fram till varje verksplats. Möjlig infart för verksdelar och andra transporter in i området kan vara via E20 och vidare ner mot projektområdet enligt kartskiss (figur 7). Figur 4 Skissbild vindkraftverk

7 Omfattning och utformning Figur 6. Förslag till parklayout med vindkraftverk 3-4 MW 07

8 Omfattning och utformning Figur 7. Etableringsområde, möjliga tillfartsvägar samt möjliga anslutningar för el. Elanslutning Elanslutningen är en avgörande faktor vid byggnation av en vindpark. Det finns goda möjligheter till en anslutning då ett antal regionnätsledningar passerar norr om projektområdet, se figur 7. E.ON och Vattenfall är nätägare i olika delar av projektområdet och en utredning om vilken av nätägarna som ska utföra anslutningen samt hur den ska utformas pågår i nuläget. Anslutning sker till regionnätet (130 kv) och möjlig anslutningspunkt anvisas av E.ON. Inom vindkraftparken byggs ett internt elnät mellan vindkraftverken vilket normalt förläggs i mark i samband med breddning och byggnation av vägar. Figur 8. Blandskog i projektområdet 08

9 Förutsättningar och konsekvenser Miljöförutsättningar och konsekvenser Landskapsbild En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kommer att göras för att man ska kunna se vilka konsekvenser projektet kan innebära för miljön, hälsan och våra naturrresurser. Miljökonsekvensbeskrivningen är både en process och ett dokument. Arbetsprocessen innebär att miljön och miljöhänsynen lyfts fram i planeringen. MKB-dokument beskriver positiva och negativa konsekvenser och är en del i beslutsunderlaget. Vindparkens påverkan på landskapsbilden beror mycket på avståndet till vindkraftverken, verkens storlek, antal och hur hela anläggningen är utformad och konstruerad. Landskapets skogliga karaktär medför att vindkraftverken i Breberg främst syns på avstånd från de öppna delarna i omgivande landskap. En siktanalys kommer att tas fram för att visa på siktlinjer och känsliga utblickar mot området. Fotomontage kommer sedan att tas fram för att redovisa vindparkens påverkan på landskapet från olika platser i projektområdets omgivning. Figur 9 är ett fotomontage som visar en vy från Askersunds landskyrka med vindkraftverk inlagda. Figur 9. Vy från söder om Svinnersta by, fotomontage. 09

10 Förutsättningar och konsekvenser Figur 10. Fornlämningar och riksintresse för kulturmiljö Kulturmiljö Inom området finns ett antal torplämningar vilka inte bör komma till skada vid etableringar på platsen. Dessa består ofta av en eller flera husgrunder, ibland med spisröse, och är registrerade som övriga kulturhistoriska lämningar i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister. Söder och sydost om området finns även flera kulturhistoriska lämningar samt en stensättning som är bevakningsobjekt (RAÄ-nummer Snavlunda 113:1). Intill anslutningen mot väg E20 finns även fornlämningar i form av ett fångstgropssystem, det vill säga fångstgropar för jakt (RAÄ-nummer Viby 73:1 m fl lämningar). Fornlämningar i direkt anslutning till projektområdet finns redovisade på karta i figur 10 ovan. Öster om projektområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövården som i någon mån skulle kunna påverkas visuellt av vindkraftsområdet. Det är Svinnersta i Snavlunda socken. Detta är en av Örebro läns största bybildningar, en klungby vid en korsväg med ett flertal välbevarade gårdar. Under det fortsatta arbetet kommer djupare undersökning av områdets kulturvärden och lämningar att genomföras. 10

11 Förutsättningar och konsekvenser Friluftsliv och jakt Vindparken hindrar inte tillgängligheten till området (inga vägbommar eller inhägnader på grund av vindkraftparken planeras). Inom anläggningen kommer vindkraftverk och vägar att påverka området visuellt, även om en liten del av markytan påverkas direkt. Ljud och aktiviteter runt vindkraftverken under byggtiden kommer att störa viltet. Erfarenhet visar att viltet återflyttar efter byggtiden och anpassar sig till de nya förhållandena på platsen. Inga utpekade (kända) värden eller platser för turism eller friluftsliv finns inom området. Figur 11. Vy över Festholmen 11

12 Förutsättningar och konsekvenser Figur 12. Karta över naturvårdsskog Naturmiljö Calluna AB kommer att göra naturinventeringar i området. I nuläget har de gjort en insamling av tillgänglig data kring naturvärden från markägaren, länsstyrelsen samt artdatabanken. Den största delen av etableringsområdet består av produktionsskog utan egentliga naturvärden (1309 ha eller 87,2 % av arealen, se figur 12.) Underlaget från länsstyrelsen och artdatabanken redovisas i figur 13. Naturvärdena inom området är där främst kopplade till sumpskogar (151,9 ha) inom etableringsområdet. Dessa undviks för placering av vindkraftsverk inte bara av naturhänsyn, utan också för att de har dåliga grundläggningsförhållanden. Området angränsar i norr även mot ett naturreservat. Enligt Sveaskogs naturvårdsklassning finns fler naturvärden i området än vad som redovisas i länsstyrelsens underlag. Ca 110 ha skog har naturvärden i klass med nyckelbiotoper och 13 ha har högt naturvärde, se figur 12. Dessutom har Sveaskog i sitt skogsbruk klassat 69 ha som hänsynsområden. 12

13 Förutsättningar och konsekvenser Fåglar och fladdermöss Vindparkens påverkan på naturmiljöer utgörs av lokal påverkan på de markytor där vindkraftverken ska placeras, samt där vägar och ledningar kommer att anläggas. I layoutarbetet (det vill säga när placeringen av verken bestäms) undviks områden som har höga naturvärden samt våtmarksområden, där grundförhållandena är dåliga för vindkraftsverk. Efter en preliminär layout gör Calluna AB en noggrannare naturinventering som beskriver och klassar naturvärden i närheten av föreslagen placering. Därefter anpassas den slutliga layouten efter vad som framkommit vid inventeringsarbetet. Det är känt att vissa fladdermus- och fågelarter kan påverkas negativt av vindkraftetablering. Därför brukar man i planeringsskedet undersöka vilka fågel- och fladdermusarter som finns inom och i närheten av vindkraftparksområdet. Calluna AB har under våren och sommaren 2012 utfört en inventering av fåglar. Fladdermusinventering har utförts under sommaren De inventeringar som utförts under sommaren kommer ligga till grund för ev. fortsatt och fördjupat undersökningsarbete. Figur 13. Karta över naturvärden 13

14 Förutsättningar och konsekvenser Figur 14 Beräknad ljudutbredning Ljud och skuggor Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet, som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, och det aerodynamiska ljud som uppstår från rotorbladen. Naturvårdsverkets generella rekommendationer är att 40 dba utomhus vid bostäder inte bör överskridas. VKS gör ljudberäkningar enligt två olika metoder och med tillagda säkerhetsmarginaler för att säkerställa tillförlitliga resultat. Alla ljudnivåer anges som ekvivalentnivåer. Med ekvivalentnivå menas ett medelvärde över tid, inte ett tillfälligt ljud som kan uppstå av exempelvis ett passerande tåg. Oavsett vilken leverantör och vilket vindkraftverk som slutligen väljs kommer parklayouten att utformats så att riktvärdet 40 db(a) klaras för samtliga närliggande bostadsfhus. Se karta ovan för den beräknade ljudutbredningen (figur 14). Då två parallella vindkraftsprojekt planeras i området utförs ljud och skuggberäkningar som visar total påverkan från de båda parkerna. Vid alla ljudkänsliga punkter som kommer att påverkas av de båda planerade projekten (VKS och Gamesa) får ljudvärdet 37 db(a) inte överskridas. Enligt beräkningsregeln medför en 3 db(a) en fördubbling av källjudet. På så sätt kan alla riktvärden hållas (40 db(a)) vid alla ljudkänsliga punkter och båda projektörerna får således likvärdiga villkor att uppfylla under projektutvecklingen. Ljudberäkningar och beräkningsprinciper för dessa redovisas särskilt i bilaga. Rörliga skuggor från vindkraftverkens rotorblad kan upplevas som störande nära vindkraftverk vid soligt väder. I och med att avståndet ökar täcker rotorbladen en allt mindre del av solskivan och skuggorna blir mer diffusa. På meters avstånd från vindkraftverken är skuggorna så diffusa att de inte längre går att uppfatta. För skuggor från vindkraftverk brukar Boverkets rekommendationer användas som visar på ett teoretiskt skuggvärde om 30 timmar om året, vilket motsvarar 8 faktiska timmar per år. Beräkningar för skuggeffekter vid de närliggande bostäderna kommer att utföras under det fortsatta arbetet. 14

15 Förutsättningar och konsekvenser Risker De källor till elektromagnetiska fält som finns vid en vindkraftanläggning är lågspänningskablar, transformatorstation och anslutande kraftledningar. Ofta finns det större källor till elektromagnetiska fält i hemmen än de som uppstår kring exempelvis en transformatorstation. Genom att marklägga elkablarna kommer styrkan på magnetfältet vara minimal inom området. I remisser ställda till Luftfartsverket (LFV) och Försvarsmakten angående området i Laxå kommun har ingen av remissinstanserna något att erinra emot etableringen. En extra kontroll har gjorts med Örebro Flygplats då vindkraftsetableringen ligger inom TMA (Terminalområde) för Örebro Flygplats. Örebro Flygplats meddelar att man inte har något att erinra. Anläggnings- och avvecklingsskedet Under byggtiden kommer transporter till och från området samt inom området att öka. De ökade transporterna bedöms medföra att ljudpåverkan gentemot närboende ökar i samband med att lastbilstransporterna passerar. Då förhållandevis få närboende påverkas, samt att etableringsfasen är begränsad i tiden, bedöms denna påverkan vara godtagbar. Återställandet förväntas ske efter år och bedöms orsaka mindre störningar än byggskedet. Eftersom fundament och merparten av nyttjade tillfartsvägar sannolikt kommer att behållas, bedöms transportbehovet bli något lägre. De tyngre transporter som emellertid kommer att krävas till och från området är i samband med resning av kranar och nedmontering. Figur 15 Djupdalsvägen visar hur en skogsväg i projektområdet ser ut. 15

16 Företagen Företagen VKS Vindkraft Sverige AB VKS utvecklar, genomför, säljer och leder byggprojekt fram till dess anläggningen är driftsatt och kan överlämnas till den slutliga ägaren. Vi arbetar med vindkraftprojekt över hela Sverige och i olika utvecklingsfaser, vårt huvudkontor finns i Motala. Inom VKS organisation finns kompetens och kapacitet för alla de delar som ett vindkraftsprojekt består av; projektfasen, byggnationen och för driften när anläggningen står klar. VKS ägare har omfattande erfarenhet av vindkraft i Sverige och Internationellt WKN AG Vår huvudägare WKN AG är en av Europas mest framstående projektörer inom vindkraft byggde man sin första vindkraftsanläggning i norra Tyskland. Idag är WKN cirka 200 personer i koncernen som dagligen arbetar med vindkraft och solkraft och med över 80 vindkraftparker att erfarenhetsmässigt luta sig emot. WKN s affärsområden omfattar allt från utvärdering av markom-råden och utveckling, planering, finansiering, nyckelfärdig konstruktion och drift, ända fram till kommersiell och teknisk administration. Förutom i Tyskland är WKN AG representerat i flera andra europeiska länder samt i USA och Sydafrika. Telecontracting Scandinavia AB VKS andra delägare är Telecontracting Scandinavia AB, en av Sverigesledande aktörer inom vindmätning för vindkraftbranschen. Både i Sverige och i flera andra europeiska länder har kompletta vindmätnings-master och anläggningar uppförts i enlighet med den gällande IEC-normen. Telecon driver egna vindkraftsprojekt i Sverige och erhöll nyligen miljötillstånd för ett av sina projekt omfattande 34 turbiner. Telecons huvudkontor finns i Motala. 16

17 VKS Vindkraft Sverige AB Strandvägen Motala Tel: +46(0)