Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad.

Transkript

1 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning. 2 Karta och koordinater. 2 Introduktion. 3 Redovisning av förkastade och accepterat alternativ till projekteringsplats. 3 Ansökan om tillstånd. 3 Samrådets genomförande. 4 Redovisning av samrådets resultat.. 5 Bilaga 1 Fotomontage 6 Bilaga 2. Vindkraftverkets påverkan på landskapsbilden Bullerpåverkan runt det planerade kraftverket Skuggor, reflexer och ljus. 9 Bilaga 3. Fågelinventering 12 Blankett Synpunkter och önskemål.. 31 Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad. Koordinater (RT90): X ; Y

3 Introduktion Roslagskraft (tidigare Björkö Arholma vindkraft) är en ekonomisk förening med ca 140 medlemmar, huvudsakligen från Väddö, Björkö och Arholma. Föreningens idé är att etablera lokal elproduktion genom vindkraft, och att medlemmarna genom köp av andelar i vindkraftverket ska garanteras dels egen elförsörjning till självkostnadspris och dels medinflytande i föreningens inriktning och arbete. Såväl enskilda personer - bofasta och sommargäster - som lokala företag är välkomna som medlemmar. Roslagskraft genomförde under en omfattande studie av möjliga lokalisationer för ett vindkraftverk inom området Väddö-Björkö-Arholma. Redovisning av förkastade och accepterat alternativ till projekteringsplats A. Norra Arholma. Detta var det första alternativet som aktualiserades. Försvarsmakten hade inget att erinra mot denna plats. Vid närmare prövning visade sig emellertid såväl bygg- och transporttekniska aspekter som kostnader för drift tala emot etablering på denna plats. Alternativet avskrivet B. Stärbsnäs 1. En strandnära lokalisation på Björkö underställdes försvarsmakten för granskning. Denna bedömde att lokalisationen skulle innebära påtaglig risk för skada på riksintresset. Alternativet avskrivet. C. Mellanskär i Arholma skärgård. Påtaglig risk för skada på riksintresset. Avskrivs. D. Österskär i Arholma skärgård. Påtaglig risk för skada på riksintresset. Avskrivs E. Arholma Norra läge. Påtaglig risk för skada på riksintresset. Avskrivs. F. Stora Änklingen. Påtaglig risk för skada på riskintresset. Avskrivs. G. Glämsta. Ett aktivt örnbo påträffades i det område som låg på tillräckligt avstånd från bebyggelse för att kunna vara projekterbart. Alternativet stämdes av med Riksmuseets örnexpert, som bekräftade fyndet och bestämt avrådde från etablering. Avskrivs. H. Skenninge-Blekunge. Ingen lämplig position som låg på tillräckligt avstånd från bebyggelse kunde identifieras. Avskrivs. I. Kulla Skeppsmyra. Ingen lämplig position som låg på tillräckligt avstånd från bebyggelse kunde identifieras. Avskrivs. J. Stärbsnäs 2. Enda alternativ på tillräckligt avstånd från bebyggelse identifierades på ön Krokholmen söder om Björkös sydspets. Vid förfrågan hos kommunen gavs besked att ön inte får bebygga med hänvisning till strandskyddet. Avskrivs. K. Väddö Tomta 11:56. Accepteras av försvaret och markägaren. Vindmätning 2014 visar tillräcklig medelvind för elproduktion. Bedöms preliminärt acceptabelt ur naturskydds- och störningssynpunkt. Beslutas vid medlemsmöte våren 2015 bli projekteringsplats för ett vindkraftverk med högsta höjd 150 m. Ansökan om tillstånd På grundval av medlemsmötets beslut valde Roslagskraft att söka tillstånd till etableringen av ett vindkraftverk på ovan nämnda fastighet direkt hos Länsstyrelsen Stockholms, i stället för att 3

4 primärt söka byggnadslov från Norrtälje kommun. Detta förfarande är mer komplicerat, men ger möjlighet till en noggrannare bedömning av projektet framför allt ur miljösynpunkt. Första steget i en ansökan om tillstånd från länsstyrelsen är att genomföra samråd med de parter - enskilda, föreningar, myndigheter m.fl. - som kan komma att beröras av ett vindkraftverk på fastigheten. Samrådets syfte framgår av nedanstående utdrag ur informationsbroschyren Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet (Länsstyrelsen Stockholm Fakta 2015:15): Syftet med samrådsprocessen är att ge verksamhetsutövaren tidig kunskap om kända eller befarade omständigheter som kan utgöra ett hinder för tillstånd, klargöra problemställningar i projektet, klargöra om alternativa lösningar eller lokaliseringar behöver utredas och redovisas, ge berörda privatpersoner, myndigheter m.fl. information och möjligheter att påverka i ett tidigt skede samt att möjliggöra en relevant avgränsning av sakfrågor som behöver belysas i ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Det är också viktigt att klarlägga om verksamheten kan antas medföra betydande eller ej betydande miljöpåverkan ett begrepp i miljöbalken som styr samrådets fortsättning och innehållet in miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådets genomförande Representanter för Roslagskrafts styrelse besökte Länsstyrelsen Stockholm för genomgång och planering av samrådet. Därvid diskuterades länsstyrelsens förslag till hur enskilda, föreningar och myndigheter som kunde anses berörda skulle beredas möjlighet att få information och lämna synpunkter på etablering av ett vindkraftverk i Tomta. På grundval av diskussionen har Roslagskraft beslutat följande: (1) Att genom beräkningar och fotomontage ge exempel på var i närområdet ett vindkraftverk på fastigheten Väddö Tomta 11:56 helt eller delvis kan uppfattas visuellt (2) Att utvärdera effekten av ett vindkraftverk på fastigheten Väddö Tomta 11:56 med avseende på a. Buller från verket överstigande 40 db(a) i boningshus i närområdet b. Skuggning och ljusstörningar i boningshus högst 1 km från verket (3) Att genomföra studier avseende förmodad påverkan av ett vindkraftverk på fastigheten Väddö Tomta 11:56 på a. Fågellivet, särskilt havsörnens möjligheter till häckning b. Fladdermössens möjlighet till fortsatt liv på fastigheten (4) Att anordna ett samrådsmöte i Väddö Folkhögskola lördagen den 5 december 2015 där resultaten av (1-3) ovan redovisas och att till detta möte inbjuda a. Genom personligt brev eller fastighetsägare med boningshus inom ett avstånd av högst 1 km från den planerade platsen för vindkraftverket. b. Genom lokal affischering på platser med ca 300 postlådor, på anslagstavla vid ICA Nära i Grisslehamn, samt på bensinstationen vid Grisslehamns södra utfart, fastighetsägare med boningshus inom 1-3 km från den planerade platsen för vindkraftverket. 4

5 c. Representanter för föreningarna Grisslehamns intresseförening, Väddö Turistråd, Väddö Hembygds- & Fornminnesförening, Naturskyddsföreningen Roslagen och Roslagens ornitologiska förening. (5) Att erbjuda deltagarna i ovanstående möte att avge skriftliga synpunkter på projektet till Roslagskrafts styrelse, samt att erbjuda fastighetsägare och intressenter enligt (4 a-c) ovan som inte kunnat delta i mötet att få sig tillsänt samma dokumentation som utdelats vid mötet och att lämna synpunkter till styrelsen på samma sätt som mötesdeltagarna. (6) Att genom remiss till följande myndigheter, företag eller organisationer efterhöra dessas synpunkter på etablering av ett vindkraftverk på fastigheten, nämligen a. Försvarsmakten b. Trafikverket c. Sjöfartsverket d. Luftfartsverket och Swedavia Arlanda flygplats e. Post- och telestyrelsen f. TeliaSonera g. 3GIS h. Tre i. Tele2 j. Teracom k. Vattenfall l. Tomta Fjäll vägförening Redovisning av samrådets resultat Följande kommer att redovisas i samrådsredogörelsen till länsstyrelsen: a. Hur berörda fastighetsägare getts information om samrådsmötet, samt vilka som deltagit i mötet. b. Vilka intressenter som rekvirerat mötesdokumentationen från styrelsen. c. Den dokumentation som delgivits deltagarna i samrådsmötet (och dem som fått dokumentationen utan att ha deltagit i mötet). d. De skriftliga synpunkter som inkommit till styrelsen inom föreskriven tid. e. Remissvaren från de myndigheter, företag och organisations som anges i (6a-l). Bilagor Bil. 1 Fotomontage Bil. 2 Vindkraftverkets påverkan på landskapsbilden, inkl. buller- och skuggstudie Bil. 3 Fågelstudie Bil. 4 Fladdermusstudie 5

6 Fotomontage där det planerade vindkraftverket ses från Väddö Kustväg i SSV riktning från den nordliga änden av Fäbro inäga. Avståndet från kameran till platsen för verket är 385 m. 6

7 Vindkraftverkets påverkan på landskapsbilden. Områdets avgränsning och allmänna karaktär: Analysen av landskapsbilden har utgått från en avgränsning av aktuellt område som kan beskrivas som en triangel med en nordlig spets i Grisslehamns tätort, en västlig spets i Tomta by på ömse sidor om väg 283, samt en ostlig spets i Kvarnvikens strandbad. Avståndet till vindkraftverket från Grisslehamns tätort är 2000 meter, från Tomta by 1800 meter samt från Kvarnvikens strandbad meter. (se Bild 1). Inom detta område, eller i dess omedelbara närhet finns områden för bostäder och fritidshus: av särskild betydelse för diskussionen om landskapsbildens påverkan är 1. Grisslehamns tätort 2. Klämmesuddens fritidshusbebyggelse 3. Havstomta fritidshusbebyggelse 4. Fjällbostrands fritidshusbebyggelse 5. Kvarnsands fritidshusbebyggelse 5. Tomta by 6. Hagmyren Området har tre viktiga vägar utifrån vilken vindkraftverket i teorin skulle kunna ses. Dessa är väg 283, kustvägen och Kvarnsandsvägen som mynnar i Grisslehamns tätort och förbinder områdena 2 till 5. Av kartan (Bild 1) framgår också att några större öppna områden finns som kan öppna för att vindkraftverket blir synligt. Landskapsbildens påverkan Analysen av landskapsbildens påverkan har gjorts genom bilresor i området, vandring i delar som inte kunnat nås med bil och genom analys av kartmaterial och flygfoton. Där det bedömts möjligt att i framtiden se vindkraftverket har platsens koordinater noterats från handburen GPS och en ungefärlig vinkel till platsen för vindkraftverket bedömts med hjälp av karta och handburen pejlkompass. Stora delar av detta område är beklätt med högvuxen gran och tallskog. Några öppna markområden finns där vindkraftverket kommer att bli synligt. Främst gäller detta fastigheten 20:13 omedelbart väster om kustvägen. ( Bild 2) Mindre tydligt kan också ett tidigare skogsområde på fastigheten 2:166 som är delvis öppet som en följd av avverkning att innehålla delar varifrån vindkraftverket skulle kunna vara synligt även om skogen döljer delar eller hela kraftverket. En betesmark med en öppen hallbyggnad belägen ca 600 meter SSV om kraftverket kan möjligen innehålla enstaka punkter där kraftverket kommer att vara synligt. 7

8 Viktiga delar av bebyggelsen inom området utgörs av fritidshus som normalt omges av skog som döljer vindkraftverket. Detta gäller i hög grad områdena Klämmesudden, Havstomta och Fjällbostrand. Fyra fastigheter (på Kvarnbacksvägen) kan tänkas i öppningar av trädridån se överdelen av rotorbladen. Tomta by väster om väg 283 innehåller bebyggelse som har mera fri sikt mot området för vindkraftverket. En svag höjdrygg med skog på motsatt sida av väg 283, i förening med det längre avståndet ca 1500 meter kommer normalt skymma sikten mot vindkraftverket. Befolkningen i Hagmyren kommer vanligtvis inte kunna se vindkraftverket från sina bostäder. I Grisslehamns tätort kommer möjligen en del av torn och rotorblad att kunna synas över horisonten på enskilda platser men i stor utsträckning vara skymt av skog och byggnader (se Bild 3. Omedelbart utanför det här beskrivna området finns Tullvikens naturreservat. Detta kommer inte att beröras av vindkraftverket. Sammanfattningsvis kommer landskapsbilden i det aktuella området beröras i liten utsträckning med den tydligaste effekten på a) området längs kustvägen omedelbart norr om kraftverkets tänkta placering där kraftverket blir tydligt synligt. b) skogsområdet i kraftverkets omedelbara närhet som utnyttjas som strövområde och som område för jakt. Bullerpåverkan runt det planerade kraftverket Förutsättningar Det ljud som produceras av ett modernt vindkraftverk härrör från rotorbladens passage genom luften ett svischande ljud som uppenbart är störande för den som befinner sig nära verket. Flera förhållanden påverkar hur starkt ljudet kan uppfattas. Viktigast är avståndet till verket och verkets höjd. Det planerade verket står på ca 16 meters höjd och navhöjden är 95 meter. När rotorbladens längd läggs till blir totalhöjden över mark 150 meter. Metereologiska förhållanden liksom markens beskaffenhet påverkar hur långt ljudet färdas. Skogsbevuxen mark dämpar ljudet. Topografin kan medföra att enskilda bostadshus skyddas eller exponeras särskilt starkt för det regelbundna svischande ljudet. Gränsvärden De gränsvärden för buller från vindkraftverk som tillämpas av tillståndsmyndigheterna är 40 db(a) i de flesta fall. I vissa fall med särskilt känsliga miljöer fjäll och skärgård tillämpas gränsvärdet 35 db(a). I båda dessa fall saknas dämpande element i terrängen och de anspråk som kan ställas på låg bullernivå är större än eljest. Den förenklade analys som tillämpas för vindkraftverket i Tomta bygger på det Excel-ark som producerats i anslutning till Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk. Data har lagts in i 8

9 excel-arket med utgångspunkt från de uppgifter som tillverkare lämnat och de uppgifter som tagits fram om topografiska förhållanden, vegetation, vindförhållanden och bostadsbebyggelsens lokalisering. Vegetation Bebyggelsen i det aktuella området ligger i stor utsträckning i skog. En viss dämpning av buller blir följden i områdena öster om kustvägen och i mindre utsträckning i områdena intill väg 283. Topografi Områdena runt väg 283 (Tomta och Hagmyren) får möjligen en dämpning av ljudet från vindkraftverket som en följd av låga bergsryggar i området mellan väg 283 och kustvägen. Ingen motsvarande dämpning kan förväntas i områdena intill och öster om Kvarnsandsvägen. Vindar Den vindanalys som gjorts under 2014 visar att vindarna är dominerande SV och SO. I den mån vindriktningen skyddar mot buller gäller detta främst Tomta by och närliggande bebyggelse på motsatt sida av väg 283. Fjällbostrand och Havstomta kan möjligen också i någon grad skyddas genom vindförhållandena. Avstånd En analys som tillämpar Naturvårdsverkets modell på området runt vindkraftverket visar att ingen bebyggelse faller över gränsvärdet 40 db(a). Fyra fastigheter i området mellan Fjällbostrand och Havstomta ligger närmast gränsvärdet 40 db(a). Dessa fyra fastigheter är de enda som inte klarar gränsvärdet för särskilt känsliga områden. Alla dessa fyra har ett värde något överstigande 37 db(a). Sammanfattning Den antagna bullernivån utgör inget hinder för etablerandet av vindkraftverket Tomta på den föreslagna platsen. Skuggor reflexer och ljus Allmänt Vindkraftverk ger upphov till en roterande skugga som kan vara störande. Studier i främst Tyskland visar att gränsvärdestänkande kan appliceras också på förekomsten av skuggor från verket. Det finns inga fast gränsvärden för skuggeffekter från vindkraftverk. En på tyska erfarenheter grundad bedömning som kan tillämpas på svenska förhållanden pekar på den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år, eller 30 minuter per dag. Utöver roterande skuggbildning kan störningar uppkomma som en följd av varningsljus placerat på vindkraftverkets torns topp. Om verkets totalhöjd överstiger 150 meter krävs ett högintensivt ljus som är avsevärt mera störande än ett medelintensivt, som krävs för verk med totalhöjd m. 9

10 Tillämpning på Tomta vindkraftverk. Ett störningskänsligt område varierar starkt beroende på årstid, avstånd till kraftverket, tornhöjd och rotordiameter. Därtill kommer det skuggskydd som etableras av uppväxt skog. Det viktigaste området för analys är i riktning ONO till VNV om vindkraftverket. Inom detta område ligger Grisslehamns tätort. Teoretiskt kan även den nordligaste delen av Hagmyren och Klämmesudden påverkas. Den samlade bilden av den påverkan som kan ske är dock att kombinationen av skydd från uppväxt skog, långa avstånd till vindkraftverket och liten bebyggelse (utom samhället Grisslehamn) gör att ljusreflexer och skuggreflexer inte utgör ett hinder för den förordade lokaliseringen av vindkraftverket. Ett medelintensivt varningsljus på vindkraftverket tillmötesgår kraven från luftfartsmyndigheterna för ett verk med en högsta totalhöjd om 150 meter. Sådant ljus har lägre störande effekt än det högintensiva ljuset. 10

11 11