Ta gärna informationsfolder om projektet och formulär för lämnande av synpunkter. Tveka inte att ställa frågor eller dela med Er av Era funderingar.

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD ANGÅENDE VINDKRAFTUTREDNING VID RÖDENEPLATTÅN Anteckna er på deltagarförteckningen. Ta gärna informationsfolder om projektet och formulär för lämnande av synpunkter. Ta del av utställningen. Tveka inte att ställa frågor eller dela med Er av Era funderingar. Eventuella synpunkter lämnas skriftligen på avsett formulär. Synpunkterna skall ha kommit in senast 21 juli Varsågoda att hämta fika när ni så önskar. Samrådsmötet håller öppet mellan kl 16-20

2 NV NORDISK VINDKRAFT AB Bildades 2002 och består av ca 40 anställda. Säte i Göteborg med lokalkontor i Östersund. Helägt dotterbolag till RES Ltd Renewable Energy Systems Limited. Ett av världens ledande vindkraftsföretag sedan 25 år. Nordisk Vindkraft bygger och levererar vindkraftsanläggningar i hela Norden. Vi vill ta tillvara på vindens energi på allra bästa sätt, därför väljer vi att bygga stora effektiva anläggningar på platser där det är som mest optimalt. Vi bygger framför allt anläggningar med en installerad effekt på tio megawatt eller mer. Vi ansvarar för hela kedjan från förstudie till drift och underhåll. Projektutveckling Förstudieval av plats Finansiering Byggnation Drift och underhåll Det är viktigt att kommunen och dess invånare får ut något av projekten Det kan exempelvis innebära att vi drar fram bredband till en by som annars inte skulle få det eller stöd till någon lokal verksamhet. Nordisk Vindkraft vet att vindkraft kommer vara en betydande del av framtidens energiförsörjning. Det vet också våra projektledare och anställda som alla drivs av ett starkt engagemang och motivation för det de gör att göra skillnad.

3 EXEMPEL PÅ VÅRA REFERENSPROJEKT Kyrkberget vindkraftsanläggning Mora kommun, Dalarnas län Antal vindkraftverk: 10 Typ: Siemens Effekt: 23 MW El till antal hushåll: Ägare: Jämtkraft I drift: 2011 Havsnäs vindkraftsanläggning Strömsunds kommun, Jämtlands län Antal vindkraftverk: 48 Typ: 45 stycken är Vestas V90 2.0, 3 stycken är Vestas V Effekt: 95,4 MW El till antal hushåll: Ägare: Nordisk Vindkraft 25% och Hg Capital 75% Togs i drift: 2010 Åmliden vindkraftsanläggning Malå kommun, Västerbottens län Antal vindkraftverk: 23 Typ: Vestas V Effekt: 41,4 MW El till antal hushåll: Ägare: Hg Capital I drift: 2012 Ytterberg vindkraftsanläggning Malå kommun, Västerbottens län Antal vindkraftverk: 22 Typ: Vestas V Effekt: 44 MW El till antal hushåll: Ägare: Hg Capital I drift: 2011 Håcksta vindkraftsanläggning Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län Antal vindkraftverk: 5 Typ: Vestas V Effekt: 10 MW El till antal hushåll: Ägare: Umeå energi Togs i drift: 2008

4 VINDKRAFT Vinden är en uthållig energikälla, som i sin tur kan förvandlas till el. Det är ren energi som inte genererar utsläpp eller kräver miljöförstörande transporter. Detta gör att vindkraft är en förnyelsebar energi som har en minimal påverkan på vår miljö. För att producera el behöver det blåsa mellan 4 och 25 meter per sekund, vilket det mestadels gör sett över året. Allra mest blåser det under hösten och vintern, den period då förbrukningen också är störst. Sveriges mål I början av 2009 antogs ett nytt direktiv om främjande av användningen av förnyelsebar energi. I direktivet fastställs ett mål om att Sverige 2020 ska ha 49 procent förnyelsebar energi. Riksdagen antog 2009 Energimyndighetens föreslag att planeringsmålet för vindkraft år 2020 ska vara 30 TWh/år. Det innebär utifrån målet att antalet vindkraftverk behöver öka från ca 1650 till stycken beroende på effekt. Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock det föreslagna planeringsmålet.

5 VINDKRAFT Sveriges förutsättningar Eftersom Sverige består av långa kustremsor, många och höga höjder och öppna fält är förutsättningarna för att bygga vindkraftanläggningar goda. Vindkraftverken bör placeras där de gör minsta möjliga påverkan på natur och närboende och det finns många lämpliga områden i vårt land där vindkraftverken kan placeras i harmoni med vår omgivning. För att minska miljöhot, försurning och övergödning är det nödvändigt att vindkraften ökas avsevärt och med Sveriges goda vindförutsättningar finns goda möjligheter. Vindkraftverk i resterande världen Europa leder utvecklingen av vindkraft i världen med Tyskland och Spanien som de största producenterna. Även pionjärlandet Danmark ligger i framkant; 20 procent av landets energiförbrukning hämtas från vindkraften. I övriga delar av världen har bl a Kina, USA och Indien en relativt stor produktion av vindkraft Källa: EWEA 2008

6 VINDKRAFT PER LÄN 2010 Län Installerad effekt Antal vindkraftverk (MW) Skåne Västra Götaland Dalarna Halland Gotland Västerbotten Östergötland Jämtland Norrbotten Kalmar Värmland Jönköping Blekinge Västernorrland Gävleborg Örebro Uppsala Kronoberg 3 4 Södermanland 1,4 2 Stockholm 1,2 4 Västmanland 0,1 2 Summa Källa: Energimyndigheten

7 VINDKRAFT - LJUD OCH BULLER Nordisk vindkraft ser till att Naturvårdsverkets rekommenderade ekvivalenta riktvärde om 40 dba, (35dBA i särskilda områden där låga bullernivåer eftersträvas), avseende buller efterföljs. Nivån gäller för den sammanlagda maximala ljudnivån från verk i grupp och ska beräknas från bostadens fasad. Vi utför teoretiska beräkningar för den maximalt möjliga ljudnivån på en plats från alla vindkraftverk. Decibel är en vanlig måttenhet för ljudnivå. Där anges ljudnivån som skillnaden mellan det ljud man mäter och det svagaste ljud en människa kan höra, vilket motsvarar 0 decibel. Det är en logaritmisk måttenhet som i princip innebär att en ökning med 8-10 db innebär en fördubbling av ljudnivån. mänsklig andning på 3 meters avstånd tillåten nivå för vindkraftverk vid fasad normalt samtal tvättmaskin stadstrafik traktor, slagborr på 2 meters avstånd 0 db 10 db 20 db 40 db 50 db 60 db 70 db 75 db 80 db 85 db 90 db 100 db gränsen för vad ett friskt öra kan uppfatta, ungefär som en mygga på 3 meters avstånd. viskningar kraftigt regn vältrafikerad gata på 5 meters avstånd dammsugare på 1 meters avstånd hårtork, gräsklippare

8 VINDKRAFT - HINDERBELYSNING Ett vindkraftverk som har sin högsta punkt lägre än 150 meter ovanför mark- eller vattenytan ska ha ett medelintensivt, rött blinkande ljus. Högre vindkraftverk som når över 150 meter med sin högsta punkt, måste ha ett högintensivt blinkande ljus. Färgen på ljuset ska vara vitt. Nattetid sänks ljusstyrkan. När det gäller vindkraftsparker, det vill säga fyra eller fler kraftverk som står med mindre än 900 meters avstånd från varandra, är belysningen annorlunda. Där ska vindkraftverken som utgör parkens yttre gräns ha belysning enligt ovanstående beskrivning. Men de kraftverk som står längre in i parken ska förses med minst lågintensiva ljus.

9 VINDKRAFT - SKUGGA Vi utför teoretiska beräkningar för den maximalt möjliga skuggeffekten på en plats från alla vindkraftverk. Beräkningar görs med antaganden om att himlen alltid är molnfri och att vindkraftverkens rotorytor alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen. Därför visar beräkningarna hur många timmars skugga en plats får vid värsta tänkbara fall. Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter, dock bör den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte överstiga 30 timmar/år. Sannorlika skuggeffekten på en störningskänslig plats bör vara högst 8 timmar per år och 30 minuter per dag.

10 VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Går det inte åt mer energi att bygga ett vindkraftverk än vad det kan producera? Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk utgör endast 1 % av den totala elproduktionen. Det tar ca ett halvår så har vindkraftverket producerat lika mycket el som gick åt för tillverkningen. Hur bra fungerar vindkraftverk? Vindkraftverk fungerar bra och kan köras mer än 98% av årets timmar, med andra ord en mycket hög tillgänglighet. Låg och hög vindstyrka reducerar produktionen till ca 90% av årets timmar. Vid vindstyrka lägre än 4 m/s eller högre än 25 m/s stannar verket avsiktligt. Vad är livslängden för vindkraftverk? Vad händer därefter? Den normala livslängden hos vindkraftverk är mellan år. Dock kan visst underhåll och utbyte av komponenter behövas under denna tid. Därefter kan man byta ut verken mot nya på samma plats, genomföra en omfattande renovering eller riva och återställa platsen till sitt ursprungliga skick. Hur påverkar vindkraftverk fåglar och djur? Hittills har forskning visat att våra tamdjur (får, kor och hästar m.fl.) och betande vilddjur snabbt vänjer sig vid vindkraftverken och snart går alldeles intill dem och betar. Fåglar flyger sällan in i vindkraftverk utan forskning visar att vissa fågelarter har tom lättare än människor att se vindkraftverken på avstånd.

11 VINDKRAFT - VANLIGA FRÅGOR Krävs det skottlossningstillstånd för att skjuta inom vindkraftsparksområdet? Jägareförbundet har engagerat sig i den frågan, som nu har fått en lösning då nyetablering av verk inte längre detaljplaneläggs om de inte ligger i miljöer som ändå bör omfattas av detaljplaner. Detta innebär att skottlossningstillstånd inte krävs. För redan befintliga vindkraftsparker gäller dock samma regler som tidigare. Varför ställer man inte vindkraftverken tätare vid grupplokaliseringar? Vindkraftverk får inte stå närmare varandra än med 4-5 rotordiametrars (avståndet mellan vingspetsarna) avstånd, beroende på hur vindkraftverken placeras i förhållande till vindriktningen. Vinden bromsas upp när vindkraftverken utvinner energi, så det är därmed inte fördelaktigt att ha dem tätare. Hur mycket koldioxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar 6000 ton koldioxid/år eller en minskning av 2800 personbilars utsläpp. Hur mycket svaveloxid minskas med vindkraft i förhållande till importerad kolbaserad el? Ett vindkraftverk på 2 MW som i genomsnitt har en årlig produktion på 6 miljoner kwh motsvarar en minskning av 7 ton per år.

12 VINDKRAFTVERK Rotordiameter upp till 120m Totalhöjd upp till 200m Maskinhus Navhöjd upp till 140m Torn

13 TILLSTÅNDSPROCESSEN Till en början görs en områdesanalys för att bestämma lokalisering av verken. Vi undersöker vindförutsättningar och försöker undvika eventuella konflikter med närboende, djur och naturintressen. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende och andra berörda för att samla in deras synpunkter. Vi vill gärna ha in era synpunkter till oss. Tillstånd enligt miljöbalken krävs alltid för vindkraftparker med fler än sju vindkraftverk. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) sammanställs med resultatet från undersökningarna och synpunkterna från samråden. MKB n lämnas in till länsstyrelsen tillsammans med en ansökan om miljötillstånd. Länsstyrelsen lämnar därefter sina krav på kompletteringar innan beslut om tillstånd tas. När svaren inkommit kungörs handlingarna och berörda har möjlighet att inkomma med nya synpunkter. Länsstyrelsen beslutar därefter om ett tillstånd för vindkraftparken med villkor som ägaren till parken måste uppfylla. Ny lagstiftning trädde i kraft den 1 augusti 2009 vilket innebär att bygglov för vindkraftparker som har tillstånd enligt miljöbalken inte krävs. Däremot måste kommunen tillstyrka miljötillståndet. För parker med färre än sju vindkraftverk som inte är högre än 150 m finns en möjlighet att istället söka bygglov och göra en anmälan enligt miljöbalken till en kommunal nämnd. De formella kraven är något lägre för de vindkraftsparker som inte är tillståndspliktiga, bland annat krävs inte en komplett miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Däremot måste alltid vindkraftparkens påverkan på bland annat natur- och kulturmiljöer tas fram liksom fotomontage och bullerberäkningar för berörda bostäder.

14 TILLSTÅNDSPROCESSEN Samråd MKB 1. Samrådsunderlag 2. Samråd och samrådsredogörelse 3. Miljökonsekvensbeskrivning Här är vi nu! Möjlighet till att yttra sig Ansökan 4. Ansökan 5. Eventuellt behov av komplettering 6. Kungörelse och remiss 7. Kommunicering av inkomna synpunkter 8. Offentligt sammanträde 9. Tillståndsbeslut 10. Eventuellt överklagande Möjlighet till att yttra sig Möjlighet till att yttra sig

15 SAMRÅDETS SYFTE Syftet med samrådet är att berörda ska få ta del av projektet och ge oss information, vilket vi välkomnar och tar tillvara på. Vi ser det som självklart att förankra alla projekt lokalt, hos kommun och invånare. Detta samråd är en del i processen att få tillstånd att bygga och driva vindkraftverken. Samtidigt ger det möjlighet till berörda att delge oss viktig information för utredningsområdet. Nordisk Vindkraft har haft samråd med berörd kommun och länsstyrelse. Nästa steg är detta öppna samråd för sakägare, organisationer och allmänhet. Eventuella synpunkter måste lämnas skriftligen till Tobias Bogeskär senast 21:e juli, antingen via brev, mail eller direkt på plats. Tobias Bogeskär Projektledare Nordisk Vindkraft Tobias.bogeskar@nordiskvindkraft.se Postadress: Rödene NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen Göteborg

16 maj 2011 jun 2011 aug 2011 sep 2011 okt RÖDENE- TIDPLAN Här är vi Projektutveckling Förstudieval av plats Byggnation Drift och underhåll

17 RÖDENE - SNABBFAKTA Antal vindkraftverk: upp till 30 st Maximal höjd på vindkraftverken: 200 m Maximal effekt: 2-4 MW per vindkraftverk Beräknad drifttid: 25 år Rödeneplattån finns med i det antagna tillägget till översiktsplan från kommunen gällande vindkraft. Området är definierat som lämpligt för större vindkraftsparker. Projektör: NV Nordisk Vindkraft Lilla Bommen 1 SE Göteborg Kontaktperson: Tobias Bogeskär Tobias.bogeskär@nordiskvindkraft.se Tel:

18 RÖDENE - OMRÅDET 18

19 RÖDENE - OMRÅDET <- Måttståck

20 RÖDENE OMRÅDESGRÄNSER <- Måttståck

21 RÖDENE OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Summering : Inga riksintressen inom utredningsområdet. Ett flertal Natura2000 områden, Naturreservat, etc. inom några kilometer ifrån utredningsområdet.

22 RÖDENE FRILUFTSLIV Summering: Riksintresse för friluftsliv Risveden väster om Rödeneplatån Området utnyttjas för vandring, jakt, plocka svamp och bär, fiske och rekreation. Lärkesskogsleden som löper söder om utredningsområdet underhålls inte längre. Vi uppmanar deltagarna på samrådet idag att berätta hur utredningsområdet nyttjas för friluftsliv. Skriv gärna ner det som ett yttrande! 22

23 RÖDENE PLANFÖRHÅLLANDEN Alingsås kommuns översiktsplan: - Området är till stora delar upptaget i gällande utställningsförslag till tematiskt tillägg för vindkraft (#7 Rödene Nordvästsluttning och #8 Rödeneplatån). - Vårgårda kommuns översiktsplan: - Området kommer att inkluderas i det samrådsförslag som tas fram. Röd linje: Projektområdet för Nordisk Vindkraft. Område 8 Violett linje: Område 8 i kommunens utställningsförslag, som till stora delar sammanfaller med Nordisk Vindkrafts utredningsområde. Område 7 Gröm linje: Område 7 i kommunens utställningsförslag, som till stora delar sammanfaller med Wallenstams utredningsområde. Här bredvid hänger 23 rapporten i sin helhet.

24 RÖDENE - KULTURVÄRDEN En kulturhistorisk skrivbordsstudie över området har gjorts och kommer att kompletteras med fältinventering. I undersökningsområdet har en fornlämning registrerats vid Riksantikvariatets fornminnesinventering för ekonomiska kartan, (Långared 16, uppgift om offerkälla). Här finns även ett område med fossil åkermark (Alingsås 202:1) och en fornlämningsliknande lämning (Alingsås 202:2) Skog & historia har registrerat sju lämningar i undersökningsområdet och ytterligare en lämning omedelbart utanför. Majoriteten utgör torplämningar. Här bredvid hänger rapporten i sin helhet. En ekonomisk karta är en karta som visar egendomarnas utsträckning (fastigheterna) och hur marken utnyttjas, till exempel för olika typer av jordbruk och för transporter (vägar och järnvägar). Lantmäteriets karta "Ekonomiska kartan", eller "Ekan" slutade framställas 1978 och räknas idag till historiska kartor. Ekonomiska kartan har efterträtts av Lantmäteriets Fastighetskarta Källa:Wikipedia Fossil åker är åkermark som inte har brukats under en mycket lång tid. Åkern skall dock har brukats med jordbruksredskap från äldre tider källa:wikipedia Projektet Skog & Historia syftar till att öka kunskapen om skogens kulturmiljöer och - genom inventeringar, utbildning och information - hindra att lämningarna förstörs eller försvinner. Källa: Riksantikvariatet

25 RÖDENE - NATURVÄRDESINVENTERING Fältbesök under maj till september 2010, och kompletterande inventering under april Syfte att lokalisera och redovisa värdefulla och känsliga naturmiljöer inom utredningsområdet. Alla delar av utredningsområdet har besökts och bedömts med avseende på naturvärden. Noteringar om fågellivet gjordes och särskilt fokus på rovfåglar.

26 RÖDENE - NATURVÄRDESINVENTERING Summering Naturvärdesinventering: En mängd naturvärdesobjekt identifierade i huvudsak kopplade till sjöarna i området samt sumpskog och våtmarker. Övrigt inom naturvärde: En särskild utredning av fågellivet i området, med tonvikt på rovfåglar, har genomförts. Denna baseras bl.a. på fältinventeringar, tillgänglig kunskap om områdets fåglar från lokala ornitologer och uppgifter från Artportalen, kompletterat med slutsatser från naturvärdesinventeringen. Riktad inventering av rovfåglar med hjälp av lokala ornitologer. MKB n kommer ta upp fladdermöss och fågelliv. Här bredvid hänger naturvärdesinventeringen i sin helhet.

27 RÖDENE MER OM FÅGLAR Längs de stora sjöarna Anten och Mjörn, som ligger i dalgången väster om Rödenepaltån, går en känd sträckled för flyttfåglar. Säveådalen, öster om platån, är också ett känt stråk för flyttfåglar under vår och höst. Utredningsområdets fågelfauna domineras av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Västsverige. Pilgrimsfalk: Närmaste kända häckplats ligger mer än 2 km från utredningsområdet. Pilgrimsfalkarna rör sig företrädesvis i dalagångarna och inte uppe på Rödeneplatån när de jagar. Berguv: Närmaste kända häckplats ligger ca 3 km från utredningsområdet. Uvar flyger och jagar på höjder lägre än vindkraftverkens rotorer och företrädesvis inte uppe på Rödeneplatån, utan nere i dalgångarna. Kungsörn och havsörn: Det finns inga etablerade revir eller viktiga jaktmarker i utredningsområdet. De örnar, främst havsörnar, som vistas i omgivningarna vintertid födosöker företrädesvis i Anten och Mjörn.

28 RÖDENE MER OM FÅGLAR Fiskgjuse: På Rödeneplatån finns fem kända, varav tre aktiva, fiskgjuserevir. Ett revir ligger inom utredningsområdet och övriga väster om utredningsområdet. Gjusarna fiskar företrädesvis i Anten och Mjörn väster om utredningsområdet. Orre och tjäder: Såväl orre som tjäder förekommer relativt allmänt i området. Arterna flyger oftast på lägre höjder, sällan högt över trädtoppshöjd. En större känd orrspelplats finns på Stora Ulvesmosse. Det finns inga kända tjäderspelplatser. Storlom och smålom: Det finns inga kända häckningar inom utredningsområdet. Storlom har dock observerats i några av de större sjöarna i utredningsområdet och kan tänkas häcka vissa år. Det finns inga lämpliga häcksjöar för smålom i utredningsområdet. Smålommen häckar i Risveden, väster om Mjörn och Anten, och födosöker i Mjörn och Anten.

29 RÖDENE Utdrag ur kommunens utställningsförslag,fotomontage från område 7 och 8: Här bredvid hänger rapporten i sin helhet.

30 RÖDENE Utdrag ur kommunens utställningsförslag,fotomontage från Nolby: Bilden visar fotomontage från Nolby mot planförslaget av område 7 och 8 om Rödenes sydluttning avsätts för vindkraft.

31 RÖDENE Utdrag ur kommunens utställningsförslag,fotomontage från Nolby: Bilden visar fotomontage från Nolby för planförslaget mot område 7 och 8 där utbyggnad på sydsluttningen tagits bort.

32 RÖDENE Utdrag ur kommunens utställningsförslag,fotomontage från Lövekulle camping: Bilden visar av område 7 och 8 synligheten från Lövekulle camping.

33 RÖDENE Utdrag ur kommunens utställningsförslag,fotomontage från bron vid Mjörnvallen: Bilden visar av område 7 och 8 synligheten från bron vid Mjörnvallen.

34 RÖDENE FÖRESLAGNA FOTOPUNKTER FÖR KOMMANDE FOTOMONTAGE Punkt 1:Hol Punkt 2:Rödene Punkt 3: Område(n) från Alingsås stad Punkt 4: Kvarnsjön (Naturreserv.) Punkt 5:Björkekärr Punkt 6:Östad Punkt 7:Arlid Punkt 8:Vänga Punkt 9: Område(n) Lena - Östadkulle

35 RÖDENE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ALLMÄNT Ett skelett för MKB:n har tagits fram som kommer att utvecklas under det fortsatta utredningsarbetet och samråden fram till ansökan. I MKB-skelettet kommer finnas en beskrivning om varför just Rödeneplatån valts ut som lämpligt område. Det kommer även innehålla ett avsnitt om Säkerhet och risker. Konsekvensbedömningar för Markanvändning Landskapsbild Naturmiljöer, fåglar, övriga fauna Friluftsliv inklusive jakt Kulturmiljön Luftfarten Boendemiljö: ljud, skuggor, reflexer Byggtiden

36 RÖDENE MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING INNEHÅLL Lokalisering och beskrivning av anläggningen Beskrivning av hur Nordisk Vindkraft kommit fram till att Rödene är en lämplig lokalisering för vindkraft och redogörelse för vindkraftanläggningens planerade utformning. Förutsättningar Redogörelse för de förutsättningar som råder i området för vindkraft och dess omgivningar med avseende på bl.a. naturmiljö, friluftsliv, kulturmiljö, markanvändning, naturresurser, befolkning och luftfart. Skadelindrande åtgärder Åtgärder som ska vidtas för att minimera konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen. Konsekvensbedömning Konsekvenserna av den planerade vindkraftanläggningen bedöms för aspekterna som behandlats i förutsättningsdelen av MKB:n (naturmiljö, friluftsliv o.s.v.). Konsekvenserna som bedöms är de som kvarstår efter vidtagna skadelindrande åtgärder. De bedöms efter skalan positiva - obetydliga små negativa måttliga negativa stora negativa konsekvenser. För varje aspekt finns bedömningsgrunder så att det ska vara tydligt vad t.ex. måttliga negativa konsekvenser för naturmiljön innebär, se exempel nedan: Här bredvid hänger skelettet till miljökonsekvensbeskrivningen.

37 RÖDENE YTTERLIGARE UTREDNINGAR Ljudutredning: Nordisk vindkraft ser till att Naturvårdsverkets rekommenderade ekvivalenta riktvärde om 40 dba avseende buller ska efterföljas. Nivån gäller för den sammanlagda maximala ljudnivån från verk i grupp och ska beräknas från bostadens fasad. Exempel på ljudberäkning för Ängersjökölen Skuggutredning: Nordisk Vindkraft utför teoretiska beräkningar för maximalt möjliga skuggeffekten av den sammanlagda störningen på en plats från alla vindkraftverk. Värsta tänkbara fall. Exempel på skuggberäkning för Ängersjökölen Det finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter, dock bör den teoretiska maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte överstiga 30 timmar/år. Sannorlika skuggeffekten på en störningskänslig plats bör vara högst 8 timmar per år och 30 minuter per dag.

38 BYGGNATION Nordisk Vindkraft försöker alltid begränsa påverkan under byggskedet genom att bland annat använda bästa tillgängliga teknik med strävan att minimera omfattningen av störande buller från byggverksamheten. Under byggtiden kommer störningar att uppstå temporärt vid bland annat borrning, sprängning, schaktning, lastning och transporter. Exempel på störningar är oönskat ljud, damm, trafikstörningar. De störningar som i första hand kommer bli märkbara för boende i omgivningarna härrör från transporterna. Under byggskedet kommer det krävas transporter av en mängd olika slag: materiel till vägar, uppställningsplatser och fundament anläggningsmaskiner vindkraftverken som levereras i många delar samt till dem tillhörande utrustning personal

39 VARFÖR ÄR VINDKRAFT BRA FÖR ALINGSÅS KOMMUN? Det är bra för miljön och hjälper kommunen att uppfylla sin miljöpolicy. Det är bra för det lokala näringslivet både direkt och på sikt Vindkraften är ekonomisk och bra för kommunen och Sverige Bidrar till fler arbetstillfällen Satsningen på vindkraft underlättar för skogs- och jordbruket Möjlighet till stöd för någon lokal verksamhet El-produktion nära användare.

40 EXEMPEL PÅ TJÄNSTER EFTERFRÅGADE UNDER BYGGNATIONSFASEN Inhyrda lastbilar Arbetsledare för transporter Snickare Skogsröjning Kabelläggare Testmastbyggare Armerare Sprängare Hotellnätter Stuguthyrning Livsmedel Transformator 33kV till 220kV Gjutning av fundament

41 FAKTISKA ARBETSTILLFÄLLEN SKAPADE AV HAVSNÄS Ett aktuellt exempel. Havsnäs Vindkraftspark, som Nordisk Vindkraft byggt i Strömsunds kommun. Anläggningen har 48 vindkraftverk, med en installerad effekt på 95,4 MW. Havsnäs har under byggnation som mest skapat 200 arbetstillfällen. I driftsfasen har 13 nya arbetstillfällen skapats som är direkt knutna till parken: Drift, Övervakning, planering 3 personer Elunderhåll, 3-skift 3 personer Snöröjning, väghållning 1 person Turbintekniker, 3-skift 7 personer Tillkommer gör arbetstillfällen i andra ledet, service och samhällsfunktioner

42 RÖDENE - NÄTANSLUTNING Efter initiala samtal med Alingsås Energi Elnät och Vattenfall är huvudalternativet att gå med en ny 130kV ledning ner till fördelningsstationen för Alingsås stad sydväst om centrum. Planen är vidare att samordna elnätsanslutningen med Wallenstams projekt Lärkeskogen förutsatt att båda projekten får miljötillstånd och fortsatt har en parallell tidplan. 42

43 TILLSTÅNDSPROCESSEN Följande personer/föreningar kommer få en personlig inbjudan till det allmänna samrådet: Alla fastighetsägare inom minst 1 km från projekteringsområdet, se markerat område på karta (1). Dessutom utsckick till område (2) och (3). Relevanta föreningar/företag runt Rödene: Jaktlag Idrottsföreningar Natur och friluftsföreningar Landvetter, Säve, Trollhättan och Såtenäs flygplatser Naturskyddsföreningen i Alingsås och Vårgårda Alingsås ornitologiska sällskap Alingsås flygklubb M.fl. Nationella föreningar och myndigheter Information om det planerade mötet Har även annonserats i Alingsåstidningen, Alingsås Kuriren och Göteborgsposten.