Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Transkript

1 Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015

2 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE Koncessionsansökan Projektets omfattning Tidplan Samråd VAL AV ALTERNATIV Nollalternativ Alternativ 1 - förordad ledningssträckning Alternativ Motivering till varför alternativ 1 idag framstår som bättre BYGGNATION, DRIFTSÄTTNING OCH UNDERHÅLL Teknisk beskrivning Byggnation av ledningen Skogligt underhåll för en trädsäker ledning Byggnation av fördelningsstation FÖRUTSÄTTNINGAR, KONSEKVENSBEDÖMNING OCH SKADEFÖREBYGGNADE ÅTGÄRDER Översikt motstående intressen - alternativ Landskap och bebyggelse - alternativ Mark- och vattenanvändning - alternativ Planförhållanden Naturmiljö, flora och fauna - alternativ Friluftsliv och rekreation - alternativ Rennäring alternativ Infrastruktur alternativ Vindbruk alternativ Ljudeffekter alternativ Elektriska och magnetiska fält alternativ LÄMNANDE AV SYNPUNKTER

3 1. Bakgrund och syfte Umeå Energi Elnät AB (nedan benämnt som Umeå Energi) planerar att bygga en ny ca 3 km lång 145 kv kraftledning. Syftet med ledningen är att ansluta den planerade vindkraftsanläggningen vid Täfteå till befintlig regionledning Sävar-Dåva NL8-S1 (se figur 1). Umeå Energi kommer därför att ansöka om nätkoncession för linje. För den planerade ledningen har utretts två alternativa sträckningar, varav det ena alternativet framstår som bättre. Umeå Energi avser att samråda om verksamheten i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Samråd kommer därmed att hållas med Länsstyrelsen i Västerbotten, Umeå kommun, berörda fastighetsägare, övriga myndigheter, allmänheten och berörda organisationer. 1.1 Koncessionsansökan För att bygga och driftsätta en kraftledning krävs nätkoncession för linje, enligt Ellagen. Koncessionsansökan lämnas in till Energimarknadsinspektionen som handlägger ärendet och efter en remisshantering fattar beslut. Ansökan omfattar bland annat teknisk beskrivning, fastighetsförteckning, miljökonsekvensbeskrivning och karta. Koncessionen ger rätt att bygga ledningen men inte rätt att ta mark i anspråk. 1.2 Projektets omfattning Ansökan avser en ca 3 km 145 kv ledning från ny fördelningsstation söder om Östra-Skivsjön till befintlig 145 kv-ledning (Sävar-Dåva NL8-S1) väster om E4:an. 1.3 Tidplan Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västerbotten beslutade den 10 oktober 2014 om tillstånd enligt 9 kap Miljöbalken för den planerade vindkraftsanläggningen vid Täfteå. Tillståndet är överklagat till Mark- och Miljödomstolen och dom förväntas i juni Vid ett lagakraftvunnet tillstånd planeras vindkraftsanläggningen att tas i drift under Ledningen planeras därför att byggas under vintern Byggnationstiden beräknas till ca 9 månader. 1.4 Samråd Detta dokument fungerar som underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet är en del av processen med att ta fram den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska bifogas koncessionsansökan. Samråd kommer att hållas med Länsstyrelsen i Västerbotten, Umeå kommun, berörda fastighetsägare, övriga myndigheter, allmänheten och berörda organisationer. 3

4 Projektet kommer även att kungöras i lokaltidningarna och ett samrådsmöte kommer att hållas med allmänheten under våren Figur 1. Alternativa ledningssträckningar för den planerade kraftledningen. 4

5 2. Val av alternativ 2.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen kraftledning byggs mellan den planerade vindkraftsanläggningen och det befintliga elnätet och att ingen påverkan sker på befintlig markanvändning längs de alternativa linjesträckningarna. Nollalternativet innebär också att de ca 105 GWh per år som vindkraftsanläggningen beräknas producera inte kommer att kunna tillföras elmarknaden. Sveriges mål om att succesivt öka andelen vindkraft till 30 TWh fram till 2020 skulle även försvåras. 2.2 Alternativ 1 - förordad ledningssträckning Det förordade ledningsalternativet, alternativ 1, är totalt ca 2,8 km långt och börjar vid planerad fördelningsstation sydväst om Öster-Skivsjön. Ledningen vinklar två gånger och består därmed av tre raka linjesträckningar. Första delen är ca 0,7 km lång och sträcker sig i en nordnordvästlig riktning genom skogsmark väster om Öster-Skivsjön. Ledningens andra del är ca 1,0 km lång och fortsätter i en västnordvästlig riktning över Väster-Skivsjömyran och vidare genom skogsmark fram till E4:an. Den tredje delen av ledningen (ca 1,0 km) vinklar mot nordväst och passerar över väg E4 via två mindre höjder på vardera sidan E4:an, vidare genom skogsmark och över Snottermossan, strax norr om Bussjön mellan Umeå och Sävar. Vid Snottermossan ansluts ledningen till befintlig 145 kv ledning (Sävar-Dåva NL8- S1). Hela ledningssträckningen utgör ny ledningsgata vilken i genomsnitt kommer att vara 36 m bred. Det innebär ett totalt ianspråktagande av ca 10,1 ha mark, varav ca 7 ha utgörs av produktiv skogsmark. 2.3 Alternativ 2 Alternativ 2 är totalt ca 2,9 km långt och börjar vid fördelningsstationen sydväst om Öster- Skivsjön. Även denna ledningssträckning vinklar två gånger och består av tre raka linjesträckningar. Första delen av ledningen är ca 0,4 km lång och utgör ny ledningsgata. Denna del sträcker sig mot nordnordväst väster om Öster-Skivsjön och ansluter till ledningsgatan för befintlig 12 kv ledning. Där vinklar ledningen en aning mer mot väster och dess andra del går sedan parallellt med 12 kv ledningen i ca 1,9 km. Väster om Svarttjärnen vinklar ledningen mot nordväst och den tredje delen av ledningen (ca 0,6 km) går i ny kraftledningsgata genom skogsmark fram till befintlig 145 kv ledning (Sävar-Dåva NL8-S1) strax väster om Svarttjärnmyran. Kraftledningsgatan kommer även i detta alternativ att vara i genomsnitt 36 m bred. Vid parallellgång med befintlig 12 kv ledning krävs i genomsnitt en breddning av 32 m. Detta innebär ett totalt ianspråktagande av 9,7 ha mark, varav ca 7 ha utgörs av produktiv skogsmark. 5

6 2.4 Motivering till varför alternativ 1 idag framstår som bättre Trots att alternativ 2 innebär parallellgång längs med befintlig 12 kv ledning har alternativ 1 bedömts vara ett bättre alternativ. Anledningarna är: Det finns ingen bebyggelse i närheten av alternativ 1, medan det för alternativ 2 finns ett fritidshus beläget nära ledningen i höjd med Svarttjärnen. Andelen våtmark i ledningssträckningen för alternativ 1 är mindre än för alternativ 2 vilket innebär betydligt bättre markförhållanden för att bygga en luftledning. Ledningssträckningen för alternativ 2 passerar över en del av Väster-Skivsjömyren som vid tidigare naturinventeringar i området bedömts hysa mycket höga naturvärden. Oavsett alternativ så kommer ledningen att passera över E4:an. Vid passage över E4:an krävs att ledningen är på minst 9 m höjd (nedhäng inkluderat). Passagen för alternativ 2 är belägen på låglänt myrmark vilket kommer att kräva en särskild byggteknisk lösning för att få ledningen på tillräcklig höjd. Passagen för alternativ 1 har kunnat anpassas så att två höjdpartier på respektive sida av E4 nyttjas. Detta innebär att att ledningen kommer på tillräcklig höjd utan särskilda åtgärder. Oavsett alternativ kommer ledningen även att passera genom utredningskorridoren för Norrbotniabanan, väster om E4. Ledningen kommer att behöva flyttas och/eller markförläggas vid en framtida byggnation av Norrbotniabanan. Den raka passagen som valts genom landskapet i enlighet med alternativ 1 är bättre anpassad till ett byggande av Norrbotniabanan. Tillgången till ett fungerande vägnät, för byggnation och underhållsarbete av ledningen är betydligt bättre med alternativ 1. Varje meter 145 kv ledning kostar ca 3000 kr i byggnationskostnad. Alternativ 2 är ca 0,2 km längre än alternativ 1 vilket innebär ca kr mer i byggnationskostnader. 3. Byggnation, driftsättning och underhåll 3.1 Teknisk beskrivning Den planerade ledningen kommer totalt att vara ca 3 km lång och tekniskt dimensionerad för att klara av överföringsbehovet från Täfteå vindkraftsanläggning. Ledningen kommer huvudsakligen att byggas som luftledning. Luftledningen utgörs av en klass A lina och kommer att byggas med m höga portalstolpar (se figur 2). Ledningsgatan kommer att vara ca 36 m bred och utföras trädsäker (se avsnitt 3.3) vilket innebär att inga träd utmed skogsgatan får bli så pass höga att de riskerar att falla på ledningen. Byggnationen av luftledningen kommer att kräva ca 19 ledningsstolpar för alternativ 1 och 21 ledningsstolpar för alternativ 2. Avståndet mellan stolparna (spannlängden) blir m. 6

7 Den planerade ledningen innebär även att en del av befintlig 12 kv ledningen väster om Östrer-Skivsjön, samt befintlig 45 kv ledningen väster om E4:an kommer att markläggas m av 12 kv ledningen respektive m av 45 kv ledningen kommer att markläggas som kabel där den planerade ledningen passerar (se figur 3). Figur 2. Utförande portalstolpe, träkonstruktion. Figur 3. Principskiss markkabel. 7

8 3.2 Byggnation av ledningen Avsnittet kommer att beskriva processen för uppförandet av den planerade ledningen. 3.3 Skogligt underhåll för en trädsäker ledning För att hålla ledningen trädsäker behöver underhållsåtgärder genomföras vart åttonde till tionde år. Detta innebär att buskar och träd som överstiger eller riskerar att överstiga 3 m innan tidpunkt för nästa åtgärd röjs undan. Kantträd, så kallade farliga träd som återfinns utanför den röjda ledningsgatan och som vid kraftig vind riskerar att falla på ledningen, inkl dess stolpar och stag, kommer att avverkas (se figur 4). Figur 4. Ledningsgatan utgör utöver den röjda och kalavverkade skogsgatan även av sidoområden inom vilka kantträd, så kallade farliga träd, avverkas. 3.4 Byggnation av fördelningsstation Umeå Energi avser att i samarbete med Täfteå Vind AB (projektör för vindkraftsanläggningen) att uppföra en fördelningsstation strax sydväst om Öster-Skivsjön, och kommer att ansöka om bygglov för detta. 8

9 4. Förutsättningar, konsekvensbedömning och skadeförebyggande åtgärder Beskrivning av förutsättningar och konsekvensbedömning nedan utgår ifrån ledningssträckningen för det förordade alternativet, alternativ 1. För varje avsnitt kommer effekter och konsekvenser för miljön och människors hälsa samt säkerhet, planerade hänsynstaganden och skadeförebyggande åtgärder att beskrivas. Bedömning av kraftledningens påverkan och konsekvenser kommer att ske utifrån fem bedömningsgrunder, se nedan. Tabell 1. Konsekvensbedömning för respektive temaavsnitt (landskap och bebyggelse, mark- och vattenanvändning o.s.v.) är preciserad i en skala där grunderna för bedömningen redovisas. Stora konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Positiva konsekvenser Stor eller måttlig påverkan på nationella värden, eller stor påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på nationella värden eller måttlig påverkan på värden av regionalt intresse. Liten påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Obetydlig påverkan på värden av lokalt/regionalt intresse. Förbättrade förutsättningar för berörda intressen. 9

10 4.1 Översikt motstående intressen - alternativ 1 En översikt av samtliga intresseobjekt inom 50 m på vardera sidan av den planerade ledningens mitt har identifierats och redovisas på karta, se figur 5. Figur 5. Berörda intresseobjekt alternativ 1. 10

11 4.2 Landskap och bebyggelse - alternativ 1 Det närmaste omgivande landskapet utgörs av ett myr- och skogslandskap som är hårt präglat av modernt skogsbruk. Terrängen i området är flack med låga kullar, vilket är karaktäristiskt för Västerbottens södra kustlandskap. Området är även beläget under den högsta kustlinjen och domineras huvudsakligen av finkorniga, sorterade jordarter av olika typer. Närmaste bebyggelse finns ca 1,5 km från ledningen. Ledningen kommer dock passera över E4. Konsekvenserna för landskapsbilden och bebyggelse i området bedöms preliminärt bli obetydliga. 4.3 Mark- och vattenanvändning - alternativ 1 Den planerade ledningen tar ca 7 ha produktiv skogsmark i anspråk Planförhållanden I den översiktsplan för Umeå kommun, Öpl98 för en hållbar utveckling, som antogs av kommunfullmäktige i maj 1998 finns inget specifikt angivet för det planerade utredningsområdet. Den planerade ledningen korsar dock europaväg E4 som är riksintresse för kommunikationer och utredningskorridoren för Norrbotniabanan. 4.4 Naturmiljö, flora och fauna - alternativ 1 Naturvärden Området utgörs av ett flackt myr- och skogslandskap med låga kullar. Skogsmarken i området är hårt präglat av ett modernt skogsbruk och det finns idag mycket få områden kvar som uppvisar höga skogliga naturvärden. De naturvärden som finns i området är generellt knutna till förekommande våtmarker. Ledningen kommer att passera genom riksintresset för Sävaråns dalgång. Preliminärt bedöms dock den planerade ledningen inte innebära någon påtaglig skada på riksintresset. Ledningen passerar även genom en frivillig avsättning av skogsbolaget Holmen (se figur 5). En naturvärdesinventering med syfte att identifiera förekommande naturvärden inom utredningsområdet för ledningsgatan kommer att utföras under våren Fåglar I samband med utredningar för den planerade vindkraftsanläggningen vid Täfteå konstaterades det att smålom häckar vid Väster-Skivsjön. Under sommaren 2014 utfördes 11

12 därför studier av smålommens flygrörelser i området. Studien har sammanställts i ett särskilt PM som kommer att vara bilagd miljökonsekvensbeskrivningen. Studien av smålommarnas flygrörelser i området visar att lommarna inte enbart flyger mellan Väster-Skivsjön och havet för att fiska, utan även rör sig regelbundet mellan Väster-Skivsjön och Öster-Skivsjön. Då lommarna flyger från sjöarna tar de höjd genom att flyga ett till flera varv kring sjön. Lommarna kan även kretsa runt sjön när de ska landa, alternativt flyga rakt ner mot sjön. Detta gör att de flyger på en höjd som kan innebära risk för kollision med ledningar som återfinns i närheten av sjöar som regelbundet besöks av lommarna. Risken är som störts där det inte finns skog mellan ledning och sjö. Den planerade ledningen bedöms dock preliminärt inte utgöra någon risk för lommarna då det kommer att vara belägen på ett behörigt avstånd från Öster-Skivsjön. 4.5 Friluftsliv och rekreation - alternativ 1 Den planerade ledningen berör inga på förhand särskilt utpekade intressen för friluftsliv och rekreation. Marken i området nyttjas dock för jakt. Området antas även nyttjas av lokalbefolkningen för fiske, skoteråkning, samt bär- och svampplockning. 4.6 Rennäring alternativ 1 Utredningsområdet ligger inom vinterbeteslandet för Rans sameby. Rans sameby är en fjällsameby som bedriver renskötsel i Västerbottens län utmed Vindelälven, från Sorsele i nordväst och ned till kusten i sydost vid Umeå-Sävar-Robertsfors. Samebyn har idag 24 aktiva renskötselföretag. Umeå Energi kommer att hålla ett enskilt samråd med Rans sameby. 4.7 Infrastruktur alternativ 1 Ledningen kommer att passera en större väg, E4:an, samt ett par mindre skogsbilvägar. Viss störning av trafiken kan komma att ske kvälls- eller nattetid under ett eller ett par dygn under byggarbetet. Vid projektering och byggande av ledningen kommer det att tillämpas erforderliga rutiner vid arbete på väg enligt Trafikverkets regler. Påverkan på befintlig infrastruktur bedöms preliminärt att bli obetydlig. 4.8 Vindbruk alternativ 1 Ledningen berör ett riksintresse för vindkraft. Den vindkraftsanläggning som ledningen ska ansluta till det befintliga elnätet är planerad att byggas inom riksintresset. Det innebär att konsekvenserna av ledningen är att det utpekade riksintresseområdet för vindkraft kan 12

13 användas. Konsekvenserna av den planerade ledningen bedöms därför preliminärt som positiva. 4.9 Ljudeffekter alternativ 1 Den planerade ledningen ger i sig självt inte ifrån något ljud. De störningar som kan uppkomma består av buller från de maskiner och fordon som används i samband med byggnation och underhåll av ledningen. Detta buller sker dock endast under kortare tid, samt med fler års mellanrum. Umeå Energi använder sig även uteslutande av miljögodkända maskiner vilket bidrar till en så liten störning som möjligt. Det finns inte heller någon bebyggelse i närheten av ledningen vilken kan komma att störas. En viss ljudeffekt uppkommer även från fördelningsstationen. Ljudet från fördelningsstationen kan i helt öppen terräng uppgå till db på ca 100 m avstånd. Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller reglerar att ljudnivån inte får överstiga 50 db vid bostäder dagtid och 40 db på kvällar och helger. Fördelningsstationen kommer dock att vara belägen på minst 1,5 km från närmaste bebyggelse. Påverkan på från ljudeffekter bedöms preliminärt som obetydlig Elektriska och magnetiska fält alternativ 1 Elektromagnetiska fält är en kombination av elektriska och magnetiska fält och skapas när elektricitet alstras, transporteras och förbrukas. Magnetfält som alstras från kraftledningar mäts i tesla (T) eller microtesla (μt), en miljondels tesla. Vid bostäder och kontor alstras i genomsnitt 0,5-1 μt. En luftledning på 130 kv/350 A alstrar kring 6 μt (se figur 6) och en nedgrävd kabel ännu mindre. Den planerade 145 kv ledningen kommer inte att uppnå en högre last än max 160 A vilket innebär en betydligt snabbare försvagning av magnetfältet per m från ledningen. 13

14 Figur 6. Magnetfält i förhållande till avstånd. Påverkan på från elektriska och magnetiska fält bedöms preliminärt som obetydlig. 14

15 5. Lämnande av synpunkter Vi ber Er inkomma med eventuella synpunkter på projektet senast den 5 maj Skriftliga synpunkter skickas till: Enetjärn Natur AB, att. Staffan Svanberg, Västra Norrlandsgatan 10, Umeå eller via e-post staffan@enetjarnnatur.se Har Ni några frågor är Ni välkomna att kontakta Agnetha Linder på Umeå Energi AB, på telefon eller via e-post agnetha.linder@umeaenergi.se 15