Samrådsredogörelse efter stråksamråd avseende ombyggnation av befintlig kraftledning mellan Sala och Västerås, Västmanlands län

Transkript

1 Samrådsredogörelse efter stråksamråd avseende ombyggnation av befintlig kraftledning mellan Sala och Västerås, Västmanlands län Vattenfall Eldistribution AB

2

3 Inledning Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) planerar att bygga om befintlig kraftledning ÄL76 S4 mellan Sala och Finnslätten (Västerås). För att kunna säkerställa en fortsatt god elförsörjning i regionen behöver denna förbindelse förstärkas, vilket innebär att Vattenfall behöver anlägga en helt ny ledning mellan de båda transformatorstationerna ÄT39 (Sala) och RT25 (Finnslätten). Den befintliga ledningen kommer således att raseras och ersättas av en ny ledning. Två alternativa stråk har studerats, dels befintligt ledningsstråk för ÄL76 S4 och dels ett stråk i obruten terräng. Denna version av samrådsredogörelsen redovisar genomfört stråksamråd och utgör bilaga till den ansökan om beslut avseende betydande miljöpåverkan som Vattenfall kommer att inlämna till Länsstyrelsen i Västmanlands län i samband med fortsatt samråd inför ansökan om tillstånd för den planerade ledningen Sala-Finnslätten. I nedanstående avsnitt beskrivs samrådsprocessen för det aktuella projektet, följt av inkomna yttranden och kommentarer till dessa. I slutet av dokumentet återfinns en samlad bedömning där de olika stråkalternativen värderas mot varandra och ett av dessa förordas som huvudalternativ. Det stråksamråd som genomförts under maj och juni 2015 omfattade även anslutning av planerad vindkraftpark Norrberget till transformatorstationen i Sala. Vindkraftanslutningen omfattade dels nybyggnation av kraftledning, dels förstärkningsåtgärder på befintlig ledning ÄL3 S9. Tre olika stråkalternativ för anslutning av vindkraftparken presenterades i samrådsunderlaget. VKS Vindkraft Sverige AB som driver vindkraftprojektet har dragit tillbaka sin beställning av anslutning till elnätet. Arbetet med ledningen har därmed avslutats och denna del av projektet är inte längre aktuell. Vattenfalls avsikt är att rasera ledningen ÄL3 S9 mellan Sala och Krylbo, när den planerade ledningen mellan Sala och Finnslätten är färdigbyggd och tagen i drift. Det fortsatta samrådet gäller nu endast ombyggnation av befintlig ledning mellan Sala och Finnslätten. De yttranden som avser tidigare planerad vindkraftsanslutning till Norrberget redovisas i en separat bilaga till samrådsredogörelsen. Samrådsförfarandet Genomförande av samråd Inför upprättande av den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som kommer att bifogas tillståndsansökan för planerad ledning genomförs samråd i enlighet med bestämmelserna i 6 kap. 4 miljöbalken. Samrådet syftar till att ge berörda parter information om projektet samt möjlighet att inkomma med synpunkter. Den information som framkommer under samrådet kommer sedan att utgöra underlag för kommande MKB som bifogas koncessionsansökan. Samrådet genomförs i två steg, där det första steget benämns stråksamråd, vilket Vattenfall genomfört under maj och juni Inför stråksamrådet hölls tidiga möten med Länsstyrelsen i Västmanland och Västerås stad i december 2014 samt med Sala kommun i januari Stråksamrådet har genomförts som ett skriftligt samråd där information skickades ut till berörda parter den 13 maj Stråksamrådet har omfattat helheten för planerad ny ledning mellan Sala och Finnslätten samt anslutningsledningen till den planerade vindkraftparken Norrberget som inte längre är aktuell. Annonsering har i detta skede skett i Sala Allehanda och VLT den 20 maj 2015 och i Västmanlands Nyheter den 21 maj Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt på Vattenfalls webbsida och har även varit möjligt att beställa i pappersform. Den information som framkommit i stråksamrådet har tillsammans med övriga aspekter använts för att utvärdera de olika stråken och ta fram en sträckning inom valt stråk (se samlad bedömning i slutet av dokumentet). Nästa steg i samrådsprocessen är ett fortsatt samråd avseende förordad sträckning. Skriftlig information skickas ut till berörda parter, med en inbjudan till ett öppet samrådsmöte där markägare, närboende och allmänhet kan komma och ställa frågor och få information om 1

4 projektet och den valda sträckningen. Även i detta skede kommer information och synpunkter som framkommer att ligga till grund för kommande MKB. Trots det faktum att Vattenfall i detta steg förordar en specifik sträckning är syftet med samrådet att inhämta synpunkter och information, vilket kan leda till ytterligare justeringar och ändringar. Sträckningen är således inte fastställd och beslutad. Avgränsning av samrådskretsen Vid avgränsning av samrådskretsen har utgångspunkten varit att ta med samtliga fastighetsägare och enskilda särskilt berörda som kan komma att beröras av ledningen. Då Vattenfall anser att det redan tidigt i processen är viktigt att inkludera samtliga myndigheter och organisationer som kan komma att beröras av ledningarna har samråd skett med en utökad krets redan från början, trots att det formellt endast krävs om projekten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inför stråksamrådet har Vattenfall tagit med samtliga direkt berörda fastighetsägare samt fastighetsägare, närboende och verksamhetsutövare inom de områden som framgår av karta i figur 1 nedan. Utbredningen av det område som inkluderats i samrådet har tagits fram genom översiktliga analyser av det omgivande landskapet, främst med avseende på siktlinjer. I samrådsutskicket har Vattenfall uppmanat fastighetsägare och övriga berörda att informera om eventuella arrendatorer och nyttjanderättshavare som kan komma att beröras av den nya ledningen. Totalt har samrådsunderlaget för stråksamrådet skickats ut till fastighetsägare, boende och verksamhetsutövare inom det avgränsade området samt 25 myndigheter och organisationer. Inom ramen för stråksamrådet har 31 yttranden inkommit. Dessa redovisas i detta dokument. 2

5 Figur 1. Utbredning av samrådskretsen i genomfört stråksamråd för planerade ledningar i Sala och Västerås. För att säkerställa att samtliga berörda och allmänheten får kännedom om projekten genomförs annonsering i aktuella ortstidningar enligt Presstödsnämndens dagstidningsförteckning i båda samrådsstegen. Kungörelse av det fortsatta samrådet kommer också att ske i Post och Inrikes Tidningar. Förordat alternativ inför fortsatt samråd Baserat på förutsättningarna i området samt på den information som framkommit i stråksamrådet har alternativ 1 valts som huvudalternativ för det fortsatta samrådet (se samlad bedömning i slutet av dokumentet). Detta innebär att befintligt ledningsstråk utnyttjas i största möjliga mån. Synpunkter framkomna i stråksamrådet Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelse har lämnat ett yttrande med diarienr Avseende Norrberget-Sala förordar Länsstyrelsen ur kulturmiljösynpunkt alternativ 2. En ombyggnation av befintligt ledningsstråk minimerar ingreppen i landskapet och utnyttjar redan ianspråktagen mark. Sträckningen Norrberget alt 1 passerar delvis genom ett riksintresseområde för kulturmiljövård, Sala silvergruva och Sala bergstad. En helt ny sträckning som Norrberget alt 3 utgör, kan få konsekvenser för områdena Vållen, Ringvalla och Västerby vilka har pekats ut för sina höga natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet och i ett kommunalt kulturminnesvårdsprogram. Ur naturmiljösynpunkt konstaterar Länsstyrelsen att 3

6 alternativ 1, 2 och 3 alla tar ny mark i anspråk. Alternativ 1 och 2 berör inga kända naturvärden medan alternativ 3 berör vissa kända naturvärden. Samtliga alternativ kan kräva inventering på vissa platser. Vad gäller sträckan Tullsta-Sala sägs följande avseende kulturmiljö: det är viktigt att utreda vilka konsekvenser de båda alternativen får för landskapsbilden och kulturmiljön. Länsstyrelsen förordar som regel de redan befintliga ledningsstråken men ser i det här fallet en viss poäng med att etablera en ny ledningsgata lite längre från Sala och dess viktigaste besöksmål Sala gruvby och Sala silvergruva. Ur naturmiljösynpunkt konstaterar Länsstyrelsen att alternativ B tar ny mark i anspråk och att inventering kan krävas på vissa platser. Avseende Sala-Finnslätten sägs i yttrandet följande angående kulturmiljöfrågor: Den befintliga ledningsgatan alt 1, passerar förbi ett flertal utpekade värdefulla kulturmiljöer och fornlämningar, som exempelvis Romfartuna kyrkby, Hallsta, Lycksta-Frösvi och Åbylund- Munga. I området för ledningsstråket ligger även en mängd fornlämningar som kan komma att beröras av ombyggnaden. Alt 2 berör färre kulturmiljövärden men innebär en påtaglig förändring i landskapsbilden. Länsstyrelsen anser att alt 1 är att föredra då marken redan är ianspråktagen. Beträffande naturmiljö sägs följande om alternativ 1: Att låta den nya kraftledningen gå i befintlig gata är ur naturvårdsenhetens perspektiv det alternativ som är bäst ur naturvårdssynpunkt. Att använda redan ianspråktagen mark för anläggningen och inte ta ny mark i anspråk är också bra ur hushållningsperspektiv. Dock kan behövas inventering av insekter och kärlväxter ex. mosippa på vissa ställen i den befintliga gatan. På andra ställen kan en ordnad störning i form av körning med maskiner vara positiv och ge förutsättning för känsliga arter att fortleva. Om alternativ 2: Landskapet mellan Sala och Västerås är redan idag genomskuret av exploateringslinjer i nord-sydlig riktning i form av befintlig kraftledningsgata, väg 56 och järnvägen. Att ytterligare lägga en längsgående linje i form av en kraftledningsgata gör att området ytterligare fragmentiseras. I yttrandet sägs också beträffande fornlämningar att oavsett vilket alternativ som väljs kommer det att krävas arkeologiska åtgärder för att utreda den exakta placeringen av stolparna inom sträckorna. Efter att alternativ valts för ledningarna ska Länsstyrelsen kontaktas angående detta. Då anslutningsledningen från planerad vindkraftpark Norrberget inte längre är aktuell har Vattenfall valt att inte kommentera synpunkter kopplade till detta ärende i denna samrådsredogörelse. De populära besöksmålen Sala Gruvby och Sala Silvergruva är belägna på ett avstånd av knappt 1 km respektive mer än 1 km från befintliga ledningar. Mellan besöksmålen och ledningarna finns en större bilväg och omfattande skogsmark varför ledningen bedöms ha en liten påverkan på området. De nya ledningsstolparna kommer att bli något högre än för befintlig ledning men denna påverkan bedöms bli marginell på de utpekade besöksmålen. De vinster som man skulle uppnå med att flytta ledningen bedöms inte motivera det nya intrång och den påverkan som flytten skulle medföra. Sala kommun Sala kommun meddelar i yttrande , diarienr 2015/476, följande: I första hand förordar Sala kommun alternativet som följer befintlig ledningssträckning eftersom detta minskar intrång i landskap och natur samt brukad mark. På sträckan Sala-Tullsta anser Sala kommun att ledningarna ska sambyggas och markförläggas där de passerar tätbebyggelse norr om Ängshagen. En sambyggnad minskar markintrånget. Markförläggningen skulle innebära en positiv förbättring i stadsbilden för Sala tätort. Kraftledningen är idag en besvärande barriär och visuellt störande. Av yttrandet framgår också att kommunen inhämtat synpunkter från Sala Heby Energi som inte har något att erinra men önskar nära samarbete och gott informationsutbyte vid projektering och genomförande. Kommunen informerar också om att arbete pågår med bredbandsförsörjning inom kommunen och att man är intresserad av samförläggning av 4

7 fiberkabel där detta är möjligt. Markkabel är en dyrare tekniska lösning än luftledning och en teknisk lösning som sällan tillämpas på regionnätsnivå. Markförlagd ledning innebär sämre förutsättningar för att lokalisera fel och åtgärda dem jämfört med detsamma för en luftledning. Markkablar producerar också mer reaktiv effekt än luftledningar och det tillkommer därför höga kostnader för kompensering med reaktorer i de stationer som ledningen ansluter till. Möjligheten att markförlägga ledningen på en begränsad sträcka enligt kommunens önskemål kommer att utredas närmare i det fortsatta arbetet. Om en kabellösning bedöms som lämplig ur ett tekniskt perspektiv kommer Sala kommun att kontaktas för en diskussion gällande finansiering av den merkostnad som en sådan lösning skulle medföra. Västerås stad Västerås stad meddelar i yttrande , diarienr 2015/649-KS, följande: Västerås stad har den haft möte med Vattenfall i ärendet. Staden står fast vid de synpunkter som framfördes på mötet i december Några synpunkter som lades var: - Västerås stad arbetar med en detaljplan vid Kvastbruket, intill stationen på östra sidan. Staden är angelägen om att detta område inte påverkas av den planerade ledningen. - En ny sträckning, enligt alternativ 2, i tidigare obruten terräng ökar fragmenteringen i området, något som inte är önskvärt. Badelundaåsen är bevarandevärd både ur natur- och kulturmiljöaspekt, något som behöver tas hänsyn till för den alternativa sträckningen. Västerås stad tillägger att Badelundaåsen är även skyddsvärd för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Sammanfattningsvis förordar Västerås stad att den nya ledningen ska uppföras i befintligt stråk, mellan Svenska Kraftnäts ledning, för att undvika att ny obruten terräng tas i anspråk. Vattenfall noterar att Västerås stad förordar Sala-Finnslätten alternativ 1 och att vid tidigare möte framförda synpunkter kvarstår. LRF LRF Mälardalen, LRF Västerås och LRF Sala har inkommit med ett skriftligt yttrande daterat I yttrandet argumenterar LRF för uppfattningen att markförlagd kabel generellt bör beaktas som bästa möjliga teknik och alltid bör väljas när det är möjligt, då man menar att det jämfört med luftledningar innebär fördelar i fråga om: Minskad förekomst av magnetfält Mindre påverkan på friluftsliv, natur- och kulturmiljö Bibehållen koldioxidbindning i träd och växter Påverkan på jord- och skogsbruksproduktion Påverkan på boendemiljö och marknadsvärde av närliggande fastigheter. LRF konstaterar att vid teknikvalet måste miljöaspekter vägas mot tekniska och ekonomiska aspekter. I sammanhanget vill man särskilt lyfta fram påverkan på klimatet (skogens funktion som kolsänka) samt påverkan på jord och skog som samhällsviktiga funktioner. Vidare menar LRF att en fullständig ekonomisk-teknisk konsekvensbeskrivning av skilda teknikalternativ behöver innehålla de externa effekter, kostnader, och intäktsförluster som uppstår för samhället och enskilda fastighetsägare. Vattenfall har enligt LRF inte visat att det är tekniskt omöjligt att utföra ledningsförbindelsen som markförlagd kabel. Inte heller har Vattenfall visat att det är tekniskt nödvändigt med en luftledning. LRF efterfrågar även en utvecklad redovisning av vilket kapacitetsbehov som finns längs den aktuella sträckan samt på vilket sätt den planerade ledningen behövs i regionätsstrukturen. 5

8 Till kommande MKB efterfrågar LRF redovisning av: Vilken metod som kommer att användas för grundläggning om ledningen kommer att utföras som luftledning Beräkning och redovisning av magnetfältets utbredning vid kritiskt belägna bostäder och arbetsplatser (t ex djurstallar) utmed ledningen Synliggörande av markanspråken vid kabelförläggning jämfört med luftledning. Gällande lokalisering av ledningar konstaterar LRF i yttrandet att det för många fastighetsägare är en fördel om ledningar går i ägogränser, att det i de flesta fall är att föredra att samhällets mark används och att impedimentmark har fördelar jämfört med produktiv åkeroch skogsmark. LRF efterfrågar ett utvecklat resonemang kring detta i kommande MKB. Vidare anger LRF i yttrandet att man starkt förordar befintlig ledningssträckning, vilket man betraktar som det mest rationella alternativet. Beträffande av LRF förordad lösning sägs följande i yttrandet: LRF förordar därför en marklagd elkabel i befintlig ledningsgata (alternativ 1) på hela sträckan då detta ger stora fördelar för jord- och skogsbruk och för närboende intill kraftledningen. På den nya sträckningen som förbinder den tänkta vindkraftparken i Norrberget vill vi förorda en markförlagd elkabel enligt alternativ 1 med förbindelse till nuvarande ledningsstråk för att minimera intrång i produktiv skogsmark och för närboende. En markförlagd ledning i befintlig kraftledningsgata mellan Tullsta-Sala skulle också frigöra värdefull tomtmark i Sala kommun. Gällande ledningsdragning i närheten av Sala förs i yttrandet en särskild argumentation i vilken man främst motsätter sig nya ledningssträckningar enligt Sala-Finnslätten alternativ 2 och Sala-Tullsta alternativ B. Argument som framförs gäller hänsyn till boende, rekreation och naturliv, näringsverksamhet och framtida markanvändning i anslutning till byarna Norr och Sör Kivsta som skulle påverkas negativt av dessa sträckningsalternativ. Denna argumentation är i princip identisk med det yttrande som inkommit från fastighetsägare och boende i Norr och Sör Kivsta, se längre fram i detta dokument (Stefan Johansson m fl boende och fastighetsägare i Norr och Sör Kivsta). Beträffande intrångsersättning anför LRF att man är positiva till frivillig förhandling men poängterar att det är viktigt att fastighetsägarna får tillgång till sakkunnigt biträde på Vattenfalls bekostnad. Vidare konstateras att principen för intrångsersättning stadgas i 4 kap 1 expropriationslagen. LRF önskar klargjort om Vattenfall följer lagens princip om att minskningen av fastighetens marknadsvärde ska ersättas fullt ut. I samband med detta ställer LRF upp två typfall avseende fastigheters marknadsvärdesminskning i samband med ledningsbyggnation och efterlyser Vattenfalls ställningstagande gällande ersättning i dessa fall. LRF anser vidare att en kraftledning som förläggs närmare än 500 m från ett bostadshus ofta har en så kraftigt visuellt störande effekt att fastighetens marknadsvärde påverkas negativt. Vattenfalls kommentarer till LRF:s samrådsyttrande återfinns i en separat bilaga till samrådsredogörelsen. Trafikverket Trafikverket meddelar i yttrande , diarienr TRV 2015/39369, att man avstår från att ta ställning till de olika alternativen. Vidare informeras om att avtal krävs med Trafikverket om ledningen kommer att ligga inom vägområde eller inom någon fastighet som ägs av Trafikverket och att det vid nydragning av en ledning eller vid arbete med en redan befintlig ledning inom vägområdet krävs tillstånd enligt väglagen 44 (1971:948) och en godkänd trafikanordningsplan. För mer information hänvisas till Trafikverkets hemsida. Vattenfall noterar Trafikverkets upplysningar och avser att kontakta Trafikverket för tecknande av avtal och inhämtande av tillstånd i samband med kommande projektering. 6

9 Försvarsmakten Försvarsmakten meddelar i yttrande , diarienr FM :3, att man inte har något att erinra. Skanova Skanova meddelar per e-post att man inte har något att erinra mot planerad kraftledning men att man förordar en sträckning utefter befintliga kraftledningar emedan telenätet då redan är skyddat mot skadlig påverkan. Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät presenterar i yttrande , diarienr 2015/944/2, en förteckning med generella krav som ställs vid korsning av och parallellgång med Svenska Kraftnäts ledningar. Vidare meddelas i yttrandet att man inte har några invändningar mot planerade åtgärder så länge Svenska Kraftnäts rekommendationer följs och planering och projektering sker i samarbete med Svenska Kraftnät. Vattenfall noterar Svenska Kraftnäts krav och rekommendationer. Fortsatt kontakt kommer att hållas med Svenska Kraftnät i samband med fortsatt planering och projektering. Skogsstyrelsen I yttrande , diarienr 2015/1213, tar Skogsstyrelsen upp följande: - De flesta alternativen passerar på någon plats skogliga värdekärnor för den biologiska mångfalden såsom nyckelbiotoper, objekt med naturvärden. Dessa bör om möjligt undvikas att skadas. - Norrberget alt 1 och alt 2 passerar även två biotopskydd. I dessa är det förbjudet att skada miljövärdena (dispens kan sökas hos Skogsstyrelsen). Det är också ofta de skyddade områdena som har de högsta naturvärdena. Dessa bör alltså inte skadas. - Man bör överväga att även väga in artfynd av stationära hotade arter i beslutsunderlaget. T.ex. så finns det fynd av den hotade och enligt artskyddsförordningen fridlysta svampen bombmurkla inom Sala- Finnslätten alt 2 (se karta nedan, blåa prickar är artfynd). Artfynd finns ofta registrerade i artportalen.se. - Skogsstyrelsen jobbar tillsammans med skogsbrukets aktörer för att bland annat bevara den biologiska mångfalden i skogen. Många kraftledningsgator går genom skogen och skulle kunna komplettera de naturvårdsansträngningar som görs på vanlig skogsmark. Vid breddning eller nybyggnad av kraftledningsgator kanske man skulle kunna skapa rikligt med solbelysta döda lövträd? Skador på objekt som nyckelbiotoper och andra utpekade naturvärden kommer så långt som möjligt att undvikas. Uppgifter om fynd av stationära hotade arter kommer att inhämtas från artportalen och inkluderas i kommande MKB. Om breddning av befintliga eller huggning av nya skogsgator blir aktuellt kommer förslaget om att skapa områden med solbelysta döda lövträd att övervägas närmare. 7

10 Bergsstaten I yttrande från Bergsstaten , dnr BS , konstateras att de olika sträckningsalternativen berör mineralrättigheter i form av följande undersökningstillstånd: Sträckningsalternativ Norrberget alt 1 Norrberget alt 2 Norrberget alt 3 Norrberget alt 3 Sala-Finnslätten alt 1 Sala-Finnslätten alt 1 Sala-Finnslätten alt 2 Sala-Tullsta alt B Undersöknings tillstånd Tillstånds-id Giltighetstid Konc.mineral Innehavare Tullsta nr : Cu, Au Drake Resources Ltd Tullsta nr : Cu, Au Drake Resources Ltd Tullsta 2010: Cu Drake Resources Ltd Tullsta nr : Cu, Au Drake Resources Ltd Tullsta 2010: Cu Drake Resources Ltd Grällsta 2013: Ni, Cu Drake Resources Ltd Grällsta 2013: Ni, Cu Drake Resources Ltd Tullsta 2010: Cu Drake Resources Ltd Huruvida dessa undersökningstillstånd kommer att leda fram till en bearbetningskoncession går enligt yttrandet i dagsläget inte att fastställa. Bergmästaren anser dock att områdets potentiella mineraltillgångar bör tas i beaktande i det fortsatta utredningsarbetet. Drake Resources Ltd som innehar de aktuella undersökningstillstånden kommer att kontaktas inför det fortsatta samrådet. Sveriges Geologiska Undersökning SGU konstaterar i yttrande , diarienr /2015, att anslutningsledningen till Norrberget i samtliga tre alternativ passerar över en isälvsavlagring vid Ljömsebo som bedöms innehålla ett grundvattenmagasin med någorlunda goda uttagsmöjligheter. Nödvändiga hänsyn måste tas vid schaktningsarbeten. Sala-Finnslätten alternativ 1 passerar vid Lånsta Badelundåsen som är ett grundvattenmagasin med stora uttagsmöjligheter. Sala-Finnslätten alternativ 2 tangerar Badelundaåsen och en passerar en anslutande mindre isälvsavlagring öster om Hallsta. Ett vattenskyddsområde berörs vid Vallrum. Längre söderut passerar alternativ 2 över Badelundaåsen vid Ansta. Sydost om Gesala passerar alternativ 2 ett område med gyttjelera vilket medföra dåliga stabilitetsförhållanden. Det är önskvärt att om möjligt undvika entreprenad på grundvattenförande lager. Om detta inte är möjligt bör man vara uppmärksam på vilken typ av avlagring man schaktar i och vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder kommer att vidtas vid arbeten på grundvattenförande lager. Naturskyddsföreningen Naturskyddsföreningen i Västerås meddelar i yttrande att man förordar att Vattenfall i första hand utnyttjar befintliga stråk där så är möjligt. Man undviker då ytterligare ingrepp och fragmentering i skogsområden och likaså ingrepp i jordbruksmark. Föreningen förordar således Norrberget alternativ 1 eller 2 samt Sala-Finnslätten alternativ 1. Gällande Tullsta-Sala så bör det långsiktiga markbehovet och eventuell expansion från Sala kommun kanske fälla avgörande. Finns ingen sådan prioritering så förordar vi befintlig 8

11 ledningsgata. Anders Björklund, Västerås Gesala 1:2 m.fl. fastigheter Anders Björklund berörs av både alternativ 1 och alternativ 2 för ledningen Sala-Finnslätten. Framför per telefon att han förordar den befintliga ledningssträckningen (alternativ 1). Lars Lundberg, Gesala Lars Lundberg, boende i Gesala, Framför per telefon att han förordar den befintliga ledningssträckningen (alternativ 1) för ledningen Sala-Finnslätten. Karl-Yngve Carlsson, Grällsta Karl-Yngve Carlsson, Grällsta, framför per telefon att han förordar befintlig ledningssträckning (alternativ 1) för ledningen Sala-Finnslätten. Detta för att undvika nya intrång till följd av ledningen. Heide Bergman, Västerås Hubbo Näs 1:1 Framför i yttrande daterat följande avseende ledningen Sala-Finnslätten: Med anledning av de kartor ni har sänt ut så kan jag inte godkänna om ert beslut blir Sala- Finnslätten alternativ 2 eftersom vi har ca 80 hästar på gården och en skolverksamhet med många ungdomar som skulle påverkas utav ledningarna. Vi brukar även jorden aktivt där ledningarna skulle gå fram. Ledningarna skulle påverka oss så mycket så att vi inte längre skulle kunna bedriva vår verksamhet. Gunnar och Birgitta Berg, Sör Kivsta Gunnar Berg i Sör Kivsta framför per telefon att han och hustrun Birgitta Berg förordar byggnation i befintliga ledningssträckningar. Karl-Axel Pettersson, Romfartuna Meddelar per telefon att han på sin jordbruksfastighet, som berörs av befintlig ledning Sala-Finnslätten, har ett stort antal stolpar i åkermarken. Det är med dagens breda maskiner svårt och ibland omöjligt att passera mellan stolpplatserna. Han skulle med tanke på det egna jordbruket föredra alternativ 2. Om alternativ 1 blir aktuellt vill han bli kontaktad i samband med projektering av ledningen för att få möjlighet att lämna synpunkter på stolpplaceringen. Om alternativ 1 slutligen väljs för genomförande kommer kontakt att tas med Karl-Axel i samband med projektering av ledningen i syfte att inhämta synpunkter inför stolpplacering inom jordbruksmark. 9

12 Mikael Eriksson, Sör Kivsta 1:3 Meddelar per telefon att han med anledning på den egna gården/jordbruket förordar byggnation av ledningarna i befintlig sträckning mellan Sala och Tullsta. Jan och Mayvor Karlsson, Lilla Gesala Meddelar per e-post gällande ledningen Sala-Finnslätten att Mayvor är elöverkänslig och att de därför är mycket oroade då stråket enligt alternativ 2 passerar nära bostaden. De förordar alternativ 1. Om alternativ 2 väljs önskar de att ledningen byggs så långt från dem som möjligt och utförs så att den sprider så lite strålning som möjligt. Michael Dalestig, Västerås Hållsta 2:2, Gunsta 2:5, 2:6, 2:7 Michael Dalestig framför i yttrande följande: Jag bedömer att Sala-Finnslätten alternativ 2 förefaller var ett dumt förslag då det redan finns en ledningsgatan i Sala Finnslätten alternativ 1. Att i Sala-Finnslätten alternativ 2 hugga upp en ytterligare ledningsgata genom befintliga skogsmarker och förstöra befintliga produktiva åkermarker och landskapsbild med stolpar förefaller väldigt dumt och dyrt. Röjningsarbetet för att förhindra framtida nedblåsta träd över ledningarna kommer ju också att kosta pengar. Åkermarkerna söder om Gesala och runt Hållsta och Äs samt Näs är ju dessutom fulla med fornlämningar som kommer att kräva extra kostnader i arkeologiska utforskningar. Vid Näs är det ju dessutom befintliga bostäder som kommer att passeras. Att dessutom passera väg 56 vid Näs med en kraftledning förefaller också onödigt då det redan finns en befintlig ledningsgata i Sala-Finnslätten alternativ 1 som borde kunna förbättras med effektivare ledningar och stolpar som kan användas av fler ledningar. Att skapa ett ytterligare område med elektriska magnetfält då det redan finns en befintlig ledningsgata i Sala-Finnslätten alternativ 1 är ju också onödigt. Slutsats: Förkasta förslaget Sala-Finnslätten alternativ 2 och satsa istället på förbättring och utbyggnad av redan befintlig ledningsgata Sala-Finnslätten alternativ 1. Bengt Ericsson och Henrik Eriksson, Sala Lånsta 2:14 Ägarna till fastigheten Lånsta 2:14 framför per e-post följande: Vi förordar att nuvarande kraftledningar utnyttjas och byggs om för att uppnå en minskad markanvändning. Detta genom att nuvarande ledningar, sex stolprader sammanförs till en stolprad. Detta medför att areal frigörs för skogs- och åkermarksproduktion. Genom den föreslagna åtgärden uppnås en stor positiv miljöeffekt då det blir minskade maskintimmar då åkermark ska brukas. En minskad bekämpning av kemikalier uppnås genom att dubbelbekämpning runt ledningsstolpar minskas. Vid projektering ska stolpplaceringen ske så att den planerade utvinningen av grus på fastigheten Lånsta 2:14 kan genomföras. En sambyggnation som den föreslagna med Svenska Kraftnäts båda 220 kv ledningar och Vattenfalls aktuella 130 kv ledning bedöms inte som genomförbar då finansiering saknas för en så omfattande utökning av projektet. I dagsläget är det endast Vattenfalls ledning som ska byggas om. Planerad ombyggnation av Vattenfalls ledning Sala-Finnslätten enligt alternativ 1 kommer att medföra en minskning av nuvarande åkerintrång då nuvarande portalstolpar vid ombyggnation skulle utföras med enbenta stolpar. Vad gäller anpassning av stolpplaceringen till eventuell utvinning av grus är detta något som får studeras närmare inför projektering av ledningen. Hänsyn kommer då att tas till vad som stadgas i gällande ledningsrätt respektive täkttillstånd. Se även kommentar i SGU:s yttrande 10

13 angående hänsyn till grundvattenmagasin. Anders Björklund, Västerås Gesala 1:2, 1:32, Lycksta 5:1 Anders Björklund framför i yttrande daterat följande: I dag går den befintliga kraftledningen med 3 st linjer, varav den mellersta är Vattenfalls, ca 800 m genom skogen på Lycksta 5:1. Det planerade alternativ 2 av denna upprustning skulle komma att gå ca 2 km på åker och 2,5 km snett genom skogen på Gesala 1:2. Detta skulle medföra enorma förluster av skogsmark och mycket hinder av stolpar på åkern. Detta alt skulle även stryka väldigt nära våran äggproduktion på Gesala. Alternativ 1 att byta ut stolparna på befintlig ledning skulle vara en enorm fördel för våra fastigheter, då skogsgatan redan finns. Skulle man ta bort alt 1 och gå på alt 2 så finns den befintliga gamla gatan ändå kvar då denna ledning går i mitten av de 3 ledningarna. Än en gång gå på alt 1, då detta ur mark och miljö synpunkt skulle förstöra minst. Hoppas på beaktande av våra synpunkter då alt 2 skulle bli förödande för våra fastigheter. Stefan Johansson m.fl. boende och fastighetsägare i Norr och Sör Kivsta Genom Stefan Johansson har ett samlat yttrande daterat från ett flertal boende och fastighetsägare i Norr och Sör Kivsta inkommit. Yttrandet är undertecknat av 31 personer. Synpunkterna som lämnas rör i första hand sträckningsalternativen Tullsta-Sala alternativ B och Sala-Finnslätten alternativ 2, med nya ledningssträckningar som skulle komma att beröra byarna Norr och Sör Kivsta. Undertecknarna av yttrandet motsätter sig dessa alternativ och förordar istället befintliga ledningsstråk samt markförlagd kabel där så är möjligt för att minska påverkan på närmiljö och markanvändning. Följande synpunkter framförs i yttrandet (där de studerade stråkalternativen Sala-Finnslätten alternativ 2 och Sala- Tullsta alternativ B där de passerar Norr och Sör Kivsta benämns alternativ 2/B): Markintrång Nyttjande av befintlig ledningsdragning förordas starkt. Den är för ändamålet det mest rationella. Där finns redan ledningsrätt och överenskommelser med berörda markägare. Många av dessa markägare har köpt mark och fastigheter med förutsättning att kraftledningarna går där och i och med det accepterat det. Att då det finns en redan befintlig och rationell ledningsdragning så ter det sig mycket irrationellt att göra nya stora markintrång på andra platser. En del markägare som redan nu har ledningsrätt med befintlig dragning skulle till och med få ytterligare markintrång på grund av detta. Förläggning av kabel Luftdragna ledningar får väldigt stor påverkan på närmiljön och begränsar kraftigt möjligheten att utnyttja marken i anslutning till dessa. Av den anledningen så kräver vi markförlagd kabel där så är tekniskt möjligt och framför allt där kraftledningen går nära bostäder och på åkermark. Markförlagd kabel har betydligt mindre påverkan på nämnda faktorer. Där Vattenfall anser att det inte är tekniskt möjligt med markförlagd kabel bör det redovisas tydligt varför det inte skulle vara möjligt. Rekreation och natur Skog och boende: Skogen runt bostadsområdet Ängshagen är flitigt använd som rekreationsområde av boende i närområdet. Föreslagen kraftledningsalternativ 2/B skulle ta bort en del av denna skog samt betydligt försämra naturupplevelsen. Skog och skola: Nämnda skog är mycket använd som undervisnings, utflykts- och lekområde för Ängshagen skola/förskola. I området finns även iordningställda rast och lekplatser för ändamålet. En av markägarna har avtal med skolan om Skolskog vilket innebär att skolan får rätt att nyttja skogen lite mer än vad allemansrätten tillåter, se Alternativ 2/B skulle begränsa och försämra möjligheterna att använda området för dessa ändamål. Vägar för motion och rekreation: Vägen genom Sör och Norr Kivsta är mycket använd som promenad, motions och cykelväg. En cykelväg upplåten av en av markägarna möjliggör att 11

14 enkelt komma från staden och ta del av fin lantlig miljö. Föreslagen kraftledning 2/B skulle ta bort en del av denna vackra landsbygdsmiljö på den delen närmast staden som är flitigast använd. Se även nästa punkt. Ovan nämnda väg igenom Norr och Sör Kivsta ingår i en del av EU delfinansierad cykelled. Leden ger främst möjlighet till boende i Sala stad att på nära håll kunna cykla i vacker landsbygd och naturmiljö. Länk till karta på cykelleder runt Sala. Boende Boende i Sör och Norr Kivsta motsätter sig en dragning av en kraftledning nära dessa byar. Det kommer direkt påverka fastigheter negativt där markintrång kommer att ske. Det kommer även påverka de övriga boende då den vackra miljön delvis försvinner samt kommer skapa oro för hur kraftledningen påverkar hälsan på människor och djur. De som äger sina hus riskerar också att få värdet på sina fastigheter reducerade p.g.a. ovanstående. Näringsverksamhet Bostadsuthyrning: I Norr och Sör Kivsta så hyrs mänga bostäder ut. Hyresgäster har redan uttryckt sin oro for att en kraftledning riskerar dras utanför där de bor. Det är rimligt att anta att attraktionsvärdet att bo där minskar och i och med det så påverkar det uthyrningsverksamheten negativt. Hästverksamhet: Det finns flera större och några mindre hästgårdar i området Norr och Sör Kivsta. Flera av hästgårdarna bedriver kommersiell verksamhet bl.a. sker uthyrning av boxplatser och beten. Det finns ett ridhus och två stora ridbanor samt även en travbana. Där sker bl.a. träningsverksamhet för både hästar och ryttare. Flera av dessa hästverksamheter drivs av kvinnliga företagare. En del av attraktionen med att ha hästarna i Norr och Sör Kivsta är den fina lantliga miljön som kommer de som nyttjar verksamheterna till del. I och med att den skulle markant försämras med en kraftledning dragen mycket nära så kommer den påverka hästverksamheten negativt. Jordbruk: Ledningar som eventuellt kommer dras över åkermark kommer dels ta produktiv jordbruksmark ur drift men framförallt försvåra rationell jordbruksdrift. Skogsbruk: Nya ledningsgator kommer att ta bort möjligheten till skogsbruk där dessa dras fram. Framtida nyttjande av mark Ifall den föreslagna ledningsvägen 2/B kommer att användas så kommer det att begränsa möjligheterna för markägarna att fritt disponera markanvändningen t.ex. till bostadstomter. Vattenfall noterar att undertecknarna av yttrandet motsätter sig sträckningsalternativen Sala- Finnslätten alternativ 2 och Sala-Tullsta alternativ B samt att man förordar nyttjande av befintliga ledningssträckningar och markförläggning där så är tekniskt möjligt. Att markförlägga ledningar medför en betydligt högre kostnad samt sämre förutsättningar för att hitta och åtgärda fel jämfört med detsamma för en luftledning. Vattenfall anser inte att de vinster som uppnås med markförlagd kabel kan motivera den högre kostnaden som det innebär i det aktuella fallet (se samlad bedömning i slutet av dokumentet). 12

15 Samlad bedömning Två alternativa stråk har studerats för ombyggnation av Vattenfalls befintlig ledning ÄL76 S4 mellan Sala och Finnslätten (alternativ 1 och 2), samt ytterligare ett alternativ mellan Sala och Tullsta (alternativ B). Figur 2. Stråkalternativ som varit föremål för samråd under maj och juni Av de parter som har yttrat sig i samrådet har majoriteten förordat alternativ 1, en ny ledning i samma sträckning som befintlig ledning ÄL76 S4. De främsta argumenten är att alternativet följer befintligt ledningsstråk där det redan idag finns ett intrång. Då det i befintligt ledningsstråk dessutom går ytterligare två ledningar skulle en flytt av Vattenfalls ledning inte innebära att ledningsstråket försvinner. Att flytta ledningen till en ny sträckning innebär ytterligare fragmentering av landskapet och ett nytt intrång i tidigare obruten terräng. Utvärdering av stråkalternativ 1 och alternativ B, Sala-Tullsta Vid en jämförelse av alternativ 1 och alternativ B på sträckan mellan Sala och Tullsta skulle en ny ledning i befintlig sträckning inte innebära något nytt markintrång eftersom marken redan idag är ianspråktagen med ledningsrätt. En ny ledning enligt alternativ B skulle innebära nytt intrång i skogs- och jordbruksmark med fragmentering av brukningsenheter som konsekvens. Vad gäller landskapsbilden skulle en ny ledning enligt alternativ 1 innebära något högre stolpar, något som bedöms medföra en marginell förändring jämfört med idag. En ledning enligt alternativ B skulle innebära ett helt nytt visuellt inslag i den omgivande miljön. 13

16 Påverkan på kulturmiljön bedöms bli likvärdig för båda alternativen då det är möjligt att göra anpassningar av stolpplaceringar och körvägar för att undvika närhet till forn- och kulturlämningar i området. Även påverkan på infrastrukturen bedöms bli likvärdig för alternativ 1 och alternativ B. Naturmiljön längs med alternativ 1 bedöms inte påverkas nämnvärt av att en ny ledning byggs i befintlig sträckning, flora och fauna är anpassade till ledningsgatan. En ledning i tidigare obruten terräng enligt alternativ B innebär förändrad livsmiljö för flora och fauna i ledningsgatan, något som gynnar vissa arter och missgynnar andra. Alternativ 1 passerar i nära anslutning till bebyggelse och bostadshus, dock i befintlig ledningsgata där det redan idag finns ledningar. Alternativ B undviker i högre grad närhet till bebyggelse och bostadshus men en ny ledning i obruten terräng innebär ett nytt intrång i miljön som utför en visuell påverkan för boende i närområdet. Slutsats Sammantaget bedöms en ledning i befintlig sträckning utgöra minst påverkan på bedömda aspekter och Vattenfall har därför valt att gå vidare med befintlig sträckning på sträckan mellan Sala och Tullsta. Nedan följer därför en utvärdering av alternativ 1 mot alternativ 2, på hela sträckan mellan Sala och Finslätten. Utvärdering av stråkalternativ 1 och 2, på sträckan Sala-Finnslätten På sträckan mellan Sala och Finnslätten skulle en ny ledning i befintlig sträckning, enligt alternativ 1, inte innebära något nytt markintrång eftersom marken redan idag är ianspråktagen med ledningsrätt. En ny ledning enligt alternativ 2 skulle innebära nytt intrång i skogsoch jordbruksmark med fragmentering av brukningsenheter som konsekvens. Vad gäller landskapsbilden skulle en ny ledning enligt alternativ 1 innebära något högre stolpar jämfört med idag, något som bedöms medföra en marginell förändring. En ledning enligt alternativ 2 skulle innebära ett helt nytt visuellt inslag i den omgivande miljön. Påverkan på kulturmiljön bedöms kunna begränsas för båda alternativen genom anpassningar av stolpplaceringar och körvägar för att undvika närhet till forn- och kulturlämningar. Alternativ 1 passerar genom ett antal utpekade områden för kulturminnesvård. Då en ledning enligt alternativet skulle uppföras i befintligt ledningsstråk bedöms påverkan bli liten på kulturvärdena i området. Alternativ 2 undviker i hög grad utpekade kulturmiljöer och en ledning inom detta stråk skulle medföra en obetydlig påverkan. Naturmiljön längs med alternativ 1 bedöms inte påverkas nämnvärt av att en ny ledning byggs i befintlig sträckning, flora och fauna är anpassade till ledningsgatan. Där utpekade naturmiljöobjekt berörs (Åbylundsbäcken) kan anpassningar av stolpplaceringar och körvägar göras för att undvika påverkan. En ledning i tidigare obruten terräng enligt alternativ 2 innebär förändrad livsmiljö för flora och fauna i ledningsgatan, något som gynnar vissa arter och missgynnar andra. Även för detta alternativ kan anpassningar av stolpplaceringar och körvägar minimera påverkan på utpekat naturvärde (våtmark kring Lillån). Påverkan på infrastrukturen bedöms bli likvärdig för alternativ 1 och alternativ 2. Alternativ 1 passerar i nära anslutning till bebyggelse och bostadshus, dock i befintlig ledningsgata där det redan idag finns ledningar. Alternativ 2 undviker i högre grad närhet till bebyggelse och bostadshus men en ny ledning i obruten terräng innebär ett nytt intrång i miljön som utför en visuell påverkan för boende i närområdet. Slutsats Sammantaget bedöms en ledning i befintlig sträckning utgöra minst påverkan på bedömda aspekter och Vattenfall har därför valt att gå vidare med befintlig sträckning på hela sträckan mellan Sala och Finnslätten. 14

17 Denna samrådsredogörelse är upprättad av Sweco Energuide på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB. Swecos uppdragsnummer , handläggare Hanna Markström och Erik Pettersson. Ansvarig för tillståndsfrågor i projektet är Sören Lindqvist på Vattenfall Eldistribution AB. 15