Samrådsredogörelse. September E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsredogörelse Planerad 130 kv kraftledning för vindkraftsanslutning mellan Björnlandshöjden och Jenåsen via Hästkullen och Högåsen i Sundsvalls, Timrå och Härnösands kommuner September 2014 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF-Industry AB Box Malmö Rapporten har upprättats av För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876

3 Innehållsförteckning 1 Samråd 5 2 Stråksamråd - Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Västernorrlands län Timrå kommun Miljö och byggnadsnämnden Sundsvalls kommun Miljönämnden Sollefteå kommun Samhällsbyggnadskontoret Kramfors kommun Miljö- och byggförvaltningen Skogsstyrelsen Bergsstaten Försvarsmakten LRF Västernorrland Sveriges geologiska undersökning Skanova Medelpads ornitologiska förening och Ångermanlands ornitologiska förening Naturskyddsföreningen i Västernorrland Naturskyddsföreningen Timrå Jijnjevaerie sameby Ohredahke sameby Widelake FLF Snöskoter och motorcykel Sundsvalls orienteringsklubb Härjeåns Nät AB Berörda fastighetsägare Viksjön 6: Bredsjöbygden 1:20, Bredsjön 2: Bredsjöbygden 1: Viksjön 17: Övriga samrådsparter 14 3 Sträckningssamråd Inkomna synpunkter Länsstyrelsen i Västernorrlands län 15 sid 3/24

4 3.2 Timrå kommun Miljö och byggnadsnämnden Sundsvalls kommun Miljökontoret Härnösands kommun Skogsstyrelsen Bergsstaten Försvarsmakten LRF Västernorrland Sveriges geologiska undersökning Skanova Trafikverket Sametinget Jinjevaerie sameby Widelake FLF Snöskoter och motorcykel Sundsvalls orienteringsklubb Svenska Kraftnät Berörda fastighetsägare Övriga samrådsparter 19 4 E.ON Elnäts beaktande av inkomna synpunkter 21 5 Länsstyrelsens kompletterande synpunkter 24 sid 4/24

5 Malmö Samråd Inför ansökan om nätkoncession för linje har samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 genomförts. Samrådsprocessen påbörjades i mars Inledningsvis studerades ett större område som sedan resulterat i en föreslagen sträckning för ledningen. Till en början hölls tidiga samrådsmöten med länsstyrelsen och berörda kommuner. Därefter inleddes ett bredare samråd kring utredningsområde och stråk för den planerade ledningen, se karta i figur 1. Stråksamrådet pågick under maj och juni 2013 och genomfördes genom utskick av samrådsmaterial till länsstyrelse och berörda kommuner, övriga berörda myndigheter och organisationer samt fastighetsägare berörda av stråkförslagen. Allmänheten informerades om projektet via annons i lokaltidningen den 17 maj 2013, se figur 2. Figur 1. Karta över det utredningsområde och de stråk som ingick i stråksamrådet. sid 5/24

6

7 Inkomna synpunkter i stråksamrådet beaktades och alternativa sträckningar för ledningen togs fram, se karta i figur 3. Därefter inleddes samråd kring sträckningsalternativen i januari Samrådet genomfördes genom utskick av samrådsmaterial till länsstyrelse, berörda kommuner, och övriga berörda myndigheter och organisationer. Berörda fastighetsägare bjöds in till samrådsmöte den 13 februari 2014 i Indal. En översikt över samtliga myndigheter och organisationer som ingått i stråk- och sträckningssamråd finns i respektive sändlista i bilaga 1 och 2. Figur 3. Karta över de sträckningsalternativ som ingick i sträckningssamrådet. sid 7/24

8 2 Stråksamråd - Inkomna synpunkter 2.1 Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen inleder sitt yttrande med att skriva att det i samrådsunderlagets avsnitt om markanvändning endast hänvisas till kommunernas heltäckande markanvändningsplaner och inte till de tematiska tillägg som finns. I kommande samrådsunderlag och MKB bör det anges hur kommunernas respektive vindbruksplaner förhåller sig till ledningsdragningarna. Länsstyrelsen fortsätter yttrandet med att diskutera lämpligheten hos de olika stråk som presenterats i samrådsunderlaget. På sträckan mellan Storskälsjön och Hästkullen finns ett större sammanhängande område med våtmarksobjekt med höga naturvärden som sträcker sig från strax söder om Paljackhöjden ner till strax söder om Fageråsens naturreservat. Stråken A, B och C passerar alla detta våtmarksområde, och länsstyrelsen anser att om ledningsdragning sker i något av dessa stråk är det av vikt att hitta en sträckning som medför så liten påverkan på våtmarkerna som möjligt. Längs västra sluttningen av Viksjöåns dalgång finns två större sammanhängande naturreservatsobjekt som bör undvikas av ledningsdragningen. Stråk A och D kommer troligen beröra dessa objekt på sträckan mellan Hästkullen och Björnlandshöjden. Eventuellt kan passage ske mellan objekten om ledningen dras i stråk A. Ledningsdragning inom stråk N bedömer länsstyrelsen kunna ske utan ingrepp i utpekade naturvårdsintressen, men innebär istället att ledningen dras närmare bebyggelse norr om Viksjö vilket också bör vägas in i stråkvalsprocessen. Stråk M berör inga utpekade naturvårdsintressen. Även inom stråk E bedöms ledningsdragning kunna ske utan att beröra utpekade naturvårdsintressen. Stråkalternativ I innebär möjligheter till samlokalisering med befintlig ledning, vilket länsstyrelsen anser vara positivt. Norr om Rundbacken, längs med Laxsjöån finns dock nyckelbiotoper som bör undvikas. Även stråk L ger möjlighet till samlokalisering med befintlig ledning, men vid en breddning av befintlig ledningsgata krävs dock ingrepp i ett naturvårdsobjekt vid Norrmarksåsen norr om Eksjön. Vidare skriver länsstyrelsen att det på sträckan mellan Jenåsen och Högåsen finns flera stråkval som kan vara acceptabla ut naturvårdssynpunkt. Stråk H berör inga utpekade naturvårdsintressen. Stråk F passerar över Fuskingeån som är ett naturvårdsobjekt, dock bedömer länsstyrelsen att objektet kan passeras utan att ledningen medför någon större påverkan på vattendraget. Stråk K kan komma att beröra naturvårdsobjektet Norra Helvetessvedjan, länsstyrelsens bedömning är dock att det borde vara möjligt att passera vid sidan av detta område. Stråk J däremot, går rakt igenom naturvårdsobjektet Stor- sid 8/24

9 Fuskbergsbranten, vilket länsstyrelsen anser bör undvikas. Även stråk G anser länsstyrelsen ha en olämplig sträckning då det passerar genom naturreservatet Örasjöbäcken-Långvedjan. Ur naturvårdssynpunkt bedömer länsstyrelsen att flera kombinationer av stråk kan vara acceptabla om ledningssträckning och utförande anpassas så att man undviker påverkan på utpekade naturvårdsintressen. Ur kulturmiljösynpunkt anser länsstyrelsen att de stråk där ledningen kan samlokaliseras med befintliga ledningar är mest lämpliga. Området är endast översiktligt inventerat på fornlämningar, vilket medför att en arkeologisk utredning kan bli aktuell oavsett vilka stråks som väljs. De kända fornlämningar som finns inom stråken anser länsstyrelsen bör kunna undvikas vid ledningsbyggnation. Eventuellt kan begränsade arkeologiska förundersökningar bli aktuella för att avgränsa fornlämningar och hitta lämpliga stolpplaceringar. Sammantaget bedömer länsstyrelsen att flera av de utredda ledningsstråken kan nyttjas för dragning av den nya kraftledningen. Det finns goda möjligheter att samlokalisera delar av ledningen med befintliga kraftledningar och vägar, vilket länsstyrelsen anser bör eftersträvas för att minska ingreppen i miljön. 2.2 Timrå kommun Miljö och byggnadsnämnden Timrå kommun anser att samrådsunderlaget inte ger tillräckligt med information för att kommunen ska förorda något av stråkalternativen. En miljökonsekvensbeskrivning bör belysa varje stråkalternativ där stråkens påverkan på boendemiljö, naturmiljö, möjlighet till samlokalisering med befintliga ledningsstråk m.m. bör redovisas. Timrå kommun fortsätter sitt yttrande med att påpeka osäkerheterna kring vindkraftparken Högåsen med avseende på höjdrestriktioner för flygsäkerheten på Midlanda flygplats. Detta bör beaktas i prövningen av anslutande kraftledningar anser kommunen. Timrå kommun anser även att kraftledningen så långt som möjligt bör samlokaliseras med befintliga kraftledningsgator för att minska ingrepp i orörd natur. I miljökonsekvensbeskrivningen bör det framgå om kraftledningen kan ge upphov till en magnetfältsnivå på över 0,4 µt som årsmedelvärde vid bostäder eller där människor vistas varaktigt. Det bör även framgå i miljökonsekvensbeskrivningen hur kraftledningen påverkar de friluftsintressen som finns i form av camping och fritidsfiske inom Lögdö vildmark. Kommunen förutsätter att det i arbetet med kommande miljökonsekvensbeskrivning även tas in synpunkter från de lokala natur- och hembygdsföreningarna som har mycket värdefull kunskap som inte alltid finns tillgängligt hos myndigheter. sid 9/24

10 2.3 Sundsvalls kommun Miljönämnden Sundsvalls kommun anser att befintliga kraftledningsgator och vägar i första hand ska utnyttjas för den planerade ledningen och att nya kraftledningsgator i öst-västlig riktning bör undvikas om möjligt. Vidare behöver stor hänsyn visas till våtmarker, bäckar, sjöar, klassade naturvärden, bostadsbebyggelse, kulturmiljöer mm. Kraftledningen ska ge ett så litet intrång i naturmiljön som möjligt och de elektromagnetiska fälten vid bostäder måste bli så låga som möjligt. Kommunen menar att det krävs fortsatta samråd med föreningsliv och myndigheter för att hitta acceptabla dragningar efter att olika intressen vägts samman. Kommunen beaktar miljökvalitetsmålet en Giftfri miljö till år 2020 och menar att kreosotimpregnerade ledningsstolpar inte ska användas på grund av kreosotets dokumenterade cancerogena och bioackumulerande effekter. Kommunen förordar istället markförläggning och stålfackverksstolpar eller stolpar av komposit i det fall ledningen inte kan gå intill befintliga ledningsgator. Sundsvalls kommun avstår från att diskutera de olika stråkalternativen och hur de påverkar miljön i kommunen. En allmän synpunkt är att samtliga alternativen A-E berör våtmarker med höga naturvärden. Här anser Sundsvalls kommun att det krävs en fördjupad naturvärdesbedömning för att avgöra vilket alternativ som har minst påverkan på de skyddsvärda våtmarkerna. Vidare informerar kommunen att stråkalternativ A berör det som i Sundsvalls nya översiktsplan anges som större vildmarksområde. Översiktsplanen har varit ute på samråd och bearbetas inför utställning. Riktlinjerna i översiktsplanen för större vildmarksområde anger bland annat att kraftledningar, master och andra höga byggnadsverk om möjligt ska samlokaliseras med befintliga anläggningar. 2.4 Sollefteå kommun Samhällsbyggnadskontoret Då endast den sydligaste spetsen av kommunen berörs, har Sollefteå kommun inga synpunkter på projektet. 2.5 Kramfors kommun Miljö- och byggförvaltningen Eftersom det inte kommer att bli några nya ledningsstråk inom kommungränsen har Kramfors kommun inga synpunkter på kraftledningen. 2.6 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen informerar att innan åtgärder som kan påverka miljön i nyckelbiotoper vidtas ska samråd med Skogsstyrelsen genomföras enligt miljöbalken 12 kap 6 och vidare att åtgärder inom biotopskyddsområden ej får ske utan Skogsstyrelsens tillstånd. sid 10/24

11 På grund av utformningen av de till samrådsunderlaget bifogade kartorna anser Skogsstyrelsen att detaljerade synpunkter gällande natur- och kulturmiljöer längs de redovisade ledningsstråken ej kan lämnas. 2.7 Bergsstaten Bergsstaten informerar att det inom området finns undersökningsstillstånd för diamant enligt minerallagen, dock ej inom stråken. 2.8 Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra avseende projektet. 2.9 LRF Västernorrland LRFs kommungrupper i Sundsvall, Timrå, Kramfors och Härnösand motsätter sig inte byggande av samhällsvikig infrastruktur men inkommer med följande utgångspunkter: Att de som bedriver näringsverksamhet på landsbygden ska kunna fortsätta med det på ett hållbart och säkert sätt, även efter att kraftledningarna är på plats. De som bygger bör vara lyhörda till förslag från berörda markägare på hur deras brukande kan underlättas. LRF anser att den som bygger infrastrukturen ska bekosta ombudskostnader för de drabbade markägarna och att ersättningsnivåerna måste vara i de nivåer som erhålls för mark i vindkraftsområdena Sveriges geologiska undersökning Sveriges geologiska undersökning (SGU) informerar att stråkalternativen löper över moränterräng med berg i dagen på många av höjdpartierna. Huvudsakligen har höjdpartierna tunna jordtäcken av morän och berggrunden kan nås på små djup. Även sand- och grusavlagringar förekommer. I stråkalternativ H finns i den västra delen en isälvsavlagring som i SGU:s regionala grundvattenkartering betraktas som innehållande en måttlig grundvattentillgång. Likaså löper stråkalternativ E och I över en måttlig grundvattentillgång söder om Laxjön. Om något av dessa stråk väljs bör grundvattenförekomsterna uppmärksammas med avseende på grundvattenskyddet, även om de idag inte utnyttjas. I Mjällåns dalgång förfogar SGU av mer detaljerad jordartsinformation, här är även raviner och skred kartlagda. Grundvattenkartläggning kommer att ske inom snar framtid. SGU informerar att dalgången innehåller en isälvsavlagring som härbärgerar en stor grundvattentillgång. Sidorna av dalgången täcks av siltiga avlagringar med stor mäktighet, vidare finns ett stort antal raviner vilket visar att det förekommer en aktiv erosion. Detta anser SGU måste uppmärksammas vid planeringen av stolppositioner. Området har även mycket höga naturvärden vilket SGU menar ställer stora krav på ledningens planering i landskapet. sid 11/24

12 Vattenskyddsområdet Viksjö-Gammelgården berörs inte direkt av ledningsdragningen men då samtliga stråkalternativ som korsar Mjällåns dalgång ligger i tillrinningsområdet anser SGU att det krävs nödvändig hänsyn till grundvattenskyddet Skanova Skanova meddelar att de inte har något att erinra mot E.ONs planer på att etablera vindkraftparker i norra Medelpad och södra Ångermanland. I området där kraftledningarna planeras är det mycket glest med teleledningar. Dock nämner Skanova att det förekommer telekablar längs med väg 331 vilka berörs av alla föreslagna stråk mellan Hästkullen och Björnlandshöjden. Skanova påminner även att 130 kv ledningarna och stationerna kan kräva att teleledningarna förses med överspänningsskydd Medelpads ornitologiska förening och Ångermanlands ornitologiska förening Medelpads ornitologiska förening (MOF) har tillsammans med Ångermanlands ornitologiska förening (ÅOF) inkommit med ett yttrande. MOF och ÅOF förordar i första hand en anslutning av parkerna via stråkalternativen D, L, I och F (från Björnlandshöjden räknat). Motiveringen till detta är att befintliga kraftledningsdragningar kan utnyttjas och påverkan på natur- och kulturvärden samt renskötsel begränsas. I andra hand föredrar MOF och ÅOF en dragning från Björnlandshöjden via stråk D för att sedan ansluta via stråk L och den befintliga ledningsgatan ner till Högåsen och därefter via stråk H eller H, F till Jenåsen. MOF och ÅOF menar att vid utformning av ledningar och ledningsstolpar så är det viktigt att minimera risken för kollisioner och strömgenomgång för fåglar. Ledningsstolpar av trä, stål eller trebenta är att föredra framför fackverksstolpar av stål. Den sistnämnda stolptypen ger en större barriäreffekt för fåglar och medför ökad risk för kollision menar MOF och ÅOF. Vidare är det viktigt att kraftledningar byggs med hängande kedjeisolatorer så att fåglar som sätter sig på överliggaren inte kan komma åt att kortsluta mellan stolpe och ledning. Spannet ska vara minst 60 cm. Ledningens utformning är något som bör finnas med i den fortsatta planeringen så att helhetspåverkan av verksamheten kan bedömas Naturskyddsföreningen i Västernorrland Naturskyddsföreningen i Västernorrland förordar ledningsdragning i stråk D, L, I och H och anslutning vid den planerade stationen i Jenåsen. Anledningen till att dessa stråk förordas är att då kan den nya ledningen följa den befintliga kraftledningen. Vidare skriver Naturskyddsföreningen i Västernorrland i sitt yttrande att träportalstolpar med hängande isolatorer rekommenderas för ledningen. Stålstolpsutföranden och fackverksutförande avvisas bestämt. sid 12/24

13 2.14 Naturskyddsföreningen Timrå Naturskyddsföreningen Timrå meddelar i sitt yttrande att de till större delen ställer sig helt bakom de synpunkter som lämnats på projektet av Timrå kommun. Naturskyddsföreningen Timrå anser att gällande Lögdö vildmark ska det noga invägas den inskränkning som en ny ledning kan innebära för alla som vistas där, exempelvis vandrare, bärplockare, skidåkare och fiskare. Många skoterleder passerar genom området, även vildmarkscamping förekommer. Vidare finns många fornfynd och flera naturreservat i området. Det är av stor vikt att hänsyn tas i projektets fortsatta planering Jijnjevaerie sameby Jijnjevaerie sameby anser att inget samråd hållits med samebyn, och menar att beskrivningen av hur rennäringen påverkas av projektet är generell. Jijnjevaerie sameby skriver att E.ON Elnät måste beskriva hur och i vilken omfattning rennäringen påverkas av planerade exploateringar och det ska göras för varje sameby som berörs av projektet Ohredahke sameby Ohredahke sameby efterfrågade ett separat samrådsmöte med E.ON Elnät, vilket genomfördes i juli Ohredahke sameby förordar att ledningen samlokaliseras med befintlig ledning, dvs. stråk L och I. Stråken A, B och C på sträckan mellan Storskälsjön och Hästkullen, samt hela stråk E kan komma att störa renarnas rörelsemönster och bör undvikas. Måste ett av stråken mellan Storskälsjön och Hästkullen (A, B eller C) väljas är stråk C det som påverkar renskötseln minst. De sydliga stråken som utgår från Jenåsen (F, G, H, J, K) samt stråken öster om Hästkullens vindkraftpark (östra delen av stråk A, stråk D,N och M) har Ohredahke sameby inga synpunkter på Widelake FLF Snöskoter och motorcykel Widelake har inga synpunkter på underlaget Sundsvalls orienteringsklubb Sundsvalls orienteringsklubb har inget att erinra mot föreslagna vindkraftparker Härjeåns Nät AB Härjeåns Nät AB har inget att erinra avseende projektet. sid 13/24

14 2.20 Berörda fastighetsägare Fastighetsägaren motsätter sig kraftledning på fastigheten. Vidare finns det ett pumphus på fastigheten, den ligger i en redan befintlig ledningsgata. Oro finns att nya kraftledningen påverkar vattenförsörjningen. Fastigheten berörs av stråk N Fastighetsägaren vill absolut inte ha en kraftledning på fastigheterna. Fastigheterna berörs av stråk F Fastighetsägaren är emot en kraftledning som skär av fastigheten då det bland annat påverkar jaktmöjligheterna negativt. Fastigheten berörs av stråk J Fastighetsägaren har fått ytterligare information om projektet Övriga samrådsparter Under stråksamrådet inkom inga synpunkter från: Härnösands kommun, Sveriges Ornitologiska förening, Sametinget, Voernese sameby, Raedtievaerie sameby, Jovnevaerie sameby, Naturskyddsföreningen Sundsvall, Naturskyddsföreningen i Härnösand, Svenska Kraftnät, Vattenfall Eldistribution AB, Svenska Jägareförbundet, Friluftsfrämjandet Timrå, Friluftsfrämjandet Sundsvall, Trollrikets skoterklubb, Indals skoterklubb, Bredsjöns/slättmons byalag, Medelpads Hembygdsförening, Lidens Hembygdsförening, Indals Hembygdsförening, Sundsvalls geologiska sällskap, Sundsvalls mykologiska sällskap, Medelpads botaniska förening, Västernorrlands Rovdjursförening, Sundsvalls sportfiskeklubb, Lidens nedre fiskevårdsområde, Ljustorpsåns fiskevårdsområde, Högsjö fiskevårdsområde samt Lögdö Vildmark. sid 14/24

15 3 Sträckningssamråd Inkomna synpunkter 3.1 Länsstyrelsen i Västernorrlands län Gällande naturvärden anser länsstyrelsen att minimikravet är att inventera ledningssträckan och göra justeringar av sträckan utifrån resultatet av inventeringen. Biotoper som länsstyrelsen anser särskilt bör uppmärksammas är exempelvis äldre lövträdsrika skogar, vattendrag, våtmarker och andra fuktiga miljöer. Förekomster av rödlistade arter bör inhämtas från artdatabanken och risker för påverkan på fågelliv och fladdermöss ska redovisas i MKBn. Vidare skriver länsstyrelsen i sitt yttrande att behovet av att placera ledningsstolpar i våtmarker eller strandkanter vid sjöar och vattendrag bör minimeras. Innan länsstyrelsen kan godta stolpplaceringar i sådana miljöer krävs inventering för att säkerställa att höga naturvärden inte berörs. Vid passager av vattendrag bör det eftersträvas att passera vattendraget i så rät vinkel som möjligt, för att minimera skogsgatans inverkan på vattendraget. Likaså bör ledningsbygge undvikas längs med vattendrag. Länsstyrelsen informerar att området där ledningen planeras är endast översiktligt inventerad på fornlämningar. En arkeologisk utredning blir därför sannolikt aktuell för att säkerställa att inga okända fornlämningar kommer till skada. Eventuella fornlämningar som hittas vid en utredning kan sen troligen undvikas vid ledningsbyggnationen. Begränsade arkeologiska förundersökningar kan eventuellt bli aktuellt för att avgränsa fornlämningar och hitta lämpliga stolpplaceringar. Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion ska kontaktas i god tid för beställning av arkeologisk utredning, då utredningar av denna typen vanligen endast genomförs under perioden maj till oktober. Generella riktlinjer som bör följas för utförandet betonas i länsstyrelsens yttrande. Dels bör körning på våtmarker och intill vattendrag minimeras, dvs. krävs planering kring hur olika delar av sträckningen nås vid byggnation och underhåll. Till detta bör även en 10 meter bred skyddszon med lågväxande vegetation sparas i anslutning till vattendrag, sjöar och våtmarker. Länsstyrelsen påpekar att det är viktigt att framtida röjnings- och underhållsåtgärder utförs vintertid på tjälad mark. Länsstyrelsen lämnar även några detaljerade synpunkter i sitt yttrande. Föreslagen ledningssträckning passerar ett nyinlagt naturvårdsobjekt, Aborrsjöklippen. Ledningen bör dras lite längre norrut för att undvika objektet. Även naturvårdsobjektet Deltaområde V Mjällån passeras. Området bör inventeras och ledningen bör dras så att man undviker de tydligaste, mest utvecklade dynformationerna med högt geologiskt värde. Länsstyrelsen påpekar att föreslagen ledningssträckning passerar flera nyckelbiotoper och att ingrepp i sid 15/24

16 dessa är olämpligt. Skogsstyrelsen bör kontaktas angående eventuella ingrepp i nyckelbiotoper. 3.2 Timrå kommun Miljö och byggnadsnämnden Timrå kommun anser att de inte tagit del av ett tillräckligt informationsunderlag för att bedöma vilka stråk som är lämpligast, dock ser kommunen att de valda stråkalternativen har givna fördelar som beskrivs i det nya samrådet och kommunen ser positivt på de samlokaliseringar som gjorts i anslutning till befintliga ledningsgator. Kommunen menar att ett underlag saknas för att kunna bedöma vilken av sträckningarna 3, 4 eller 5 som är lämpligast och förutsätter att ett sådant underlag kommer tas fram i miljökonsekvensbeskrivningen. Vidare skriver kommunen gällande boendemiljö, hälsa och säkerhet att det i MKB:n bör redovisas tydligt avstånd till bostadshus på en karta. Vidare bör det göras fotovisualiseringar i MKB:n som även tar hänsyn till att skogen kan vara eller bli avverkad inom synfältet. Dessutom bör det framgå i MKB:n hur kraftledningarna påverkar friluftsintressen som finns i form av camping och fritidsfiske inom Lögdö vildmark. Kommunens yttrande redovisar även miljö- och byggkontorets överväganden, inledningsvis att samrådsunderlaget som presenterades i juni 2013 med flera stråkalternativ inte gav tillräckligt med information för att kommunen skulle kunna förorda något av stråken. En miljökonsekvensbeskrivning borde ha belyst varje stråkalternativs påverkan på boendemiljö, naturmiljö, möjlighet till samlokalisering m.m. Därför menar kommunen att stråkvalet är tunt underbyggt. Trots detta anser kommunen att det valda stråkalternativet har givna fördelar, vilka beskrivs i det nya samrådsunderlaget. 3.3 Sundsvalls kommun Miljökontoret Sundvalls kommun skriver i sitt yttrande att Miljönämnden tidigare har yttrat sig i samband med stråksamrådet, genom beslut Vidare skriver Sundsvalls kommun att den föreslagna sträckningen har en liten påverkan i kommunen, men vill ändå betona att kommande miljökonsekvensbeskrivning behöver kartlägga risker och skyddsåtgärder för fågel då det finns indikationer på att det kan finnas skyddade rovfågelarter i området. Kommunen informerar att cirka 3 km söder om den planerade ledningen finns naturreservatet och friluftsmuseet Gudmundstjärn som är ett prioriterat kulturarv. Kommunen anser att visuell påverkan på området bör undvikas. Kommunen anser att det är positivt att E.ON Elnät väljer bort kreosotimpregnerade ledningsstolpar. Vidare uppmuntras E.ON Elnät att samlokalisera samt utnyttja gamla ledningsgator och vägdragningar. Generella synpunkter på hänsynstagande till våtmarker, sid 16/24

17 bäckar, sjöar, klassade natur- och kulturvärden och bostadsbebyggelse har framförts i det tidigare yttrandet. 3.4 Härnösands kommun Härnösands kommun har inga synpunkter att lämna på projektet. 3.5 Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har försökt utreda huruvida de föreslagna sträckningsalternativen för kraftledningen kommer påverka natur- och kulturmiljöer och lämnar synpunkter på de olika stråkalternativen. För sträckning 1, 2, och 4 tolkas inga kända natur- eller kulturmiljöer bli berörda och Skogsstyrelsen har därmed inget att erinra mot dessa sträckningar. Skogsstyrelsen informerar vidare att sträckningsalternativ 3 misstänks påverka en nyckelbiotop ur SCA:s inventering, sträckningsalternativ 5 ser ut att beröra ett fornminne och en nyckelbiotop (SCA), och även sträckning 6 verkar beröra en nyckelbiotop (SCA). Sträckningsalternativ 7 verkar kunna påverka högt klassade arter utifrån artdatabankens register, nämligen garnlav, kolflarnlav, violett tagellav, doftticka och lunglav. Sträckningsalternativ 8 ser ut att beröra ett fornminne och sträckning 9 verkar kunna påverka en nyckelbiotop (SCA) samt högt klassade arter utifrån artdatabankens register, nämligen garnlav och knärot. Skogsstyrelsen informerar att innan åtgärder som kan påverka miljön i nyckelbiotoper vidtas ska samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 genomföras med Skogsstyrelsen. Vidare är fornlämningar skyddade enligt lag och tillsynsmyndighet är länsstyrelsen. Gällande högt klassade arter ur artdatabanken bör särskild hänsyn tas till dessa arter. I övrigt har Skogsstyrelsen ingenting att erinra mot sträckningsalternativen. 3.6 Bergsstaten Det finns inga rättigheter enligt minerallagen inom området och Bergsstaten har därför inga synpunkter på projektet. 3.7 Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra avseende projektet. 3.8 LRF Västernorrland LRFs kommungrupp i Sundsvall motsätter sig inte byggande av samhällsviktig infrastruktur men inkommer med följande utgångspunkter: Intrång bör minimeras där det är tekniskt möjligt. Vidare betonas vikten av lyhördhet då små justeringar i föreslagen dragning kan göra stor skillnad på lokal nivå. Den avgörande frågan för LRF är om aktuell ledning kan förläggas som markkabel, då minskas sid 17/24

18 markintrång, skog ur produktion, strålning och landskapspåverkan markant. LRF menar även att ersättningsnivåerna för marken i anslutning till ledningsgatorna måste vara i de nivåer som erhålls för mark där själva vindkraftverken etableras och att den som bygger infrastrukturen ska bekosta ombudskostnader för de drabbade markägarna. 3.9 Sveriges geologiska undersökning Sveriges geologiska undersökning (SGU) påpekar återigen behovet av grundvattenskydd vid stråk H (sträckning 1) där två isälvsavlagringar berörs som innehåller grundvattenförekomster. Vidare skriver SGU att sträckning 7 över Mjällån berör ett tämligen opåverkat område över dalgången och även här berörs en grundvattenförekomst som dessutom överlagras av siltiga jordarter med dålig stabilitet. Dalgången är dessutom ett riksintresse för naturvård och här är geologin en viktig del av landskapsbilden. Ytterligare ett kraftledningsstråk kommer ge en negativ påverkan på denna menar SGU. Här anser SGU att stråken D och N hade varit att föredra ur geologisk synvinkel där man eventuellt kan utnyttja befintliga ledningsstråk. Dock berörs grundvattenförekomsten i dalgången i vilket fall. I övrigt har SGU inget att erinra mot ledningsdragningen Skanova Skanova meddelar att de inte har något att erinra mot att E.ON ansluter vindkraftparkerna Högåsen, Hästkullen och Björnlandshöjden med en 130 kv kraftledning till Jenåsen. Dock erinrar Skanova om att markpotentialmätningar ska vidtas vid ställverken i god tid före drifttagningen så att telenätet kan skyddas mot farliga spänningar Trafikverket Trafikverket påpekar att ledningen passerar väg 331 och 681och informerar om säkerhetszonen som hävdas närmast vägen. Inom området får oeftergivliga föremål normalt inte förekomma om inte räcke skyddar mot påkörning. För att ytterligare minska riskerna för eventuella olyckor anger väglagen att tillstånd från Länsstyrelsen krävs för att utföra anläggningar inom det s.k. byggnadsfria avståndet. Trafikverket informerar att för väg 331 och 681 är det byggnadsfria avståndet minst 12 meter från vägområdet. Vidare informerar Trafikverket att tillstånd enligt 43 väglagen krävs för att få tillgång till vägområdet som kraftledningarna ska gå över, och att för ledningsstolpar gäller särskilda regler enligt Vägverkets publikation 2005:14, Föreskrifter för ledningsarbete inom väg och gatuområde. Trafikverket skriver även i sitt yttrande att det vid anläggande av ledningar är viktigt att hänsyn tas till hur anläggningen påverkar landskapsbilden och trafikanternas uppmärksamhet. sid 18/24

19 Trafikverket förutsätter att samråd sker genom kontakt med Trafikverkets projektledare i drift i frågor som kan påverka vägkonstruktionen eller trafiken på vägen Sametinget Sametingets generella ståndpunkt är att eventuell utbyggnad av kraftledningar måste göras så att den samiska kulturen och därmed renskötseln har möjlighet att utvecklas. Sametinget lämnar generella riktlinjer i sitt yttrande, inledningsvis anser Sametinget att företag och exploatörer ska samråda direkt med berörda samebyar om planerade exploateringar. För att Sametinget ska anse att samebyarna deltagit effektivt i samrådet ska följande normer följas, nämligen att den traditionella näringen inte får bli tillintetgjord, samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade, samebyn ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke, samebyn ska ges möjligheter till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande och för att uppnå detta avses tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna, och slutligen den samiska kulturen och de samiska rättigheterna/folkrättsliga principer ska respekteras Jinjevaerie sameby Jinjevaerie sameby har inget att erinra mot ledningssträckningen Widelake FLF Snöskoter och motorcykel Widelake har inget att invända mot planerad sträckning men önskar optionsrätt på att anlägga skoterled utmed servicevägen för sträckningsalternativ Sundsvalls orienteringsklubb Sundsvalls orienteringsklubb har inga synpunkter på projektet Svenska Kraftnät Svenska Kraftnät informerar att ledningssträckningen kommer att korsa Svenska kraftnäts 400 kv ledningar mellan Hjälta och Nysäter samt Hjälta och Vittersjö. Vidare informerar Svenska kraftnät att de har planerade åtgärder i området och därför måste uppförandet av den planerade ledningen koordineras med Svenska Kraftnät. I övrigt redovisas generella krav för korsning av friledning Berörda fastighetsägare Inga synpunkter från berörda fastighetsägare inkom under sträckningssamrådet Övriga samrådsparter Inga synpunkter inkom under samrådstiden från: Sveriges Ornitologiska förening, Naturskyddsföreningen Sundsvall, Naturskyddsföreningen i Härnösand, Vattenfall Eldistribution AB, Svenska Jägareförbundet, Friluftsfrämjandet Timrå, Friluftsfrämjandet sid 19/24

20 Sundsvall, Trollrikets skoterklubb, Indals skoterklubb, Bredsjöns/slättmons byalag, Medelpads Hembygdsförening, Lidens Hembygdsförening, Indals Hembygdsförening, Sundsvalls geologiska sällskap, Sundsvalls mykologiska sällskap, Medelpads botaniska förening, Västernorrlands Rovdjursförening, Sundsvalls sportfiskeklubb, Lidens nedre fiskevårdsområde, Ljustorpsåns fiskevårdsområde, Högsjö fiskevårdsområde och Lögdö Vildmark. sid 20/24

21 4 E.ON Elnäts beaktande av inkomna synpunkter Utifrån synpunkter från tidiga myndighetssamråd presenterades ett relativt stort utredningsområde med totalt 14 olika stråkalternativ. Synpunkterna från stråksamråden hade en mer generell karaktär än de synpunkter som inkom under sträckningssamrådet. E.ON Elnät beaktade inkomna synpunkter från sträckningssamrådet och tog fram en huvudsträckning där några delsträckor även gavs alternativa sträckningar. Utifrån inkomna synpunkter har E.ON Elnät resonerat enligt följande. En utförlig naturvärdes- och fågelinventering genomfördes under hösten Flertalet alternativa sträckningar inventerades och resultatet från denna användes som beslutsunderlag inför val av sträckning. En kompletterande inventering har även genomförts under maj 2014 för att kartlägga några sent tillkomna alternativ, huvudsakligen sträckningsalternativ 8 samt 9 enligt sträckningssamrådet. Som en del av inventeringen har även skyddsklassade arter kartlagts i ett separat PM. Denna del av inventeringen kommer ej redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen då den faller inom offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) 20 kap, 1 som gäller sekretess för uppgift om utrotningshotad djur eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller delar därav motverkas om uppgiften röjs. Syftet med bestämmelsen är att motverka plundring och skövling av djur och växtarter som riskerar att försvinna. Underlaget används dock i planeringen av ledningen. Föreslagen ledningssträckning passerade ett nyinlagt naturvårdsobjekt, Aborrsjöklippen. I den inventering som utfördes påvisades de högsta naturvärdena i naturvårdsobjektets södra del. Ledningsförslaget har likväl justerats så att hela naturvårdsobjektet kan undvikas. Mjällåns dalgång behöver passeras mellan Björnlandshöjden och Hästkullen. Hela området är klassat som riksintresse för naturvård och har mycket höga naturvärden. Oavsett val av sträckning så sker en påverkan på riksintresset. I en samlad bedömning där flera möjliga korsningar studerats har ett nordligt sträckningsalternativ bedömts som mest lämpligt. Vid detaljprojektering kommer det att finnas visst utrymme att undvika geologiska värden. Beträffande nyckelbiotoper är utgångspunkten att inga ingrepp ska vara nödvändiga. Ledningen har planerats för att samtliga nyckelbiotoper ska kunna undvikas. Gällande kulturmiljö har länsstyrelsen gjort en kompletterande bedömning att inte ställa krav på att ledningsbygget föregås av en arkeologisk utredning. Området för planerad sträckning är välinventerat genom både Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering och Skogsstyrelsens Skog och historia-projekt. Områdets topografi visar också att stora delar av området sannolikt inte varit särskilt väl lämpat för bosättning under förhistorisk och tidig historisk tid. Den kända fornlämningsbilden speglar därför allra troligast områdets verkliga historiska utveckling. Sannolikheten bedöms som relativt liten att hittills okända sid 21/24

22 fornlämningar påträffas och en arkeologisk utredning av sträckningen kan därmed inte anses motiverad. Ledningen ges av Länsstyrelsen klartecken utifrån kulturmiljölagen (KML). Anmälningsplikt enligt enligt 2 kap 10 KML råder likväl. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet skall omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Med avseende på Skogsstyrelsens synpunkter så är sträckningsalternativ 5 ej längre aktuellt. Det slutgiltiga sträckningsförslaget anpassas så att nyckelbiotoperna vid sträckningsalternativ 3 och 6 samt skyddsvärda arter i sträckningsalternativ 7 kan undvikas. För sträckningsalternativ 8 och 9 har en kompletterande naturvärdesinventering utförts som ger svar på mer exakta lokaliseringar av skyddsvärda arter och naturvärden. Den kompletterande inventeringen har använts som beslutsunderlag inför val av sträckning mellan de planerade transformatorstationerna vid Hästkullen N och Hästkullen S. Beträffande LRF:s synpunkter bedöms ett utförande som trädsäker luftledning som ett bättre och mer lämpligt alternativ i aktuellt fall. Sträckningen är relativt lång vilket talar för luftledning för att minimera transmissionsförlusterna. Det är en mycket stor effekt som ska anslutas vilket innebär att ett motsvarande markkabelalternativ skulle innebära flera parallella kabelförband som också kräver en bred skogsgata. Ett eventuellt fel på en markkabel tar i genomsnitt längre tid att hitta och reparera, i synnerhet under vintertid. Sammantaget väger fördelarna med ett något mindre intrång inte upp de nackdelar som en markkabel innebär i förhållande till en trädsäker luftledning med de förutsättningar som ges i detta ledningsprojekt. Under sträckningssamrådet har ej heller några synpunkter från berörda fastighetsägare inkommit. I övrigt har E.ON Elnät som princip att följa lagstiftade ersättningsnivåer vid bedömning av intrångsersättning. SGU påpekar ett behov av grundvattenskydd vid sträckning 1. E.ON Elnät gör bedömningen att inga lämpliga alternativ finns för att undvika berörda isälvsavlagringar för att kunna ansluta ledningen vid Myrådalen. Grundvattenförekomsten sträcker sig i ett ca 18 km långt band mellan Stor-Skälsjön och Fuske. Korsning måste ske någonstans men vid detaljprojekteringen finns det viss möjlighet att anpassa stolplaceringarna med hänsyn till grundvattenförekomsten samt Bredsjöån. Vidare avser E.ON Elnät inte att använda kreosotimpregnerade trästolpar i detta projekt utan istället stålrörstolpar. Oavsett val av sträckning kommer grundvattenförekomsten vid Mjällåns dalgång behöva korsas. Val av sträckning har därmed utgått från ett alternativ som bedöms ge liten påverkan på den lokala natur- och kulturmiljön. Förutom de synpunkter som inkommit under stråksamrådet har i synnerhet resultatet från naturvärdes- och fågelinventeringen legat till grund för sträckningsvalet som dessutom krävt en mindre justering för att undvika ett naturintresse i närheten av korsningen. sid 22/24

23 Beträffande Widelakes förfrågan kring skoterkörning i ledningsgatan så har E.ON Elnät inget att erinra mot att ledningsgatan nyttjas för skoteråkning, dock kan optionsrätt inte lämnas. Det är inte aktuellt att anlägga någon väg i ledningsgatan utan endast en patrullstig som används vid underhåll och reparationer. E.ON Elnät kommer att följa de föreskrifter och riktlinjer som gäller för en ledningsbyggnation på aktuell spänningsnivå för att tillmötesgå bland annat Trafikverket och Svenska Kraftnät. I övrigt kommer även hänsyn tas till framförda synpunkter vid ledningens detaljprojektering och i stor mån beaktas i projektets miljökonsekvensbeskrivning. sid 23/24

24 5 Länsstyrelsens kompletterande synpunkter I samband med länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan har kompletterande synpunkter lämnats. Länsstyrelsen anser att en fullgod fågelinventering inte kan genomföras på hösten med anledning av ordvalet utförlig naturvärdes- och fågelinventering samt att länsstyrelsen behöver ta del av det separata PM om skyddsklassade arter som upprättats för att kunna göra en bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen. E.ON Elnät har översänt efterfrågat PM till länsstyrelsen. Beträffande ordvalet utförlig naturvärdes- och fågelinventering så syftar det på den omfattning kring naturvärden och ornitologiska värden som delgivits i projektet. Förutom de direkta inventeringar som utförts för ledningsprojektet har samma inventerare genomfört utredningar för vindkraftexploatörernas räkning. Den informationen har även legat till grund i föreliggande arbete. Vidare har en sammanställning med information från artdatabanken samt inventeringsresultat med skyddsklass, ovan nämnt PM, legat till grund i planeringsarbetet. Därav ordvalet utförlig, åsyftande samtliga inventeringsinsatser. Som tillägg bör nämnas att dialog, informationer och samråd med skogsstyrelsen, ornitologiska föreningarna, naturskyddsföreningarna, vindkraftexploatörerna, etc. också varit en viktig pusselbit i planeringsarbetet. sid 24/24

25 Sändlista för samråd med myndigheter och organisationer E.ON Elnät Sverige planerade nya 130 kv kraftledningar för anslutning av vindkraftparkerna Högåsen, Hästkullen och Björnlandshöjden samt anslutning av vindkraftparken Stockåsbodarna Länsstyrelsen i Västernorrland Härnösand Härnösands kommun Samhällsnämnden Brunnshusgatan Härnösand Timrå kommun Miljö- och byggnadsnämnden Köpmansgatan Timrå Sundsvalls kommun Miljönämnden Norrmalmsgatan Sundsvall Sollefteå kommun Samhällsbyggnadsnämnden Sollefteå Kramfors kommun Miljö- och byggnadsnämnden Kramfors Skogsstyrelsen Bergsgatan Sundsvall Bergsstaten Varvsgatan Luleå Trafikverket Region Mitt Box Gävle Försvarsmakten Högkvarteret Stockholm LRF Västernorrland Bollsta herrgård Bollstabruk Sveriges Ornitologiska Förening L. Brunneby Mörbylånga Sveriges Geologiska Undersökning Box Uppsala Sametinget Box Kiruna Voernese sameby Box Borgafjäll Raedtievaerie sameby Jijnjevaerie sameby Ohredahke sameby Lidsjöberg Valsjöbyn Backe

26 Jovnevaerie sameby Offerdali Medelpads ornitologiska förening Naturskyddsföreningen Sundsvall Alnö Naturskyddsföreningen i Västernorrland Naturskyddsföreningen i Härnösand Naturskyddsföreningen i Timrå Undrom Sörberge Svenska Kraftnät Box Sundbyberg Vattenfall Eldistribution AB Timmermansgatan Luleå Härjeåns Nät AB Lagergatan Ånge Skanova Elskyddsärenden Box Farsta Svenska Jägareförbundet F4 Byggnad Frösön Friluftsfrämjandet Timrå Sörberge Friluftsfrämjandet Sundsvall Box Sundsvall Trollrikets skoterklubb campoanders@hotmail.co m Widelake FLF Snöskoter och motorcykel widelake@telia.com Indals Skoterklubb info@indalsskoterklubb.se Bredsjöns/Slättmons byalag Lycke Ljustorp Medelpads Hembygdsförening Nybrogatan Sundsvall Lidens Hembygdsförening Idals Hembygdsförening Sundsvalls Geologiska Sällskap Liden Indal

27 Sundsvalls Mykologiska Sällskap Medelpads botaniska förening Västernorrlands Rovdjursförening Sundsvalls orienteringsklubb Sundsvalls sportfiskeklubb Lidens nedre FVO Liden Ljustorpsåns FVO Hullsjöns FVO Högsjö FVO Ljustorp Stöde Selångers FVO Nora-Västansjö FVO Kovland Kovland

28

29 Sändlista för samråd med myndigheter och organisationer E.ON Elnät Sverige planerad 130 kv kraftledning Jenåsen Högåsen Hästkullen - Björnlandshöjden Länsstyrelsen i Västernorrland Härnösand Härnösands kommun Samhällsnämnden Brunnshusgatan Härnösand Timrå kommun Miljö- och byggnadsnämnden Köpmansgatan Timrå Sundsvalls kommun Miljönämnden Norrmalmsgatan Sundsvall Bergsstaten Varvsgatan Luleå Trafikverket Region Mitt Box Gävle Skogsstyrelsen Bergsgatan Sundsvall LRF Västernorrland Bollsta herrgård Bollstabruk Sveriges Ornitologiska Förening L. Brunneby Mörbylånga Försvarsmakten Högkvarteret Stockholm Sametinget Box Kiruna Voernese sameby Borgafjäll Sveriges Geologiska Undersökning Box Uppsala Jijnjevaerie sameby Valsjöbyn Ohredahke sameby Backe Raedtievaerie sameby Naturskyddsföreningen Sundsvall Naturskyddsföreningen i Västernorrland Lidsjöberg Alnö Undrom Jovnevaerie sameby Offerdali Svenska Kraftnät Box Sundbyberg Vattenfall Eldistribution AB Timmermansgatan Luleå

30 Naturskyddsföreningen Timrå Sörberge Skanova Elskyddsärenden Box Farsta Svenska Jägareförbundet F4 Byggnad Frösön Härjeåns Nät AB Lagergatan Ånge Friluftsfrämjandet Sundsvall Box Sundsvall Bredsjöns/Slättmons byalag Lycke Ljustorp Friluftsfrämjandet Timrå Lidens Hembygdsförening Idals Hembygdsförening Sörberge Liden Indal Medelpads Hembygdsförening Nybrogatan Sundsvall Ljustorpsåns FVO Ljustorp Lögdö Vildmark Lidens nedre FVO Liden Högsjö FVO Medelpads ornitologiska förening Naturskyddsföreningen i Härnösand Trollrikets skoterklubb campoanders@hotmail.com Widelake FLF Snöskoter och motorcykel widelake@telia.com Indals Skoterklubb info@indalsskoterklubb.se Timrå Skoterklubb ordf@timrasnoskoterklubb. se Sundsvalls Geologiska Sällskap Sundsvalls Mykologiska Sällskap

31 Medelpads botaniska förening Västernorrlands Rovdjursförening Sundsvalls orienteringsklubb Sundsvalls sportfiskeklubb telia.com