Redogörelse för genomfört samråd enligt 6 kap. miljöbalken angående ny 400 kv-ledning från Långbjörn till Storfinnforsen, Sollefteå kommun

Transkript

1 SVENSKA -S. KRAFTNÄT Koncessioner och kommunikation /2133 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för genomfört samråd enligt 6 kap. miljöbalken angående ny 400 kv-ledning från Långbjörn till Storfinnforsen, Sollefteå kommun Affärsverket svenska kraftnät planerar att förstärka stamnätet för el med en ny 400 kv kraftledning från Långbjörn till Storfinnforsen i Västernorrlands län. Ledningen behövs eftersom elproduktionen ökar i norra Sverige. Med den nya ledningen minskar risken för att ledningsnätet i Västernorrland ska överbelastas och orsaka strömavbrott i regionen. För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner, fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av verksamheten. Denna samrådsredogörelse syftar till att beskriva samrådets genomförande, sammanfatta inkomna synpunkter samt bemöta dessa. Beslut om denna redogörelse har fattats av enhetschef Ulrika Sigerud efter föredragning av Maria Karlsson. Avdelningschef Malin Werner, projektledare Kari Vaiho, ansvarig mark- och ersättningsfrågor Ann-Charlotte Stålhandske samt kommunikatörer Henrik Hägglund och Jenny Särnholm har deltagit i ärendets slutliga handläggning. Sundbyberg, dag som ovan Maria Karlsson SVENSKA KRAFTNÄT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 REGISTRATOR0SVK.SE TEL FAX /41

2 i Samrådets genomförande Samråd har genomförts med berörda länsstyrelser, kommuner, statliga myndigheter, intresseföreningar, företag och fastighetsägare. I mars och april 2015 genomförde Svenska kraftnät ett tidigt informationsmöte med länsstyrelsen och berörda kommuner. Mötena syftade till att på ett tidigt stadium informera om varför ledningen behövs och varför den behöver utföras som luftledning. 1.1 Samråd om flera utredningskorridorer Samråd, enligt 6 kapitlet miljöbalken, inleddes med ett utskick den 20 april 2015 av ett underlag (bilaga 1) tillsammans med en inbjudan till samråd (bilaga 2 och 3). Samrådsunderlag och inbjudan skickades till berörda fastighetsägare och remissinstenser enligt sändlista (bilaga 4), ca 200 fastighetsägare. Svenska kraftnät önskade synpunkter senast den 31 maj Länsstyrelsen i Västernorrlands län bad om anstånd med sitt yttrande med två veckor. Samrådet kompletterades med informationsmöte i form av öppet hus där Svenska kraftnät gav en presentation av projektet (bilaga 5). Inför informationsmötet som hölls den 5 maj 2015, i lokalen Faxen i Ramsele, skedde annonsering (bilaga 6) i följande tidningar: Sollefteåbladet den 29 april, Nordsverige den 16 april och Tidningen Ångermanland den 16 och 18 april. 1.2 Efter samrådet Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden påbörjades efter samrådstidens utgång den 31 maj. Den här samrådsredogörelsen beskriver hur samrådet har genomförts. Här kommenteras även de yttranden vi fått från fastighetsägare, företag och myndigheter. Synpunkterna i de inkomna yttrandena sammanfattas och bifogas till samrådsredogörelsen (se bilaga 7). Efter samrådet undersöker vi vilken utredningskorridor som är bäst lämpad för den nya ledningen. Vi undersöker då vilket alternativ som ger minsta sammantagna påver 3/41

3 kan på omgivning och miljö. I valet av utredningskorridor är de inkomna synpunkterna från fastighetsägare av stor vikt för att vi ska kunna skapa oss en god uppfattning om vilket alternativ som kommer att innebära minst påverkan på boende-, natur- och kulturmiljö. Samrådsredogörelsen ligger till grund för framtagande av ett nytt samrådsunderlag inför ett andra samråd 2 med ett ytterligare informationsmöte och nya möjligheter till att komma med synpunkter. Den 15 april 2015 skickade Svenska kraftnät ut nyhetsbladet Nytt om Långbjörn- Storfinnforsen till berörda fastighetsägare med information om samrådsprocessen. Fortsatt information om projektet kommer även framöver att kommuniceras via Svenska kraftnäts webbplats samt via postutskick till berörda - Nytt om Långbjörn- Storfinnforsen och brev. som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. 2 Inkomna synpunkter 2.1 Länsstyrelse och kommun # /2133 Länsstyrelsen i Västernorrlands län De två utredningskorridorerna går genom områden i Ramsele där det finns ett flertal värdefulla våtmarker och vattendrag samt genom partier som är kalkpåverkade och har förutsättningar för artrik flora och fauna. De båda alternativen berör skyddade områden som naturreservat och Natura Åtgärder i naturreservat kan kräva dispens från reservatföreskrifterna. Länsstyrelsen anser att det i detta skede inte går att säga vilket av alternativen som orsakar minst påverkan ur naturvärdessynpunkt. Det är beroende på vilken dragning som väljs inom respektive korridor och vilka naturvärden som påträffas i de delar som hittills inte har inventerats. Länsstyrelsen anser att alternativ 4 orsakar minst påverkan ur kulturmiljösynpunkt. Länsstyrelsen anser att kommande inventering hör fokusera på äldre skog, sumpskog och våtmarker som inte inventerats i Internationella våtmarksinventeringen (VMI), 4/41

4 d.v.s. mindre än 50 hektar. Inför inventeringen av sträckorna bör underlag även inhämtas från Artdataportalen. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt finns inte medtagna i underlaget. Inte heller nationella våtmarksinventeringen VMI. Alternativ 4a och 4b korsar Röån (naturvårdsobjekt (83516, Röån). Vattendraget har högt naturvärde och förekomst av flodpärlmussla och utter. En naturreservatbildning är på gång för Röåns nedre delar, strax norr om station Långbjörn och söderut. Inom korridoren ligger även en granskog och bergsbrant, klass 1, med mycket död ved och förekomst av rödlistade arter (naturvårdsobjekt 83432, Skog vid Storflöje). Längre västerut korsar alternativ 4, (naturvårdsobjekt 83520, Tarän), ett vattendrag med högt naturvärde och förekomst av utter samt en stor opåverkad våtmark, klass 1 (naturvärdsobjekt 83056, Arksjöflon). Även ornitologiska värden finns i det området. Alternativ 4 korsar även VMI-objekten Stormyran, vissa naturvärden och Käflon (naturvårdsobjekt 83215) som är ett stort och variationsrikt myrkomplex med ett stort antal fastmarksholmar och flera tjärnar. Alternativ 4 passerar även Lill-Mårdsjöns naturreservat som delvis är skyddat som Natura 2000-område. Ingrepp inom eller i närheten, som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område, kräver tillstånd från länsstyrelsen, se vidare områdets bevarandeplan. Om det skulle bli nödvändigt att passera genom området så hör samlokalisering med befintlig kraftledningsgata göras. Vid Storfinnforsen berörs Guckuskoförekomster (naturvårdsobjekt 83609) som uppmärksammats i inventeringen som gjordes 2014 inför byte av luftledning söder om Storfinnforsen. Även alternativ 5 korsar Röån och Ångermansälvsåsen (naturvårdsobjekt 83109) som kan komma att beröras. Ett område i bevarandeplanen för odlingslandskapet (8323, Tara) ligger delvis inom korridoren. Väster om Strömnäsbodarna passeras två våtmarker i VMI, Tväråslåttarna och Svanalolcarna. Vid passagen av Fjällsjöälven berörs Fjällsjöälvsåsen och Nördomån (geologiska naturvårdsobjekt 83262, 83139). Sedan passeras ytterligare några våtmarksobjekt som ingår i VMI, Bäcksmyran, Rödmossaflon. Det är ett stort och variationsrikt myrkomplex med rikare vegetation i de södra delarna med bl.a. brudsporre och ängsnycklar. Västerut berörs våtmarken Tuvamyran, ett opåverkat myrkompex med öppna strandkärr. Vidare berörs två våtmarker, Älgmyran, som är med i VMI. Den västra omfattades också av naturvårdsobjekt Rik högstarrmyr med stor förekomst av ängsnycklar, myggblomster samt enstaka sumpnycklar och brudsporre. Väster om dessa går korridoren in i Riksintresset för naturvård, Ramsele terrass och niplandskap. Alternativ 5 passerar rakt över Nässjö by, (be 5/41

5 varandeområde 8313) som ingår i bevarandeplanen för odlingslandskapet och naturreservatet samt Natura 2000-området Nipsippan i Nässjö. Det är enligt föreskrifterna förbjudet att uppföra byggnad eller annan anläggning och att bedriva täkt, anordna upplag, borra, spränga, schakta, gräva, muddra, utfylla eller tippa massor. Alternativ 5 berör även Gammoflon, en våtmark i VMI som anges ha vissa naturvärden. Inom föreslagen korridor 5, vid Högberget/Nässjö, finns ett stort antal registrerade fornlämningar samt att länsstyrelsen har fått många tips om sannolika fornlämningar. Här bör även finnas ett antal okända fornlämningar, sammansättning av fångstgropar, hällmålningar och boplatser inom ett och samma begränsade område. En expolatering med negativ påverkan på dessa fornlämningsmiljöer eller upplevelsen av dem är olämplig utifrån kulturmiljölagen. Vid val av ledningsstråk bör man, förutom utpekade riksintressen, även beakta vissa generella principer. För att minska ingreppen i miljön bör man sträva efter att minimera behovet av att placera ledningsstolpar i våtmarker eller i strandkant vid vattendrag eller sjöar. Innan ingrepp i form av stolpplaceringar etc. i våtmarker kan godtas krävs en inventering för att säkerställa att höga naturvärden inte berörs. Vid framtagande av den tänkta sträckningen är det viktigt att hänsyn tas till den naturmiljö som finns i respektive alternativ. Detta för att minimera miljöpåverkan på det slutligt utpekade sträckningsalternativet. Sammantaget bedömer länsstyrelsen att båda de föreslagna ledningsstråken bör vara möjliga alternativ för den nya kraftledningens tänkta sträckning. Svenska kraftnät har tagit del av länsstyrelsens yttrande samt skickat yttrandet vidare till de biologer som utför naturvärdesinventeringen. Länsstyrelsens naturvårdsobjekt och nationella våtmarksinventeringen (VMI) och den naturreservatbildning som är på gång för Röåns nedre delar, strax norr om station Långbjörn och söderut, kommer att beskrivas i samrådsunderlag 2 och finnas med i miljökonsekvensbedömningen samt kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Om passage genom Natura området Lill-Mårdsjöbäcken och naturreservatet Lill-Mårdsjön ska ske parallellt med ledningen som kommer in norrifrån över bäcken anser Svenska kraftnät att påverkan blir större än att gå i ny mark. Svenska kraftnät kommer att ansöka om tillstånd att få bygga ledningen i Natura 2000-området Lill- Mårdsjöbäcken. I samrådsunderlag 2 kommer påverkan på Natura 2000-området att beskrivas ytterligare tillsammans med en bedömning av miljöpåverkan och förslag på 6/41

6 åtgärder för att minska påverkan. Det har även gjorts en naturvärdesinventering i utredningskorridoren och den rapporten beskriver Natura 2000-området ytterligare. Rapporten om naturvärdesinventeringen kommer att bifogas samrådsunderlaget som kommer att tas fram till samråd 2 och skickas ut på remiss till länsstyrelsen. Se även svar om parallellbyggnation avsnitt 3.1. De natur- och kulturvärden som finns i alternativ 5 kommer inte att heröras då Svenska kraftnät valt att gå vidare med utredningskorridor 4a till samråd 2. Vid passage genom berörda naturreservat och Natura 2000-område kommer de dispenser som krävs att sökas. Övrig hänsyn kommer att tas till natur- och kultur-värden så att dessa i så liten utsträckning som möjligt påverkas. För att naturmiljön ska påverkas så lite som möjligt kommer Svenska kraftnät i så stor utsträckning som möjligt undvika att placera ledningsstolpar i strandkanter vid vattendrag och sjöar. Om stolpplaceringar behöver göras i våtmarker och strandkanter kommer det att säkerställas att höga naturvärden inte berörs. En åtgärdsplan för mark och vatten kommer att tas fram inför byggnation där alla hänsyn och krav för att skydda natur- och kulturvärden finns samlat i ett dokument som överlämnas till entreprenören. Projektet har tagit del av den rapport och information om Guckosförekomsterna, som framkom vid inventeringen av ledning Storfinnforsen Midskog. Projektet använder sig av detta material i det fortsatta arbetet om det blir aktuellt. Just den förekomsten av Guckosko (naturvårdsobjekt 83609) ligger utanför utredningsområdet för den nya ledningen. # /2133 Sollefteå kommun Sammanfattningsvis vill kommunen avråda från att bygga ledningen enligt utredningskorridor 4b. Bedömningen är att den sträckningen kommer att medföra störst negativ påverkan på berörda intressen. Utredningskorridor 4-4b innebär att både Mårdsjöbäckens naturreservat och Röåforsens planerade naturreservat måste passeras. Båda utredningskorridorerna påverkar flera naturvärdesobjekt och reservat, där alternativ 5 korsar färre antal naturreservat och naturobjekt med högsta naturvärde. Däremot har alternativ 5 en större påverkan på den bebyggelse som faktiskt återfinns inom utredningskorridorerna. Det är svårt att förorda en korridor framför den andra utan djupare inventeringar. 7/41

7 Den största negativa påverkan på naturmiljön är den ytterligare fragmenteringen av naturen som en ny ledning innebär. Redan idag är sönderstyckningen av naturmiljön ett problem för många arter. Både för att arealen lämplig livsmiljö minskar och för att ledningsgatan fungerar som en spridningsbarriär för vissa arter. Ur natursynpunkt anses att en nyetablering av kraftledning bör ske så nära redan anspråkstagna markområden för andra kraftledningar och infrastruktur som möjligt. Både alternativ 4b och 5 korsar Röån vid den s.k. forssträckan. Det finns idag redan en kraftledning som korsar ån och ytterligare en kraftledning skulle öka påverkan på området markant. Röån har högsta naturvärde och för just den delen av Röåforsarna planeras ett nytt naturreservat. Även alternativ 4 korsar Röåns vattensystem men längre upp i systemet genom Tarån som också har mycket höga naturvärden. Rekommendationerna är att både järnvägen och Röån korsas parallellt med befintlig ledning. Alternativ 4 passerar genom naturreservatet Lill-Mårdsjön, som även är ett Natura 2000-område. Naturreservatet är ett ostört och fungerande vattensystem med ett rikt musselliv. För passage av Mårsjöbäclcen krävs försiktighet - bäcken är liten och mycket känslig för t.ex. grumling. I anslutning till bäcken kan inte kreosotslipers accepteras. För passage av denna bäcksträcka ska lämpligaste passage väljas för att minska påverkan på den skog som angränsar till bäcken. Det finns idag luckområden i skogsridån längs bäcken. Vi den övergång förordas att passera vid en sådan lucka. Mårdsjöbäcken och Röån har liknande naturvärden men eftersom Mårdsjöbäcken är betydligt mindre är den också känsligare för störningar vid en övergång än Röån. Båda alternativen korsar flertalet naturvärdes objekt. De största objekten till ytan är även de med högsta naturvärdesldassning. Inom utredningskorridor 4 återfinns både Kälflon och Arksjöflon. Båda objekten är stora myrkomplex med högsta naturvärde genom Bäcksmyran, som ligger i anslutning till Östergatusjön och Bäcksjön. Även detta myrkomplex är hydrauliskt opåverkat, varför grundläggande av stolpar kommer att påverka den naturliga hydrologin. Nässjö och Kvarnbacken har samlad bebyggelse med ett stort kulturminnesvärde i form av Nässjökvarn, som finns kvar sedan böljan av 1900-talet. Kvarnen är idag ett kvarn- och kraftverksmuseum som även idag producerar el till nätet. I detta område återfinns även Ramseles terrass- och niplandskap. Området är idag fragmenterat av ledningsgator och ytterligare en ledningsgata skulle påverka områdets landskapsbild negativt. Området är inte kulturminnesmärkt men är med museet en plats värd att bevara. Om alternativ 5 blir aktuellt så anser kommunen att ledningen ska dras parallellt med befintliga ledningar i området. 8/41

8 Samtliga utredningskorridorer kommer att påverka rennäringen i större eller mindre utsträckning. Utifrån samrådshandlingarna ser skillnadera ut att vara marginella, medan samebyarna får antas ha en mer differentierad syn utifrån sin detaljkunskap och sin användning av områdena. Fördelaktigast ur rennäringens synpunkt torde vara att undvika exploatering inom riksintresseområden och framförallt inom flyttlederna i så stor utsträckning som möjligt. Kommunen uppmuntrar till samråd med lokala skoterklubbar för att uppnå synergieffekter för skoterleder vid etablering av ny ledningsgata. som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Se svar om etablering av den nya ledningen nära andra kraftledningar, parallellbyggnation, avsnitt 3.1. Ledningen kommer att korsa Röåns vattensystem, Tarån, och järnvägen parallellt med befintlig ledning. Vid passage över naturreservatet Lill-Mårdsjön kommer ledningen att gå över området på en sträcka om ca 70 meter, delar av den sträckan passerar även Natura området. Inga stolpar kommer att placeras i naturreservatet eller Natura området. De tillstånd och dispenser som krävs kommer Svenska kraftnät att ansöka om. Se svar om kreosot, avsnitt 3.2. Vid byggnation i våtmark beror val av stolptyp på de grundläggningsförutsättningar som finns på vaije enskild stolpplats. Innan markundersökning genomförts finns erfarenhetsmässig kunskap om vilken stolptyp som blir nödvändig på den aktuella platsen och markundersökningar ger svar på vilken stolptyp som krävs. Oavsett val av stolptyp kommer de hydrologiska förutsättningarna att förändras lokalt i stolpens läge. Dessa förändringar är dock temporära om stolpen står mitt på en myr/våtmark och den hydrologiska situationen återgår till det tidigare normaltillståndet efter färdigställandet. I projekteringsfasen, som startar under år, kommer alla geotekniska förutsättningar att utredas av geotekniker/hydrologer eller andra fackkunniga där dessa frågor belyses i alla avseenden. Här innefattas hydrologi, stabilitetet, sättningar, erosion, val av stolptyp, val av grundläggningsmetod etc. för varje enskild stolpplats. 9/41

9 Samråd har skett med berörda samebyar och en dialog kommer att föras under hela projektets gång. Samråd har skett med Ramsele skoterklubb. Inga synpunkter har inkommit under samrådet. 2.2 Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen har meddelat att de avstår från att yttra sig. Följande myndigheter och organisationer har inte haft några synpunkter eller något att erinra: Fortifikationsverket, Förssvarsmakten högkvarteret, Bergsstaten, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Polismyndigheten Region Nord. # /2133 Riksantikvarieämbetet För samråd inför en tillståndsansökan enligt miljöbalken hänvisar Riksantikvarieämbetet till länsstyrelsen som företrädare för de statliga kulturmiljöintressena. Svenska kraftnät har samrått med kulturenheten på länsstyrelsen. # /2133 Röåns Byalag Styrelsen har förståelse för ändamålet med kraftledningen men känner stor oro för att kraftledningen kan komma att byggas nära befintliga bostadshus. Styrelsen har inga synpunkter på vilket alternativ Svenska kraftnät väljer, dock finns önskemål att kraftledningen byggs så långt från befintlig bebyggelse som möjligt. Svenska kraftnät försöker hitta bästa lokalisering, utifrån kriterier som boendemiljö, natur- och kulturvärden etc. I största möjliga mån undviks att placera en ny kraftledning nära bostadshus. Svenska kraftnät tar oro på allvar och uppmuntrar boende i området att ta kontakt med oss vid funderingar om den nya ledningen. # /2133 Trafikverket Trafikverket Region Mitt har följande synpunkter. Ledningen skulle komma att gå längs med och passera flera statliga vägar och järnvägen Forsmo-Hoting. 10/41

10 Närmast vägen hävdas en s.k. säkerhetszon där oeftergivliga föremål normalt inte ska förekomma om inte räcke skyddar mot påkörning. Vid tillåten hastighet o km/timme är denna zon >3meter, vid 70 km/timme >7 meter, vid 90 km/timme >9 meter och vid 110 km/timme >11 meter. Säkerhetszonen beror på sidoområdets utformning och beräknas vanligen från den höjd i slänten som ligger i nivå med omgivande mark. Vid skärning beräknas avståndet från vägkant (medföljande finns en skiss för säkerhetszon vid vägbank). För att ytterligare minska riskerna för eventuella olyckor anger väglagen att tillstånd från länsstyrelsen krävs för att utföra anläggningar inom det s.k. byggnadsfria avståndet. Det hyggnadsfria avståndet är minst tolv meter från vägområdet. Tillstånd krävs också enligt 43 väglagen för att få tillgång till vägområdet som kraftledningen ska gå över. Tillståndet söks hos Trafikverket Region Mitt. För ledningsstolpar gäller särskilda regler, se Vägverkets publikation 2005:14, "Föreskriften för ledningsarhete inom väg- och gatuområde". För starkströmsledning över 600 V ska avståndet till närmaste vägbanas ytterkant vara åtminstone stolphöjden. Höjd över körbana förutsätts följa gällande riktlinjer. Korsning med väg bör om möjligt ske vinkelrätt mot vägens längdriktning. Om det är nödvändigt att ledningen korsar en bro ska kontakt tas med ansvarig broförvaltare. Godkända ritningar ska bifogas ansökan om ledningsärende. Ledningsdragningen får inte på något vis inverka negativt på broarnas funktion och bärighet. Vid anläggande av master eller ledningar är det viktigt att hänsyn tas till hur anläggningen påverkar landskapsbilden och trafikanternas uppmärksamhet. Trafikverket förutsätter att samråd sker genom kontakt med Trafikverket, framförallt med projektledare för underhåll i frågor som kan påverka vägkonstruktion eller trafiken på vägen samt järnväg. För att ansluta eller ändra en enskild körväg/utfart mot allmän väg krävs tillstånd enligt 39 väglagen. Tillståndet söks hos Trafikverkets Region Mitt. Trafikverket förutsätter att gällande riktlinjer för starkströmsanläggningar följs. Om en ledning ska korsa järnvägen eller passera Trafikverkets mark, eller båda, krävs att Svenska kraftnät tecknar ett avtal med Trafikverket. Där ledningen kommer att korsa järnväg och passera Trafikverkets mark kommer Svenska kraftnät att teckna de avtal som krävs. 11/41

11 Svenska kraftnät kommer att ansöka Tillstånd enligt 43 väglagen, om så krävs. De särkskilda reglerna som finns i Vägverkets publikation 2005:14, "Föreskriften för ledningsarbete inom väg- och gatuområde", kommer att följas vid byggnationen av ledningen. Svenska kraftnät kommer att arbeta vidare med utredningskorridor 4a, vilken inte korsar någon bro. Tillstånd enligt 39 väglagen kommer att sökas där körväg/utfart mot allmän väg kommer att byggas. Svenska kraftnät följer gällande riktlinjer för starkströmsanläggningar. Fortsatt samråd med Trafikverket kommer att ske. # /2133 Röåns Fiskevårdsområdesförening (FVOF) I samrådsunderlaget saknades uppgifter om att Röåforsarnas Naturreservat håller på att bildas. Röån-Betarsjön är utpekat som ett Riksintresse friluftsliv av Sollefteå kommuns samhällsbyggnadsnämnd. Området har således betydande naturvärden, som rätt nyttjade kan främja turismutveckling av denna kommundel. Röåforsarna i sig hyser ett imponerande, livskraftigt bestånd av flodpärlmusslor och det fiskas öring och harr. Utter har observerats. Röån är en uppskattad kanotled, som awattnar Ångermanlands största insjö, Betarsjön. Denna sjö är unik då den är oreglerad, har utmärkt vattenkvalitet och där finns bl.a. ishavsrelikten Mysis relikta. Det är ett beklagligt faletum att Sollefteå kommun har en inaktuell, aldrig uppdaterad, översiktsplan från samrådsunderlaget skriver Svenska kraftnät "Sollefteå kommun har ingen kommunomfattande översiktsplan i dagsläget." Det är anmärkningsvärt. Det saknas helt en uppdaterad översikt av kommunens mark och vatten. Att man då kan planera en ledning av denna storlek känns osäkert. Röån berörs redan av tre större kraftledningar, varav en 400 kv-ledning korsar Röåforsarnas Naturreservat. Röåns FVOF finner det uteslutet att den nya ledningen tillåts korsa Röåforsarnas Naturreservat och ett sådant beslut kommer Röåns FVOF inte att acceptera. Av de tre alternativen framstår 4a, ur FVOF:s perspektiv, som det alternativ med minst miljöpåverkan. Men det bästa vore att hitta en alternativ lösning, som inte alls involverar Röån. Svenska kraftnät tar tacksamt emot information att ett naturreservat ska bildas. Det är 12/41

12 en mycket viktig del i samrådsprocessen att ha en dialog med berörda organisationer som har lokalkännedom om området som ledningen ska byggas inom. Svenska kraftnät hade i april och maj möten med Länsstyrelsen i Västernorrlands län och Sollefteå kommun angående den nya ledningen. Svenska kraftnät heldagar att vi inte fått någon information om det nya naturreservatet, men är tacksamma att få det i samrådet. Vi utgår ifrån den information som kommunen tillhandahåller. Information till samrådsunderlaget har hämtats från den översiktsplan som FVOF hänvisar till. Sollefteå kommun är delaktig i samrådet och Svenska kraftnät har både träffat kommunen och skickat det material som även FVOF fått. Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt utfört förprojektering är 4a den utredningskorridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Ledningen ska byggas mellan stationerna Långbjörn och Storfinnforsen, vilket innebär att ledningen måste passera Röån eller Tarån någonstans på vägen ut från station Långbjörn mot station Storfinnforsen. Ledningen kommer att byggas så att passage över Röån sker parallellt med befintlig ledning för att minska påverkan i området. # /2133 Lasele Fiskevårdsområdesförening (FVOF) Tarån mynnar ut i Röån i det planerade naturreservatet, Röåforsarnas naturreservat. Röåns FVOF:s yttrande är tillämpliga även för Tarån och Lasele FVOF åberopar därför Röåns FVOF:s yttrande. Lasele FVOF instämmer helt i Röåns FVOF:s avvisning av en ledningsdragning enligt alternativ 5 och 4b. Se kommentarer till Röåns FVOF #22 # /2133 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Huvudsakligen löper samtliga alternativ över terräng med morän och berg utan några speciellt skyddsvärda objekt. Samtliga alternativ passerar dock på kortare sträckor grundvattenförekomster som ur SGU:s perspektiv alltid har ett stort skyddsvärde. Alternativ 4 berör i sin västra del en grundvattenförekomst mellan sjöarna Axingen och Nässjön. Här finns inga brunnar och utredningskorridoren är bred och ger goda möjligheter att undvika förekomsten. Alternativ 5 löper söder om Nässjön över en grundvattenförekomst och detta sammanfaller med riksintresset för naturvården. Området är redan påverkat av ledningar och 13/41

13 vägar men det kan ifrågasättas om ytterligare belastning med ledning i ny korridor är acceptabelt. Här finns dessutom några brunnar inom korridoren. Vid passagen av Fjällsjöälven finns det siltiga sediment med en viss ravinbildning och sannolikt även en del aktiv erosion. Detta gäller även alternativ 4a där det passerar Tarån och Röån och den östra änden av alternativ 4b. Alternativen har olika för- och nackdelar men sett ur geologisk synvinkel och grundvattenskydd är alternativ 4a eller 4b att föredra och 4b ger sannolikt säkrare grundläggning då 4a löper över mer erosionsbenägna områden. Korridorerna berörs inte av något undersökningstillstånd enligt minerallagen. Svenska kraftnät har i förprojekteringen utvärderat bland annat magnetfältsnivåer för fastigheter, visuellt intryck, miljöpåverkan, korsningar med andra ledningar, korsningar av vägar, markförhållanden och parallellgång med andra kraftledningar för att undersöka vilket sträckningsalternativ som lämpar sig bäst. Utifrån denna förprojektering som underlag och inkomna yttranden har Svenska valt att gå vidare med utredningskorridor 4a till samråd 2. Vid hygge i våtmark beror val av stolptyp på de grundläggningsförutsättningar som finns på vaije enskild stolpplats. Innan de planerade markundersökningarna genomförts finns erfarenhetsmässig kunskap om vilken stolptyp som blir nödvändig på den aktuella platsen och markundersökningar ger svar på vilken stolptyp som krävs. Oavsett val av stolptyp kommer de hydrologiska förutsättningarna att förändras lokalt i stolpens läge. Dessa förändringar är dock temporära om stolpen står mitt på en myr/våtmark och den hydrologiska situationen återgår till det tidigare normaltillståndet efter färdigställandet. I projekteringsfasen, som påbörjas under 2016, kommer alla geotekniska förutsättningar att utredas av geotekniker/hydrologer eller andra fackkunniga där dessa frågor belyses i alla avseenden. Här innefattas hydrologi, stabilitetet, sättningar, erosion, val av stolptyp, val av grundläggningsmetod etc. för varje enskild stolpplats. # /2133 Skanova Skanova har inga synpunkter på samrådet angående ny 400 kv-ledning Långbjörn - Storfinnforsen. Stråken 4 och 5 är mest intressanta för ytterligare studier, eftersom områdena är mer glest befolkade och därför mindre teletäta, varför Skanovas nät inte riskerar att påverkas i så stor omfattning. 14/41

14 Skanova vill också påpeka att ökade jordfelsströmmar, som kan uppkomma i de bägge stationerna samt utefter berörd ledning, kan komma att kräva ytterligare skydd i telenätet. Svenska la'af t näts kommentarer Svenska kraftnät utför lågspänningsmätningar på närliggande nät och beställer åtgärder där det visar sig behövas. När Svenska kraftnät ansöker om drifttillstånd måste detta finnas redovisat. # /2133 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Den elektromagnetiska strålmiljön kan påverkas kring kraftledningar och transformatorstationer. Det är viktigt att detta beaktas och att "Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält" tillämpas vid planering av höstäder, skolor, förskolor och andra miljöer där människor vistas stadigvarande. SSM noterar att ett resonemanang kring försiktighetsstrategi avseende magnetfältsexponering finns med i samrådsunderlaget. På sidan 17 i samrådsunderlaget bedömer Svenska kraftnät att 4 mikrotesla ska överstigas innan magnetfältsnivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Om detta menas "avvika väsentligt från vad som är normalt för bostäder intill kraftledningar" så bör det tydligt framgå. SSM:s bedömning utifrån mätningar i bostäder (SSM-rapport 2012:69) är annars att 2 mikrotesla är att bedöma som kraftigt förhöjda årsmedelvärden för svenska bostäder. Det bör framgå i samrådsunderlaget hur årsmedelströnmien har beräknats för den aktuella ledningen. På sidan 16 i samrådsunderlaget utpekas Socialstyrelsen som en av fem ansvariga myndigheter på området magnetfält och hälsa. SSM påpekar att den nybildade myndigheten Folkhälsomyndigteten har övertagit Socialstyrelsens ansvar i frågan. SSM har anmärkt på att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy medger att 4 mikrotesla ska öververstigas innan magnetfältsnivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. Vi vill förtydliga att det gäller vid bostäder samt att vår policy tar utgångspunkt utifrån försiktighetsprincipen som Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar tillsammans med Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket och Folkhälsomyndigheten. Vid planering av nya ledningar intill bostäder eller platser för varaktigt vistande används riktlinjer enligt Svenska kraftnäts magnetfältspolicy där gränsen 0,4 mikrotesla enligt försiktighetsprincipen anses som maximal nivå. Detta är betydligt 15/41

15 under den nivå om 4 mikrotesla vilket enligt Svenska kraftnäts bedömning är den nivå som anses avvika väsentligt från vad som är normalt att det bedöms påverka hälsomiljön i bostäder eller annan plats där människor vistas varaktigt. I övrigt hänvisas till avsnitt 3.6. Texten om magnetfält har uppdaterats i våra textmallar. Samrådsunderlaget som kommer att tas fram inför samråd 2 kommer att ha den uppdaterade texten. I den versionen är texten "... avvika väsentligt från vad som är normalt" borttagen samt att Folkhälsomyndigheten numera är en av de ansvariga myndigheterna och inte Socialstyrelsen. Svenska kraftnät kommer i samrådsunderlag 2 att presentera en utförligare beskrivning av hur årsmedelströmmen har beräknats. # /2133 Jägareförbundet Under förutsättning att inga jaktliga inskränkningar införs finner förbundet övervägande skäl till att tillstyrka projektet. Kraftledningar är både negativa och positiva för viltet. För skogshöns (tjäder och orre) kan de vara negativa då de utgör en reell dödsfara, medan de för klövviltet kan vara positiva. Nya miljöer skapas och Jägareförbundet menar att dessa kan användas till alternativ markanvändning, till exempel viltfoderproduktion. Förbundet föreslår att berörda markägare/jakträttshavare erbjuds skötsel och röjning av kraftledningsgatan. Det kommer inte att göras några jaktliga inskränkningar. Upphandling av skötsel i ledningsgata kommer att göras i enlighet med Svenska kraftnäts policy för upphandling. # /2133 Skogsstyrelsen Av samrådsunderlaget framgår det att den sökande har kännedom om de nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt som finns registrerade hos Skogsstyrelsen inom utredningskorridorerna. Av underlaget framgår inte om dessa områden kommer att påverkas av kraftledningen, utan det hänvisas till att det fortsätta planeringsarbetet får visa om de kan undvikas. I bilaga 2 bifogas beskrivningar av naturvärdena i nyckelbiotoperna och naturvärdesobjekten som berörs av utredningskorridorerna. Dessa områden utgör viktiga miljöer för sällsynta och hänsy nskrävande arter och Skogsstyrelsen anser 16/41

16 att man bör undvika att dessa miljöer påverkas negativt av den planerade kraftledningen. Likaså för de nyckelbiotoper som storskogsbruket har registrerat. Inom utredningskorridorerna kan det även finnas nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt som Skogsstyrelsen inte har kännedom om och Skogsstyrelsen anser att en naturvärdesinventering hör utföras för att identifiera eventuella oregistrerade områden med höga naturvärden så att negativ påverkan på värdefulla naturmiljöer kan minimeras. Av samrådsunderlaget framgår att förekomsten av naturvärden kommer att studeras i detalj när en utredningskorridor valts och ett förslag till sträckning har tagits fram. Inom utredningskorridorerna finns också flera våtmarksområden med höga naturvärden. Skogsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att dragningen av kraftledningen planeras så att den negativa påverkan på dessa våtmarksområden och myrholmar minimeras. Utredningskorridorerna herör också riksintressen för naturvård och naturreservatet Liss-Mårdsjön som även är Natura 2000-område. Skogsstyrelsen anser att det är mycket viktigt att negativ påverkan på dessa miljöer minimeras och av samrådsunderlaget framgår det att så kommer att ske genom anpassning av stolpplaceringen och lokaliseringen av ledningen. I samrådsunderlaget redovisas att utredningskorridorerna berör riksintressen för rennäringen, flyttled och trivselland. Det framgår inte vilken påverkan ledningen kommer att ha på rennäringen eller vilken hänsyn som planeras, eftersom det i nuläget inte är avgjort vilka delar inom riksintresseområdena som är kärnområden, eller var inom utredningskorridorerna ledningen kommer att anläggas. Skogsstyrelsen utgår från att en sådan analys kommer att göras och att samråd sker med berörda samebyar. Av samrådsunderlaget framgår var det finns kända forn- och kulturlämningar och även var oregistrerade lämningar finns eller kan förväntas finnas. Utöver detta finns i Skogsstyrelsens register uppgifter om två fäbodlämningar. (Karta över dessa finns i bilaga i och beskrivningar av lämningarna i bilaga 3 till yttrandet.) Skogsstyrelsen anser att det är viktigt att inga forn- eller kulturlämningar kommer till skada i samband med uppförandet av ledningen. Av samrådsunderlaget framgår att hänsyn ska tas vid utplaceringen av stolpar så att inte fornlämningar direkt berörs och att utförligare analyser av kulturmiljöer kommer att ske senare i tillståndsprövningen när förslag till sträckning har tagits fram. Utredningskorridorerna bedöms ha liten påverkan på kulturmiljöer och båda alternativen bedöms likvärdiga med avseende på kulturmiljön. 17/41

17 Markanspråken bedöms i samrådsunderlaget bli likvärdiga oavsett vilken utredningskorridor som blir aktuell. Av samrådsunderlaget framgår också att kraftledningen bedöms ha liten påverkan på friluftsliv och rekreation inom de utredningskorridorerna som analyseras (kartor och beskrivningar över kända nyckelbiotoper m.m. bifogas yttrandet). Svenska kraftnät har tagit del av bifogade kartor och beskrivningar och kommer att använda sig av dessa i det fortsatta arbetet med ledningen. Natur- och kulturvärdesinventering har utförts. Förprojekteringen av ledningen har utgått ifrån att den negativa påverkan på våtmarksområden och myrholmar, Natura 2000-områden, naturreservat, övriga naturvärden samt fornlämningar ska minimeras. Det gäller även i detaljprojekteringen av ledningen, genom till exempel stolpplacering. Samråd och dialog sker med berörda samebyar. En utförligare redovisning av vilka kärnområden, flyttleder och riksintressen gällande rennäringen som berörs kommer att göras i samrådsunderlag 2, som kommer att visa ett utbyggnadsförslag, samt även i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. # /2133 Skogsstyrelsen Västernorrlands distrikt I samrådshandlingarna framförs det att ett antal nyckelbiotoper berörs. Vid avverkning inom nyckelbiotoper anser Skogsstyrelsen att åtgärder som skadar nyckelbiotoper ska begränsas i största möjligaste mån. I samrådshandlingarna framgår att ett antal uppräknade forn- och kulturlämningar. Vid avverkning ska ett beslut inhämtas från länsstyrelsen. Då det gäller åtgärder inom naturvårdsavtal och biotopsskyddsområden är det Skogsstyrelsen som är tillsynsmyndighet. För att kunna göra en riktig bedömning om huruvida den nya ledningen, inom ett skyddat område, strider mot naturvårdsavtalets syfte eller kan komma att skada naturmiljön, krävs en precisering av hur åtgärden kommer att utföras och exakt vilka buskar och träd som berörs. Respektive skyddat område handläggs separat och erfarenheter visar att verksamhetsutövaren bör kontakta Skogsstyrelsen så tidigt som möjligt. De arbeten som berör områden med natur- och kulturmiljöer bör ske på ett sådant sätt att dessa inte skadas. Hänsyn bör även tas vid planering av tillfarts- och drivningsvägar. 18/41

18 Skogsstyrelsen är den myndighet som bedömer om en åtgärd bedöms skada naturvärdena i ett biotopskydd eller inte. Det meddelas verksamhetsutövaren. Inom ett biotopskyddsområde får man inte bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Om det finns särskildas skäl kan dispens ges De tillstånd och dispenser som krävs enligt lag kommer att sökas. I största möjliga mån kommer de natur- och kulturvärden som riskerar att skadas vid bygget av ledningen att undvikas. Inför att ledningen samt tillfartsvägar byggs kommer en åtgärdsplan för mark och vatten att tas fram. Åtgärdsplanen visar de hänsyn och krav som kommer att vidtas för att skydda natur- och kulturmiljöer. # /2133 Sveriges Geologiska Institut (SGI) De geologiska förutsättningarna har inte närmare beskrivits, men däremot har landskapets karaktär beskrivits relativt väl för båda alternativen. Med ledning av detta, samt tillgängliga jordartskartor, bedömer SGI att det inte finns några betydande geotekniska svårigheter som särskilt talar emot något av de olika alternativen. SGI förutsätter att projektering avfundament, anläggningsarbeten, tillfartsvägar, ledningsgravar och övriga anläggningar i mark görs i samråd med geotekniker. Borttagning av vegetationen i ledningsgata i eller ovanför sluttande terräng kan påverka områdets stabilitet och åtgärden bör därför också riskbedömas av en geotekniker. I anslutning till vattendrag och ravin- och niplandskap bör planerade åtgärder också riskbedömas av en geotekniker. För fundament i anslutning till vattendrag bör även tomtsättningar för erosion och eventuella skyddsåtgärder för detta utredas och SGI påminner om att dessa kan vara tillståndspliktiga. SGI noterar att kreosotslipers kommer att användas som fundament i normalfallet, men att stål- eller betongslipers kommer att användas i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar. Underlaget uppger också att stolparna i första hand ska placeras utanför vattenområden för att undvika spridning i vatten. SGI anser att beskrivningarna avseende användning av kreosotslipers är tillräckliga i detta skede. SGI anser att användning av kreosotbehandlade stolpar/fundament bör göras med omdöme och försiktighet i närheten av yt- och grundvattenrecipienter. Detaljprojektering för stolpplacering, anläggningsarbeten, vägar och övriga anläggningar kommer att genomföras. Områdets stabilitet kommer att riskbedömas av geotekniker. Oavsett om stolpar placeras vid vattendrag eller inte kommer det att göras 19/41

19 utredningar för fundamental. Om det krävs en riskbedömning för att avverka skog så kommer det att göras men det är inget som vanligtvis görs. Vid bygge i våtmark beror val av stolptyp på de grundläggningsförutsättningar som finns på vaije enskild stolpplats. Innan de planerade markundersökningarna genomförts finns erfarenhetsmässig kunskap om vilken stolptyp som blir nödvändig på den aktuella platsen och markundersökningar ger svar på vilken stolptyp som behövs. Oavsett val av stolptyp kommer de hydrologisa förutsättningarna att förändras lokalt i stolpens läge. Dessa förändringar är dock temporära om stolpen står mitt på en myr/våtmark och den hydrologiska situationen återgår till det tidigare normaltillståndet efter färdigställandet. I projekteringsfasen, som påbörjas under 2016, kommer alla geotelcniska förutsättningar att utredas av geotekniker/hydrologer eller andra fackkunniga där dessa frågor belyses i alla avseenden. Här innefattas hydrologi, stabilitetet, sättningar, erosion, val av stolptyp, val av grundläggningsmetod etc. för varje enskild stolpplats. De geologiska förutsättningarna kommer att beskrivas utförligare i samrådsunderlag 2 utifrån bland annat den förprojektering som då har utförts. # /2133 SCA Skog AB Nyckelbiotoper samt skogliga försök kan förekomma inom föreslaget ledningsområde. För att förhindra att ledningsdragningen sker i känsliga områden bör kontroll ske i karttjänsterna: > Nyckelbiotoper - skogsvårdsstyrelsens karttjänst "skogens pärlor" redovisar värdefulla skogsmiljöer. > Skogliga försök finns i "Silvaboreal" databas över Sveriges skogliga försök. Eftersom karttjänsterna inte innehåller täckande information bör kontroll också ske på marken. SCA motsätter sig att ingrepp sker i nyckelbiotoper samt i skogliga försök. Skogliga försök samt nyckelbiotoper kommer att kontrolleras och vid behov beskrivas samt påverkan bedömas i samrådsunderlag 2. # /2133 Luftfartsverket (LFV) LFV avstyrker dragningsalternativet "korridor 5" på grund av att LFV är sakägare för en utrustning för avståndsmätning till flygplan, en så kallad DME. Utrustningen finns idag på en plats som enligt dragningsalternativet är i mitten av korridoren. 20/41

20 LFV har inget att erinra mot övriga dragningsalternativ. LFV har i sitt remissvar inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser ska därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta (ca 60 km ut från flygplatsen). MSA är den hinderyta som är störst och står för "Minimum Sector Altitude". LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där de utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Berörd flygplats, inom 60 kilometer, har remitterats och getts möjlighet att komma med synpunkter angående den nya ledningen. Dock har inga yttrande inkommit. En flyghinderanalys kommer att genomföras. # /2133 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB har utifrån samrådsunderlaget utrett konsekvenserna av planerad kraftledning Långbjörn - Storfinnforsen, för påverkan på radiokommunikationssystemet Rakel. Om Svenska kraftnät väljer att gå vidare med alternativ 4 har MSB inget att invända mot etablering av kraftledningen. Då det gäller alternativ 5 har MSB en erinran eftersom det påverkar flera tekniska installationer för Rakelnätet. som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. 2,3 Berörda fastighetsägare och allmänhet #9 2014/2131 Carita Talso/ Meåfors 1:50 Fastighetsägaren har ägt huset, en skola, sedan Ägaren planerar att flytta dit vid pensionering om två år och rusta för kommande verksamhet. Blir det en kraftledning nära skolan så går planerna inte i lås. 21/41

21 som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a. # /2133 Tara 2:g>2 och l/bo Wallander Eftersom en av utredningskorridorerna går genom fastigheten och den södra gränsen är dragen i princip mitt i Röån är fastighetsägaren (och övriga byhor) intresserad av att höra hur dragningen i norra benet ska göras och om detta blir huvudalternativet. En dragning som följer befintliga ledningar norr om Långbjöm och över Röån skapar troligtvis inga större problem (syns ej från hyn) men ju längre söderut i utredningskorridoren man kommer ju mer problematiskt blir det med befintlig bebyggelse och med en förfulning av landskapet. Fastighetsägaren vill veta hur Svenska kraftnät ser på norra alternativet runt Röån och om i princip ledningen kan dras var som helst i utredningskorridoren, trots en ganska omfattande bebyggelse norr i byn och bybornas synpunkter. Efter att ha utvärderat inkomna yttranden samt förprojektering är 4a, det norra alternativet, den utredningskorridor som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Utredningskorridor 4a innebär att ledningen går längs med befintliga ledningar ut från station Långbjörn för att sedan avvika västerut mot station Storfinnforsen. Bybornas synpunkter är mycket viktiga för Svenska kraftnät. Synpunkterna är en värdefull del i samrådsprocessen och för Svenska kraftnät är det viktigt att få en bra dialog med berörda fastighetsägare som har lokalkännedom om området som ledningen ska byggas i. Berörda fastighetägares synpunkter har vägts in i valet om vilket alternativ som Svenska kraftnät ska vidare med till samråd 2. # /2133 Krången 6:4/Karin Nilsson Om Svenska kraftnät väljer att bygga den planerade kraftledningen utifrån alternativ 5, kommer fastigheten att beröras, vilket ses som olyckligt. Fastigheten utgörs av två skiften varav det södra redan besväras av en stamnätsledning och om ytterligare en ska byggas på det norra skiftet tycker fastighetsägaren att det är onödigt och orättvist. 22/41

22 Fastigheten har ett högt rekreationsvärde. Den är lättillgänglig via en gammal väg som slingrar sig genom hela det norra skiftet och frekventeras ofta av Ramselebor. Vägen förekommer redan på historiska kartor, den är obetydligt bredare än en promenadväg och fastighetägaren vill inte att den ska förstöras. Fastighetsägaren förvaltar släktgården så att den ska glädja både nu och i framtiden. Det förekommer även fornlämningar i form av fångstgropar på fastigheten. som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a. # /2133 Nordankäl 2:28/Ann-Sofie Strömberg Underlaget som fastighetsägaren fått skickat till sig visar att korridor 5 passerar rakt över fastigheten samt även över grannars hus, vilket gör fastighetsägaren bekymrad över hur Svenska kraftnät kan komma fram till en sådan lösning. Enligt tabellen i samrådsunderlaget finns det sex hus inom meter och 14 hus meter. Dessutom finns på fastigheten en bäckdal med biotopkaraktär som bör lämnas orörd enligt Skogsvårdsstyrelsen. Fastighetsägaren menar att hänsyn ska tas till boende och att alternativ 5 därför bör skrotas. De andra alternativen har färre hus inom meter och dessa alternativ bör prioriteras. Fastighetsägaren undrar varför det inte går att använda den kraftledningsgata som redan finns. som Svenska kraftnät har valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a. Se svar om parallellbyggnation avsnitt 3.1. # /2133 Krången 6:i4/Hans Tjernberg Fastighetsägaren berörs av korridor 5 genom ägande av två stycken skogsskiften, varav det ena är nyinköpt och ingen lagfart finns för den än. Fastighetsägaren ser helst att ledningen dras enligt 4a/b, då skiftena inte kommer att beröras av den korridoren. som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2.

23 # /2133 Nässjö 2:io/Ingrid Carlsson Efter att ha deltagit i informationsmötet den 5 maj 2015 på Faxen i Ramsele, där mycket god information om planerad kraftledning Långbjörn - Storfinnforsen presenterades, samt därefter ha erhållit handlingar angående medgivande om tillträde för markundersökning för nämnda fastighet, lämnas följande synpunkter: Korridor 4 motsätts inte trots att den eventuellt kan komma att beröra den del av fastigheten Nässjö 2:10, som benämns skifte nr 2. Korridor 5 motsätter fastighetsägaren bestämt. Ledningen får inte vidröra Högberget som är ett heligt berg. Samma ska gälla för hela Nässjö by (bifogat tidningsartikel från 1950-talet). Fastighetsägaren härstammar från fastighet Nässjö 1:6 och är nu ägare till Nässjö 2:10 där markundersökning inte tillåts. Inom denna fastighet ligger Nipsippans naturreservat. Vid tidigare geologiska undersökningar har det framkommit att Nässjö hy har varit bebott sedan 3000 år tillbaka. Fynd av bl.a. pilspets och klubba visar prov på detta samt tidigare gjorda borrningar i liten tjärn på fastigheten Nässjö 1:6. som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a. # /2133 Nässjö 5:5/LiIIemor Hansson Fastighetsägaren är en av fyra fritidshusfastighetssägare på fastigheten Nässjö 5:5 som har sjötomt med badplats och en allmän badplats. Perfekt läge, förutom en störande 400 kv-ledning som går över sjön vid strandkanten. Den låter högt och känns ibland olustig med eventuell strålning. Tanken på en ny ledning i närheten och eventuellt bredvid fritidshusen känns främmande. Det skulle förstöra allt. Den här platsen går inte att ersätta. som Svenska kraftnät valt att gå vidare med till samråd 2. Fastighetshetsägaren berörs inte av utredningskorridor 4a. 24/41