Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Transkript

1 Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL

2 Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett rikt växt- och djurliv och integreras som en naturlig del i vår verksamhet

3 3 Det 16:e miljömålet, Ett rikt växt- och djurliv antogs av riksdagen i november > Miljömålet innebär bland annat att förlusten av biologisk mångfald och andelen hotade arter ska minska. > Att fastställa och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper är ett av de viktigaste verktygen för att nå dessa mål och andra relaterade miljömål. > En av de viktigaste, och mest värdefulla, delarna inom arbetet med åtgärdsprogram är att etablera goda kontakter med markägare, brukare, myndigheter och andra som påverkar eller kan påverka artens eller arternas status.

4 4 Nuläge > I Södermanland har 96 % av gräsmarkerna försvunnit på 100 år (Cousins m.fl. 2015). > I Sverige finns arter varav 4273 arter är rödlistade och 2029 arter direkt hotade. > Antalet rödlistade arter har ökat med ca 4% mellan 2010 till Hotade arter har ökat med 4,4%. > 318 rödlistade arter finns registrerade i Svk:s kraftledningsgator > Aldrig tidigare har någon varelse kunnat påverka vår planet i samma omfattning som mänskligheten gör idag. Det innebär stora utmaningar men också hopp för vår framtid...

5 5 SOU 2014:50, delbetänkande > Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten, för en långsiktigt hållbar markanvändning > Regeringen ger senast 2015 Svenska kraftnät i uppdrag att planera för och senast 2017 genomföra skötsel av kraftledningsgator ur ett naturvårds- och landskapsperspektiv.

6 Kort om skogliga underhållet 6

7 7

8 8 Kort om skogligaunderhållet > År 0: UH-röjning > År 1: Skogsbesiktning > År 3: Kantträdsavverkning > År 4: Röjningsbesiktning > År 7: Extra röjningsbesiktning > År 8: UH-röjning o.s.v.

9 Biologisk mångfald i ledningsgatan hur kommer det sig? > En hävdhistoria > En reträttplats för ängs- och hagmarksarter > En korridor / spridningsväg i landskapet Skötseln av kraftledningsgator skapar värden 9

10 10 Biologiskt mångfaldsarbete > Forskning > Inventering > Åtgärder > Övervakning

11 Forskning /studier: SvK i samarbete med SLU 11 Fjärilar > inventeringar och rapport > vetenskaplig uppsats Fåglar > inventering och rapport Kärlväxter > inventeringar > skötselförsök och uppföljning Skalbaggar > Inventering och sammanställning av resultat

12 Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar Kraftledningsgatorna hade både fler fjärilsarter och individer än de övriga. Av de funna 11 rödlistade fjärilarna, noterades 8 i kraftledningsgator.

13 Inventering och skötselförsök - SLU Inventering 2002, 2004, 2005 och 2010 >Jälla, Faringe och Vigelsbo i Uppland och Brånäs i Småland. Inventering 2006/2007 och 2010 >Lydinge i Uppland Inventeringarna visar att områdena är mycket artrika, trots sin ringa storlek och att hävdgynnade arter förekommer rikligt. Många av signalarterna enligt Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering har noterats i dessa områden. Mer än 150 kärlväxter noterades i Lydinge

14 14 Inventering > Sedan 2006, årlig inventering med hjälp av studenter från SLU > Vår UH-entreprenör utför även inventering > Idag har vi inventerat ca 85% av våra ledningsgator.

15 15 Inventerade ledningsgator och identifierade artrika objekt Stamnätets längd: ca km Identifierade objekt: ca 600 Inventerat tom 2015: 85% av ledningarna

16 Årlig inventering av artrika biotoper 6 DECEMBER

17 Fältmanual 17

18 18 Naturvärden i kraftledningsgatan? Växter Fjärilar Skalbaggar Svampar Fåglar Vilt Inventeringar Studier av historiska kartor GIS-analys

19 6 DECEMBER Arter 20 i topp

20 Inventeringar initierade av länsstyrelser 2012 skickades en förfrågan till länsstyrelserna om artrika lokaler i kraftledningsgatan 12 länsstyrelser har lämnat uppgifter

21 21 Kraftledningsgatans artrika biotoper: (Ljunghed) Torräng Friskäng Fuktäng Anpassade skötselåtgärder: Breddning av patrullstigen (ordinarie bredd 3 meter) Borttagande av röjningsavfall Utglesning av enar (om enar står tätt i artrik gräsmarksvegetation) Inga skötselåtgärder bedöms vara nödvändiga

22 Rutin för skötsel av artrika områden 22

23 23 Grön infrastruktur Vägar Järnväg Kraftledningar Flygplatser Golfbanor AKTÖRER Svenska Kraftnät Vattenfall Eldistribution Eon Trafikverket Swedavia Jordbruksverket Naturvårdsverket Centrum för biologisk mångfald Artdatabanken STERF - golf 23

24 24 FoU av metodtester för övervakning av tillståndet i kraftledningsgatorna > Skaffa kunskap hur sådana mätningar skall utformas, för att ge bäst nytta. > Hitta bra miljömål som är mätbara > Hitta en standardiserad objektiv mätmetod som är vedertagen och förankrad inom miljöarbetet > Studera samordningsvinster om vi gör detta tillsammans med andra aktörer

25 25 FoU av metodtester för övervakning av tillståndet i kraftledningsgatorna Karta som illustrerar var det befintliga stickprovet av landskapsrutor sammanfaller med kraftledningsgator i stamnätet, på totalt 90 ställen. Slutsatsen är att ett utökat stickprov av rutor behövs för att få ett tillräckligt statistiskt underlag med tillräcklig detalj.

26 26 FoU av metodtester för övervakning av tillståndet i kraftledningsgatorna > Ur ett hållbarhetsperspektiv kan vi också mäta och analysera konsekvenser av global påverkan och av vårt underhåll i våra ledningsgator jämfört med omgivande landskapstyper. > Mer kunskap kommer att komma oss till del om vi fortsatt mäter den biologiska mångfalden över tid i fasta provytor. Kunskap som ger oss verktyg att påverka den biologiska mångfalden genom vårt sätt underhålla ledningsgatorna.

27 TACK!