Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen
|
|
- Carl-Johan Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort Barn och unga deltar i samhällsplaneringen
2 Innehållsförteckning Inledning... 2 Tillvägagångssätt... 5 Resultat... 7 Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan... 8 Problem och brister på Tornedalsvägen Problem och brister på Kengisgatan Problem och brister på Soukolovägen Problem och brister på övriga gator Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen Förslag till förbättringar för Kengisgatan Förslag till förbättringar för Soukolovägen Förslag för att skapa en attraktivare centralort... 45
3 Inledning Bakgrund Under hösten 2013 genomförde Trafikverket tillsammans med Pajala kommun en åtgärdsvalstudie av trafikmiljön i Pajala centralort. I åtgärdsvalsstudien analyserades problem och brister i trafikmiljön med särskilt fokus på de centrala delarna av Pajala. Under arbetet med åtgärdsvalsstudien framkom att det fanns så stora brister i trafikmiljön att det kommer att krävas upprustning och ombyggnation av gator och vägar för att åtgärda bristerna. Trafikverket beslutade därför att tillsammans med Pajala kommun inleda planering för ombyggnation av Tornedalsvägen, Kirunavägen, Soukolovägen och Kengisgatan (se karta på sida 3). För att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt och för att bättre tillvarata och tillgodose barnens och de ungas behov och rättigheter så beslutade Pajala kommun att tillsammans med Trafikverket genomföra ett projekt för att aktivt involvera barn och unga i planeringsprocessen. Projektet genomfördes innan ombyggnationerna påbörjas så att barnen och de unga ges möjlighet att påverka den framtida utformningen av gator och vägar. Projektet är ett led i Plan och miljönämnden i Pajalas arbete för att uppmuntra barns och ungas delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen. Under hösten 2014 inledde Plan och miljöavdelningen vid Pajala kommun med stöd av Trafikverket ett samarbete med pedagoger på Centralskolan och Smedskolan. Samarbetet syftade till att inhämta barnens och de ungas kunskap och synpunkter om problem och brister i trafikmiljön i Pajala centralort samt till att få förslag på hur trafik och centrummiljön i Pajala centralort kan bli tryggare och mer attraktiv att vistas i. Inom ramen för den ordinarie undervisningen har över 100 elever från förskoleklass, årskurs 3, 4 och 8 under hösten 2014 studerat och analyserat trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Resultaten av deras arbete har illustrerats av eleverna själva i såväl text och bild som i form av modeller. Resultaten har även redovisats för politiker och tjänstemän från Pajala kommun samt för Trafikverket och allmänheten. Resultaten av detta projekt presenteras i denna rapport som utgör en del av det beslutsunderlag som kommer att ligga till grund för utformningen av Tornedalsvägen, Kirunavägen, Soukolovägen och Kengisgatan. Rapporten är sammanställd av Anton Brännvall, samhällsplanerare på Pajala kommun. 2
4 Karta över centrala Pajala 3
5 Inledning Barns och ungas delaktighet och inflytande Plan och miljönämnden i Pajala kommun har antagit som mål att barns och ungas delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen skall uppmuntras. Som ett led i nå det målet har detta projekt genomförts. Projektet har syftat till att låta barnen och de unga själva komma till tals i en fråga som berör dem samt till att barnen och de ungas bästa ska beaktas när trafik och centrummiljön i Pajala centralort förändras. Syftet har också varit att pröva metoder för hur barn och unga kan göras delaktiga i samhällsplaneringen och hur deras synpunkter och perspektiv kan uppmärksammas. FNs barnkonvention Arbetet med att involvera och göra barn och unga delaktiga i samhällsplaneringen tar sin utgångspunkt i FNs konvention om barns rättigheter, vanligen kallad barnkonventionen. Sverige har tillsammans med 192 andra länder ratificerat barnkonventionen. Denna konvention ger en generell definition av alla barns rättigheter i alla samhällen oberoende av kultur, religion eller andra särdrag. Det är framför allt fyra grundläggande principer i konventionen som alltid ska beaktas vid frågor som berör barn. Dessa fyra grundläggande principer slår fast att: Alla barn har samma rättigheter och lika värde oavsett barnets eller dess föräldrars tro, hudfärg, kön, språk, religion, handikapp, nationalitet eller politisk tillhörighet (artikel 2). Barnets bästa skall beaktas i alla beslut och åtgärder som berör dem (artikel 3). Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling (artikel 6). Alla barn har rätt att säga sin mening och att få den respekterad (artikel 12). Strategi för förverkligande av barnkonventionen Sveriges riksdag har vid två tillfällen antagit strategier för hur barnkonventionen skall förverkligas. Den senaste strategin antogs år I strategin betonas att barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem samt att aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för prioriteringar och beslut som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska även följas upp och utvärderas ifrån ett barnperspektiv. Strategin ska fungera som utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barns och ungas rättigheter. Transportpolitiska mål Sveriges regering antar transportpolitiska mål som visar vilka områden som prioriteras politiskt inom den statliga transportpolitiken. De transportpolitiska målen ska vara utgångspunkten för statens åtgärder inom transportområdet. Bland de transportpolitiska målen finns funktions och hänsynsmål vilka bland annat ska uppfyllas genom att barns och ungas möjligheter att på ett säkert sätt använda och vistas i trafikmiljöer ska öka. 4
6 Tillvägagångssätt Samarbete med skolan I arbetet med att uppmuntra barns och ungas delaktighet och inflytande i samhällsplaneringen så har Plan och miljöavdelningen och Trafikverket samarbetat med lärare och elever från Smedskolan och Centralskolan i Pajala kommun. Plan och miljöavdelningen bjöd under våren 2014 in rektorer och pedagoger från Smedskolan och Centralskolan för att tillsammans med Trafikverket informera om projektet och för att se om det fanns intresse av att samarbeta. Rektorer och lärare ställde sig positiva till att samarbeta och delta i projektet och tog med sig frågan om att medverka i detta projekt tillbaka till sin verksamhet och till sina elever som även de ställde sig positiva till att delta. Lärarna bestämde sig för att integrera arbetet med detta projekt i den ordinarie undervisningen under höstterminen De såg att det fanns stöd i läroplanen för att arbeta med denna typ av frågor inom ramen för både samhällskunskap, svenska och slöjd. Besök i skolan Samhällsplanerare från Pajala kommun besökte sedan skolan, dels för att informera både elever och lärare om vad samhällsplanering är och hur det går till, men också för att ge information om de planerade ombyggnationerna samt på vilket sätt som kommunen och Trafikverket önskade få hjälp av eleverna. Även representanter från Trafikverket besökte skolan för att berätta om hur barn och unga kan göras delaktiga i samhällsplaneringen samt för att berätta om liknande projekt där barn och unga deltagit och vilka metoder som då använts. Studiebesök Ett studiebesök genomfördes i Övertorneå kommun där trafik och gatumiljön nyligen har byggts om och rustats upp. Denna studieresa genomfördes i syfte att ge eleverna möjlighet att ta del av en trafik och gatumiljö som skiljer sig från den i Pajala. Studieresan gav också eleverna referenser när de sedan skulle studera och analysera miljön i Pajala centralort. Eleverna utforskar Övertorneå centralort. Problem och brister i trafikmiljön För att kunna få tillgång till barnens och de ungas perspektiv och upplevelser av trafik och centrummiljön så ombads de att uppmärksamma vilka problem och brister som de upplever finns i Pajala centralort. Vilken väg de tar till skolan, hur de rör sig i centralorten och vilka platser de upplever som otrygga eller farliga var frågor som eleverna ombads fundera kring och svara på. För att kunna svara på och senare redogöra för detta så gjorde eleverna rundvandringar i centralorten där de fotograferade och lärde känna sin närmiljö. De beskrev sedan sina upplevelser av trafikmiljön i centralorten både tillsammans och i grupp. Svaren illustrerades i bilder och text och kommer att redovisas sammanfattat i denna rapport. 5
7 Tillvägagångssätt Förslag till förbättringar Efter att ha kartlagt problem och brister så formulerade eleverna förslag på hur trafik och centrummiljön kan förbättras för att bli mer trygg och attraktiv att vistas i samt hur den kan utformas så att deras möjligheter att på ett säkert sätt använda och vistas i trafikmiljön kan öka. Förslagen till förbättringar gestaltades i såväl bild och text som i modeller och kommer att redovisas sammanfattat i denna rapport. Många var intresserade av att ta del av resultaten av barnen och de ungas arbete. Årskurs 4 konstruerade modeller. Modellerna var mycket detaljerade. Redovisning Resultaten av elevernas arbete redovisades av eleverna själva för tjänstepersoner, politiker och allmänheten i december 2014 på Folkets hus i Pajala. Elevernas arbete ställdes därefter ut i Pajala kommunhus under januari månad så att så många som möjligt gavs chansen att ta del utav resultaten av elevernas arbete. 6
8 Resultat Sammanställning av synpunkter och förslag Eleverna har producerat ett mycket rikt material med beskrivningar av problem och brister samt förslag på förbättringar. Resultaten har sammanfattats och redovisas i kartor för olika delar av de gator som planeras att byggas om och rustas upp. Utöver kartorna redovisas också exempel på hur eleverna illustrerat sina synpunkter och förslag. Framtida utveckling av Pajala Eleverna i årskurs 4 och årskurs 8 kom under projektets genomförande även med förslag på hur Pajala centralort kan utvecklas i framtiden. De kom med förslag på olika funktioner och åtgärder som kan göra orten mer attraktiv för eleverna själva men också för andra kommunmedborgare. Även dessa förslag kommer att redovisas med exempel på illustrationer som eleverna själva har producerat. 7
9 Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 8
10 Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 9
11 Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 10
12 Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 11
13 Problem och brister på Kirunavägen och Torggatan 12
14 Problem och brister på Tornedalsvägen 13
15 Problem och brister på Tornedalsvägen 14
16 Problem och brister på Tornedalsvägen 15
17 Problem och brister på Tornedalsvägen 16
18 Problem och brister på Tornedalsvägen 17
19 Problem och brister på Tornedalsvägen 18
20 Problem och brister på Kengisgatan 19
21 Problem och brister på Kengisgatan 20
22 Problem och brister på Kengisgatan 21
23 Problem och brister på Kengisgatan 22
24 Problem och brister på Soukolovägen 23
25 Problem och brister på Soukolovägen 24
26 Problem och brister på övriga gator 25
27 Problem och brister på övriga gator 26
28 Problem och brister på övriga gator 27
29 Problem och brister på övriga gator 28
30 Problem och brister på övriga gator 29
31 Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 30
32 Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 31
33 Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 32
34 Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 33
35 Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan 34
36 Förslag till förbättringar för Kirunavägen och Torggatan Förslag på hur Torggatan kan utformas i framtiden. Modell över hur Pajala centrum kan utformas i framtiden med fler övergångsställen och en bro med rutschkana från kommunhuset till Soltorget. 35
37 Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 36
38 Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 37
39 Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 38
40 Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 39
41 Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 40
42 Förslag till förbättringar för Tornedalsvägen 41
43 Förslag till förbättringar för Kengisgatan 42
44 Förslag till förbättringar för Kengisgatan 43
45 Förslag till förbättringar för Soukolovägen 44
46 Förslag till förbättringar för Soukolovägen 45
47 Förslag för att skapa en attraktivare centralort 46
48 Förslag för att skapa en attraktivare centralort 47
49 Förslag för att skapa en attraktivare centralort 48
50 Förslag för att skapa en attraktivare centralort 49
51 Förslag för att skapa en attraktivare centralort 50
52 Förslag för att skapa en attraktivare centralort 51
53 Förslag för att skapa en attraktivare centralort Förslag på hur Soltorget kan förändras med grillplats, mer planteringar och växtlighet, badminton och volleybollplan samt en ny scen med bänkar. 52
54 Förslag för att skapa en attraktivare centralort Förslag på hur Centralskolans skolgård kan förändras 53
55 Förslag för att skapa en attraktivare centralort Förslag på en kombinerad aula, musiksal och cafeteria på Centralskolan. 54
56 55
57 56
58
INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merBarnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Utbildning
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merPolicy för barnets rättigheter i Örebro kommun.
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merRiktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun
Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun (Antagna i barn-och skolnämnden den 20121217) P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28
Läs merLokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8
Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2012-2013
1(8) Systematiskt kvalitetsarbete 2012-2013 Enhet: Uteförskolan Vinden Ansvarig: AnnCharlotte Olai 2(8) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
Läs merYttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030
Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras
Läs merBarn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun Sammanfattning 2006 antogs av kommunfullmäktige i Kristinehamns
Läs merProgramområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5
Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..
Läs merVerksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16
Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna
Läs merArbetsplan Förskolan Blåsippan
Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning
Läs mer[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Lönngården 2015/2016 Lönngårdens vision Alla
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24
Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram 2011-2013 Antaget av Kommunfullmäktige 2011-03-24 1. Syfte Lysekils barn och ungdomspolitiska handlingsprogram 2011-2013 syftar till att: Definitioner Beskriva
Läs merPolicy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun
Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby
Läs merPOLICY - Umeå City IBF -
POLICY - Umeå City IBF - Umeå City IBF:s policy finns till för att visa vad Umeå City IBF står för. All verksamhet och alla beslut som tas på alla nivåer i Umeå City IBF ska bedrivas och tas i enlighet
Läs merDnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun
~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merIndividuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merLULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016
LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens
Läs merVision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik
Vision för Höörs kommuns Barn- och ungdomspolitik Antaget av kommunfullmäktige 2008-12-17 1 Barn- och ungdomspolitik i Höör Kommunfullmäktiges vision för Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun:
Läs merStrategi för Corporate Social Responsibility
Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merFörstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun
Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun Lars Högberg Certifierad kommunal revisor Beaktande av barnkonventionen i kommunen Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga...
Läs merBarnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning
Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merKommun-, landstings- och regionledningens ansvar
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas
Läs merKatedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Ansvarig för Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är rektor Heléne Lagerquist som tillsammans
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst
Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...
Läs merSkapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan
Skapande skola 2015-2016, Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan Bakgrund - problembeskrivning Strömsunds kommun är den nordligaste av Jämtlands läns kommuner. Strömsund är en vacker glesbygdskommun,
Läs merGånghesters föräldraförening
Till Dalsjöfors kommundelsnämnd Gånghester 2009 11 17 Gånghesters föräldraförenings hemställan till kommundelsnämnden i Dalsjöfors Gånghesters föräldraförening Mål för föräldraföreningen Gånghester Innehåll
Läs merLåt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor!
1 Låt barnen leka och lära om barns rättigheter och miljö med Retoys pedagogiska Lekväskor! Introduktion till artikel 12 i Barnkonventionen Barns deltagande och medbestämmande. Alla barn har rätt att göra
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merRiktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever
Fastställt av Utbildningsnämnden Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever Inom Utbildningsnämndens verksamhetsområde 2015-12-07 Ronneby Kommun Johanna Månsson Chef Start Ronneby Annika Forss Kvalitetssamordnare
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen
1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning
Läs merKultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.
Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans och gemenskap. Kultur skapar förutsättningar för både eftertanke
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merMyndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter
KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full
Läs merVerksamhetsplan. Ett hus där barn får växa
Verksamhetsplan Ett hus där barn får växa Förskolan har inriktning mot skapande och utomhuspedagogik. Vi arbetar med barnen som medforskare i smågrupper vilket vi anser ger barnen god trygghet och delaktighet.
Läs merSTÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET
STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET Det här kapitlet ger råd om bra sätt att stödja barn med ADHD i klassrummet. Här finns även förslag på metoder som kan användas för att hjälpa till att skapa en bra stödstruktur.
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA Verksamhetsformer som omfattas av planen: Sörängs skola F-6 Ansvariga för planen: Rektor/förskolechef Vår vision: Sörängsområdet ska vara
Läs merFOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014
FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi
Läs merBarnkonventionsbeslut KS 2011:182
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-03-30 Kommunstyrelsen Ola Edström Kommundirektör Telefon 08-555 01001 ola.edstrom@nykvarn.se Barnkonventionsbeslut KS 2011:182 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar
Läs merARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011
SIG300, v2.0, 2010-02-26 ÄRLINGHEDENS FÖRSKOLA Idrottsvägen 19 b 195 32 Märsta 591 264 19, 6423, 6424 och 64 33 ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN 2 (10) Vision På Tingvalla
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merKvalitetsrapport för förskolan Kristallen
Kvalitetsrapport för förskolan Kristallen Läsåret 2014-2015 LÄSÅRET 2014-2015... 1 GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 4 Vägledande samspel, Språkplan
Läs merFoto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater
Foto: Ing-Marie Fransson Kulturgaranti för barn och ungdom bild dans musik litteratur film teater Kulturgarantin alla barns rätt till kultur Vimmerby kommun garanterar alla barn i förskolan och skolan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Villervallans Förskola. Läsåret 15/16
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Villervallans Förskola Läsåret 15/16 1. Vår målsättning är att Villervallans förskola skall bli helt fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter
Läs merLandstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben
Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn
Läs mer... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)
Bilaga 1: Enkät om resvanor Namn:. Klass:... Enkät om resvanor På skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när det gäller trafiksäkerhet,
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merMinnesanteckningar Skolsamråd
SID 1/6 Minnesanteckningar Skolsamråd 2012-10-22 Rektor hälsar välkommen och tackar för att så många har kommit, extra välkomnande till två elevrepresentanter från Elevrådet. Elevråd Ordförande Måns och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling för
2014-01-08 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stjärnans Förskola 2014/2015. 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Innehållsförteckning Vision 4 Så här arbetar vi för att nå vår vision: 4 Kyrkenorumskolans värdegrund 5 På Kyrkenorumskolan
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merLIKA-behandlingsplan
LIKA-behandlingsplan Arthur Engbergskolan Hassela 2015/2016 1. Skolans vision för likabehandlingsarbetet Barnen som går i Arthur Engbergskolan och i vår fritidsverksamhet skall känna sig trygga och glada.
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola
Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015 Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola 1Uppföljning av prioriterade mål 1.1Normer och värden Mål 1.1.1Grundläggande värden och ett medmänskligt förhållningssätt ska
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merVerksamhetsplan för förskolan
Verksamhetsplan för förskolan Mällby förskola 2016 Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna tillämpar
Läs merVerksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun
Diarienummer: KS 2011/0406.312 Verksamhetsplan för cykelplanering i Ljungby kommun Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgrupp för cykelstrategi
Läs merSida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola
1(8) Lokal arbetsplan Mellangårdens förskola 2011-2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 4 Mål 4 4 2.3 Barns inflytande 5 Mål 5 5 2.4 Förskola
Läs merSammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6
Sammanfattning Rapport 2010:5 Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6 3 Sammanfattning I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera
Läs merLikabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016
2015-11-29 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola 2015-2016 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal
Läs merMål, nyckeltal och aktiviteter i Dals-Edsmodellen
Mål, nyckeltal och aktiviteter i Dals- Vision: Dals-Eds kommun skall vara en föregångskommun när det gäller barn och ungdomars uppväxtvillkor. Våra barn och ungdomar skall känna sig värdefulla, viktiga
Läs merMariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
2013/14 Mariebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling vårt arbete för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling vid vår skola 1 Rev ht 2013 (13-09-12)
Läs merBeslut efter riktad tillsyn
Beslut Tingsryds kommun 2014-11 -07 Ynqve.Rehnstrom@tingsrvd.se Beslut efter riktad tillsyn av utbildning i Tingsryds kommun för asylsökande barn och barn som vistas i landet utan tillstånd Skolinspektionen,
Läs merLikabehandlingsplan. Förskolan Lärkdrillen
Likabehandlingsplan Förskolan Lärkdrillen 2011 10 25 Styrdokument Läroplanen för förskolan, Lpfö 98/10, poängterar vikten av en lika behandling av alla individer inom verksamheten, bl.a. går det att läsa:
Läs merKommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014
Kommunalt handlingsprogram för Eslöv 2011 2014 ESLÖVS KOMMUN Vi tar ansvar En ekonomi i balans är förutsättningen för att driva en politik för Eslöv. Vi tar ansvar för att den kommunala organisationen
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merPLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3
Läs merHÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa
HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ Vår skolas rutiner för elevhälsa VÅR SKOLAS RUTINER FÖR ELEVHÄLSA INNEHÅLL Helhetsperspektivet Rektors ansvar Så skapar vi en god lärandemiljö Ett elevärendes gång Varför åtgärdsprogram
Läs merProjekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom
Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom Sammanställning 1 februari 2016 Folkhälsoteamet i norra Örebro län Anton Olofsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Projektet... 4 2.1 Genomförda aktiviteter under
Läs merMål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar
1 Fastställd av kommunstyrelsen 2014-04-28, 201 Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar Styrning och ledning Arbetet med barn- och ungdomsfrågor, med fokus på samordning
Läs merSkolplaneenkät 2015 Elever grundskola
Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola Om undersökningen Bakgrund Haninge kommun genomför årligen en undersökning där föräldrar och elever svarar på frågor om vad de tycker om förskolan och grundskolan
Läs merÄn sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.
Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Prop. 2009/10:165 (inför ny skollag) Utdrag ur propositionen:
Läs merArtikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i
9 RÄTT ATT DELTA OCH UTTRYCKA SIN ÅSIKT Artikel 12: Du har rätt att säga vad du tycker. Vuxna måste lyssna på dig. ARTIKEL 15: Tillbehör: Du har rätt att starta och vara med i Axams berättelse s. 42. fredliga
Läs merREFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20
1 REFERAT KOMMUNDELSSTÄMMA I MÖLNLYCKE 2015-10-20 Kommundelsstämman i Mölnlycke var välbesökt med drygt 50 engagerade medborgare. Stämman kom att handla mycket om Götalandsbanan och utvecklingen av centrum
Läs merBo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef
Läs merKvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet
Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av
Läs merSkolstrukturutredning
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) Mikael Carstensen Social- och utbildningsnämnden Skolstrukturutredning Bakgrund Under augusti och september 2015 så genomförde två representanter från SKL (Sveriges
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,
Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola, läsåret: 2015-2016 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs mer