Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Transkript

1 Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post: eklov@fiskevard.se Sid 1 (11)

2 INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 MATERIAL OCH METODER 4 4 RESULTAT 5 5 DISKUSSION 8 6 REFERENSER 9 Bilagor Bilaga 1 Foto, lokaler 10 Sid 2 (11)

3 1 SAMMANFATTNING Vid Alberta kvarn i Höje å finns ett äldre kvarndämme som har utgjort ett partiellt vandringshinder för fisk. En fiskväg etablerades under hösten 2003, vilket har utformats som ett omlöp. För att utvärdera effekten på fiskfaunan av fiskvägen har elfiske utförts, före och efter åtgärd. Elfiske har utförts nedströms dämmet, i fiskvägen (omlöpet) och uppströms fiskvägen. Före fiskvägen etablerades utfördes elfiske uppströms och nedströms dämmet. Syftet med elfisket var att undersöka fiskfaunans sammansättning. Detta för att kunna följa en eventuell förändring av fiskfaunan efter att fiskvägen har etablerats. Öring (Salmo trutta) registrerades på samtliga lokaler. Nedströms omlöpet registrerades enstaka öringar. I omlöpet erhölls flera arter och höga tätheter av öring. Uppströms fiskvägen registrerades höga tätheter av öring. Grönling (Barbatulus barbatulus) förekom på samtliga lokaler. Groplöja (Leucaspius delineatus) erhölls på lokalen nedströms dämmet vid Alberta kvarn vid fisket Undersökningen visar att omlöpet fungerar som ett betydelsefullt uppväxtområde för strömlevande arter som öring och grönling, förutom att det utgör en väl fungerande fiskväg. Utöver öring, grönling och groplöja har förekomst av abborre (Perca fluviatilis), nejonöga (Lampetra spp), elritsa (Phoxinus phoxinus), gädda (Esox lucius), mört (Rutilus rutilus), ål (Anguilla anguilla) och signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) påvisats i Höje å i perioden 2002 till Sid 3 (11)

4 2 INLEDNING Vid ett äldre kvarndämme beläget vid Alberta kvarn i Höje å har det under 2003 etablerats en fiskväg. Fiskvägen är placerad vid sidan om dämmet och är byggt som ett omlöp. För att utvärdera fiskvägens funktion har lokaler nedströms, uppströms och i anslutning till fiskvägen provfiskats. Elfiske har utförts före, ett år och två år efter att fiskvägen byggdes (Eklöv 2002, 2004, 2005). Vid dessa tillfällen har tre lokaler undersökts. Elfiskeundersökningen har utförts med syfte att kartlägga vilken effekt fiskvägen kommer att få på fiskfaunan uppströms och nedströms det aktuella dämmet. Resultatet av undersökningen ger även information om vattendragets status som biotop för strömlevande arter som öring och grönling, samt tjänstgöra som kunskapsunderlag för framtida vatten- och fiskevårdsåtgärder. Fiskfaunan, där förekomst respektive avsaknad av olika fiskarter och årsklasser, ger ett mått på vattnets miljöförhållanden under motsvarande period som fisken uppehållit sig i det aktuella vattenområdet. Havsöringen, som under sina första levnadsår är stationär, lämpar sig speciellt väl som en s.k. biologisk indikator på miljöförändringar, eftersom de kräver en hög syrgashalt och relativt god vattenkvalitet (Eklöv 1998). På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Eklövs Fiske och Fiskevård utfört denna undersökning. Denna rapport redovisar förutsättningar, resultat och slutsatser avseende detta arbete. 3 MATERIAL OCH METODER Elfiske utfördes i Höje å på två lokaler 2002, före fiskvägens etablering, på fyra lokaler 2004 och på tre lokaler Undersökningen har utförts av Eklövs Fiske & Fiskevård. Anders Eklöv har utfört sammanställning och utvärdering. De lokaler som undersöktes var; 1 Nedströms fiskväg (nedströms dämmet vid Alberta 2002, 2004, 2005). 2 Inom fiskvägen (omlöp vid Alberta kvarn 2004, 2005). 3 Uppströms fiskvägen (Esarp, 1 km uppströms 2002, 2004). 4 Uppströms fiskvägen (Häckeberga, 8 km uppströms 2004, 2005) (tabell 2). Elfisket utfördes kvantitativt på samtliga lokaler, på en sträcka av m och genomfördes enligt rekommenderad metod från Fiskeriverket och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, 200 volt användes. Fisken som fångades samlades in efter varje avfiskning och förvarades i backar. Efter avfiskningarna på varje lokal längdmättes och vägdes all fisk. Före mätning bedövades fisken med Benzokainum. Fångsteffektivitet och täthet av fisk beräknades med elfiskeregistrets datablad. På varje lokal mättes bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal (bilaga 1). Vattenprov togs för analys av ph, konduktivitet och syrgas. Vid jämförelse av öringtäthet från tidigare år samt med andra åar, har elfiskedata från Skånska vattendrag använts (tabell 1) (Elfiskeregistret 2008). Sid 4 (11)

5 Tabell 1. Värden på öringtäthet i Skånska vattendrag uppdelat på vandrande och stationära bestånd (data från Elfiskeregistret, ). Tätheterna anges i antal per 100 m 2. Vandrande bestånd Stationära bestånd Vattendragsbredd < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m Öring Öring > Antal arter Antal elfisken Tabell 2. Åbredd (m), lokalens längd (m), medel- och maxdjup (m), medelström (m/s) samt dominerad substrat på elfiskelokalerna Koordinater Bredd Längd Medel- Max- Medel- Substrat Lokal djup djup ström 1. Alberta sand-grus 2. Alberta block 3. Esarp block-sten 4. Häckeberga grus-sten 4 RESULTAT De undersökta lokalerna (tabell 2) som elfiskades skiljde sig åt, dels i artförekomst och dels i öringtäthet. Öring registrerades på samtliga lokaler med varierande tätheter för de olika åldersklasserna (tabell 3). Övriga arter som registrerades var abborre (2 lokaler), elritsa (2 lokaler), grönling (4 lokaler), groplöja (1 lokal), gädda (3 lokaler), mört (2 lokaler), nejonöga (1 lokal), ål (2 lokaler) och signalkräfta (1 lokal) (tabell 3). Antal arter var i medeltal 5.3 nedströms, 3.5 inom och 4.8 uppströms fiskvägen (tabell 3). Ingen förändring i tid finns för antal arter. Tabell 3. Beräknad täthet (antal/100 m 2 ) för öring (0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring), abborre, elritsa, grönling, groplöja, gädda, mört, nejonöga, ål och signalkräfta vid elfiske i perioden Nedströms Inom Uppströms Uppströms Arter fiskväg fiskväg fiskväg 1 km fiskväg 8 km Abborre (Perca fluviatilis) Elritsa (Phoxinus phoxinus) Grönling (Barbatula barbatula) Groplöja (Leucaspius delineatus) 1.6 Gädda (Esox lucius) Mört (Rutilus rutilus) Nejonöga (Lampetra spp) 1.3 Ål (Anguilla anguilla) Öring (Salmo trutta) >0+ Öring (Salmo trutta) Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus) 1.6 Täthet totalt Antal arter Sid 5 (11)

6 Högst biomassa och täthet registrerades i omlöpet för respektive år, varav öring dominerade (tabell 4, figur 1-3). Vid fisket låg vattentemperaturen mellan och C. Konduktiviteten mättes till ms/m och ph till Täthet 50 Täthet 0+ öring Nedströms Inom Uppstr. 1km Uppstr. 8 km Figur 1. Beräknad täthet för 0+ öring (antal/100 m 2 ) för de undersökta lokalerna. Lokalen inom fiskvägen och 8 km uppströms fiskades inte år År 2005 fiskades inte lokalen 1 km uppströms fiskvägen. Tabell 4. Antal registrerades arter, beräknade värden för individtäthet, biomassa, täthet laxfisk och biomassa laxfisk från elfiske i perioden Täthet är angivet som antal/100 m 2 och biomassa som vikt (gram) /100 m 2. Lokal Nedströms Inom Uppströms Uppströms fiskväg fiskväg fiskväg 1 km fiskväg 8 km Antal arter Individtäthet Biomassa Täthet, laxfisk Biomassa, laxfisk Täthet 400 Täthet samtliga arter Nedströms Inom Uppstr. 1km Uppstr. 8 km Figur 2. Beräknad total täthet för samtliga arter (antal/100 m 2 ) för de undersökta lokalerna. Lokalen inom fiskvägen och 8 km uppströms fiskades inte år År 2005 fiskades inte lokalen 1 km uppströms fiskvägen. Sid 6 (11)

7 Biomassa samtliga arter Biomassa Nedströms Inom Uppstr. 1 km Uppstr. 8 km Figur 3. Beräknad biomassa för samtliga arter (gram/100 m 2 ) för de undersökta lokalerna. Lokalen inom fiskvägen och 8 km uppströms fiskades inte år År 2005 fiskades inte lokalen 1 km uppströms fiskvägen. Den översta lokalen som är belägen inom Häckeberga naturreservat har tidigare undersökts under flera år (Eklöv & Olsson 1994, Eklöv 2000). Öring har registrerats vid dessa tillfällen, de två första åren (1993 och 1997) med låga tätheter. Resultat från 2004 och 2005 års fisken visar på motsvarande som vid fisket 1999 och ligger för 0+ öring inom medelvärdet för vandrande bestånd (tabell 1, figur 4). Inga äldre öringar har registrerats. Lokalen är relativt grund med ett grusigt och stenigt substrat och saknar gömställen för större fisk. Vid fisket 2004 och 2005 erhölls grönling vilken var en ny art för lokalen. Höje å, Häckeberga Täthet öring > Figur 4. Täthet av öring (antal/100 m 2 ) fångad vid elfiske i perioden på lokalen vid Häckeberga. 0+ anger årsungar och >0+ äldre öring. 5 DISKUSSION De undersökta lokalerna har samtliga goda förutsättningar för ett art och individrikt fisksamhälle. På lokalen nedströms dämmet vid Alberta saknades dock öring vid undersökningarna 2002 och En låg öringtäthet erhölls dock vid 2005 års fiske. Detta kan förklaras med att lokalen saknar lekområde och lämpligt uppväxtområde för öring, då substratet i huvudsak utgörs av sand och Sid 7 (11)

8 finsediment. Det registrerades totalt 9 arter ( ), varav två är rödlistade, groplöja och ål. Dessa arter tas upp i gällande svenska rödlista som sällsynta och groplöja klassas som missgynnad (NT) och ål som akut hotad (CR) (Gärdenfors 2005). Groplöja har i Sverige endast hittats i Skåne, där den naturliga utbredningen omfattar Kävlingeån, Höje å och Sege å vattensystem samt Ringsjön (Kullander 2002). I det nyanlagda omlöpet registrerades flera arter, en hög biomassa och rikligt med öringungar. Detta visar tydligt att omlöpet fungerar som ett betydelsefullt uppväxtområde för strömlevande arter som öring och grönling, förutom att det utgör en väl fungerande fiskväg. På lokalerna uppströms dämmet vid Alberta erhölls öring i motsvarande tätheter som under senare år. Vid Esarp är förhållanden för 0+ öring ej helt optimalt, lokalen har ett relativt stort djup och tätheterna av öring var relativt låga jämfört med elfiskeregistrets jämförvärde. Längre uppströms vid Häckeberga naturreservat var tätheterna av 0+ öring, vid fiskena 2004 och 2005, i storlek med elfiskeregistrets jämförvärde. Detta indikerar att beståndet utgörs av havsöring. Tidigare fanns det ett vandringshinder längre nedströms vid Kornheddinge. Fiskväg byggdes vid detta dämme Före etableringen av omlöpet vid Alberta, 2003, utgjorde detta dämme ett partiellt hinder och havsöring kunde passera vid gynsamma förhållanden vid högvattenflöden. Höstar med låga flöden har lite fisk sannolikt passerat detta hinder. I och med det nybyggda omlöpet vid Alberta kvarn, finns idag inga svårpasserbara vandringshinder för fisk från havet och upp till Häckebergasjön. Sid 8 (11)

9 6 REFERENSER Degerman, E. & Sers, B Elfiske. Standardiserat elfiske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fisk som fiskare. Fiskeriverket information 1999:3. Elfiskeregistret, Fiskeriverket Eklöv, A. Olsson, I Havsöringåar i Malmöhus län, Täthet av öringungar - Elfiske Länsstyrelserapport 94/9. Malmöhus län. Eklöv, A The distribution of brown trout (Salmo trutta L.) in streams in southern Sweden. Doctoral thesis. Department of Ecology. Lund University. Eklöv, A Fiskevårdsplan för Höje å. Rapport Eklövs Fiske och Fiskevård. 40s. Eklöv, A Fiskundersökningar i Bråån och Höje å Rapport Eklövs Fiske och Fiskevård. 9s. Eklöv, A Fiskundersökningar i Höje å Rapport Eklövs Fiske och Fiskevård. 10s. Eklöv, A Fiskundersökningar i Höje å Rapport Eklövs Fiske och Fiskevård. 11s. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Kullander, S Faktablad: Leucaspius delineatus groplöja. ArtDatabanken, SLU Naturvårdsverket Elfiske i rinnande vatten. Version 1:3, Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 27s. Sid 9 (11)