Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.
|
|
- Oliver Hermansson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2 stor, med ett största djup på 12,5 m och ett medeldjup på 3,1 m. Tillrinningsområdet är 42,99 km 2 och domineras av barrskog på kalkfattig morän med kalt berg insprängt samt mossemarker. Utlopp sker under stenvalvsbro via Stensjöbäcken till Emån. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Väjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns. Vattenvegetationen är gles och utgörs av bla notblomster, hårslinga, bladvass, sjösäv, sjöfräken, starr, näckrosor och igelknopp. Stranden är mycket blockig och här dominerar tall. Grundbotten är ofta blockig men större delen utgörs av organogent material. Södra stranden är en blockig moränsluttning med tall och gran. Flera hyggen i olika åldrar finns här, några ända nere vid stranden. De andra stränderna är flackare med flera hällar på östra sidan. Tallskogen dominerar. Här finns också ett par starrängar eller starrkärr. Stensjön ingår i ett område av riksintresse för friluftslivet: Stora Hammarsjöområdet. Stensjön tillhör också Stora Hammarsjön med flera sjöars fiskevårdsområde. Stensjön är påverkad av försurning och kalkning. Dessutom påverkas sjön av mossedikning norr om sjön samt en omfattande skogsavverkning i området runt sjön. Sjöns biologiska funktion är hög som häckningslokal för bl.a. fiskgjuse och storlom. I Stensjöbäcken nedströms finns stationär öring och nyligen återinplanterad flodpärlmussla. Raritetsvärden saknas. Den biologiska mångformigheten är måttlig med ett normalt antal fiskarter och normalt antal sjöberoende fågelarter. De abiotiska faktorerna indikerar inte heller någon större mångformighet. Stensjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Stensjön är en näringsfattig, försurningskänslig skogssjö.
2 Avrinningsområde: 74, Emån, biflöde nr 8 Stenbäcken Koordinater (enligt SMHI): Topografisk karta: 6F Vetlanda SO Ekonomisk karta: 6F3j (6539) Höjd över havet: 146 m Sjöns volym: 1,222 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 8,812 milj m 3 Teoretisk omsättningstid: 0,14 år Totalt avrinningsområde: 42,99 km 2 Näravrinningsområde: 2,72 km 2 Påverkan Sänkning: Reglering: Nej, men tidigare låg en kvarn eller såg vid utloppet och utloppsviken heter också Hålldammen. Antal fastigheter: 1 Antal fritidsbåtar: 2-3 st Konstgjort utlopp: Ca 1 m brett stenvalv under vägen. Dikningar: Mossedikning norr om sjön. Försurning: Stensjön har länge varit försurningspåverkad. Innan kalkningsföretagen igångsattes uppströms uppmättes 1977 ett ph-värde så lågt som 4,6 och alkaliniteten var då 0. Vid provfiske 1993 kunde inte några försurningsskador på fisk upptäckas. Kalkning: Uppströms kalkning av ett flertal sjöar, första gången 1979, regelbundet sedan Främmande arter: Siklöja, sik, ruda, eventuellt braen Hyggen vid stranden: Söder om sjön finns ett par hyggen som går ända ner till stranden. I övrigt är skogsavverkningarna omfattande i hela området. Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal kond Ca + Mg tot-n tot-p (mmol / l) (mg pt/ l) (ms/m) (mekv / l) (mg/l) (mg/l) , ,9 0, ,390 0, ,6 0, ,5 0, , ,3 0, , ,4 0, Siktdjupet var ,4 m. Bedömning: Kraftig påverkan vilket ger 1- poäng. (-, 0)
3 Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Häckande fiskgjuse, storlom näringssöker - båda arternas svenska populationer är av stor betydelse för arterna i Europa. Fisk: Öring finns nedströms i Stensjöbäcken - betydelse för arten i vattensystemet Andra organismer: Flodpärlmussla finns nedströms i Stensjöbäcken - betydelse för arten i landet Övrigt: - Genbank: - Bedömning: Hög biologisk funktion vilket ger 1+ poäng. (0, 1+, 2+) Raritet Biotisk: Saknas Abiotisk: Saknas Bedömning: Raritetsvärden saknas så vitt känt är. Det ger 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Minst 7 st: gädda, abborre, mört, braen, ruda, siklöja, sik (nätprovfiske 1993) 1946 fanns gädda, abborre, mört, lake och ål. Öring finns nedströms i Stensjöbäcken Kärlväter: Bl.a. hårslinga, notblomster, vattenklöver, igelknopp, vit näckros, gul näckros, bladvass, sjöfräken, starr sp., gäddnate, trådnate. Mycket gles vattenvegetation utom i den grunda utloppsviken. Bottenfauna: Okänd Plankton: Okänd Övrigt: Minst 10 sjöberoende fågelarter, knipa, häger, drillsnäppa, fiskmås, gräsand, storlom, fiskgjuse, kricka, enkelbeckasin och skogssnäppa. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 0,395 km 2 Sjödjup: ma: 12,5 m medel: 3,1 m Flikighetstal: 2,4
4 Utlopp: Över tröskel (fallet ner till Emån från Stensjön är drygt 50 meter, sträckan är ca 2,8 km) bredd: grenat, vatten sipprar genom vägbanken, stenvalvet är ca 1 m brett. risk för torrläggning: kanske, vattenflödet under torra somrar är i varje fall mycket litet. Antal tillopp: 1 (samt 1 tilloppsdike från Råmossen) Antal öar: 1 Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Ja, bedömning från djupkartan Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % % mer än 50 % Dy / Gyttja Grus / Sten Block Häll Grundbottens utbredning: Ca 85 % (av den totala sjöytan) Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % % mer än 50 % Mosse Kärr Barrskog Block/Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Stensjön är en humös, näringsfattig sjö med gles vattenvegetation och blockiga stränder. Vid stranden finns skvattramtallmossar och starrkärr. Omgivningen domineras av barrskog. Den sydvästliga delen av sjön kallas Hålldammen och förbinds med den övriga sjön med ett smalt sund, den är mycket grund och tätt bevuen av starr-öar med pors, vattenklöver, bladvass, sjöfräken och näckrosor. Förekomst av översvämningsmark: Ja, vid tilloppet från Stensjögölarna och vid sjöns östra sida finns sankmarker.
5 Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Stranden är oftast minerogen i form av block i olika storlekar eller häll. Strand med organogent material är dock inte ovanligt, ett par kärr och någon mosse finns i anslutning till sjön. Bedömning: Mindre mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Stensjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Framstående eempel på sjötyp: Näringsfattig skogssjö. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 0 Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 0 Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde = 5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde = 3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt = 1+, 0
Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.
Maren Maren tillhör Törnerumsbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 22 km S om Hultsfred på en höjd av 92,3 m.ö.h. Det är en näringsfattig till måttligt näringsrik, något
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Gåpen Gåpen tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 30 km SSV om Hultsfred på en höjd av 179 m.ö.h. Det är en försurningskänslig, näringsfattig sjö, 0,65 km 2 stor
Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44
Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.
Lilla Åkebosjön Lilla Åkebosjön tillhör delavrinningsområdet Stensjöbäcken i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig sjö med måttligt
Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.
Stora Åkebosjön Stora Åkebosjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 6,5 km V om Hultsfred på en höjd av 165 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig
Försjön. Försjön, södra delen
Försjön Försjön, södra delen Försjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 16 km SV om Hultsfred på en höjd av 107 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö
Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Melsjön Melsjön, som förr hette Medelsjön, tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en grund sjö
Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.
Blågöl Blågöl är en källsjö tillhörande Marströmmens vattensystem. Sjön är belägen ca 11 km NO om Hultsfred och 4,5 km N om Vena på en höjd av 129 möh. Den sänktes 0,6 m (vid lågvatten) ca 1915. Sjön är
Hesjön. Björk. Betula verrucosa
Hesjön Hesjön tillhör Hesjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 10 km S om Hultsfred på en höjd av ca 106 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvattensjö, 0,35 km 2 stor, med
Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.
Hjortesjön Hjortesjön tillhör Virserum-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 27 km SV om Hultsfred på en höjd av 130,4 möh Sjön är ursprungligen näringsfattig, försurningskänslig
Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2
Nedre Svartsjön Nedre Svartsjön tillhör Pauliströmsåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 17 km VSV om Hultsfred på en höjd av 147 m.ö.h. Ursprungligen är det en näringsfattig
Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat
Övre Svartsjön Övre Svartsjön tillhör Pauliströmsåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 18 km VSV om Hultsfred på en höjd av ca 148 m.ö.h. Sjön är mesotrof men var troligen en
Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.
Åsättern Åsättern tillhör Viråns vattensystem och är belägen ca 11 km SO om Hultsfred på en höjd av 112 möh. Det är en näringsfattig brunvattensjö, 0,58 km 2 stor, med ett största djup av 15 m och ett
Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.
Stora Hammarsjön Stora Hammarsjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 7,5 km SV om Hultsfred på en höjd av 161 m.ö.h. Det är en närings-fattig, försurningskänslig
Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.
Bysjön Bysjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 15 km SV om Hultsfred på en höjd av 95,5 m.ö.h. Det är en mesotrof, något humös grund sjö, 0,84
Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning
Narrveten Narrveten tillhör Skärveteåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem och är belägen ca 23 km SV om Hultsfred på en höjd av 113 m.ö.h. Det är ursprungligen en näringsfattig klarvattensjö, 1,27
Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.
Gnötteln Gnötteln tillhör Silveråns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 3 km NO om Hultsfred på en höjd av 102,2 m.ö.h. Det är en näringsfattig klarvatten-sjö, 1,71 km 2 stor,
Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.
Björnån Björnån avvattnar Stora Granesjön m.fl. sjöar och rinner till Hjortesjön och Virserumssjön. Härifrån rinner sedan Virserumsån som via Gårdvedaån mynnar i Emån söder om Målilla. Åns längd inklusive
Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.
Virserumssjön Virserumssjön tillhör Virserums-Gårdvedaåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 25 km SV Hultsfred på en höjd av 122,2 m.ö.h. Det är en mesotrof sjö med något färgat
Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.
Bjärkeån Bjärkeån är ett biflöde till Virån och tillhör dess nordliga gren. Ån sträcker sig från sjön Nerbjärkens utlopp till inloppet i Versjön. Nerbjärken är sedan gammalt reglerad vid mynningen med
Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp
Hulingen Hulingen tillhör Silveråns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön ligger öster och söder om Hultsfreds tätort på en höjd av 95,1 m.ö.h. Det är en mesotrof, förorenad, grund sjö, 6,83 km
Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)
Pauliströmsån Pauliströmsån är ett biflöde till Emån och rinner upp nordost om Eksjö i Jönköpings län och har sitt utlopp i Emån strax väster om Järnforsen. Uppströms finns bl.a. sjöarna Mycklaflon och
Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.
Verån Verån tillhör den gren av Virån som rinner upp i sjön Solnen i Vimmerby kommun. Den inventerade delsträckan är belägen mellan Versjöns utlopp ca 6 km SO Vena samhälle och inloppet i sjön Näjern.
Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013
2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra
Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)
Provfiske Kävlingeån Höje å Sid 1 (14) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 12 4 Referenser 14 Sid
Strandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7
Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag 2008-2012, Motala ström (67) Bilaga 7 Bilaga 7 67 Motala ström (67 Norra Vättern, 67/0 Forsviksåns, 67/5 Skyllbergsåns, 67/10 Finspångsåns och
Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda
Sällevadsån Sällevadsån är ett biflöde till Emån, har ett avrinningsområde på 104 km 2, rinner upp i Jönköpings län vid Kråkshult ca 20 km rakt väster om Silverdalen och mynnar i Emån vid Järnforsen. Åsträckan
Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån 2015. Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)
Provfiske Kävlingeån - Bråån 2015 Kävlingeåns Löddeåns fvo Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Karta elfiskelokaler 5 4.2 Lista elfiskelokaler 5 4.3 Datablad
Fiskundersökningar i Rönne å 2012
Eklövs Fiske och Fiskevård Fiskundersökningar i Rönne å 2012 Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post:
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun
Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun Bakgrundsrapport Rapport 2006:3 Omslagsfoto: Jeanette Wadman Rapport 2006:3 ISSN 1403-1051 Miljöförvaltningen, Trollhättans Stad 461 83 Trollhättan
Dysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å
Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Naturreservat i Örebro län. Björka Lertag
Naturreservat i Örebro län Björka Lertag Historik Under senare delen av 1800-talet utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på Närkeslätten. Syftet var att utöka den odlingsbara
Kräftskötselområdet Askesjö
Kräftskötselområdet Askesjö Förslag till åtgärdsprogram 2011-2014 Tomas Jansson, Hushållningssällskapet i Värmland www.hush.se/s Finansierat av Länsstyrelsen i V:a Götaland i samarbete med Askesjöns fvof.
Elfiske i Västra Götalands län 2008
Rapport 9:6 Elfiske i Västra Götalands län 8 Biologisk uppföljning i försurade och kalkade vatten Rapportnr: 9:6 ISSN: 4-68X Tet: Claes Dellefors och Ulo Faremo, Aquaticus Foto omslag: Öring och elritsa.
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015
Fiskundersökningar i Tullstorpsån 2015 Tullstorpsåprojektet Tullstorpsån Ekonomisk förening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432
Åtgärdsområde 004 Västerån
Bilaga Åtgärder och resultat i Västerån Utskriven: 3-9-3 Åtgärdsområde Västerån Gislaved Nissan Sokvag: Målpunkt $+ [_ #* %, ") MÅRDAKLEV G:\5 - Naturvård och miljöskydd\5\5\5\kartmaterial\atgomrkartor\_.emf
Rönne å vattenkontroll 2009
Rönne å vattenkontroll 29 Undersökningsprogram Vattenkemi Vattenkemiskt basprogram. 32 provpunkter i vattendrag och fyra sjöar. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende organiska
SE696375-160695 - SE696375-160695
SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 2008
MEDDELANDE NR 29:17 Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata Elfiskeundersökningar i Jönköpings län 28 Redovisning av fältdata MEDDELANDE NR 29:17 ELFISKEUNDERSÖKNINGAR I JÖNKÖPINGS
Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012
Fakta 2013:9 Tyresåns vattenkvalitet 1998 2012 Publiceringsdatum 2013-11-30 Sedan 1998 har Länsstyrelsen och Tyresåns Vattenvårdsförbund bedrivit vattenkemisk provtagning i Tyresåns mynning. Resultaten
Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Restaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2016-02-12 Referens 512-255-2016 Sida 1(6) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF
KRÄFTBESTÅNDET Kräftor i Kiasjöns m.fl. sjöars FVO Bild 21-22. Flodkräfta från Halland (t.v.) 2009 och signalkräfta från Uvasjön (Alsterån, Fröseke) 2011 (t.h.). Observera skillnaderna i färg och klornas
Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån
BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland
Standardiserat nätprovfiske och annan biologi 2015 Hornsjön Öland Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent Under juli månad, 28-30 juli 2015, utfördes ett standardiserat nätprovfiske i Hornsjön på norra Öland
Strandnära boende i Vetlanda kommun
MEDDELANDE NR 2005:51 Mål 2 Södra Strandnära boende i Vetlanda kommun Strändernas skyddsvärden vid Klockesjön och Serarpasjön Europeiska Unionen EG:s strukturfonder Mål 2 Södra Europeiska Unionen EG:s
Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett
Emån Emån är sydöstra Sveriges största vattendrag och avvattnar sydöstra sidan av sydsvenska höglandet. Ån rinner ut i Kalmarsund knappt två mil söder om Oskarshamn. Den har en rik fiskfauna med storvuen
Elfiske i Jönköpings kommun 2012
Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna
Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län
Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET
Återinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson
Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har
Flyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Växjösjön, Trummen och Barnsjön
Växjösjön, Trummen och Barnsjön Nätprovfiske 21 Sandkrypare. Foto av Henrik Olsson En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. huskvarna.ekologi@telia.com
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde
61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Strandnära boende i Eksjö kommun
MEDDELANDE NR 2005:47 Mål 2 Södra Europeiska Unionen EG:s strukturfonder Strandnära boende i Eksjö kommun Strändernas skyddsvärden vid Långanäsasjön och Hunsnäsen Strandnära boende i Eksjö kommun Strändernas
Grönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten
Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både
Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4
Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken)
VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET. Bilaga M10. PM Naturinventering
VINDKRAFT SPJUTÅSBERGET Bilaga M10 PM Naturinventering Datum: 2013-03-27 Sida 1 (2) Bilaga M10 PM Naturinventering Spjutåsberget har inventerats vid två tillfällen under utredningsarbetet. Dels genomfördes
Vandringsleder. Mjölby. Skogssjöområdet: Röda skogsslingan Gula sjöslingan Istidsspåret. Östgötaleden: Skogssjön-Örbacken Skogssjön-Bleckenstad
Vandringsleder Mjölby Skogssjöområdet: Röda skogsslingan Gula sjöslingan Istidsspåret Östgötaleden: Skogssjön-Örbacken Skogssjön-Bleckenstad Skogssjöområdet Skogssjöområdet bjuder på ett imponerande koncentrat
HYDROLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Bakgrund
2009-06-09 Täby kommun Gripsvall HYROLOGISKA FÖRHÅLLANEN Bakgrund Täby kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan gällande bebyggelse i Gripsvallsområdet (Figur 1). Inom ramen för detta arbete tar Conec
RockArt in Northem Europe RANE
RockArt in Northem Europe RANE PM över inventering i Ramsele socken, Angermanland, Västernorrlands län Bern! Ove Viklund, Kulturmiljövårdarna AB i Härnösand PM 2003: 1 INLEDNING I detta PM redovisas den
Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda 2013-04-25)
Rydjabäcken St Ullfjärden Svartviken Håtunaholmsviken Sigtunafjärden L Ullfjärden Skarven Kalmarviken Lejondalssjön Björkfjärden Namn Rydjabäcken EU_ID (VISS) NW661177-159791 Vattenförekomst nej DelARO
PLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål
STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt
Vad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2005
Redovisning av Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2 Foto: Magnus Dahlberg MAGNUS DAHLBERG Fiskeriverkets sötvattenslaboratorium 26-4-12 Sötvattenslaboratoriets nätprovfisken i sjöar år 2
Bilaga Redovisning av registrerade lokaler Trysslinge
Bilaga Redovisning av registrerade lokaler Trysslinge Bilaga sid 1 Bilaga, karta 1. Lokaler med fornminnen som registrerades vid den arkeologiska utredningen och dessas fördelning på detaljkartor nedan,
Flodkräfta (Astacus astacus) & Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus)
Det är främst Badebodaån och Kiasjön som erbjuder bättre förhållanden för kräftor. Här skulle kräftbeståndet kunna öka. En viktig åtgärd är att kommande år provfiska dessa vatten. Artbeskrivning Flod-
BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN
1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,
Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Svenska Kraftnät. PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn. Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431
Svenska Kraftnät PM Markundersökning och massbalans, del av Misterhult 4:5, Oskarshamn Göteborg, 2011-11-23 Uppdragsnummer: 231431 2(7) Organisation Uppdrag Markundersökning och massbalans, del av Misterhult
Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Marholma. Lars Wesslund Fredrik Zetterqvist. Gårdsmäklare Skogsmästare 070 589 38 50 070-519 38 50 E-post: lw@sg.nu E-post: fz@sg.
Marholma 62 ha skogsgård intill sjön Flen Virkesrik skogsgård med strand vid sjön Flen. Gården är belägen 4 km nordost om Pauliström och 38 km öster om Vetlanda. Gårdscentrum med äldre byggnader. Det ursprungliga
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Svenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008
Fåglar i Velamsunds naturreservat 2007-2008 Foto: Björn Sjögren 2 Sammanfattning På uppdrag av Velamsundstyrelsen, Nacka kommun, har i Velamsunds naturreservat under hösten 2007 och året 2008 (t.o.m.3/12
Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012
rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009
Förundersökning inför biotopåtgärder i Tullstorpsån 2009 Tullstorpsån Ekonomiska förening Lund 2009-06-15 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Sid 1 (9) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING 3 2 INLEDNING 4 3 FÖRUNDERSÖKNINGAR
Fiskundersökningar i Råån 2011
Fiskundersökningar i Råån 2011 Rååns Fiskevårdsområdesförening Lund 2012-02-29 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 E-post eklov@fiskevard.se
Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009. Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti
Juojoki Fiskevårdsprojekt 2009 Tornedalens Folkhögskola Rolf Lahti Innehållsförteckning Förord...3 Vision...3 Bakgrund...2 Syfte...3 Restaureringen 2009...3 Dokumentation...4 Fiskeförbud...4 Inventering