Vindel River LIFE. Work plan för 2011 Action C2-C4

Transkript

1 Vindel River LIFE Work plan för 2011 Action C2-C4

2 Action C2: ROTENTRÄSKDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Rotenträsket (Sikbäcken) Beskrivning av åtgärden Stentröskel anläggs ca 5m uppströms dammen och förses med tätkärna av spåntat trä för att förhindra urspolning av densamma. Sten fylls i fåran nedströms tröskeln på en sträcka av ca 10m så att en forssträcka skapas. Gradienten/fallhöjden över dammen flyttas således längs en större sträcka vilket medför att dammen åter blir passerbar för strömlevande fisk och övriga akvatiska organismer. En sidoeffekt är att ett jämnare vattenstånd erhålls i sjön. Tröskeln anläggs så att Rotenträskets yta vid normalvattenstånd kommer att ligga på en höjd av 240,58m (+/-0,05) möh Bakgrund Vid utloppet av Rotenträsket finns en s.k. flottledsdamm. Dammen uppfördes sannolikt och i nuvarande utformning under mitten av 1930-talet. När flottledsdammar uppfördes var det brukligt att gräva ur och fördjupa det naturliga utloppet för att på detta sätt få en större regleringsmöjlighet av ovan liggande sjö. Detta innebär att om en damm skall avlägsnas eller på grund av bristande underhåll skulle rasa, kommer nivå på ovan liggande sjö att sjunka till en lägre nivå än förhållandet innan reglering. För att behålla en naturlig nivå på dessa sjöar krävs alltså att nya trösklar anläggs om dammen skall rivas eller rasar. Förutom den olägenhet de icke åtgärdade dammarna utgör för fiskvandring, är de även en källa till osäkerhet då ansvar och underhåll för dessa herrelösa dammar vanligen saknas. Flottningsföreningen som en gång uppförde dammarna är ju för länge sedan avvecklad. Den idag befintliga dammen underhålls ej och kommer inom ett antal år att rasa, med den påföljden att nivåerna i Rotenträsket sjunker med upp till 1,5meter, följderna av detta blir naturligtvis ogynnsamma mark- och fastighetsägare längs sjön. Syfte/motiv och effekt Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Ingrepp som gjordes i form av flottledsrensningar och damm förändrade i helt möjligheterna till fiskvandring till övre delarna av Sikbäcken. Förväntade effekter av åtgärderna kan sammanfattas enligt följande: Nedan presenteras följande: - Översiktskarta (koord. angiven vid planerad åtgärd) - Fotografier på dammen - Schematisk teknisk karta över åtgärd

3 Översiktskarta Rotenträskdammen

4 Bilder tagna på och vid Rotenträskdammen före åtgärd.

5 Konstruktionsritning av åtgärd vid Rotenträskdammen. Exempel på åtgärdad damm. Rotenträskdammen åtgärdas på samma sätt.

6 Action C2: LIDTRÄSKET/KALVDAMMEN Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun / Vindelälvens Fiskeråd Uppförande av överfallströskel vid utloppet av Lidträsket (Lidsbäcken) X Y Beskrivning av åtgärden Stentröskel anläggs i anslutning till befintliga sättar och förses med tätkärna av spåntat trä för att förhindra urspolning av densamma. Sten fylls i fåran nedströms tröskeln på en sträcka av ca 5m så att en forssträcka skapas. Gradienten/fallhöjden över dammen flyttas således längs en större sträcka vilket medför att dammen åter blir passerbar för strömlevande fisk och övriga akvatiska organismer. En sidoeffekt är att ett jämnare vattenstånd erhålls i sjön. Tröskeln anläggs så att Lidträskets yta vid normalvattenstånd kommer att ligga på oförändrad nivå. Bakgrund Vid utloppet av Sandsjön finns en s.k. flottledsdamm. Dammen uppfördes sannolikt och i nuvarande utformning under mitten av 1930-talet. När flottledsdammar uppfördes var det brukligt att gräva ur och fördjupa det naturliga utloppet för att på detta sätt få en större regleringsmöjlighet av ovan liggande sjö. Detta innebär att om en damm skall avlägsnas eller på grund av bristande underhåll skulle rasa, kommer nivå på ovan liggande sjö att sjunka till en lägre nivå än förhållandet innan reglering. För att behålla en naturlig nivå på dessa sjöar krävs alltså att nya trösklar anläggs om dammen skall rivas eller rasar. Förutom den olägenhet de icke åtgärdade dammarna utgör för fiskvandring, är de även en källa till osäkerhet då ansvar och underhåll för dessa herrelösa dammar vanligen saknas. Flottningsföreningen som en gång uppförde dammarna är ju för länge sedan avvecklad. Den idag befintliga dammen underhålls ej och kommer inom ett antal år sannolikt att rasa, med den påföljden att nivåerna i Lidträsket sjunker med upp till 40cm, följderna av detta blir naturligtvis ogynnsamma för mark- och fastighetsägare längs sjön. Vidare är Lidträsket relativt grund med mycket grynnor och betydande växlighet. En sänkning av sjön vid ett dammhaveri kommer att påverka vattenmiljön betydande med minskad sjöareal. Syfte/motiv och effekt Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Ingrepp som gjordes i form av flottledsrensningar och damm förändrade i helt möjligheterna till fiskvandring till övre delarna av Lidsbäcken med Lidträsket. Förväntade effekter av åtgärderna kan sammanfattas enligt följande:

7 Nedan presenteras följande: - Översiktskarta - Ortofoto - Bilder över aktuella objekt - Schematisk teknisk karta över åtgärd Översiktskarta Kalvdammen/Lidsbäcken Ortofoto över kalvdammen/lidsbäcken

8 Foton tagna vid Kalvdammen innan åtgärd

9 Ritning över åtgärd

10 Action C3 och C4 VORMBÄCKEN med Lidsbäcken Sökande: Åtgärd: Lycksele kommun Miljöåterställningsåtgärder i Vormbäcken och Lidsbäcken Beskrivning av åtgärden Planerade åtgärder i Vormbäcken går ut på att stenmaterial som forslats upp från vattendraget vid flottledsrensningar återförs med maskin. Vidare så öppnas sidofåror, sidogrenar som avstängts under flottningsepokerna. S.k. död ved läggs även ut i vattendraget under arbetets gång. Även lekbottnar restaureras och återställs till stor del för hand. Omfattning/ orientering Sammantaget har 15 åtgärdsobjekt identifierats i Lidsbäcken och 35 åtgärdsobjekt i Vormbäcken. Dessa objekt omfattar i sin helhet ca 670m 3 upprensade stenmassor i Lidsbäcken och lite drygt 5 000m 3 för Vormbäcken. Samtliga objekt avse åtgärdas. Syfte/motiv och effekt Åtgärderna som helhet syftar till att återställa vattendraget i ett mer naturligt och ursprungligt skick. Förväntade effekter av åtgärderna kan sammanfattas enligt följande: Stenutläggning i strömfåran Skapar ett större djup i strömfåran vilket ger större överlevnadsmöjlighet för fisk, växter och insekter att överleva, framförallt vintertid då mindre risk för bottenfrysning föreligger. Större djup gynnar även grövre fisk. Bäckfåran breddas också något, ca 30 %, vilket i sin tur medför större produktionsareal för strömlevande arter. Bäcken kommer också att bli stenigare, vilket i första hand gynnar öring som lättare kan skapa sig ett eget revir. Vidare får insekter större ytor att fästa sig på. Öppning av avstängda sidofåror/sidogrenar Torrlagda arealer kommer åter under vatten och vattendragets sammantagna produktionsareal ökar. Speciellt viktiga är dessa områden för yngel och småfisk, då en öppnad sidofåra i regel brukar bli ett grunt vattenområde. Lekbottenrestaurering Lekbottnar i första hand för öring har troligen påverkats negativt, och säkerligen i många fall förstörts vid flottledsrensningarna. Därför kommer stor vikt att läggas vid att återskapa lekområden där lämpligt substrat finns i bäckfåran eller i det på land upplagda massorna. lokala Vattenrådet (VRO 10). Åtgärderna har diskuterats och förankrats under flertalet möten och år inom VRO 10 och dess arbetsgrupp för Hornträsket och Vormbäcken (Ref: Hans-Erik Johansson, Miljöanalys, Länsstyrelsen Västerbottens län).

11 Nedan presenteras följande: - Översiktskarta - Ortofoton - Fotografier över berörda objekt - Inventeringsprotokoll med åtgärdsförslag för varje objekt Översiktskarta Vormbäcken och Lidsbäcken

12 Ortofoto 1: Lidbäcken-ett biflöde till Vormbäcken Ortofoto 2: Vormbäcken

13 Ortofoto 3: Vormbäcken Ortofoto 4: Vormbäcken

14 Ortofoto 5: Vormbäcken Ortofoto 6: Vormbäcken

15 Fotografier på objekt i Vormbäcken och Lidsbäcken.

16 Action C3 och C4 ÅMAN MED BIFLÖDEN Sökande: Åtgärd: Vindeln och Norsjö kommun genom Vindelälvens Fiskeråd Miljöåterställningsåtgärder i Sävsjöbäcken, Slipbäcken, Joppträskbäcken, Aggträskån, Lill-Åman, Månträskån & Åman vid Åmsele (samtliga Åmans ARO) Översiktlig beskrivning av åtgärden Sökande har för avsikt att genomföra återställningsåtgärder i nedlagda flottleder inom Åmans avrinningsområde (ARO). Sammanfattningsvis går åtgärderna ut på att återlägga upprensade massor längs vattendragens stränder i form av flottledsstrukturer till vattendragen. Åtgärden genomförs med hjälp av bandburna grävmaskiner om 15-30ton utrustade med gallerskopa. Åtgärderna följs noggrant upp av SLU och UmU i syfte att dokumentera, följa upp insatserna som är del i ett större s.k. Life+ Project om restaurering där Umeå universitet är projektägare. Förhoppningsvis leder detta till metodutveckling och högre biologisk kunskap om återställningar och vattendragens naturliga dynamik. Omfattning Delar av Sävsjöbäcken, Slipbäcken, Joppträskbäcken, Aggträskån, Lill-Åman, Månträskån & Åman vid Åmsele (samtliga Åmans ARO); sträckorna är detaljinventerade och dokumenterade i fält varvid bl a de fysiska grundförutsättningarna för åtgärderna undersökts. Samtliga objekt utpekade i åtgärdsinventeringen och fältinveteringsprotokollet avse åtgärdas i detta skede. Syfte/motiv och förväntade resultat Syftet med projektet är att återställa delar av Vindelälvens sidoflöden, efter det att flottningen upphört, så att vattendraget erhåller ett skick som mer påminner om det ursprungliga. Åtgärderna följs noggrant upp av SLU och UmU i syfte att dokumentera och följa upp åtgärderna. Restaureringsmetodik: - Syftet med flottledsåterställning är just återställning, därför undviks konstgjorda strukturer såsom upprepade trösklar, pooler och koncentratorer - Arbetet skall genomsyras av naturlighet, naturliga strukturer i vattendragen som blivit påverkade förstärks - Uteslutande miljöanpassade maskiner försedda med någon form av gallerskopa upphandlas - Allt material från rensningarna återbördas, noggrannhet är här en förutsättning - Arbetet utförs i största möjliga mån under lågvatten (juli-november)

17 Förväntade effekter av åtgärderna kan sammanfattas enligt följande: Förbättrade villkor kommer att uppnås för vattenflödets hastighet och dynamik. Detta kommer att innebära (1) långsammare strömmar och ökade vattennivåer (ökade vattenvolymer), (2) minskad strömerosionen under höga flöden, (3) minskad översvämningsrisk i älvens nedre lopp under höga flöden, (4) minskad störning från kravis och bottenis. Villkoren kommer att förbättras för arter i strandzonerna, såsom strandväxter och däggdjur. Detta gör det möjligt för arter och samhällen att återhämta sig till mer naturliga och uthålliga stadier. Detta kommer att innebära (1) en förbättrad växelverkan mellan land och vatten vilket gynnar strand-, botten- och landmiljöer, (2) ökad heterogenitet i substrat, vegetation och strandstruktur, (3) bättre villkor för naturligt förekommande arter, inklusive arter som utter som är beroende av fiskbara älvsträckor vintertid. Villkoren för vattenorganismerna kommer att förbättras direkt (via förändringar i livsmiljön) och indirekt (via förändringar i den tillgängliga födan). Detta kommer att innebära (1) ökad lagring av organiskt material och minskad strömhastighet samt förhöjd strukturell komplexitet hos den modifierade fåran och stränderna, (2) ökad lagring och nedbrytning av organiskt material, (3) ökad produktion av insekter vilket gynnar ekologiska processer där insekter är inbegripna, (4) förbättrade möjligheter för fiskarter att vandra mellan lämpliga livsmiljöer, (5) möjlig förändring i utbredningen av fiskarter, särskilt ett återtagande av områden som varit omöjliga att komma åt under timmerflottningen Samråd, information och sökandes motivering Miljöåterställningsåtgärder har förankrats hos fiskerättsägarorganisationer och fiskerättsägare vid utbildningar och informationsmöten. Åtgärderna påverkar inte renflyttningsvägar eller renbetesland för berörd sameby. De här föreslagna åtgärderna i vattendragen ses som positiva för miljön och bidra till en ökad diversitet i och kring vattendragen. Åtgärderna faller också väl inom ramen för regeringens miljömål Levande sjöar och vattendrag. Vidare ligger åtgärderna i linje med Konventionen om biologisk mångfald, vilken Sverige ratificerat och förbinder sig att verka för bevarandet av hotade växter och djur. Åman är av Länsstyrelsen, genom den regionala restaureringsstrategin, utpekad som nationellt värdefull sötvattensmiljö och särskilt värdefull ur ett fiskeriperspektiv. Detta medför att vattensystemet är särskilt prioriterat för bl.a. återställning. Åman med flertalet av dess vattenförekomster är klassade som måttlig ekologisk status kopplad till bl.a. kontinuitetsförändring enligt ramdirektivet för vatten och utpekade i vattendistriktets Åtgärdsplan. Återställning av flottledsrensningar skulle högst sannolikt förbättra den ekologiska statusen enligt direktivet.

18 Nedan presenteras följande: - Översiktskartor för Lill-Åman, Aggträskån och Månträskån - Ortofoton över Lill-Åman, Aggträskån och Månträskån - Fotografier över vissa berörda objekt Översiktskarta Lill-Åman Översiktskarta Aggträskån

19 Översiktskarta Månträskån Ortofoto 1. Flottledkonstruktioner i Lill-Åman: traktorrensade (i blått) sträckor och manuellt uppförda konstruktioner.

20 Ortofoto 2. Flottledkonstruktioner i Lill-Åman: traktorrensade (i blått) sträckor och manuellt uppförda konstruktioner. Ortofoto 3. Flottledkonstruktioner i Aggträskbäcken: traktorrensade (i blått) sträckor och manuellt uppförda konstruktioner.

21 Ortofoto 4. Månträskån Bilder tagna vid vissa lokaler i Lill-Åman som är markerade i ortofoto 1 och 2.

22 Bilder tagna vid vissa av lokalerna i Aggträskån som är markerade i ortofoto 3.

23 Action C3-Allmän arbetsplan Översiktlig beskrivning av åtgärden Vid fältinventering av vattendragen har det bedömts om behov av lekområden för öring. I protokollen har då angetts om behov finns, i vilken omfattning och lämpliga områden eller sträckor har koordinatsatts. I arbetet med återställningen av lekbottnar används tre grundmodeller. 1. Vid återställning med maskin förbereds områden med lekmöjligheter. Om det visar sig att naturligt grus finns i botten eller strandzonen används detta vid manuellt slutjustering av lekbottnarna. 2. Om det visar sig att naturligt grus ej finns kan detta fraktas till plats med hjälp av exempelvis snöskoter eller fyrhjuling. Detta grus läggs sedan ut manuellt och finjusteras i lämpligt vattenstånd. 3. Vid vissa platser där möjlighet att komma fram med större maskiner finns en manuell vinsch att tillgå som ger möjlighet att flytta större block manuellt. Omfattning De biflöden som skall åtgärdas med lekbottnar är: Akersbäcken, Olsbäcken, Ribbikbäcken, Abmobäcken, Gargån, Beukabäcken, Mattjockbäcken, Rågobäcken, Bjurbäcken, Mösupbäcken, Ruskträskbäcken, Storkvarnbäcken, Hjuksån, Nackbäcken, Ekorrbäcken, Falåströmsbäcken samt Hemsjöbäcken. Syfte/motiv och förväntade resultat Lekbottnar i första hand för öring har troligen påverkats negativt och säkerligen i många fall förstörts vid flottledsrensningarna. Därför kommer stor vikt att läggas vid att återskapa lekområden där lämpligt substrat finns i bäckfåran eller i det på land upplagda massorna. I arbetet med lekområdena hoppas vi kunna få en bra hållbarhet i bottnarna, vilket kan leda till att fisk på sträckorna kan föryngra sig år efter år. På sikt är det även en förhoppning att detta kan gynna det havsöringsbestånd som idag är riktigt svagt i älvdalen.