Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Transkript

1 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad i landet. Medlemsstaterna ska även peka ut områden som utgör livsmiljöer för särskilda arter specificerade av EU och viktiga fågellokaler. Det övergripande ansvaret Sverige har när det gäller nätverket Natura 2000 är att naturtyper och arter ska ha gynnsam bevarandestatus på biogeografisk nivå. Det innebär att djur, växter och naturmiljöer ska ha goda förutsättningar att finnas kvar långsiktigt i området. Varför kan man inte peka ut redan skyddade områden till Natura 2000-nätverket? De flesta Natura 2000-områden på Gotland (och i Sverige) har pekats ut i områden som redan är skyddade som naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Detta har dock visat sig otillräckligt. Dels p.g.a. att mycket ny kunskap har kommit fram sedan dessa naturreservat bildades och enligt EU-direktivet ska landets mest värdefulla naturområden representeras i nätverket. Och dels för att Natura 2000-nätverket kräver en representation av alla landets naturtyper som finns med i EU s habitatdirektiv. Naturreservatsbildning på Gotland idag har en tonvikt på skog och trädbärande miljöer, då dessa har genomgått en stor förändring genom modernt skogsbruk och därför ansetts nödvändiga att skydda. Magrare marker såsom hällmarker har inte genomgått samma förändring och har därför inte varit prioriterade att skydda som naturreservat. Det är dock viktigt att även dessa finns representerade i Natura 2000-nätverket. Varför kan man inte använda sig av KOMET-modellen för Natura 2000 och låta markägare själva välja ut vilka marker som ska vara med i nätverket? EU-direktivet kräver att alla Natura 2000-områden ska pekas ut på vetenskaplig grund. Inga andra avvägningar får göras i utpekandet. Tyvärr är detta krav svårt att kombinera med KOMET-modellen. Däremot när det gäller bildande av naturreservat så är KOMET-modellen ett viktigt verktyg som Länsstyrelsen kommer att jobba mer med framöver. Vad får man göra/inte göra i ett Natura 2000-område? Denna fråga går inte exakt att svara på eftersom Natura 2000-områden inte har några föreskrifter. Det som lagen dock säger är att det krävs tillstånd om man vill genomföra en åtgärd eller bedriva en verksamhet som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett

2 naturområde. Detta gäller inte åtgärder och verksamheter som direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln av de utpekade naturtyperna. Tillstånd får endast ges om åtgärden eller verksamheten inte skadar de arter eller livsmiljöer som skyddet är till för. Grundtanken är alltså att de naturvärden som finns i Natura 2000-området vid utpekandet ska finnas kvar. I de allra flesta fall innebär detta att den markanvändning som pågår och har pågått hittills inte hindras av Natura Hur vet man då när man påverkar miljön i ett naturområde på ett betydande sätt? Det beror på vilka naturvärden som finns i området från början och hur åtgärden ser ut. I ett område med låga naturvärden kan ibland en stor åtgärd genomföras utan att det påverkar miljön medan i ett område med höga naturvärden kan mindre åtgärder påverka miljön på ett betydande sätt. Alla befintliga Natura 2000-områden är indelade i olika områden som klassats, t.ex. gammal ädellövskog, ung barrskog, naturlig slåtteräng, åker, väg, mm. Dessa klassningar säger vilka naturvärden som finns just där och om området är en naturtyp. Till varje befintligt Natura 2000-område finns även en bevarandeplan. Bevarandeplanen är en vägledning för bl.a. sakägare och Länsstyrelsen för att veta när det kan krävas tillstånd och inte. Den säger vilka åtgärder som kan tänkas påverka varje naturtyp betydande, men också vilka skötselåtgärder som är nödvändiga för att bevara områdets naturvärden. Enklast är att höra med Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen innan man påbörjar åtgärden. För Länsstyrelsens nu aktuella förslag till nya Natura 2000-områden finns inga framtagna bevarandeplaner och inga heltäckande indelningar i olika naturtyper. I många fall går det dock att ge generella riktlinjer. Nedan följer några exempel på frågor om markanvändning som har dykt upp under förankringen som varit: Veduttag De allra flesta skogar på Gotland har präglats historiskt av plockhuggning för ved och virke. Det är bl.a. detta som har skapat de naturvärden vi har i skogarna idag. Ett ved- och virkesuttag genom plockhuggning/lätt gallring är därför sällan något som påverkar miljön betydande och kräver tillstånd från Natura Tvärtom är det i många fall en nödvändig naturvårdsåtgärd. Om uttaget dock är stort så att det börjar närma sig en hård gallring eller att skogen successivt blir allt glesare, då kan ett tillstånd behövas om skogen från början har höga skogliga naturvärden. Trakthyggesbruk Om skogen redan brukas med trakthyggesbruk, och har föryngringsavverkats en gång, har den normalt sett låga naturvärden. I de flesta fall utgör Natura 2000 då inget hinder för att fortsätta bedriva trakthyggesbruk, så länge det inte påverkar omkringliggande naturmiljöer negativt, t.ex. omkringliggande våtmarker eller sumpskogar. Många äldre skogar på Gotland har dock aldrig varit helt kalhuggna, även om de har varit glesare än idag. Dessa s.k. kontinuitetsskogar har ofta höga naturvärden och hyser många djur och

3 växter som är beroende av att det under lång tid har funnits skog på platsen. I sådana skogar går det oftast inte att bedriva trakthyggesbruk i ett Natura 2000-område. Åkerbruk Om åkern har brukats kontinuerligt före utpekandet av Natura 2000 så är det inget som hindrar att den fortsätter att brukas på samma sätt som tidigare. Det viktigaste då är att naturmiljön runt omkring åkern inte påverkas negativt, genom t.ex. en dikesrensning som påverkar intilliggande sjö eller vattendrag. Om åkern har använts som slåtter- och betesvall under lång tid utan varken gödsling eller plöjning så kan det hända att det har börjat vandra in växter som man hittar i naturbetesmarker. Om området är tillräckligt rikt på dessa växter och om övergången mot en naturbetesmark har gått tillräckligt långt kan åkern komma att klassas som en naturtyp med höga naturvärden. En sådan åker i ett Natura 2000-område går oftast inte att plöja upp och så in eller gödsla. Fortsatt höskörd eller bete är dock inga problem. Bete I princip all natur på Gotland har varit betad historiskt, mer eller mindre intensivt. Detta bete har skapat mycket av de höga naturvärden vi har idag i våra marker. Därför är bete, så länge det inte sker alltför intensivt, mycket sällan något som hindras av Natura Tvärtom är det en skötselåtgärd som eftersträvas i de flesta Natura 2000-områden. Husbygge Natura 2000 utgör inget generellt hinder mot husbygge. Det är naturvärdena på plats som styr. Är marken där husbygge planeras klassad som mark utan höga naturvärden, och om husbyggnationen inte påverkar den omkringliggande miljön eller arterna negativt, så utgör Natura 2000 inget hinder mot husbyggnation. Det går dock sällan att bygga ett hus på en mark med höga naturvärden i ett Natura 2000-område. Vindkraft Natura 2000 utgör inget generellt hinder mot vindkraft. På samma sätt som med husbygge så är det naturvärdena på plats som styr. En hel vindkraftspark har dock en stor påverkan på naturmiljön och går oftast inte att få tillstånd till i ett Natura 2000-område med stor andel mark som har höga naturvärden. Det kan också vara svårt i ett Natura 2000-område där det finns ett känsligt fågelliv. Täkt Precis som med husbygge och vindkraft så utgör Natura 2000 inget generellt förbud mot täkter. Det beror på vilka naturvärden som finns i det specifika området där täkten ska bedrivas och hur täkten påverkar omringliggande naturmiljöer. Husbehovstäkt av grus, sand eller sten i ett område med låga naturvärden och som inte har någon påverkan på

4 vatten eller andra naturmiljöer runt omkring hindras inte av Natura Storskalig täktverksamhet går oftast inte att bedriva i ett Natura 2000-område. Jakt Jakt på rådjur och räv är mycket sällan något som kan påverka naturmiljön negativt. Jakt på fågel kan behöva tillstånd i ett Natura 2000-område som särskilt är utpekat för fågellivet (SPA-område). Hur påverkas markanvändningen utanför ett Natura 2000-område? Inte heller denna fråga går att svara på exakt, då det beror på vilka naturtyper och naturvärden det rör sig om. Det finns inte en generell buffertzon runt ett Natura 2000-område där man inte får göra något, precis som det inte finns ett generellt mått på hur bred en kantzon ska vara mot ett vattendrag eller en våtmark vid en skogsavverkning. Grundregeln är att naturmiljön i Natura 2000-området inte ska påverkas negativt. En föryngringsavverkning kant i kant mot en sumpskog kan få en stor negativ påverkan på naturmiljön medan en föryngringsavverkning kant i kant mot en torrbacke inte får samma påverkan. Får man ersättning för ett Natura 2000-område? Eftersom ett Natura 2000-område inte har några föreskrifter så innebär skyddet inget direkt hinder för markanvändningen. Därför utgår heller ingen direkt intrångsersättning, utan denna betalas vanligtvis ut efter att en markägare blivit förhindrad i pågående markanvändning. T.ex. om en planerad föryngringsavverkning har fått nej med hänvisning till Natura Ersättning betalas inte för förväntansvärden, t.ex. planerade husbyggen som ännu inte har förhandsbesked. Vid utbetalning av intrångsersättning så bildas vanligtvis ett naturreservat på den delen av marken som har ingått i ersättningen. Länsstyrelsen prioriterar att lösa ersättningsfrågan i Natura 2000-områden om markägaren önskar det. Det behöver alltså inte gå så långt att markägaren blir hindrad i sin markanvändning, utan hör marägaren av sig och vill ha ersättning för området så tar Länsstyrelsen upp frågan. Ersättning kan fås antingen genom intrångsersättning för pågående markanvändning eller genom köp av fastigheten. Även här bildas vanligtvis ett naturreservat eller någon annan form av formellt skydd i samband med att ersättning betalas ut/marken köps in. Hur påverkas EU-stöd och betesarrende av Natura 2000? Varken EU-stöd eller betesarrende påverkas nämnvärt av Natura De åtgärder som ingår i EU s miljöersättningar och vanligtvis även i betesarrenden, dvs. bete, underhållande röjning och i vissa fall plockhuggning, är nödvändiga för skötseln av betesmarker och positiva för markens naturvärden. Det är därför inget som hindras av Natura 2000.

5 Om ett Natura 2000-område skär rätt igenom min fastighet, hur ska jag då nå till de delar jag behöver bruka? Befintliga brukningsvägar på fastigheten, även de som ingår i Natura 2000-området, kan i de allra flesta fall fortsätta användas utan hinder från Natura Om nya vägar ska dras utgör Natura 2000 endast ett hinder om vägen planeras igenom ett område med höga naturvärden som påverkas negativt av vägdragningen. T.ex. går det oftast bra att hugga fram en mindre traktorväg genom en redan gles skog med bra bärighet, om vägen inte beläggs. Däremot går det inte att dra fram en ny grusväg över en artrik gräsmark. Om Natura 2000-skulle utgöra ett hinder för markägaren mot att komma åt att bruka sin fastighet, utan att det går att lösa på annat sätt, så utgår ersättning till markägaren. Gäller även annan lagstiftning i ett Natura 2000-område? Ja. T.ex. kan ett husbygge vara ok enligt Natura 2000 men det ska även prövas enligt planoch bygglagen och all annan lagstiftning som kan vara aktuell. Kan man få bidrag till stängsel, vägunderhåll, mm i ett Natura 2000-område? Alla Natura 2000-områden har tillgång till Länsstyrelsens så kallade skötselanslag. Pengarna kan användas i Natura 2000-områden liksom i naturreservat för naturvårdande åtgärder och åtgärder för tillgänglighet. Markägare har därför möjlighet att få bidrag för t.ex. stängsel, vägunderhåll i vissa fall, naturvårdande röjningar, mm. om Länsstyrelsen bedömer att åtgärden ryms inom skötselanslagets budget. Områden som ligger i nätverket kan komma ifråga för EU:s stödform Life natur. Inom ramen för ett Life-projekt kan bevarandeåtgärder som tex röjning, stängsling och andra restaurerande åtgärder utföras med stöd från EU. Sådana medel får endast användas för utpekade Natura 2000-områden. Kan man sälja mark i ett Natura 2000-område? Natura 2000 reglerar endast markanvändningen. Försäljning av fastigheter och avstyckning av fastigheter hindras därför inte av Natura 2000.